Emotioner i domstol
- en studie om känslors betydelse vid sexualbrottsdomar.
Av: Amanda Westny
Examensarbete för kandidatexamen i kriminologi.
Sammanfattning/Abstract
Denna studie handlar om hur emotioner synliggörs och värderas i rättsprocessen. Studien behandlar och analyserar tre stycken rättsfall mellan år 2009 och år 2017. Samtliga rättsfall innefattar samma teman i form av bevisvärdering i sexualbrottmål. Frågeställningarna utgår därför ifrån vilka emo-tionsnormer som återfinns i domar för respektive gärningsman och brottsoffer. Frågeställningarna tar också upp vilka känslor som syns och vems känslor som uppvisas. Materialet har analyserats med hjälp av Hoschilds teori om emotionsregler samt Nils Christies teori om det ideala offret. Me-toden för arbetet har varit kvalitativ innehållsanalys för tolkandet av domarna. Resultatet för arbetet visade att olika typer av känslor uppvisas samt att de i olika fall ligger till grund för ett juridiskt be-slutsfattande.
Nyckelord/Keywords
Innehållsförteckning
1. Inledning ...5
1.1. Syfte ...5
1.2. Frågeställningar ...6
1.3. Avgränsningar ...6
1.4. Definitioner av förekommande begrepp ...7
1.5. Förkortningar av juridiska instanser och termer ...8
1.6. Tidigare forskning ...9
1.6.1. Särskiljandet mellan handlingar och känslor ...9
1.7. Rättsaktörer och emotioner ...10
2. Teori ...12
2.1. Arlie Russell Hochschilds teori om emotionsregler ...12
2.2. Nils Christies teori om det ideala offret ...13
3. Metod och genomförande ...15
3.1. Material ...15
3.2. Kvalitativ innehållsanalys ...15
3.3. Praktiskt genomförande ...17
3.4. Etiska överväganden ...17
4. Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ...18
5. Resultat och analys ...20
5.1. Allmänt ...20
5.2. Genomgång av rättsfall ...20
5.2.1. NJA 2009 s.447 ...20
5.2.2. NJA 2010 s.671 ...21
5.2.3. NJA 2017 s.316 ...21
5.3. Trovärdighet – beteende och känsloyttringar ...22
5.4. Emotionsnormer i praktiken ...25
6. Slutsatser ...27
7. Avslutande diskussion ...29
8. Källförteckning ...30
1.
Inledning
Det senaste decenniet har nyhetsrapporteringen i Sverige till stor del präglats av en offentlig debatt om domstolarnas bedömningar av förövares och offers agerande i sexualbrottmål. Det framgår att Sveriges rättsväsende i sina domar inte i tillräcklig grad kommunicerar ett tydligt ställningstagande om personligt ansvar, värderingar, normer och principer. Massmedia å sin sida tydliggör ett missnö-je med vad som uppfattas som ett skuldbeläggande av offren i dessa brottmål. På vilket sätt gestal-tas och synliggörs emotioner inom detta område?
Varje vuxen individ ska betraktas som ansvarig för sina handlingar. I denna studie läggs tonvikt på vad detta kan innebära för offer och förövare – i rättsväsendets, samhällets och i deras egna ögon. Denna undersökning intresserar sig främst för emotioners synlighet och betydelse i rättsprocessen. Hur uppfattas ett brottsoffer respektive förövare som inte uppvisar stereotypa, förväntade känslor i rättssalen? Blir de rättsliga bedömningarna annorlunda utifrån värderandet av parternas uppvisade beteenden?
1.1.
Syfte
Syftet med arbetet är således att undersöka hur känslor synliggörs i rättsliga bedömningar. Hur be-döms brottsoffer respektive gärningsperson utifrån domstolens värdering av emotioner?
1.2.
Frågeställningar
Studien tar upp följande frågeställningar:
- Vilka emotionsnormer återfinns i sexualbrottsdomar som gäller gärningsperson respektive brottsoffer?
- Vilka känslor syns och vems känslor synliggörs i sexualbrottsdomar?
Ovanstående frågeställningar kan tänkas vara relevanta för den kriminologiska forskningen då om-rådet kring emotionsforskning inom den rättsliga arenan, är relativt outforskat. Genom att studera emotioners betydelser i ett sammanhang som detta, kan det tänkas bidra till en ökad förståelse för hur känslor kan tolkas och värderas. Mot bakgrund av detta kan man därför tänkas tala om en di-stinktion mellan det objektiva och det subjektiva med rättsväsendet som arena, varför frågeställ-ningarna i denna studie ter sig än mer adekvata i sammanhanget.
1.3.
Avgränsningar
Vilken betydelse har känslor och sociala normer för individen i rättsprocessen — oavsett om man avser gärningspersoners eller målsägandes upplevelser av detta? Westlund och Eriksson (2013) anger att forskning om betydelsen av känslor och sociala normer i rättsprocessen återfinns i en be-gränsad omfattning. Denna studie avgränsas till sexualbrott. Med sexualbrott avses de brott som återfinns under Brottsbalkens sjätte kapitel.
1.4.
