Protokoll KS 2010-05-27 §§ 59-70

(1)

Plats och tid Kommunhuset kl. 15.00-17.10

Beslutande Jan-Erik Wallin (M), ordf.

Onni Vehviläinen (M) Göran Persson (M) Alexander Larsson (M) Sven-Olof Johansson (M) Irene Karlsson (C) Elof Jonsson (C) Camilla Börjesson (FP) Thomas Andrén (KD)

Johan Gustafsson (S) Bengt-Åke Svensson (S) Gun-Britt Nilsson (S) Fredrik Nelander (S)

Övriga deltagande Håkan Svensson (M) ej tjg ers.

Stig Gleisner (FP) -”- Carl-Uno Olsson (S) -“- Stefan Westergren (S) -“- Carl-Magnus Bengtegård (V) -”- Gert Norell, kommundirektör Bodil Warolin, Vara Småstad § 59 Else-Marie Abelsson, -”- Dan Jonasson, ekonomichef § 65-67

Birgit Wedén, sekreterare

Justerare Göran Persson

Justeringens plats och tid Kommunstyrelsens kansli måndag 7 juni 2010 kl. 13.00

Under-

skrifter Sekreterare Paragrafer 59-70

Birgit Wedén

Ordförande

Jan-Erik Wallin

Justerare

Göran Persson

ANSLAG/BEVIS

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Organ Vara kommun, Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum 2010-05-27

Datum för anslagets upp-

sättande 2010-06-07

Datum för anslagets

nedtagande 2010-06-29

Förvaringsplats för proto-

kollet Kommunstyrelsens kansli

Underskrift

(2)

Innehållsförteckning

Vara utomhusbad... 2

Försäljning av fastigheten Vara Jung 2:13 till Jungs Friskola, Ekonomisk Förening... 3

Motion om öppen publicering av undervisningsmaterial ... 4

Millenniekommun – kommunalt millenniemålsåtagande ... 6

Uppföljning, tertial 1/2010 ... 10

Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening ... 11

Central resursfördelningsmodell för omsorgen kring personer med funktionsnedsättning (OF)... 14

Investeringsbudget 2011, plan 2012-2014... 16

Driftramar 2011-2014 ... 18

Årsredovisning för Stiftelsen Torsgårdshallen 2009 - ansvarsfrihet ... 21

Delegeringsärenden ... 22

Anmälningsärenden... 23

(3)

KS § 59 Dnr 143/2008 Dpl 822

Vara utomhusbad

Bakgrund

Vid kommunstyrelsens behandling av Vara Småstads ansökan om extra bidrag till utomhusbadet, beslutades att representanter för Vara Småstad ska bjudas in till dagens sammanträde för att redovisa bokslut, flerårsbudget och verksam- hetsplan.

Redovisning

Bodil Warolin, sekreterare i föreningen Vara Småstad, och dess kassör Else- Marie Abelsson deltar vid sammanträdet och redovisar en budget för 2010 med ett 0-resultat och omslutning på 710 tkr.

Övrig fakta

• Föreningen ska försöka få fler samarbetspartner bland föreningar. De sam- arbetar redan nu med Vara Volleybollklubb, Varabygdens sällskap och Svenska kyrkan.

• Föreningen söker sponsorer, bl.a. för lekutrustsning.

• Öppettiderna har varit 10-18 varje dag under perioden juni-augusti. Före- ningen är öppen för att diskutera ev. kvällsöppet.

• Vattentemperaturen har varit 28 grader och uppvärmning genom fjärrvär- me.

• Förra året sköttes gräsklippningen av ungdomar från Svenska kyrkan mot fribiljetter (400 st á 400 kr). I år har gräsklippningen upphandlats till en kostnad av 17 000 kr.

_________

(4)

KS § 60

AU § 101 31/2009 Dpl 291

Försäljning av fastigheten Vara Jung 2:13 till Jungs Friskola, Ekonomisk Förening

Beslut

Kommunstyrelsen godkänner upprättat köpeavtal för försäljning av fastigheten Vara Jung 2:13 till Jungs Friskola Ekonomisk Förening. Bilaga Köpeavtal _________

Bakgrund

Kommunstyrelsen beslutade 11 mars 2009, § 20, uppdra åt arbetsutskottet att sälja fastigheten Vara Jung 2:13 - förutsatt att det blir friskola i Jung - till en köpesumma av 325 000 kr. Summan överensstämmer med värderingsutlåtan- det.

