SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SÖDERHAMNS KOMMUN. Barn- och utbildningsnämnden. Sandarne skola, 08:00-15:00 Öppet sammanträde för allmänheten

(1)

Nämnd

Sammanträdesdatum

Plats och tid

Barn- och utbildningsnämnden 2017-05-31

Sandarne skola, 08:00 - 15:00 Öppet sammanträde för allmänheten Utses att justera Claes B Jacobson

Justeringens

plats och tid Förvaltningshuset, 2017-06-07, kl 08:00 Paragrafer 54-72

Underskrifter _____________________

Alexandra Gard, ordförande

_____________________

Ing Marie Sundling, sekreterare

________________________

Claes B Jacobson, justerare

--- ANSLAG/BEVIS

Paragrafnummer

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 54-72

Nämnd/Styrelse Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2017-05-31

Tid för anslag 2017-06-09 - - 2017-07-03 Förvaringsplats

för protokollet

Barn- och utbildningsnämndens förvaltningskontor Förvaltningshuset, Söderhamn

Underskrift ______________________

Anna Lundberg Nordin

(2)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2

Närvaroförteckning

Beslutande

Närvaro § § §

Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ Alexandra Gard (S), ordförande x

Gun Källgren (S) x

Johannes Tyve (S) x

Erik Sköld (S)

Jan-Eric Berger (C), §§ 54-69 x Eva-Mai Mineur Tynong (SD) x

Jonas Lindberg (M) x

Teresa Vanova Benke (L) x

Benny Gustafsson (V) x

Claes B Jacobson (MP) x

Christer Ödmann (SD) x

Ersättare

Närvaro § § §

Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ Susanne Klevbert (S)

Hannes Vainionpää (S) Patrik Tinglöf S)

Henrik Viberg (S) x

Martina Eriksson (C) Tony Svensson (SD)

Ersättare för Jan-Eric Berger (C) §§70-72

x x

Maria Leander (M)

Maria Hansson Nielsen (KD) Anna Lundgren (V)

Elin Vestling (MP)

Liselott Larsson (SD) x

Övriga närvarande

Per Granath, förvaltningschef

Ing Marie Sundling, utredningssekreterare, sekreterare Eva Eklund, rektor, § 54

Jenny Stockhaus, lärare, § 55 Magnus Flink, lärare, § 55

Helena Nyström, verksamhetsekonom, §§ 56-57 Agneta Olofsson, verksamhetschef, §§ 58-59 Pernilla Lund, verksamhetschef, §§ 60-62

Markus Thorsteinsen, kvalitetscontroller, §§ 68-70

(3)

Innehållsförteckning

Närvaroförteckning ... 2

Innehållsförteckning ... 3

§ 54 Presentation av ny rektor ... 4

§ 55 Information från Norrtullskolan om deras elevdemokratiarbete ... 5

§ 56 Ekonomisk rapport ... 6

§ 57 Uppföljning av resursfördelningsmodell för grundskolan ... 9

§ 58 Rapport över barnomsorgsreglerna ... 15

§ 59 Yttrande över motion - Mål att minska matsvinnet i Söderhamn ... 17

§ 60 Nya riktlinjer för investeringar ... 19

§ 61 Begäran om igångsättningstillstånd för Vågbroskolans dusch- och omklädningsrum 21 § 62 Begäran om att ianspråkta investeringspengar för inventarier till omklädningsrummen i Vågbroskolans gymnastiksal ... 23

§ 63 Yttrande över återremitterat ärende om tillhörighet för tillgänglighetsrådet ... 25

§ 64 Norrtullskolans skolgård ... 28

§ 65 Lärarlönelyft för bidragsåret 2018/2019 ... 29

§ 66 Anmälan av delegationsbeslut ... 31

§ 67 Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m ... 33

§ 68 Uppföljning av elevers frånvaro våren 2017 ... 35

§ 69 Systematiskt kvalitetsarbete - brukarenkät förskola ... 36

§ 70 Systematiskt kvalitetsarbete - brukarenkät fritidshem ... 44

§ 71 Systematiskt kvalitetsarbete - trivsel och kränkningsenkät ... 51

§ 72 Muntliga rapporter ... 64

(4)

§ 54 Presentation av ny rektor Beslut

Barn- och utbildningsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna.

Ärendet

Eva Eklund, t f rektor för Rosenvallskolan presenterar sig för nämnden.

Eva lämnar information till nämnden om hur situationen är på skolan efter det som inträffade under sportlovet. Arbetet har rullat på under vårterminen.

(5)

§ 55 Information från Norrtullskolan om deras elevdemokratiarbete Beslut

Ärendet

Jenny Stockhaus och Magnus Flink, båda lärare på Norrtullskolan tillsammans med tre elever informerar nämnden om skolans pågående elevdemokratiarbete. Inspirationen till att börja jobba mer med elevdemokrati och elevinflytande på skolan fick de genom Skolforum på CFL hösten 2016.

Pengar har sökts till skolan för att jobba mer med elevdemokrati och 60 000 kr har beviljats.

Målgruppen är elever på Norrtullskolan i årskurs 7-9.

Skolans arbetsgrupp består av två lärare samt representanter från alla arbetslag på skolan samt elevrådet.

Utbildning genomfördes i februari 2017, där varje klass fick en heldagsutbildning genom Demokratiakademin.

Därefter har ett program arbetats fram som bl. a. innehåller värdeord för skolan. Vårterminens värdeord röstades fram av eleverna och det är respekt och ansvar. På mentorstiden arbetar alla klasser med dessa värdeord.

Vid varje elevrådsmöte görs avstämning över hur arbetet går och vad alla klasser tycker.

Nya elever kommer att introduceras i värdegrundsarbetet genom skolans introduktionsprogram.

(6)

§ 56 BUN/2017/0018/042 Ekonomisk rapport

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden tar emot rapporten och lägger den till handlingarna.

Ärendet

En månadsrapport för barn- och utbildningsnämnden har upprättats per den 30 april 2017.

Beslutsunderlag

Månadsrapport daterad 2017-05-12.

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

Sammanfattning samtliga verksamheter:

De största negativa avvikelserna mot budget är den interna resursfördelningen till förskolor med Söderhamns kommun som huvudman samt höga personalkostnader inom grundskolan.

De största negativa avvikelserna på årsbasis beräknas för intern resursfördelning och statsbidraget maxtaxa för förskola, personalkostnader grundskola, elever hos annan

huvudman inom förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem samt måltidskostnader för förskola och grundskola. De negativa avvikelserna beräknas delvis att kompenseras av ökade intäkter mot budget från Migrationsverket (för asyl och nyanlända), tillägg från resultatbalanserade medel, tilläggsbudget från kommunstyrelsen samt medel från årets demografijustering.

Kulturskola

Det nya hyresavtalet för kulturskolans lokaler kommer troligen snart att fastställas beräknas kosta ca 600 tkr mer än budget. Personalkostnaderna beräknas överskrida budget med 50 tkr.