Definitioner av förekommande begrepp
I detta avsnitt förtydliggas begreppen i denna specifika studie. Jag har valt att definiera brott och sexualbrott utifrån Brottsbalken, huruvida andra studier använder sig av andra definitioner uteläm-nas i denna studie. I första paragrafen definieras brott på följande sätt: “Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken straff som sägs nedan är fö-reskrivet” (BrB 1:1). Vidare sägs att “en gärning skall, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen” (BrB 1:2).
Definitionen av sexualbrott framgår i Brottsbalkens sjätte kapitel och innefattar olika brottstyper. Hradilova Selin och Shannon (2012, s.109) hävdar att lagen om sexualbrott översiktligt kan uppde-las i fyra kategorier — ”våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt utnyttjande m.m, blottning, samt sexu-ellt ofredande som inte innefattar blottning.” Sexualbrottslagen trädde i kraft år 1965 men har sedan dess skärpts och reviderats vid flertalet tillfällen.
År 2005 ändrades och tydliggjordes sexualbrottslagen med syftet att framhålla individens fullstän-diga rätt till sitt sexuella självbestämmande; såväl som rätten till den sexuella integriteten med stort fokus på barn och ungdomars utsatthet för ett ökat rättsligt skydd för dessa individer (ibid, s.110). Samma år breddades även definitionen av våldtäkt i lagen, genom att kravet för tvång sänktes såväl som att ”otillbörligt utnyttjande av person på grund av att denna befinner sig i hjälplöst tillstånd (medvetslöshet, sömn, berusning, annan drogpåverkan med mera) kom att inkluderas i bestämmel-sen om våldtäkt” (ibid, s.111). Även sexköpslagen kom att ingå i detta kapitel (BrB 6:11).
1.6.
Tidigare forskning
1.6.1. Särskiljandet mellan handlingar och känslor
Maroney (2006) hävdar att forskning kring juridiska aktörer och känslor är ett relativt outforskat område. En möjlig förklaring anges vara att domstolar och dess aktörer hänvisar till att de är objek-tiva och opartiska; liksom att de kan skilja mellan handling och känsla. Forskningsområdet ter sig problematiskt ur flera aspekter – när dessa aktörer paradoxalt nog ska värdera andras känsloyttring-ar (ibid, s.119-120).
Maroney (2006, s.119, s.126) tar även upp hur forskningen kring emotioner och rättssystemet präg-lats av olika ”approaches”. En av dessa benämns som ”legal actor approach”, vilket avhandlar käns-lors betydelse i rättsaktörers arbete, men också hur känslor kan och hur de borde prägla deras upp-drag (ibid). I denna del av emotionsforskningen kopplat till rättssystemet, har man bland annat gjort studier på olika rättsliga aktörer såsom försvarsadvokater, åklagare, domare och poliser etc (ibid, s. 131) .
Nina Törnqvist (2017) har i sin avhandling intervjuat åklagare hur de själva förhåller sig känslo-mässigt till misstänkta i sexualbrottmål. Denna studie kan tänkas vara relevant för denna uppsats, då den undersöker hur rättsliga aktörer förhåller sig till uppvisade känslor hos tilltalade respektive mål-säganden. Studien visade på att åklagarna hade tendenser till att förvänta sig olika beteenden för tilltalade respektive målsäganden (ibid).
När framförallt de tilltalade för sexualbrott inte uppträdde enligt åklagarnas förväntningar, tendera-de åklagarna att bli provoceratendera-de och misstänksamma (Törnqvist 2017, ss.287-289). Vidare beskri-ver författaren:
”Empati, aggressivitet och neutralitet är de mest framträdande känslorna i åklagares beskrivning-ar av mötet med de tilltalade i rättegångbeskrivning-ar som rör sexuellt våld. Dessa känslor är emellertid inte fria att kännas eller uttryckas hur som helst under rättegången – som analysen visar de är känslor som kräver ett stort emotionsarbete för att kunna passera som passande. De ska kännas och uttryc-kas på rätt sätt, vid rätt tillfälle och med rätt intention. ”Törnqvist (2014)”
Detta kan ses som ett exempel på det Törnqvist benämner som ’emotionellt script’, dvs ett ömsesi-digt känsloutbyte med underförstådda regler (2014, s.31). Forskning visar även att förövare och brottsoffer för sexualbrott, som uppvisar ett förväntat och stereotypt beteende – dvs en ångerfull förövare respektive ett upprört offer – ses som mer trovärdiga än neutrala diton (Magnussen & Wes-sel 2013, s.249).
1.7.
Rättsaktörer och emotioner
Tidigare forskning visar bland annat att arga beslutsfattare i en rättegångskontext tenderar att döma gärningspersoner hårdare än till exempel neutrala beslutsfattare (Ask & Granhag, 2007; Ask & Pina, 2011). Forskning inom ämnet har också visat att beslutsfattare som visar medkänsla till den ena partens vittnesmål; också tenderar att tro på denne i en högre utsträckning (Lerner & Tiedens, 2006).