Skolinspektionen har 22 december 2009 beslutat godkänna Jungs Friskola som en fristående grundskola i Vara kommun. Huvudman är Jungs Friskola, Eko- nomisk förening.

Beredning

Ett köpeavtal har upprättats av ekonom Ing-Gun Odin. Avtalet har underteck- nats av Jungs Friskola Ekonomisk Förening.

_________

(5)

KS § 61

AU § 104 Dnr 30/2010 Dpl 610

Motion om öppen publicering av under- visningsmaterial

Kommunstyrelsens förslag till beslut

1. Kommunfullmäktige är positiv till en utredning om förutsättningarna för öppen publicering av eget utbildningsmaterial och validering av befintliga kunskaper. Dock med tillägget att det även utreds i vilken mån det finns ekonomiska förutsättningar att bedriva den form av verksamhet som beskrivs i motionen.

2. Motionen anses därmed färdigbehandlad.

_________

Bakgrund

Följande motion har kommit in till kommunfullmäktige från den socialdemo- kratiska fullmäktigegruppen:

”Lagmansgymnasiet är under förändring och en trolig utveckling innebär en IT-satsning där en lärplattform blir en viktig komponent. Detta innebär att massor av egenproducerat utbild- ningsmaterial samlas och struktureras per utbildning och delkurs. Vara kommun har nu ett gyllene tillfälle att profilera sig som en kunskapskommun genom en öppen publicering av kursplaner, litteraturlistor, egenproducerat studiematerial, presentationer och på sikt kanske videofilmade föreläsningar.

Målgrupperna är bland andra elever som har behov av att repetera något moment, småföreta- gare som snabbt behöver kunskap för at lösa ett problem, vuxna som vill formalisera kun- skaper från arbetslivet samt elever från andra kommuner som behöver få ett moment förkla- rat på ett nytt sätt. Dessutom underlättas valet till gymnasiet med en tydligare information om utbildningarnas innehåll.

I syfte att höja kunskapsnivån yrkar vi:

- att kommunfullmäktige ger bildningsnämnden i uppdrag att utreda möjligheterna för en öppen publicering av eget utbildningsmaterial

- att kommunfullmäktige ger bildningsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att erbjuda validering av befintliga kunskaper”

Beredning

Motionen har remitterats till bildningsnämnden, som i sin beredning har uttalat följande:

Som påpekas i motionen innebär en kommande IT-satsning med en lärplatt- form en intressant möjlighet att profilera sig på kunskapsområdet. De förslag på möjligheter som finns i motionen är definitivt värda att utreda närmare.

Dock ska det inför beslut påpekas att en utredning om möjligheterna till öppen publicering av eget utbildningsmaterial blir väldigt omfattande. Redan på ett så

(6)

här tidigt stadium kan konstateras att man rör sig i en gråzon med komplice- rade rättsområden. Förutsättningarna under vilka man får lov att öppet publi- cera olika former av undervisningsmaterial är komplexa och en verksamhet där man löpande ska göra sådan publicering kräver en grundläggande kunskap på plats och mycket tydliga riktlinjer och rutiner. En tilläggsfråga till utredningen blir således i vilken mån det i dagens strama ekonomiska läge finns resurser till en sådan typ av verksamhet.

Beredande organs beslut

Bildningsnämnden, som har behandlat motionen 27 april 2010, § 27, är positiv till en utredning om förutsättningarna för öppen publicering av eget utbildningsmaterial och validering av befintliga kunskaper. Dock med tillägget att det även utreds i vilken mån det finns ekonomiska förutsättningar att bedriva den form av verksamhet som beskrivs i motionen.

_________

(7)

KS § 62

AU § 106 Dnr 77/2010 Dpl 430

Millenniekommun – kommunalt millennie- målsåtagande

1. Vara kommun ställer sig bakom FN:s Millenniedeklaration och de åtagan- den som världens ledare år 2000 slöt upp kring vid millennietoppmöte.