Administration

Politisk verksamhet, personalkostnader, skolutveckling och kostnad för e-centralen, som ännu inte debiterats förvaltningarna.

Verksamhet Utfall period Ack periodbudget Ack utfall period Ack avvikelse Årsbudget Prognos jan-dec

00 Kommunledning och revision 181 0 -154 -154 0 0

45 Gymnasiesärskola -74 -272 -281 -9 -630 0

47 Kulturskola -690 -3 299 -3 086 213 -8 777 -650

60 Administration -1 291 -5 726 -5 225 501 -16 750 -550

62 Förskola -12 084 -46 924 -48 208 -1 284 -130 945 -1 400

63 Grundsärskola -1 253 -5 321 -4 926 395 -14 510 -600

64 Grundskola -18 423 -72 742 -75 770 -3 028 -194 792 -1 200

65 Gymnasieskola -304 -1 260 -1 238 22 -3 780 0

68 Fritidshem -2 481 -10 690 -10 128 562 -29 550 0

69 Förskoleklass -725 -3 805 -3 242 563 -10 588 400

Summa BUN -37 143 -150 039 -152 258 -2 219 -410 322 -4 000

(7)

Forts § 56

Den prognosticerade avvikelsen för hela 2017 beror på ökade kostnader för administrativ personal, dataprogram och höga kostnader för vaktmästare i samband med avgång.

Förskola

Den huvudsakliga förklaringen till avvikelsen per sista mars är den interna resursfördelningen som innebär att det delas ut ett visst belopp per inskrivet barn till förskolecheferna varje månad och då finansiering saknas för asylsökande 1-2-åringar och då ersättningen för 3-5- åringar från Migrationsverket ej täcker kostnaderna, går dessa transaktioner minus med ca 1,4 mkr. Ytterligare poster som går minus är måltidskostnader, intäkter från statsbidraget för maxtaxan, kostnader för personliga assistenter, elever hos annan huvudman samt inköp av surfplattor för tidmätning av barnens närvaro. Plusposter finns för tilläggstjänster inom städ samt föräldraintäkter.

De poster inom förskolan som beräknas gå back per helår är: internresursfördelning (-3,8 mkr), elever hos annan huvudman, statsbidrag maxtaxa, assistentkostnader, måltidskostnader för asylsökande barn samt uppstartskostnader ny förskola. De negativa avvikelserna ovan beräknas att delvis kompenseras av högre intäkter än budget från Migrationsverket (för asyl och nyanlända), tillägg från resultatbalanserade medel, tilläggsbudget från kommunstyrelsen samt medel från årets demografijustering.

Grundsärskola

Den positiva avvikelsen beror på lägre lönekostnader än budgeterat för grundsärskolan i Ljusne samt något lägre skolskjutskostnader.

Den negativa årsavvikelsen beror på högre kostnader än budgeterat för elever hos annan huvudman samt ombyggnation av grundsärskolan.

Grundskola

Den negativa avvikelsen beror till största delen på högre personalkostnader än budget vilket i sin tur beror på att antal inskrivna folkbokförda elever är 37 fler än det budgeterade antalet samt att de asylsökande eleverna sedan höstterminen i snitt har minskat med 68 stycken och att förändra personalstyrkan under pågående läsår har inte varit möjligt. Negativa avvikelser finns även för personliga assistenter, måltidskostnader och kostnader för elever hos annan huvudman.

Negativa årsavvikelser beräknas för personalkostnader (-2,4 mkr), elever hos annan

huvudman, måltidskostnader, personliga assistenter och att BUN fått avslag på ett budgeterat statsbidrag (-1,2 mkr). Positiva avvikelser för förväntade intäkter från Migrationsverket (asyl och nyanlända) samt från demografijusteringstillägg.

Fritidshem

Den positiva avvikelsen per sista april beror på lägre lönekostnader än budget.

Förskoleklass

Den positiva avvikelsen per sista mars beror på lägre lönekostnader än budget.

(8)

Forts § 56

Den positiva årsavvikelsen beror på lägre lönekostnader än budget.

Osäkra faktorer i helårsprognosen

 Personalkostnader

 Kostnader för elever hos annan huvudman

 Intäkter från Migrationsverket

 Demografijustering

 Statsbidrag från Skolverket för höstterminen

(9)

§ 57 BUN/2017/0121/611

Uppföljning av resursfördelningsmodell för grundskolan Beslut

Barn- och utbildningsnämnden tar emot rapporten och lägger den till handlingarna.

Ärendet

Utvärdering av resursfördelningsmodell för fördelning av personalresurser till undervisning i grundskolan.

Beslutsunderlag

Rapport daterad 2017-05-24.

Tidigare beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 20 augusti 2014, § 85 att införa ny modell för att fördela resurser till grundskolan. Enligt beslutet skulle en socioekonomisk omfördelning av den totala grundpengen för undervisning göras med 20 % från höstterminen 2015. De socioekonomiska faktorerna var föräldrarnas utbildningsbakgrund, migrationsbakgrund, och elevens kön. I grundskolans rektorsgrupp beslutade man att införa denna modell från den 1 januari 2015 istället för vid höstterminens start.

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 23 september 2015, § 107 om en förändrad modell för att fördela resurser till grundskolan. Enligt beslutet skulle en socioekonomisk omfördelning av den totala grundpengen för undervisning göras med 7 % från höstterminen 2016. Det beslutades även att införa SCB:s så kallade Riksmodell och dess faktorer som socioekonomiskt viktningsunderlag

Bakgrund och syfte

Syftet med den socioekonomiska resursfördelningen för grundskolan är att kommunen, i enlighet med skollagen, ska fördela resurser efter elevernas olika förutsättningar och behov.

Genom att kompensera för systematiska skillnader mellan skolorna ska likvärdiga

förutsättningar skapas att nå målen med utbildningen, oberoende av vilken skola eleven går i.

Den socioekonomiska resursfördelningen bör följas årligen för att utvärdera om de önskade effekterna uppnås.

Uppföljning av personaltäthet

I diagrammen nedan redovisas personaltätheten för åren 2014-2016.

(10)

Forts § 57

Årskurs 1-3

Sju av elva skolor har ökat sin personaltäthet mellan 2014 och 2015. Endast Mo skola och Stentägtens skola har ökat sin personaltäthet mellan 2015 och 2016.

Mellan 2014 och 2016 har Sandarne skola och Trönö skola ökat personaltätheten mest. Den skola som har försämrat personaltätheten mest under perioden 2014 till 2016 är Stugsunds skola.

Antal elever per pedagog har mellan 2014 och 2016 minskat från 11,3 till 10,7

Årskurs 4-6

Sju av elva skolor har ökat sin personaltäthet mellan 2014 och 2015.

Fyra av elva skolor har ökat sin personaltäthet mellan 2015 och 2016.