I studien framgår det även att de valt att fokusera på domares förhållande till känslor i sitt arbete. Bergman Blix och Wettergren (2015, s.33) beskriver hur användandet av empati utgör ett verktyg för domare att förstå berörda parter och dess positionering för att senare kunna bedriva ett korrekt juridiskt beslutsfattande. Domare beskriver även hur de måste använda sig av just empati i rättssa-len för att processen ska gå ”smidigt” samt för att få ut relevant information vid förhören med be-rörda parter (ibid). Empati kan tolkas som ett uttryck för uppvisande av emotioner och senare emo-tionsnormer i denna kontext – varför det är relevant att beakta Bergman Blix och Wettergrens (2015) forskning under denna studie.
2.
Teori
2.1.
Arlie Russell Hochschilds teori om emotionsregler
Hochschild beskriver i ”The Managed Heart: Commercialization of Human Feeling” (2012) hur vissa yrkeskategorier präglas av ett tydligt rolltagande och förhållningssätt för att anses professio-nella. Hochschild benämner detta som emotionellt arbete (emotional labour). Vidare kan det emo-tionella arbetet ses som en medveten strategi eller script för att skapa goda arbetsförutsättningar och därmed relationer.
Hochschild (2012, ss. 40-53) beskriver hur det emotionella arbetet övergår i två typer av emotio-nellt agerande – såväl ytligt som djupt. Det ytliga emotionella agerandet avser hur individen går in i ”ett manus” och utåt sett agerar enligt sociala förväntningar och normer, medan individen egentli-gen inte själv upplever den eegentli-gentliga känslan.
Hochschild hävdar att känsloregler kan ses som riktlinjer eller förhållningsregler för den enskilde individen, hur denna förväntas uppvisa känslor och vilka känslor utifrån den aktuella kontexten. Detta gäller främst i interaktionen med andra individer (2012, ss. 57-58). Känsloregler kan anses som normer såväl medvetet som omedvetet vilka känslor som borde och inte borde uppvisas vid olika situationer. Hochschild (1979, s.564) hävdar att känsloregler existerar genom att hänvisa till hur vi ofta talar om våra egna och andras känslor, genom att lägga värdering i dem.
Hochschild (1979, s.567) hävdar även att känsloregler ändras historiskt utifrån klass, kön och iden-titet – t ex att kvinnor i dagens samhälle innehar ett större känsloutrymme att uppvisa känslor som historiskt sett tillskrivits män. Teorin för emotionsregler bidrar i denna studie bidra till förståelsen för hur såväl individer som yrkeskategorier i t ex rättskedjan resonerar kring emotioner.
Teorin om emotionsregler kan tänkas vara behjälplig när olika individers förväntade och uppvisade känslor ska analyseras. Teorin kan också tänkas synliggöra hur emotioner beskrivs och talas om i olika kontexter. I denna studie undersöks det hur emotioner tar sig uttryck i domar, liksom vems emotioner som synliggörs, varför Hochschilds teori är användbar i tolkandet av materialet.
2.2.
Nils Christies teori om det ideala offret
År 1986 utvecklade kriminologen Nils Christie teorin kring att det ideala offret står i ett dikotomiskt förhållande till den ideala förövaren; utan det ideala offret finns ingen ideal förövare och tvärtom. Christie (1986) hävdar att brottsoffer kategoriseras utifrån samhällets sociala normer och värdering-ar. I praktiken innebär det att legitimiteten hos brottsoffer värderas utifrån vem man är och hur man har agerat. Christies huvudtes är att det ideala offret karaktäriseras av att vara t ex mycket unga, gamla, sjuka eller svaga (ibid, s.66).
Offret ska gärna vid händelsen för brottet ha ägnat sig åt något respektabelt eller nobelt i samhällets ögon och helst av allt befunnit sig på en legitim plats vid en lämplig tid på dygnet. Beträffande sex-ualbrott, kan offret i flertalet fall ha tillgivenhet till gärningsmannen, varför det kan vara problema-tiskt för brottsoffret att uppnå ett legitimt offerskap (Christie 1986, s.124).
Utifrån Christies teori är det sannolikt att icke-ideala förövare och offer osynliggörs på den rättsliga arenan. När man utgår från sexualbrott, är det t ex vanligt förekommande att förövaren och offret har en relation till varandra, vilket inte alltid är förenligt med den vedertagna synen på vem som kan anses vara förövare respektive offer (Heber 2012, s.182).
När brottsoffer inte agerar i enlighet med de attribut som de tillskrivs, upplevs de istället som hot-fulla vilket drar brottsofferdiskursen till sin spets i termer av ”sekundär viktimisering” (ibid; Die-sen, 2011, s.330). Med ’sekundär viktimisering’ menar författaren att brottsoffret kan utsättas för ytterligare lidande, vilket både kan förstärka och förstärka offerrollen (ibid, s.329). Konsekvenserna kan således leda till att brottsoffret utvecklar PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) och blir lidande av andra psykosociala följder (ibid).
3.
Metod och genomförande
3.1.
Material
Rättsfallen som avhandlas inom ramarna för denna studie, har inhämtats från Notisum/Rättsnätet, en databas för olika typer av rättskällor. Sökningen på ”sexualbrott” gav 53 unika rättsfall från Högsta Domstolen under tidsperioden år 1988 t o m år 2017. Sökningen på ”sexualbrott” inkluderar alla sexualbrott som faller under 6 kap. Brottsbalken. Efter genomgång av samtliga träffar valdes referat som avhandlar bevisvärdering i sexualbrott. Detta med tanken att dessa behandlar snarlika teman och frågeställningar.