Liksom undertecknarna av Millenniedeklarationen inser Vara kommun att vi har ett kollektivt ansvar för att principerna om människors värdighet, jämlikhet och jämställdhet upprätthålls på det globala planet. Vara kommun uttrycker därmed vår vilja att göra de ansträngningar vi förmår för att FN:s Millenniemål ska kunna uppnås till år 2015.

2. Vara kommuns åtagande innebär att kommunen gör en genomgång av hur olika kommunala verksamheter påverkar millenniemålen och hur Vara kommun kan öka kommunens bidrag. Det innebär vidare att kommunen ser sin roll för att öka kunskapen, intresset och engagemanget för dessa frågor bland medborgarna i Vara.

3. Vara kommun gör detta med medvetenheten om att målen i Millenniede- klarationen är möjliga att nå endast om aktörer på alla nivåer – stater, regionala och lokala myndigheter, det civila samhället, företag och individer – ger sitt bidrag till det gemensamma arbetet.

4. Vara kommun gör detta åtagande som en del av kommunens hållbarhets- arbete. Vara kommun ser att ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i ett kommunalt perspektiv inte tar slut vid kommunens gränser. Vara kommun är medveten om att det ömsesidiga beroendet mellan oss här i Vara kommun och människor, kommuner och länder långt härifrån ständigt ökar. Det som händer här påverkar andra och det som händer på andra håll påverkar oss i allt större utsträckning. Miljö, säkerhet och ekonomi griper över alla gränser.

5. Vara kommun gör detta åtagande också mot bakgrund av att invånarna i Sverige och i Vara kommun har en stark vilja att millenniemålen ska upp- nås, en vilja som grundas såväl i solidaritet som i en insikt om att vi alla är beroende av vilken riktning den globala utvecklingen tar.

6. För att tydliggöra detta vårt åtagande ansöker Vara kommun om att få till- delas titeln Millenniekommun.

_________

Sammanfattning

Kommuner som bidrar till en bättre värld kan få titeln “Millenniekommun”.

Namnet hänger ihop med FN:s så kallade millenniemål. Sätten att bidra till

(8)

millenniemålen är många – miljöarbete, rättvis handel och stöd till utvecklings- projekt är tre exempel.

SKL:s millenniemålsprojekt vänder sig till kommuner och landsting och syftar till att öka kännedom om FN:s millenniemål. Projektet pågår mellan 2010-2012 och ska stimulera lokala och regionala aktiviteter som bidrar till millennie- målen. SKL driver projektet och Sida finansierar.

Bakgrund

Varför bli en millenniekommun?

Vilja, insikt och sammanhang - det är de tre viktigaste argumenten för att bli Millenniekommun.

De allra flesta vill att vi i Sverige bidrar till utveckling i världen och många inser att världen hänger ihop – att vi påverkas av vad som händer på andra håll.

Genom att bli en Millenniekommun skapar kommunen ett sammanhang där mycket som redan görs får en gemensam inriktning. Man får en bas för att göra mer och Millenniemålen blir en utgångspunkt för att sprida information om hur det ser ut i världen och vad kommunen, medarbetarna, medborgarna, fö- reningarna och företagen kan göra för att bidra.

Hur jobbar en millenniekommun?

Alla Millenniekommuner arbetar utifrån sina egna förutsättningar. Gemensamt är att alla – vid sidan av de praktiska insatserna – arbetar med att öka kunskapen och medvetenheten om de frågor som millenniemålen handlar om.

Det mesta som Millenniekommuner gör sker på hemmaplan. Kommunernas miljö- och klimatarbete är ett tydligt exempel på att det lokala och det globala hänger ihop.

Ett annat exempel är att kommuner kan ställa etiska och sociala krav på inköpta varor.

Närmare en tredjedel av alla Sveriges kommuner arbetar också med bistånds- finansierade projekt. Det vanligaste är så kallade kommunala partnerskap, där en svensk kommun arbetar tillsammans med en kommun i Afrika, Asien eller Östeuropa.

Vad krävs av kommunen?