10,6 10,4 11,1 10,6 13,2 11,0 12,3 12,6 10,2 15,0 10,2 11,39,3 11,1 7,7 12,1 9,1 8,9 12,8 8,3 11,9 11,2 8,1 9,710,5 9,7 9,7 12,7 9,9 12,7 11,2 10,1 13,5 11,5 9,1 10,7

02 46 8 1012 14 16

Antal elever per pedagog årskurs 1-3 ²⁰¹⁴

2015 2016

13,3 9,8 12,8 9,8 12,8 10,9 11,6 11,2 10,6 9,8 13,7 11,6

11,0 8,8 11,7 9,9 9,9 13,2 10,6 10,8 10,5 12,2 11,7 11,2

9,4 8,4 12,0 11,1 9,5 8,5 11,0 11,1 10,6 13,0 12,0 10,8

0 2 4 6 8 10 12 14 16

2015 2016

(11)

Forts § 57

Mellan 2014 och 2016 har Bergviksskolan och Sandarne skola ökat personaltätheten mest.

Den skola som har försämrat personaltätheten mest under perioden 2014 till 2016 är Vågbroskolan.

Antal elever per pedagog har mellan 2014 och 2016 minskat från 11,6 till 10,8

Årskurs 7-9

Endast Norrtullskolan har ökat sin personaltäthet mellan 2014 och 2015.

Alla fyra skolor har ökat sin personaltäthet mellan 2015 och 2016.

Antal elever per pedagog har mellan 2014 och 2016 minskat från 10,6 till 9,7 Sammanfattning årskurs 1-9

 Antal elever per pedagog var 2016 – 10,7 för årskurs 1-3 – 10,8 för årskurs 4-6 – 9,7 för årskurs 7-9

 Vid jämförelse mellan 2014 och 2016 har

– Mo skola, Norrtullskolan, Sandarne skola, Stentägtskolan/Östra skolan och Stråtjära skola ökat personaltätheten i alla sina ”årskursgrupperingar”.

– Rosenvallskolan minskat personaltätheten i alla ”årskursgrupperingar”

– Övriga skolor ökat för någon ”årskursgruppering” och minskat för annan.

Vid jämförelse av varje skolas personaltäthet enligt ovan är det svårt att utläsa några större effekter av just den socioekonomiska omfördelningen. Detta beror bland annat på att

personaltätheten per skola även beror av andra parametrar, till exempel intäkter och kostnader

9,0 12,7 8,4 10,8 10,6

9,7 12,4 9,9 11,2 11,1

8,9 11,3 8,9 8,6 9,7

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Bergviksskolan Norrtullskolan Stenbergskolan Vågbroskolan Kommunen

2015 2016

(12)

Forts § 57

för asylsökande och nyanlända elever samt statsbidrag från Skolverket – som har varierat under tidsperioden.

Ekonomisk uppföljning

I tabellen nedan redovisas de index per skola som räknats fram med hjälp av en

regressionsanalys av de valda bakgrundsvariablerna och deras olika viktning, inom varje kategori och i förhållande till varandra. En skola med en lägre andel elever som riskerar att inte klara målen än genomsnittet får ett index lägre än 1,0 och en skola med en högre beräknad andel som riskerar att inte klara målen får ett index som är högre än 1,0.

Index med röd text avser högsta/lägsta index under året/terminen

I tabellen nedan redovisas de belopp per skola som har omfördelats under 2015 och 2016.

Belopp med röd text avser högsta/lägsta belopp som har omfördelats under året/terminen

2015 2016 vt 2016 ht

INDEX per enhet 20% viktning - egna variabler

20% viktning - egna variabler

7% viktning - Riksmodellen

Bergviksskolan 0,95 0,94 0,65

Hamnaskolan 1,00 1,02 0,99

Mo skola 0,94 0,92 0,64

Norrtullskolan B+C 1,14 1,14 1,57

Rosenvallskolan 0,92 0,92 0,62

Sandarne skola 0,98 1,01 0,91

Stenbergaskolan 1,02 0,97 1,12

Stentägtskolan/Östra skolan 0,92 0,96 0,93

Stråtjära skola 0,95 0,94 0,67

Stugsunds skola 0,96 0,94 0,72

Söderhamns friskola 0,98 0,97 0,79

Trönö skola 0,98 0,94 0,65

Vågbroskolan 0,93 0,95 0,74

2015 2016 vt 2016 ht 2016

OMFÖRDELAT BELOPP kr per enhet

20% viktning - egna variabler

7% viktning -

Riksmodellen vt+ht

Bergviksskolan -132 711 -97 754 -116 306 -214 060

Hamnaskolan 0 3 026 -515 2 510

Mo skola -37 380 -24 216 -22 436 -46 652

Norrtullskolan B+C 715 218 457 341 398 664 856 005

Rosenvallskolan -86 492 -57 884 -56 574 -114 458

Sandarne skola -25 419 4 926 -12 835 -7 910

Stenbergaskolan 33 050 -41 855 31 318 -10 537

Stentägtskolan/Östra skolan -167 245 -55 735 -21 549 -77 284

Stråtjära skola -22 178 -13 284 -14 913 -28 198

Stugsunds skola -45 369 -45 369 -43 314 -88 684

Söderhamns friskola -8 521 -4 446 -6 160 -10 606

Trönö skola -42 775 -26 621 -31 673 -58 295

Vågbroskolan -180 178 -98 127 -103 707 -201 834

(13)

Forts § 57

I modellen som användes under perioden januari 2015-juli 2016 varierar skolornas index mellan 0,92–1,14. I modellen som använts från och med hösterminen 2016 har skolornas index en större spridning, mellan 0,62–1,57.

Den skola som gick mest plus på den socioekonomiska omfördelningen 2015 erhöll cirka 715 tkr mer än den skulle fått enligt grundtilldelningen och den skola som fick lämna ifrån sig mest erhöll cirka 170 tkr mindre än den skulle fått enligt grundtilldelningen av

personalresurser. Motsvarande belopp för 2016 var 856 tkr respektive 214 tkr. De totala belopp som avsattes till den socioekonomiska resursfördelningen var 19,9 mkr 2015 och 15,4 mkr 2016.

Bytet av modell har inneburit en större spridning av index och därmed större beloppsskillnad mellan högsta och lägsta omfördelade belopp mellan skolorna, trots att procentsatsen av hur mycket av personalresurserna som ska omfördelas var lägre i den senare modellen.

I tabellen nedan redovisas varje grundskolas ekonomiska resultat för åren 2014-2016.

Observera att siffrorna endast innehåller budgeterade och redovisade poster på respektive rektors ansvar.

Vid jämförelse av varje skolas/rektors ekonomiska resultat med ovan redovisade siffror av index och omfördelningsbelopp av budget är det svårt att utläsa några direkta effekter av den socioekonomiska omfördelningen. Detta beror bland annat på att resultatet per skola/rektor även innefattar andra förändringar såsom till exempel intäkter och kostnader för asylsökande och nyanlända elever samt statsbidrag från Skolverket – som har varierat under tidsperioden.