Jag började med att gå igenom det senaste rättsfallet som är från 2017. Detta hänvisar till liknande fall, vilket genererade ytterligare två rättsfall från Högsta Domstolen mellan år 2009 och 2010. Des-sa tre rättsfall används i denna studie då de behandlar Des-samma typ av brott, vilket gör det intresDes-sant att se hur emotioner beskrivs i samtliga instanser under en längre tidsperiod. Rättsfall från HD an-vänds som källa eftersom dessa utgör prejudikat för den nuvarande juridiska praxisen. Dessutom ger fallen möjlighet att belysa emotioner samma samma brottmål genom tre olika instanser i Tings-rätten (TR), HovTings-rätten (HovR) och Högsta Domstolen (HD).
3.2.
Kvalitativ innehållsanalys
Sociologen Kathy Charmaz (Ahrne & Svensson 2015, s.224) talar om initial/öppen kodning respek-tive selektiv/fokuserad kodning. Detta innebär att materialet från början bör behandlas förutsätt-ningslöst och öppet. När mönster av återkommande incitament synliggörs, påbörjas den selektiva kodningen för arbetet med framtagandet av teman (Bryman 2009, s.514).
I de tre rättsfallen som använts, ingår två enskilda rättsfall i respektive NJA-dokument, det vill säga sex stycken totalt. Att enbart hälften av dessa presenteras i resultatdelen i denna undersökning, hän-visas dels till att tidsramen för arbetet inte tillåter analys av samtliga fall, liksom att man bör redu-cera materialet för att uppnå god representation i materialet (Ahrne & Svensson 2015, s.229). Möj-ligen kan även en empirisk mättnad inträda; det vill säga när materialet inte bidrar ytterligare till analysen (Bryman 2009, ss.291-295).
I denna studie är det dock svårt att driva en diskussion om just empirisk mättnad, då studien enbart hanterar tre rättsfall, varför dessa är för få till antalet för att möjligen tänkas tala om en empirisk mättnad i materialet. Exakt hur många rättsfall som hade krävts för att kunna dra slutsatsen om em-pirisk mättnad är således svår att bedöma, eftersom jag inom ramen för denna undersökning inte studerat samtliga rättsfall som återfinns inom Notisum/Rättsnätet.
3.3.
Praktiskt genomförande
Studien av domarna har skett i flera steg. Inledningsvis har de tre domarna lästs flertalet gånger för att få en överskådlig bild av materialet. Sedan har ord, meningar, stycken och även citat markerats som kan tänkas ha relevans för syftet. Det som särskilt har markerats är när såväl målsägande som tilltalad omnämnts i termer av beteende eller känslor, och dels de själva som aktörer uttryckt detta.
Två teman har utkristalliserats under analysen av materialet som har döpts till ”Trovärdighet - bete-ende och känsloyttringar” samt ”Emotionsnormer i praktiken”. Jag har i analysen utnyttjat den tidi-gare forskningen och de teoretiska ansatserna som presenterats tiditidi-gare.
3.4.
Etiska överväganden
Behandlingen av materialet följer de forskningsetiska principer och krav som ställs för att studien ska anses legitim (Vetenskapsrådet 2002, s.7-14; Bryman 2009, ss.131-132). Då forskning gällande känslor och juridiskt beslutsfattande är ett förhållandevis outforskat område, kan därmed forsk-ningskravet anses berättigat. Eftersommaterialet för studien utgörs av offentliga rättsfall publicera-de av NJA, utgår jag ifrån att publicera-det granskats av flertalet instanser därvid godkänts utifrån publicera-de etiska aspekter.
4.
Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
Validiteten och reliabiliteten inom den kvalitativa forskningen handlar främst om forskningsresulta-tets giltighet och tillförlitlighet, vilket blir en fråga om undersökningens senare trovärdighet (Ahrne & Svensson 2015, s.25). Validitet avser också huruvida arbetsmetoden de facto också kan besvara den aktuella frågeställningen (Bryman 2009, s.297). Ahrne och Svensson (2015, s.25) beskriver att det finns tre kriterier för att uppnå ett högre mått av trovärdighet i ens kvalitativa studie – transpa-rens, triangulering och återkoppling till fältet.
I denna studie har målsättningen varit att vara fullständigt transparent under forskningsprocessen. Detta exemplifieras t ex av hur rättsfallen valts ut, varför de valts och hur materialet bearbetats. En viktig aspekt är också att jag som medskapare i mitt arbete sammanfattar, tolkar och omformulerar rättsfallen som används i denna studie, även om citat från domstolarna förekommer.
Eftersom min forskning till största del utgår från att tolka material, är återkoppling till fältet oge-nomförbart inom ramen för detta arbete (Bryman 2009, s.618). Därför är det av största vikt att forskningsprocessen sker med ett högt mått av kvalitet i form av just transparens, noggrannhet och medvetenhet kring sin roll som forskare (ibid, ss.297-300). Min förförståelse för ämnet bedömer jag som förhållandevis god, detta då jag bedrivit flertalet studier inom ämnet sedan tidigare liksom mitt nuvarande arbete inom rättsväsendet. Jag har varit medveten om det problematiska i att styras av min tidigare kunskap och mina föreställningar.