Det är tre saker en kommun måste göra för att kunna bli utsedd till Millennie- kommun:

1. Vilja bidra till att millenniemålen uppfylls. Oftast är det kommunfullmäk- tige som fattar ett sådant viljebeslut.

2. Göra en analys av vad kommunen gör som är till stöd för millenniemålen.

3. Göra en kommunikationsplan. Detta görs dels för att beskriva varför man blivit en millenniekommun, dels för att det är viktigt att öka människors kunskap, intresse, engagemang och initiativ kring de frågor som millennie- målen handlar om.

(9)

FN:s millenniemål

1. Halvera fattigdomen och hungern i världen 2. Alla barn ska ha rätt att gå i grundskolan 3. Öka jämställdheten

4. Minska barndödligheten 5. Minska mödradödligheten 6. Stoppa spridningen av HIV/Aids

7. Säkerställa en hållbar miljö/klimatutveckling

8. Öka samarbetet mellan världens länder kring bistånd, rättvis handel och skuldavskrivningar.

SKL:s stödpaket

Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder stöd i arbetet med att systemati- sera, utveckla och kommunicera kommunens lokala och internationella arbete samt dess koppling till ett globalt sammanhang. Stöd ges i form av proces- ser/workshops, verktyg och kommunikationskoncept/produkter.

Beredning

En arbetsgrupp bestående av Maria Viidas, Christina Norlin, Maria Mjörne- strand, Caroline Hagström/Maria Aronsson och Helena Torsell (samordnare) har berett ärendet och tillsammans med representanter från SKL International gjort en analys av vad Vara kommun gör som är till stöd för millenniemålen.

Gruppen har därefter formulerat syfte, mål, fokusområden och målgrupper för Vara kommuns millenniekommunsarbete, se nedan.

Syfte

Informera om värdet av att arbeta globalt – hur det kan gagna oss lokalt och viceversa.

Mål

Att öka förståelsen hos invånarna och medarbetarna kring hur det globala arbetet inom kommunen gagnar oss lokalt och hur vårt lokala arbete gagnar globalt.

Målet mäts genom invånarenkäten 2012 och påståendet; ”Jag har, under det senaste året, fått en ökad förståelse för på vilket sätt det som händer i kommunen påverkar andra i världen och hur det som händer på andra håll påverkar oss”.

För att målet ska anses vara uppnått ska minst 50 procent instämmer helt eller delvis i påståendet.

Fokusområden

• Miljö - kommunen har ett omfattande miljöarbete som sker både lokalt och i internationella projekt.

(10)

• Skola – både inom kommunens bildningsförvaltning och ute i skolarna pågår ett brett internationellt engagemang som dels är knutet till kärnverk- samheten och dels till skolans vision om internationella perspektiv i utbild- ningen. Kommunalt partnerskapsprojekt finansierat via Sida samt diverse utbyten och samarbeten med föreningslivet bidrar till att skolan både ut- vecklar sitt internationella perspektiv, får konkreta erfarenheter från utbyten och samverkan samt bidrar till en bättre värld genom att tillvarata ele- vernas engagemang.

Målgrupper Internt

• Medarbetare

• Politiker

Externt

• Invånare

• Näringsliv _________

(11)

KS § 63

AU § 102 Dnr 84/2010 Dpl 042

Uppföljning, tertial 1/2010

Beslut

1. Kommunstyrelsen överlämnar rapporten till kommunfullmäktige.

2. Tekniska servicenämnden och socialnämnden får i uppdrag att redovisa hur de har för avsikt att hantera det prognostiserade underskottet.

_________

Beskrivning

En budgetuppföljning för Vara kommun första tertialet 2010 har upprättats.

Prognosen visar ett beräknat driftöverskott på 2,4 miljoner kr. Bakom detta resultat ligger ett överskott på 5 miljoner kr för kommunstyrelsen medan tekniska servicenämnden beräknar ett underskott på 1,7 miljoner kr (främst snö- röjningskostnad) och socialnämnden på 1,2 (främst inom IFO).

Av investeringarna beräknas 57,5 miljoner kr ombudgeteras till 2011.