Uppföljning av resultat

Utifrån det underlag som finns kan vi inte se några tydliga mönster i att

resursfördelningsmodellen har effekter på varken måluppfyllelse eller trivsel och kränkning. I samtal med rektorerna på Norrtullskolan A, Trönö skola och Stugsunds skola kan vi heller inte se några direkta effekter på deras respektive verksamheter.

Avvikelse mot budget per skola rektors ansvar

2014 2015 2016

Bergviksskolan 9 -443 -326

Mo skola -44 -97 -153

Norrtullskolan B+C 303 414 281

Rosenvallskolan 5 379 227

Sandarne skola 233 91 42

Stenbergaskolan -4 193 1 053

Stentägtskolan/Östra skolan 179 249 -68

Stråtjära skola 64 158 -5

Stugsunds skola 189 57 106

Trönö skola 186 -171 184

Vågbroskolan -42 -838 67

Summa 1 078 -8 1 408

(14)

Forts § 57

Rektor vid Trönö skola har större insikt vid inköp för att ha kontroll över ekonomin. Det är även ett par få personer i organisationen som har ansvar för inköp. Ett annat sätt att hålla ned kostnaderna är att inte ta in i vikarier vid exempelvis sjukdom utan att istället lösa det inom befintlig organisation. Rektor menar att en konsekvens av detta är att arbetsmiljön påverkas negativt då det finns en upplevelse hos personalen av att man sätter sina kollegor i kläm då man är borta från sitt arbete. Detta gäller företrädelsevis årskurs 4-5 då lågstadiesatsningen gör att bemanningen vid årskurs F-3 är högre och att man i årskurs 6 har en något högre bemanning för att skapa goda förutsättningar vid exempelvis nationella prov.

Den socioekonomiska fördelningen, som för Trönö skola innebär en budgetminskning, påverkar inköp av exempelvis IT och stödmaterial. Det i sin tur påverkar likvärdigheten mellan kommunens skolor.

Stugsunds skola har inte behövt göra några anpassningar i sin verksamhet utifrån sin resursfördelning. Personalen upplever sig att ha tillräckliga resurser. Detta kan till viss del förklaras av en hög grundnivå av material på skolan i form av läroböcker med mera.

Norrtullskolan A som har fått ökad budgettilldelning har anställt mer personal och gjort mindre klasser. Rektor har även anställt studiehandledare som har genomgått utbildningen och ESF- projektet framtida studiehandledare.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis ser vi inga effekter utifrån vår modell av den socioekonomiska

fördelningen i grundskolan. Det innebär att vi inte når syftet enligt skollagen där fördelning av resurser av elevernas olika förutsättningar och behov ska skapa likvärdiga förutsättningar för att nå målen, oberoende av vilken skola eleven går i.

Beslutet skickas till

Rektorer

Verksamhetschef skola

(15)

§ 58 BUN/2013/0073/600

Rapport över barnomsorgsreglerna Beslut

Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationen och lägger den till handlingarna.

Ärendet

Återrapport till barn- och utbildningsnämnden när det gäller effekterna av de ändrade barnomsorgsreglerna som infördes i kommunen den 1 april 2016.

Beslutsunderlag

Rapport daterad 2017-05-15.

Tidigare beslut

Barn- och utbildningsnämnden den 19 juni 2013, § 80

Barn- och utbildningsnämnden den 25 september 2013, § 108 Barn- och utbildningsnämnden den 19 februari 2014, § 12 Barn- och utbildningsnämnden den 21 maj 2014, § 60

Barn- och utbildningsnämnden den 23 september 2015, § 109 Barn- och utbildningsnämnden den 19 oktober 2016, § 105

Bakgrund och syfte

Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2015-09-23, § 109 att införa nya barnomsorgsregler i samband med att förvaltningens nya datasystem Skolplatsen infördes i kommunen.

Fråga väcktes på barn- och utbildningsnämndens junisammanträde 2013 om att ändra barnomsorgsreglerna så att vårdnadshavare inte behöver göra en ny ansökan om de inte får den plats de vill ha eller om de tackar ja till en plats som de egentligen inte vill ha. Samtidigt behåller de platsen i barnomsorgskön från sitt ansökningsdatum om tackar de ja till en annan plats än den de önskat. En uppföljning gjordes under hösten 2016 men eftersom det då hade gått relativt kort tid så beslutades det att göra en ny uppföljning under våren 2017.

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

Barn- och utbildningsförvaltningen införde ett nytt verksamhetssystem den 1 april 2016 och i samband med det infördes de ändrade barnomsorgsreglerna.

Följande effekter har noterats:

 Administrationen av ansökningar har ökat.

 Vi kan se att den här våren väljer många att byta plats till sitt ”rätta” köalternativ. Det kan bero på att väldigt många har fått acceptera ”fel plats” utifrån rådande kösituation. För att placeringar ska bli rätt krävs att alla förskolor börjar ungefär samtidigt att placera nya barn så att man ser vilka som väljer att byta förskola. Innan dess kan man inte erbjuda platser till nya barn. Det finns behov av att samordna placeringarna mellan de fristående förskolorna

(16)

Forts § 58

och de kommunala.

 Ur ett medborgarperspektiv är det bra att få stå kvar i kön.

Beslutet skickas till

Förskolechefer

(17)

§ 59 BUN/2017/0096/600

Yttrande över motion - Mål att minska matsvinnet i Söderhamn Beslut

Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att säga JA till motionen.

Vidare föreslår barn- och utbildningsnämnden kommunstyrelsen att föreslå

kommunfullmäktige ge uppdrag till barn- och utbildningsnämnden och kultur- och

samhällsservicenämnden att i samverkan utreda frågan om organisering av måltidsrasterna.

Ärendet

Magnus Svensson (C) föreslår i en motion:

 att det görs en utredning hur mycket matsvinn det är i Söderhamns kommun,

 att den utredningen även bryts ned på våra storkök och skolkök,

 att kommunen sätter ett procentuellt mål om att minska matsvinnet varje år (det ska vara ett politiskt fattat %-mål) samt

 att planeringen av måltidsrasterna organiseras bättre där elevernas måltidssituation sätts i fokus.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande daterat 2017-05-15.

Barn- och utbildningsnämndens yttrande

Eftersom de tre första förslagen i motionen är kostavdelningens ansvar skickar vi med deras yttrande och svarar själva på den fjärde att-satsen om organiseringen av måltidsraster.

Kostavdelningens yttrande

En utredning som ska fastställa matsvinnets nivåer i Söderhamns kommuns olika

verksamheter, inklusive köken, är ett komplext uppdrag som kräver ett omfattande arbete över förvaltningsgränserna innan frågan kan besvaras.

Ett målmedvetet och aktivt arbete har pågått under många år inom kostavdelningen för att utbilda och medvetandegöra vår egen personal i dessa frågor. Både ur ett miljö- och

ekonomiskt perspektiv och med syftet att minimera uppkomsten av matavfall och matsvinn i köken och i skolornas matsalar. Ett mycket viktigt arbete som måste pågå kontinuerligt.