Eftersom denna studie enbart utgår från tre rättsfall vilka endast är primärkällor, går det därför inte att tala om någon generaliserbarhet, utan resultatet bör tolkas med största försiktighet. Målsättning-en med arbetet har heller inte varit detta syfte, utan snarare belysa Målsättning-en tolkning av Målsättning-en komplex verk-lighet utifrån vetenskapsteoretiska ansatser; vilken i denna studie konstruktivistisk (Bryman 2009, ss.369, 505).
5.
Resultat och analys
5.1.
Allmänt
I denna del kommer alla tre rättsfall sammanfattas i en kronologisk ordning, följt av vidare analys med hjälp av de teoretiska ansatser och tidigare forskning som behandlats i föregående avsnitt. Rättsfallen består av protokoll av domar från TR till HovR, vilket gör att varje enskilt fall följs upp i tre rättsinstanser. Rättsfallen presenteras nedan med en sammanfattning av respektive fall, för att sedan analyseras vidare. Rättsfallen är som tidigare nämnt publicerade i NJA (Nytt Juridiskt Arkiv), vars uppgift bland annat består av att publicera domar från HD. Dessa dokument är offentliga och används som tidigare nämnt som prejudikat för den juridiska praxisen.
5.2.
Genomgång av rättsfall
5.2.1. NJA 2009 s.447
En kvinna anklagade en man för att ha våldtagit henne på en toalett i mannens väns bostad. Våld-täkten ska skett med våld och hot om våld. Händelsen ska ha ägt rum efter att de båda varit ute på krogen. Enligt kvinnan var de inte bekanta med varandra; de träffades genom bekanta under kvällen för händelsen. Vidare framgår det att flera konflikter och ordväxlingar mellan olika personer skedde under kvällen, vilket ledde till att målsäganden och den tilltalade till slut hamnade i mannens väns lägenhet. Vännen, tillika vittnet i till händelsen, befann sig i lägenheten då våldtäkten ägde rum. Hotet och våldet har bestått i att den tilltalade knuffat in målsäganden i bostadens toalett, låst dörren och därefter med tvång tagit av hennes kläder.
I rättsintyget framgår det att målsäganden uppvisade intensiv smärta vid undersökningen av dennas könsorgan. Husrannsakan genomfördes i den aktuella bostaden, två knivar togs i beslag; den ena påvisade varken DNA från målsägande eller den tilltalade. Den andra kniven undersöktes aldrig. TR:n dömde mannen till 2 år och 4 månader, HovR:n fastställde TR:s dom följt av HD som frikän-de mannen.
5.2.2. NJA 2010 s.671
I detta rättsfall beskrivs det hur en pappa anklagats för att ha utsatt sin son under flertalet år för så-väl sexuella övergrepp som misshandel då han dessutom var underårig. Detta ska ha hänt i deras dåvarande gemensamma bostad. Gärningsmannen ska ha tilltvingat sig sexuella handlingar oralt, vilket likställs med samlag p g a kränkningens art och hänsynslöshet. Den upprepade misshandeln, som rubriceras som grov fridskränkning, ska bestått i att gärningsmannen slagit målsäganden med öppen hand, utdelat knytnävsslag, knuffat och sparkat på denne vid flertalet tillfällen.
Det framgår att målsäganden först inte ville berätta om de sexuella övergreppen; detta då han kände skam och att ingen skulle tro på honom. Inga direkta vittnesiakttagelser fanns att tillgå, men ett fler-tal personer kunde styrka målsägandens utsaga. TR:n frikände den tillfler-talade från alla anklagelser, HovR:n bestämde påföljden till 4 års fängelse medan HD ogillade åtalet och därmed friade mannen.
5.2.3. NJA 2017 s.316
En kvinna anmälde sin manliga arbetskollega för att ha våldtagit henne i hennes egen bostad. Man-nen ska ha tvingat målsäganden genom att med sina kroppskrafter trycka ner henne i en säng, följt av att ha hållit fast målsägandens armar och därefter våldtagit henne vaginalt. Målsäganden uppger att hon var ensam hemma i sin bostad tillsammans med sin hund; därefter har gärningsmannen kommit hem till henne för ett ärende.
uppre-Vidare framgår det att målsägandens hund agerade oroligt under händelsen, varav gärningsmannen sparkade hunden i huvudet. När samlaget var avslutat gick gärningsmannen och duschade, målsä-ganden var kvar i sovrummet. När han duschat klart, kom den tilltalade tillbaka till sovrummet och tvingade målsäganden till oralt samlag.
I den rättsmedicinska undersökningen av målsäganden framkom det att små sår i kvinnans underliv funnits, huruvida de uppkommit genom en våldtäkt kunde inte fastställas. Vidare togs en handduk, som ska ha använts efter samlaget, i beslag för undersökning; varken DNA från målsäganden eller den misstänkte återfanns. TR:n dömde mannen till 2 år och 9 månader, HovR:n dömde enligt TR:n bedömning, men sänkte straffet till 2 år och 4 månader. HD fastställde HovR:ns dom.