_________

(12)

KS § 64

AU § 112 Dnr 16/2010 Dpl 045

Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk fö- rening

1. Vara kommun antar erbjudande om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening.

2. Vara kommun inbetalar till Kommuninvest ekonomisk förening 780 000 kr, utgörande kommunens medlemsinsats i föreningen.

3. Vara kommun tecknar solidarisk borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för samtliga förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå.

4. Vara kommun ska - i enlighet med vad som anges i stadgarna för Kommu- ninvest ekonomisk förening - ingå som part i det regressavtal mellan medlemmarna, där deras inbördes ansvar för borgensåtagandet regleras.

5. Kommunfullmäktige bemyndigar Jan-Erik Wallin och Gert Norell att un- derteckna borgensförbindelse, avtal samt övriga i ärendet förekommande handlingar.

6. Kommunfullmäktige utser AA till ombud med BB som ersättare till före- ningsstämma i Kommuninvest ekonomisk förening

7. Kommunstyrelsen bemyndigas att vidta de åtgärder i övrigt som erfordras med anledning av kommunens medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening.

8. Kommunfullmäktige medger Kommuninvest i Sverige AB rätt att använda Vara kommuns vapen.

9. Medlemsinsatsens om 780 000 kr finansieras med ianspråktagande av kommunens rörelsekapital.

10. Valberedningen får i uppdrag att lämna förslag på ombud.

_________

Inledning

Kommuninvest har bjudit in samtliga svenska kommuner och landsting finans- förvaltning med fokus på finansiering. Kommuninvest genomför denna upp- gift i syfte att skapa förmånliga lösningar för medlemmarna, helt utan eget vinstintresse.

Detta leder till en s.k. Kommungäld, det vill säga en gemensam funktion som erbjuder kommuner och landsting finansförvaltning.

(13)

Begreppet Kommungäld markerar att Kommuninvest utgör en samhällsnyttig och allmän verksamhet. Med detta följer att alla kommuner och landsting kan bli medlemmar.

Kommuninvest har fått dubbel trippel A-värdering av de båda internationellt erkända kreditvärderingsinstituten Moody´s och Standard & Poor´s. Utöver Kommuninvest har endast svenska staten uppnått detta.

242 kommuner och 7 landsting är idag medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening.

Beskrivning

Kommuninvest vision

• Kommuninvest är det naturliga valet för svenska kommuner och landsting när det gäller finansförvaltning.

• Kommuninvest är en medlemsorganisation som verkningsfullt företräder den kommunala sektorn i finansieringsfrågor.

• I sin roll som samhällsnyttig Kommungäld intar verksamheten en särställ- ning i omvärlden.

Verksamhetsidé

• Kommuninvest är en frivillig medlemssamverkan.

• Syftet är att skapa långsiktigt bästa villkor för svenska kommuner och landstings finansiella verksamhet.

• Som medlemsorganisation företräder Kommuninvest den svenska kommunala sektorn i finansieringsfrågor.

Att bli medlem

En kommun inleder processen mot medlemskap genom att lämna anmälan och uttrycka sitt intresse. På basis av intresseanmälan görs en analys av kom- munkoncernens ekonomi.

Analysen dokumenteras i en rapport med fokus på likviditetsberedskap, ekonomisk följsamhet, kapacitet, åtaganden samt andra faktorer som kan påverka helhetsbedömningen.

Rapporten överlämnas till föreningens Analys- & finanskommitté, som är ett rådgivande organ till föreningens styrelse. Kommittén behandlar ärendet och överlämnar det tillsammans med ett beslutsunderlag till föreningens styrelse.

Föreningens styrelse fattar beslut om kommunen kan erbjudas medlemskap.

Kommunen tar ställning och fattar beslut om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening.

Kommunfullmäktige beslutar att:

• Anta erbjudandet om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening.

(14)

• Inbetala kommunens andelskapital.

• Teckna solidarisk borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för samtliga förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå.

• Ingå som part i det regressansvarsavtal mellan medlemmarna, i vilket med- lemmarnas inbördes ansvar för borgensåtagandet regleras.

När fullmäktiges beslut vunnit laga kraft, andelskapitalet inbetalats och alla handlingar kommit Kommuninvest tillhanda, registreras kommunen som medlem i Kommuninvest ekonomisk förening.