De faktorer och omständigheter som råder i måltidssituationen för de boende på

avdelningarna inom vård- och omsorgsboendena samt för barnen och eleverna i förskolornas och skolornas matsalar påverkar också omfattningen av matsvinnet. Måltidssituationen är som sagt komplex med många olika påverkansfaktorer. Matsvinnets omfattning inom förskolan och inom vård- och omsorgsboendet känner inte kostavdelningen till då detta ligger utanför

Forts § 59

(18)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 18 ansvarsområdet. Kostavdelningen gör själv mätningar av matsvinnet i skolornas matsalar och vet att resultaten skiljer sig markant åt mellan skolorna.

När en mer omfattande kartläggning är genomförd kan ett eller flera procentuella mål om årlig minskning av matsvinnet läggas fram.

Barn- och utbildningsförvaltningen äger frågan om hur elevernas måltidsraster organiseras och schemaläggs. Livsmedelsverket har i sina råd och riktlinjer många bra exempel på hur man skapar bra förutsättningar för eleverna i skolrestaurangen, ett exempel är integrerade skolmåltider/schemalagd lunch.

”Integrerade skolmåltider/schemalagd lunch innebär att klassen går tillsammans med läraren till matsalen och äter. När klassen ätit färdigt går den tillbaka till klassrummet för nästa lektion. Rasten läggs före måltiden eller vid annan tidpunkt. En följd av att eleverna äter utan stress kan vara att matsvinnet minskar”.

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande forts.

Hur man organiserar måltidsrasterna är i sig en komplex fråga. Det finns många parametrar att ta hänsyn till, till exempel schemaläggning, lärares arbetsvillkor, andra lektioner, tillgång till klassrum, busstider och inte minst ekonomiska förutsättningar.

Barn- och utbildningsförvaltningen vet att det är viktigt med vuxna i matsalen som kan sitta vid borden och småprata och se till att det är en trevlig stämning. Barnen äter bättre och på så sätt kan matsvinnet minska.

Detta kan organiseras via pedagogiska måltider eller på andra sätt.

Livsmedelsverkets rekommendationer är bra men förutsätter att övrig schemaläggning också fungerar och att de ekonomiska förutsättningarna är lösta.

Beslutsalternativ 1

Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att säga JA till motionen.

Vidare föreslår barn- och utbildningsnämnden kommunstyrelsen att föreslå

kommunfullmäktige ge uppdrag till barn- och utbildningsnämnden och kultur- och

samhällsservicenämnden att i samverkan utreda frågan om organisering av måltidsrasterna.

Beslutsgång

Ordförande föreslår att nämnden beslutar enligt beslutsalternativ 1.

Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen

Kultur-och samhällsutvecklingsnämnden

(19)

§ 60 BUN/2017/0111/041

Nya riktlinjer för investeringar Beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att, utöver fastslagna riktlinjer, ska om-, till-, och nybyggnationer rapporteras till barn- och utbildningsnämnden efter att programarbetet har genomförts och efter att projekteringsarbetet har genomförts samt därutöver vid behov.

Ärendet

Rapporteringspunkter till barn- och utbildningsnämnden i planeringsprocessen för investeringar gällande om-, till- och nybyggnationer av skolor och förskolor.

Beslutsunderlag

Tidigare beslut

Kommunstyrelsen 2017-02-07 § 10, Riktlinjer för investeringar.

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

Från och med 2016 beslutar kommunfullmäktige om en total investeringsram till varje nämnd till skillnad mot tidigare då investeringsbesluten togs per objekt. Inom den totala

investeringsramen beslutar sedan varje nämnd om vilka investeringar den vill göra. Bygg- och anläggningsinvesteringar ska godkännas av kommunstyrelsen innan de får påbörjas.

Med anledning av förändrad anslagsgivning har kommunstyrelsen beslutat om nya riktlinjer för hur investeringar ska hanteras.

Riktlinjerna beskriver bland annat hur nämnderna ska:

 kartlägga och besluta om behov för budgetperioden

 kommunstyrelens beredning

 hantering efter att kommunfullmäktige beslutat om budgeten då nämnderna slutligen ska prioritera och besluta vilka investeringar som ska göras

 hantering i nämnder gällande finansiering och att fatta beslut om att påbörja en bygg- och anläggningsinvestering samt göra en beställning till kultur- och samhällsservicenämnden

 rutiner gentemot kultur- och samhälsserviceförvaltningen och ekonomienheten.

I riktlinjerna finns inga rapporteringspunkter till respektive nämnd inskrivna förutom i de fall investeringsutgiften avviker mot den planerade efter t ex projektering eller upphandling.

För att barn- och utbildningsnämnden ska ha möjlighet att hålla sig informerade om pågående byggnationer behöver rapportering ske till nämnden oavsett om investeringen håller den planerade investeringsutgiften eller inte. Information till nämnden bör ske vid minst två tillfällen under planeringsprocessen och vid behov ske vid fler tillfällen då det lämpar sig att rapportering sker.

(20)

Forts § 60

Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att, utöver fastslagna riktlinjer, ska om-, till-, och nybyggnationer rapporteras till barn- och utbildningsnämnden efter att programarbetet har genomförts och efter att projekteringsarbetet har genomförts samt därutöver vid behov.

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att, utöver fastslagna riktlinjer, ska om-, till-, och nybyggnationer rapporteras till barn- och utbildningsnämnden efter att programarbetet har genomförts och efter att projekteringsarbetet har genomförts samt därutöver vid behov.

Ekonomiska konsekvenser

Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser.

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att säga NEJ till barn- och utbildningsförvaltningens förslag om ytterligare rapporteringspunkter till barn- och utbildningsnämnden vid om-, ny- och tillbyggnationer.

Barn- och utbildningsförvaltningen förordar beslutsalternativ 1

Beslutsgång

Ordförande föreslår att nämnden beslutar enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag.

(21)

§ 61 BUN/2016/0166/287

Begäran om igångsättningstillstånd för Vågbroskolans dusch- och omklädningsrum

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ianspråkta 2 200 000 kronor av nämndens investeringsbudget för perioden 2016-2019, så att ombyggnationen till könsneutralt dusch- och omklädningsrum på Vågbroskolan kan starta enligt tidplan.

Barn- och utbildningsnämnden önskar att beslutsunderlag från kultur- och samhälls-

serviceförvaltningen kommer i god tid före nämndens sammanträde så att beslut kan fattas med rätt underlag.

Reservation

Christer Ödmann (SD) och Eva-Mai Minuer Tynong (SD) anmäler reservation mot nämndens beslut till förmån för Christer Ödmanns förslag till beslut.

Ärendet

Igångsättningstillstånd av ombyggnad av dusch-och omklädningsrum på Vågbroskolan.