5.3.
Trovärdighet – beteende och känsloyttringar
I NJA 2009 s.447 beskrivs det i TR:n dom hur kvinnan som anklagat en man för att ha våldtagit henne, i samband med den rättsmedicinska undersökningen ”varit upprörd och ledsen, att hon gett ett adekvat intryck och en trovärdig redogörelse”. Vidare beskrivs i TR:n dom hur hon från början uppfattat gärningsmannen som ”en mycket snäll person och förstod inte vad det var frågan om när han tog armen bakom ryggen på henne och knuffade in henne i badrummet”.
Kvinnan kan tänkas leva upp till de kriterier som Christie talar om; gärningsmannen är för henne okänd, de har från början träffats i det offentliga, hon beskriver sin utsatthet och rädsla i termer av att hon upplevt gärningsmannen som en snäll person. Att hon talar om mannen som ”en mycket snäll person”, kan möjligen tolkas som att kvinnan agerat oklanderligt och agerat i god tro. Då TR:n skriver hur målsäganden berättat på ”ett till synes måttfullt men ändå känslofyllt sätt”. Hon har be-skrivit tankar och känslor på ett mycket övertygande sätt”. Utifrån detta kan man tolka att kvinnan uppnår legitim brottsofferstatus utifrån Christies teori (1986, ss.123-125).
TR:n skriver också hur det i samtalet mellan målsägande och SOS ”framgår tydligt att målsäganden då var mycket upprörd och rädd. Tingsrätten konstaterar att målsägandens sinnestillstånd vid tillfäl-let också är ägnat att stärka tron till hennes uppgifter”. Detta kan möjligen tolkas som att trovärdig-heten i utsagan till hög grad bedöms utifrån uppvisade känslor och ageranden, vilket kan anses pro-blematiskt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. HovR:n gick på TR:n linje medan HD framhåller att mål-sägandes beteende efter händelsen kan vara tillräckligt för en fällande dom, men att det i detta fall inte kan styrkas utifrån övrig bevisning.
Mot ovanstående bakgrund kan man implementera Hochschild’s teori om emotionsregler i denna kontext. Med denna teori, skulle man kunna tolka rättsinstansernas bedömningar i form av förvän-tade känslor, främst från målsägandens sida. Att kvinnan uppges både vara ”fruktansvärt rädd”, chockad och frånvarande i direkt anslutning till efter händelsen, tas i stort beaktande i frågan om kvinnans trovärdighet i sin utsaga.
I NJA 2010 s.671 där en pappa anklagades för att ha utsatt sin son för sexuella övergrepp och miss-handel, framgår det i TR:n dom hur ett vittne beskriver att målsäganden uppträtt ”reserverat och fåordigt” samt ”hans reaktioner och beteenden var de man förväntade sig av en person som varit utsatt för övergrepp”. I domen beskrivs det även att bristen på direkta vittnesiakttagelser inte åter-finns för de påstådda gärningarna, men att i denna typ av brott är det inte ovanligt.
I detta rättsfall till skillnad från NJA 2009 s.447, fokuserar man i stor utsträckning på att offret age-rat enligt det beteendet som brottsoffret ”borde ha” efter att ha blivit utsatt för denna typ av brott. Fallet är relevant att diskutera då målsäganden uppges vara sonen till den tilltalade, vilket är intres-sant ur Nils Christies teori kring det ideala offret. I rättsfallet beskrivs det hur målsägandens bete-ende tyder på att ”allt inte stått rätt till”, utan att precisera detta betebete-ende i termer av agerande eller känslor. Enligt ett annat vittnesmål upplevdes målsäganden som ”en snäll, glad och harmonisk kil-le”. Dessa tillskrivningar jämfört med NJA 2009 s.671 ställer inte samma krav på uppvisade emo-tioner eller ett tydligt redogörande av psykiskt mående och konsekvenser efter händelserna.
Möjligen kan detta härledas till att detta fall inte innehåller det ideala offret eller gärningsmannen; varför andra faktorer ges större tolkningsutrymme. I NJA 2010 s.671 HovR:n dom talar man inte i särskilt stor utsträckning om målsägandens beteende och agerande efter händelserna, istället legiti-meras detta med hänvisning till att målsäganden levt under dessa påfrestande förhållanden under en längre tid.
Det framställs även hur målsäganden mått mycket dåligt främst psykiskt och uppvisat tecken på kris. I HovR:s bedömning menar man istället att målsäganden blivit arg på gärningsmannen och därför anmält honom för våldtäkt p g a hämnd då han velat avsluta deras relation. Detta då mannen var gift. I HovR:s domskäl skrivs det hur ”målsägandens förnekande av relationen reser ett allvar-ligt frågetecken kring hennes trovärdighet, hon tycks helt enkelt inte gå att lita på”. HovR:s dom beskriver även hur målsäganden uppvisat reaktioner efter händelsen i form av upprivenhet och i då-ligt psykiskt skick, vilket man hänvisar till kvinnans borderline-diagnos.
Det kan tolkas som att kvinnan inte lever upp till de kriterier som krävs för ett idealt offerskap då hon enligt uppgifter haft en sexuell relation med en gift man och dessutom led av psykisk ohälsa. Detta kan jämföras med NJA 2010 s. 671 där man snarare kan tolka att bristen på känslor från mål-säganden anses agera stödbevisning.
5.4.
Emotionsnormer i praktiken
I NJA 2010 s.671 beskrivs emotioner relativt återhållsamt till skillnad från NJA 2009 s.447. Rätts-fallet avser en pappa som anklagas ha förgripit sig och misshandlat sin son under flera års tid. Det ska ha hänt under tiden sonen bodde hos fadern. I TR:n dom framgår det i målsägandens förhör hur han inte ville berätta om de sexuella övergreppen, för att han skämdes för dessa med risken att ing-en skulle tro honom.
Ett av vittnena beskriver målsägandes beteende som att han ”har tyckt att T.P:s beteende tyder på att allt inte stått rätt till”. Genom benämnandet av ”att allt inte stått rätt till”, kan ses som ett manifeste-rande av att målsäganden var normavvikande och inte agerade som denne borde eller förväntades göra. I förhör med ett annat vittne, tillika gärningsmannens ex-partner, beskriver denna hur gär-ningsmannen hade total kontroll över familjen, gärgär-ningsmannens humör var avgörande för kom-mande bråk. Vittnet beskriver också hur hon i deras relation att hon var ”livrädd och fullständigt vettskrämd”. Ytterligare ett vittne, uppger att denne uppfattade målsäganden som ”blyg, osäker, led-sen och utan större självförtroende”.
TR:n inleder sin bedömning med att beskriva att ingen av vittnena gjort några iakttagelser av de på-stådda gärningarna, men att detta ”inte är något ovanligt för brott av de slag som nu är föremål för prövning - det torde snarare tillhöra det vanliga”. Med utgångspunkt i Hochschilds teori kring emo-tionsnormer, kan man möjligen tänka sig att detta rättsfall beskrivs annorlunda jämfört med stereo-typa föreställningar kring offerskap för sexualbrott.
6.
Slutsatser
Detta avsnitt knyter an till studiens ursprungliga frågeställningar och teoretiska utgångspunkter i förhållande till det framkomna studieresultatet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur emotioner syns i domar liksom hur dessa framställs och beskrivs. Vidare har syftet även varit att undersöka vems emotioner som synliggörs och varför. För att undersöka dessa frågeställningar, gick jag vid flertalet tillfällen igenom rättsfallen, markerat stycken, meningar och citat, för att sedan ana-lysera och tolka innebörden.
Genom studerandet av domarna belystes även den juridiska hanteringen och synen på emotioner vid sexualbrott. Eftersom rättsfallen i fråga agerar prejudikat i domstolen på samtliga nivåer, är denna aspekt viktig att beakta för såväl nuvarande som framtida forskning. Med utgångspunkt i Christies (1986) teori om det ideala offret samt Hochschilds (1979, 2012) teori om känsloregler, har dessa agerat ett teoretiskt ramverk i undersökandet och analyserande av hur emotioner beskrivs i domstol.
Den första frågeställningen för denna studie löd enligt följande: ”Vilka emotionsnormer finns det i sexualbrottsdomar när det gäller gärningsperson respektive brottsoffer?”. Syftet med denna fråge-formulering var att kunna förstå och förklara emotioners synlighet och betydelse – det vill säga sub-jektiva värden som trots allt kan tänkas påverka de obsub-jektiva diton. Efter genomgång av rättsfallen, kan man tänka sig att emotioner syns i olika mycket utsträckning.
I NJA 2009 s.447 samt i NJA 2017 s.316 fokuseras emotioner till största del utifrån brottsoffrets känslor och agerande efter händelsen. När offret beskrevs i termer av ”chockad”, ”uppriven”, ”i psykiskt dåligt skick” eller liknande tillskrivningar, tenderade också domstolen att anse att detta var förenligt med trovärdighet, vilket i två av fallen genererade en fällande dom.
I NJA 2010 s.671 beskrevs emotioner relativt återhållsamt, i detta rättsfall hävdade man snarare att det avvikande beteendet och bristen på uppvisade känslor utgjorde stödbevisning för fallet.
Gemensamt för samtliga instanser i alla tre rättsfallen, är att de alla ställt höga krav på detaljrike-dom i målsägandens utsagor, liksom i sina bedömningar tagit bedömt ”offersymptom”, vilket kan härledas till Christies teori om det ideala offret. Genom värdering av dessa ”symptom”, riskerar domstolarna att skuld-, och skambelägga brottsoffer i termer av ”sekundär viktimisering”. Detta då det inte alltför sällan återfinns ett komplext förhållande mellan förövare och brottsoffer vid sexual-brott.
Den andra frågeställningen utgjordes av följande fråga: ” Vilka känslor syns och vems känslor syn-liggörs i sexualbrottsdomar?”. Syftet med denna frågeställning var att undersöka i vilken mån käns-lor ges utrymme i domar liksom vilket bevisvärde de tillskrivs. I denna studie har det framkommit att utrymmet för känslor i domar varierar, men att de i flera av fallen värderas utifrån brottsoffrets trovärdighet, snarare än gärningspersonens. Domstolarna hänvisar till att objektiva och opartiska bedömningar görs vid varje enskilt fall, men trots det ägnar de åt att bedöma subjektiva värden i form av känslor och senare trovärdighet.