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

På initiativ från Vågbroskolans elevråd har nämnden gett förvaltningen uppdrag att ta fram ett förslag att bygga ett könsneutralt dusch- och omklädningsrum för att främja elevernas

deltagande i idrott och hälsa. Förslaget innebär att dusch- och omklädningsrum byggs om med könsneutrala utrymmen. Ombyggnationen beräknas kosta 2 200 000 kronor och stå klar till höstterminsstart 2017.

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ianspråkta 1 800 000 kronor av nämndens investeringsbudget för perioden 2016-2019, för renovering av Vågbroskolans dusch-och omklädningsrum.

Finansering sker av nämndens investeringsbudget för perioden 2016-2019.

För att ombyggnaden skall kunna starta enligt tidplan föreslås barn- och utbildningsnämnden besluta att ianspråkta 2 200 000 kronor av nämndens investeringsbudget för perioden

2016-2019, för ombyggnad till könsneutralt dusch- och omklädningsrum på Vågbroskolan.

Barn- och utbildningsförvaltningen förordar beslutsalternativ 2.

(22)

Forts § 61

Förslag till beslut under sammanträdet

Christer Ödmann (SD) föreslår att nämnden beslutar enligt beslutsalternativ 2 med tillägg att totalkostnaden för ombyggnationen inte får överstiga 2 200 000 kr.

Förslag till beslut

För att ombyggnaden ska kunna starta enligt tidplan föreslås barn- och utbildningsnämnden besluta att ianspråkta 2 200 000 kronor av nämndens investeringsbudget för perioden 2016-2019, för ombyggnad till könsneutralt dusch- och omklädningsrum på Vågbroskolan.

Beslutsgång

Ordförande ställer Christer Ödmanns förslag och beslutsalternativ 2 mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt beslutsalternativ 2.

Beslutet skickas till

Verksamhetsekonom Rektorer Vågbroskolan

Kultur- och samhällsserviceförvaltningen

(23)

§ 62 BUN/2016/0166/287

Begäran om att ianspråkta investeringspengar för inventarier till omklädningsrummen i Vågbroskolans gymnastiksal

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att säga JA till att ianspråkta 100 000 kronor i investeringspengar för inventarier till omklädningsrummen i Vågbroskolans gymnastiksal.

Ärendet

Begäran om att få ianspråkta investeringspengar för att inreda omklädningsrummen i samband med att duschrummen i Vågbroskolans gymnastiksal byggs om.

Beslutsunderlag

Tidigare beslut

Barn- och utbildningsnämnden 2016-10-19 § 113, Ombyggnation av duschrum i Vågbroskolans gymnastiksal.

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

Barn- och utbildningsnämnden har beslutat att ianspråkta investeringspengar för att bygga om duschar och omklädningsrum i Vågbroskolans gymnastiksal. För att inreda de lokaler som ska iordningställas behövs även investeringspengar till inventarier. Kostnaden för detta uppskattas max till 100 000 kronor.

Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att barn- och utbildningsnämnden ianspråktar investeringspengar för inventarier till omklädningsrummen i Vågbroskolans gymnastiksal.

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att säga JA till att ianspråkta 100 000 kronor i investeringspengar för inventarier till omklädningsrummen i Vågbroskolans gymnastiksal.

Finansieringen sker inom barn- och utbildningsnämndens tilldelade investeringsbudget för perioden 2016-2019.

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att säga NEJ till att ianspråkta 100 000 kronor i investeringspengar för inventarier till omklädningsrummen i Vågbroskolans gymnastiksal.

(24)

Forts § 62

Beslutsgång

Beslutet skickas till

Verksamhetschef skola Rektorer Vågbroskolan Verksamhetsekonom Intern service

(25)

§ 63 BUN/2016/0091/600

Yttrande över återremitterat ärende om tillhörighet för tillgänglighetsrådet

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar:

att anta barn- och utbildningsförvaltningens yttrande som sitt eget.

att överlämna yttrandet till kommunstyrelsen.

Ärendet

Kommunfullmäktige har återremitterat ärendet om tillhörighet för tillgänglighetsrådet.

Samtliga förvaltningar som i detta ärende fungerat som remissinstanser har enats om nedanstående yttrande.

Beslutsunderlag

Tidigare beslut

Kommunfullmäktige KS/2016/0164 2017-03-27 § 63 Kommunfullmäktige beviljar förlängd beredningstid.

Beredningstiden förlängs på så sätt att ärendet kan återkomma med ett förslag till hur arbetet ska organiseras och finaniseras till kommunfullmäktiges sammanträde den 28 augusti 2017.

Nämnderna kommer att kallas till möte i ärendet den 19 april 2017.

Diarienummer KS/2016/0164 2016-10-31

Kommunfullmäktige återremitterar ärendet då frågan om tillgänglighet är större än enbart HSO i ett samhällsperspektiv (det finns andra grupper som också berörs). Utredningen ska fördjupas kring tillgänglighetsrådets uppgifter och utvidga frågeställningen till tillgänglighet för alla. Samtliga nämnder/förvaltningar ska vara remissinstanser, och ärendet ska återkomma med ett förslag till hur arbete ska organiseras samt finansieras, senast till

kommunfullmäktiges sammanträde i april. Fram till dess kvarstår dagens form av tillgänglighetsråd.

Diarienummer KS/2016/0164 2016-10-11 § 310

Kommunfullmäktige föreslås besluta att avskaffa tillgänglighetsrådet och att respektive nämnd/styrelse ansvarar för att driva tillgänglighetsfrågor inom sina respektive

ansvarsområden. Kommunfullmäktige föreslås avslå Den samlade Handikapprörelsens HSO begäran om bidrag för hyra av lokal mm om 30 tkr.

Diarienummer KS/2016/0164 2016-05-31

Kommunstyrelsen beslutar att utreda vilken roll och ansvar ett tillgänglighetsråd bör ha samt vilken nämnds tillhörighet ett sådant råd lämpligast har.

(26)

Forts § 63

Diarienummer KUS/2016/0093 2016-04-25

Kultur- och samhällsservicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen se över tillhörigheten över rådet och dess sammansättning samt ta den utredning som gjorts i beaktande för att göra tillgänglighetsfrågor mer levande i kommunen.

Barn- och utbildningsnämnden 2016-04-20 § 45, diarienummer BUN/2016/0091/600

Barn och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att se över tillhörigheten för rådet och dess sammansättning samt ta den utredning som gjorts i beaktande för att göra tillgänglighetsfrågor mer levande i kommunen.

Omvårdnadsnämnden 2016-05-11 § 62, diarienummer ON/2016/0098/103

Omvårdnadsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen se över tillhörigheten över rådet och dess sammansättning samt ta den utredning som gjorts i beaktande för att göra

tillgänglighetsfrågor mer levande i kommunen.