Resultaten i min uppsats visar en tydlig skillnad i rättsväsendets hantering av brottsofferskap och förövarskap utifrån uppvisade emotioner. Detta kan härledas till NJA 2017 s.316 där man menar att kvinnan tidigare haft en relation med gärningsmannen, vilket hon till viss del förnekade, vilket led-de till att hon ansågs icke trovärdig i HovR. Det framgår i domskälet att ”målsäganled-dens förnekanled-de av relationen reser ett allvarligt frågetecken kring hennes trovärdighet, hon tycks helt enkelt inte gå att lita på”.
Detta kan kopplas till Christies teori kring att kvinnan helt enkelt inte uppfyller kraven för ett legi-timt offerskap. Man kan möjligen fråga sig om huruvida de haft sexuellt umgänge innan eller inte, ska ligga till grund för bedömningen i detta fall. Paradoxalt nog är våldtäkt inom äktenskap/förhål-landet illegalt, vilket man därför kan diskutera om parternas tidigare relation ens är av relevans för bedömningen av sakfrågan.
7.
Avslutande diskussion
Uppsatsens utgångspunkt och målsättning har varit ett på ett trovärdigt och beskrivande sätt redogö-ra för emotioners utrymme och betydelse i domar. Uppsatsen har främst innefattat ett aktivt tolkan-de av primärt material med hjälp av teoretiska ansatser. Tidigare forskning har också utgjort en tolkan-del i tolkandet av studiens material. Möjligen kan man tänka sig att en studie skulle tolkats annorlunda om man använt sig av andra teorier och forskning, vilket är viktigt att ha med i bedömningen för trovärdigheten av uppsatsen.
Syftet har också varit att uppnå en djupare förståelse i förklarandet och beskrivandet av emotioner i en domstolskontext. Arbetet har således haft som mål att belysa och synliggöra de faktorer som får betydelse för rättsaktörers bedömningar utifrån emotioner. Med en ökad förståelse av emotioner och emotionsnormers betydelse, har förhoppningen varit att skapa en medvetenhet och reflexivitet i hur emotioner konstrueras, tolkas och reproduceras.
8.
Källförteckning
8.1.
Litteratur
Ahrne, G & Svensson, P (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2 upplagan. Stockholm: Liber (275 s).
Ask, K., & Pina, A. (2011). ”On being angry and punitive: How anger alters perception of criminal intent”. Social Psychological and Personality Science, 2, 494-499.
Ask, K. & Granhag, P.A. (2007). ”Hot cognition in investigative judgements: The differential im-pact of anger and sadness.” Law and Human Behavior, 31, 537–551.
Bergman Blix, S & Wettergren Å (2015). ”A sociological perspective on emotions in the judiciary.” I Emotion Review.
Bryman, A. (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Liber AB.
Christie, N. ”Det idealiska offret” (1986). I: Åkerström, Malin & Sahlin, Ingrid (red) (2001). Det motspänstiga offret. Lund: Studentlitteratur
Diesen, D. (2011). ”Brottsoffret och den terapeutiska juridiken”. Ingår i: Brottsoffret och kriminal-politiken / [ed] Claes Lernestedt, Henrik Tham, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2011
Heber, A, Tiby, E & Wikman, S (red.) (2012): Viktimologisk forskning. Brottsoffer i teori & metod. Studentlitteratur, Lund.
Hradilova, K & Shannon, D (2012). ”Brottsutvecklingen i Sverige år 2008-2011. Rapport 20012:13.” Brottsförebyggande Rådet.
Hochschild, A. (2012). The Managed Heart. Commercialization of Human Feeling. University of California Press.
Lerner J. S., Tiedens L. Z. (2006). ”Portrait of the angry decision maker: How appraisal tendencies shape anger’s influence on cognition.” Journal of Behavioral Decision Making, 19, 115–137.
Lindgren M, Pettersson K-Å, Hägglund B (2001). Brottsoffer. Från teori till praktik. Jure CLN AB, Stockholm.
Maroney, T.A. (2006). ”Law and Emotion: A Proposed Taxonomy of an Emerging Field.” Law and Human Behavior, Vol. 30, No. 2, Emotion in Legal Judgment and DecisionMaking (Apr., 2006), pp. 119-142.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2 upplagan. Liber.
Törnqvist, N. (2017). Att göra rätt. En studie om professionell respektabilitet, emotioner och narra-tiva linjer bland relationsvåldspecialiserade åklagare. Stockholms Universitet 2017.
Törnqvist, N. (2014). ”Att bli emotionell, att bli professionell? Tankar kring åklagares användning av empati och vrede i mötet med personer som är tilltalade för sexuellt våld”. Rapport Nordisk Samarbejdsråd for Kriminologi 2014, Aarhus Universitet.
8.2.
Rapporter
Westlund, O., & Eriksson A. (2013). ”Bemötande i domstol. Rapport 2013:11.” Brottsförebyggande Rådet.