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

Sedan 2010 har tillgänglighetsrådet legat under kultur- och samhällsservicenämnden med barn- och utbildningsnämnden samt omvårdnadsnämnden som medlemmar samt

representanter från föreningen Handikappföreningarnas samarbetsorganisation (HSO). Det har fungerat med varierat resultat vilket framgår i den utredning som gjordes 2014-09-02. Vi har antagit fokusområden för kommunen denna mandatperiod och tillgänglighetsfrågor är en viktig fråga som helt går i linje med flera av dessa områden. Det är då viktigt att

tillgänglighetsrådet fungerar väl för att kunna utveckla Söderhamn.

Med anledning av detta ser vi att ett behov av att se över tillgänglighetsrådet ur flera aspekter.

Rådets tillhörighet; många frågor handlar om samhällsplanering, folkhälsa och integration.

Därför bör en tydlig koppling till nämnda funktioner finnas, idag saknas denna till stor del.

Rådets sammansättning; idag består rådet av tre nämnder samt representanter från vissa organisationer för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighetsfrågor är bredare än enbart detta (t ex språk) och en mycket bredare representation bör eftersträvas. Med anledning av ovanstående föreslås följande:

 En ansvarig tjänsteman på kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att vara

sammankallande för tillgänglighetsrådet. Detta uppdrag skulle till exempel kunna ges till kommunens folkhälsosamordnare.

 Ansvarig tjänsteman sätter tillsammans med övriga nämnder, förvaltningar, kommunala bolag och organisationer i civilsamhället ihop ett tillgänglighetsråd.

 Tillgänglighetsrådet utarbetar ett tillgänglighetspolitiskt program som antas av

kommunfullmäktige och som sedan ska ligga till grund för kommunkoncernens arbete med tillgänglighet.

 Tillgänglighetsrådet fungerar som ett forum för dialog mellan civilsamhälle och den kommunala organisationen.

 Finansiering sker inom ramen för kommunstyrelsens budget.

(27)

Forts § 63

Det bör i sammanhanget nämnas att frågan om tillgänglighetsrådets utformning och funktion inte har något att göra med HSO och den föreningens verksamhet. Denna fråga bör hanteras separat och enligt gängse regler för bidrag till föreningar i Söderhamns kommun.

Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar:

att anta barn- och utbildningsförvaltningens yttrande som sitt eget.

att överlämna yttrandet kommunstyrelsen.

Beslutsgång

Ordförande föreslår att nämnden beslutar enligt beslutsalternativ 1.

Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen Omvårdnadsnämnden

Kultur- och samhällsservicesnämnden Arbetsmarknads- och socialnämnden Bygg- och miljönämnden

(28)

§ 64 BUN/2017/0115/337 Norrtullskolans skolgård Beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ianspråkta 650 000 kronor av nämndens investeringsbudget för perioden 2016-2019 för utökning av Norrtullskolans skolgård.

Ärendet

Utökning av Norrtullskolans skolgård.

Beslutsunderlag

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

På initiativ från Norrtullskolans yngre elevråd har förvaltningen tillsammans med kultur-och samhällsserviceförvaltningen tagit fram ett förslag till att utöka skolgården enligt elevernas synpunkter och önskemål. Förslaget innebär en utökning med bl. a gräsytor av dagens

begränsade skolgård vilket möjliggör för fler rastaktiviteter som därmed motverkar eventuella konfliktsituationer. Utökningen beräknas kosta 650 000 kronor.

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ianspråkta 650.000 kronor av nämndens investeringsbudget för perioden 2016-2019, för utökning av Norrtullskolans skolgård.

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att säga NEJ till utökning av Norrtullskolans skolgård.

Alternativet innebär inga ekonomiska konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden.

Beslutsgång

Beslutet skickas till

Verksamhetsekonom

Rektorer Norrtullskolan A-C

Kultur- och samhällsserviceförvaltningen

(29)

§ 65 BUN/2017/0116/047

Lärarlönelyft för bidragsåret 2018/2019 Beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att säga JA till att varaktigheten i lärarlönesatsningen begränsas till 1+1 år under förutsättning att staten skjuter till pengar för år två.

Muntlig återrapport lämnas på nämndens septembersammanträde och en skriftlig återrapport på nämndens oktobersammanträde 2017 över barn- och utbildningsförvaltningens hantering och information till lärare om lärarlönelyftet bidragsåret 2018/2019

Reservation

Jonas Lindberg (M) (C) och Teresa Vanova Benke (L) anmäler reservation mot nämndens beslut till förmån för koalitionens förslag till beslut.

Ärendet

Ställningstagande över varaktigheten i lärarlönesatsningen.

Beslutsunderlag

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

Staten har beslutat att införa ett bidrag för att huvudmän ska höja lönerna för särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger den så kallade lärarlönesatsningen.

Syftet med bidraget är att höja läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan.

Söderhamns kommun har tilldeltas 5 250 000 kronor som ska täcka löneökning och

personalomkostnadstillägg. Barn- och utbildningsförvaltningen har för avsikt att rekvirera de pengar som tilldelats kommunen.

Lärarlönelyftet lämnar mycket utrymme för varje huvudman att bestämma hur och på vilka grunder statsbidraget ska fördelas. Detta förhandlas med berörda fackförbund. En av faktorerna som huvudmannen behöver ta ställning till är varaktigheten i lönepåslaget.

Lärarlönelyftet är en permanent satsning från staten utan något slutdatum, dock finns pengar bara avsatta i statsbudgeten för kommande år. Det är upp till huvudmannen att avgöra om lönepåslaget ska ges tills vidare eller under viss tid.

Barn- och utbildningsförvaltningens förslag är att de som får ta del av lärarlönesatsningen får göra det tidsbegränsat under en period på 1+1 år under förutsättning att staten tillskjuter pengar för år två.

(30)

Forts § 65

Förslag till beslut under sammanträdet

Koalitionen föreslår genom Jonas Lindberg (M) att säga JA till att varaktigheten i

lärarlönesatsningen villkoras till två år men att satsningen förlängs tillsvidare. Om staten inte skjuter till pengar för satsningen ska detta finansieras genom nämndens upparbetade resultat eller genom omdisponering inom befintlig ram.

Ordförande föreslår att en återrapport över förvaltningens hantering och information till lärare lämnas till nämnden.

Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser för Barn- och utbildningsnämnden.

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att säga NEJ till att varaktigheten i lärarlönesatsningen begränsas till 1+1 år och att den istället begränsas till ett år.

Alternativet innebär inga ekonomiska konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden.

Förslag till beslut

Beslutsgång

Ordförande ställer Jonas Lindbergs förslag och beslutsalternativ 1 mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt beslutsalternativ 1.

Vidare beslutar nämnden att återrapporter lämnas över barn- och utbildningsförvaltningens hantering och information till lärare lämnas till nämnden. Muntlig återrapport lämnas på nämndens septembersammanträde och en skriftlig återrapport på nämndens

oktobersammanträde 2017.

Beslutet skickas till

Verksamhetsekonom Verksamhetschef skola

(31)

§ 66 BUN/2017/0008/002 Anmälan av delegationsbeslut Beslut

Barn- och utbildningsnämnden tar del av rapporterade delegationsbeslut och lägger dem till handlingarna.

Ärendet

Barn- och utbildningsnämnden delges delegationsbeslut enligt nedanstående:

Punkt Delegat Bilaga

Ordförande Alexandra Gard

0.17 Yttrande mål nr 270-17 angående statlig ersättning för flyktingmottagande mm

2

0.17 Yttrande mål nr 271-17 angående statlig ersättning för flyktingmottagande mm

3

Förvaltningschef Per Granath

1.2.17 Beslut om avtal för interkommunal ersättning för elev i kommunal grundskola

4-5

3.4 Beslut om tillsvidareanställning av personal, provanställning 8 0.17 Åtgärder vidtagna i enlighet med Skolinspektionens beslut 15 3.4 Beslut om tillsvidareanställning av personal 16

Verksamhetschef Mats Hanell

3.4 Beslut om tillsvidareanställning av personal 9 Förskolechef Lotta Frelin

1.1.7 Beslut om avstängning från barnomsorgsplats 7 Rektor Carin Engblom

1.1.7 Beslut om avstängning från barnomsorgsplats 6 3.4 Beslut om tillsvidareanställning av personal 12

Förskolechef Karin Öst

3.4 Beslut om tillsvidareanställning av personal 13-14

(32)

Forts § 66

Rektor Åsa Äng Eriksson

1.1.7 Beslut om avstängning från barnomsorgsplats 10 Förskolechef Esbjörn Lindgren

1.1.7 Beslut om avstängning från barnomsorgsplats 1 Tf rektor Dan Jonsson

1.1.7 Beslut om avstängning från barnomsorgsplats 11

Beslutsunderlag

Sammanställning av delegationsbeslut daterad 2017-05-18.

(33)

§ 67 BUN/2017/0011/600

Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m Beslut

Ärendet

Barn- och utbildningsnämnden delges inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m för tiden 2017-03-30--2017-05-09 enligt nedanstående:

Kommunstyrelsen

2017-04-04 Protokollsutdrag § 85, Beslut, Begäran om extra medel för nyanlända barn och elever i förskola och fritidshem, Dnr. KS/2017/0083. (BUN2016/0015/041) 2017-04-04 Protokollsutdrag § 104, Ansökan från sociala investeringsfonden till projekt

Ung i Söderhamn, Dnr. KS/2017/0084. (BUN/2017/0061/090) Kundtjänst

2017-04-21 E-förslag om källsortering i alla kommunens verksamheter.

Sveriges Kommuner och Landsting

2017-04-19 Cirkulär 17:14, Vårpropositionen och vårändringsbudgeten för år 2017.

Barn- och elevombudet

2017-04-27 Beslut, Anmälan om kränkande behandling vid Stugsunds skola, Dnr. 45-2017:1596 (BUN/2017/0090/606)

2017-04-27 Beslut, Anmälan om kränkande behandling vid Stugsunds skola, Dnr. 45-2017:1721 (BUN/2017/0091/606)

Migrationsverket

2017-05-03 Information angående avveckling av asylboenden från Migrationsverket, Dnr. 3.1.2.6-2017-51833.

Barn- och utbildningsförvaltningen

2017-04-19 Förvaltningsövergripande samverkan. (BUN(2017/0004/021) 2017-05-09 Antal inkomna anmälningar om kränkning. (BUN/2017/0006/600)

Skolverket

2017-03-30 Beslut, Statsbidrag för utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd vårterminen 2017, Dnr. 8.1.2-2017:0001354. (BUN/2017/0129/047)

(34)

Forts § 67

Kommunfullmäktige

2017-04-24 Protokollsutdrag § 86, Beslut, Medborgarförslag angående förskola vid Resecentrum, Dnr. KS/2016/0215. (BUN/2016/0145/600)

2017-04-24 Protokollsutdrag § 89, Ombudgetering av 2016 års investeringar, Dnr. KS/2016/0016. (BUN/2015/0030/041)

2017-04-24 Protokollsutdrag § 95, Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016, Dnr. KS/2016/0016.

2017-04-24 Protokollsutdrag § 96, Totalöversyn av förvaltningskontoret, Dnr. KS/2011/0367.

2017-04-24 Protokollsutdrag § 98, Beslut, Begäran om extra medel för nyanlända barn och elever i förskola och fritidshem, Dnr. KS/2017/0083. (BUN/2016/0015/041)

Beslutsunderlag

Sammanställning av inkomna skrivelser, brev och protokollsutdrag daterad 2017-05-18.

(35)

§ 68 BUN/2017/0021/611

Uppföljning av elevers frånvaro våren 2017 Beslut

Ärendet

Skolfrånvaro är en tidig indikator på ohälsa eller otrivsel. Skolfrånvaron kan utgöra en riskfaktor för kommande och mer omfattande frånvaro som kan leda till att eleverna riskerar att inte nå kunskapsmålen.

Bakgrund och syfte

I allt främjande arbete som kan förebygga ogiltig frånvaro är skolans hantering av elevernas närvaro en grundbult. Hänger frånvaron ihop med brister i skolmiljön, är frånvaron hög i visst ämne, har skolan ett fungerande frånvarorapporteringssystem och fungerar samverkan kring elevers frånvaro mellan lärare, rektor, elevhälsa och vårdnadshavare.

Detta är frågor som kan besvaras när skolan har en väl utbyggd och förankrad rutin kring hantering av elevernas frånvaro. Arbetet följs av barn- och utbildningsförvaltningen och ska redovisas till nämnden som rapport två gånger per läsår, i september för vårterminen och i februari för höstterminen för årskurserna 7-9.

En rapport redovisas över elevernas frånvaro på grundskolorna under vårterminen 2017.

(36)

§ 69 BUN/2017/0006/600

Systematiskt kvalitetsarbete - brukarenkät förskola Beslut

Barn- och utbildningsnämnden tar del av rapporten och lägger den till handlingarna.

Vidare beslutar nämnden att bjuda in verksamhetschefen för förskolan till nämndssammanträde under hösten 2017 för prata om brukarundersökningen och dess resultat samt hur man kan arbeta för att öka svarsfrekvensen för brukarundersökningen.

Ärendet

Barn- och utbildningsförvaltningen i Söderhamns kommun har under våren 2017 genomfört kvalitetsmätningar inom förskolan. Totalt har 305 av 982 tillfrågade vårdnadshavarna besvarat enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 31 %. Undersökningen omfattar följande förskolor:

 Bergviks förskola

 Kilsmyrans förskola

 Klossdammens förskola

 Kungsgårdens förskola

 Lillbergets förskola

 Ljusne förskola

 Mo förskola

 Nymåla förskola

 Rosenvalls förskola

 Sandarne förskola

 Stentägtens förskola

 Stråtjära förskola

 Trönö förskola

 Utterns förskola

 Vågbro förskola

Beslutsunderlag

Sammanställning av enkätresultat för förskolan 2017.