Andelskapital

Andelskapitalet är beroende av antalet invånare i kommunen. För Vara kommun är andelskapitalet 780 000 kr. Kommunen får avkastning på andelskapitalet. Avkastningen har de senaste åren varierat mellan 2,5 % - 4,5 %. Om kommunen väljer att utträda ur Komminvest, återbetalas andelskapitalet plus avkastningen.

De kommunala bolagena

Om kommunen är medlem i Kommuninvest omfattas de kommunala bolagena av samma villkor som kommunen.

Skäl till medlemskap

Kommunkoncernen får

• tillgång till professionell finansiell rådgivning.

• ökad möjlighet till konkurrenskraftiga villkor vid upplåning.

Beredning

Ärendet har för Vara kommuns del beretts av ekonomichef Dan Jonasson.

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 24 februari 2010, § 38, lämna in en intresseanmälan om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening.

Vara kommuns intresseanmälan om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening har behandlats av föreningens styrelse. Styrelsen beslutade 24 mars 2010 att erbjuda Vara kommun medlemskap i Kommuninvest ekonomisk fö- rening.

_________

(15)

KS § 65

AU § 110 Dnr 15/2010 Dpl 040

Central resursfördelningsmodell för om-

sorgen kring personer med funktionsnedsätt- ning (OF)

Kommunfullmäktige inför föreslagen modell för central resursfördelning inom omsorgen kring personer med funktionsnedsättning (OF) fr.o.m. budget 2011.

Modellen ersätter nuvarande modell inom det centrala resursfördelningssyste- met. Bilaga ResursfördelningOF

_________

Uppdrag

Ekonomiavdelningen har fått i uppdrag att ta fram en ny modell för central resursfördelning av kostnader inom omsorgen kring personer med funktions- nedsättning (OF). Inom OF finns verksamheter som regleras enligt LSS och SOL.

Slutsats

Modellen för beräkning av LSS-kostnader i nuvarande kostnadsutjämnings- system föreslås ersätta nuvarande modell i kommunens centrala resursfördel- ning. Det preliminära utfallet av beräkningen i september månad utgör underlag för nästkommande års budget. Ramberäkningen grundar sig på det definitiva utfallet av beräkningen av LSS-kostnader i december månad avseende året som föregår budgetåret.

Verksamheterna inom OF som regleras av SOL beräknas enligt samma system som LSS.

Remiss

Kommunstyrelsen beslutade 10 mars 2010, § 24, remittera förslag till modell för central resursfördelningsmodell för omsorgen kring personer med funk- tionsnedsättning (OF) till socialnämnden med uppmaningen att lämna even- tuella synpunkter inför kommunfullmäktiges sammanträde.

Återremiss

Kommunfullmäktige beslutade 29 mars § 18 återremittera ärendet till kommunstyrelsen i avvaktan på socialnämndens behandling av ärendet.

Beredande organs förslag

Socialnämnden har 31 mars 2010, § 44, tillstyrkt föreslagen modell, men vill framföra vissa synpunkter enligt följande:

(16)

• Det behövs prislappar för vissa SoL-insatser vilka inte finns i kostnadsut- jämningssystemet, såsom hemtjänstinsatser enligt SoL och personligt ombud. Vidare behöver man en rutin för hur man fångar upp LSS-timmar för de ärenden som har fler timmar utöver LASS-beslut.

• Ett tillvägagångssätt behövs för att fånga upp eftersläpning av ärenden mellan beräkning och budget såsom t.ex. ärenden som inte har funnits när statistiken har lämnats. Dessa ärenden kan ha omfattande insatser som ge- nererar stora kostnader för nämnden.

Arbetsutskottets beslut

PM:et ska kompletteras med förslag till rutiner enligt socialnämndens förslag, vilket har skett.

_________

(17)

KS § 66

AU § 109 Dnr 3/2010 Dpl 041

Investeringsbudget 2011, plan 2012-2014

Beslut

Till kommunstyrelsen i oktober ska aktuella investeringsobjekt redovisas och åtföljas av en beskrivning av investeringen, investerings- och driftkostnadskalkyler samt tidplan. Därutöver ska ett internt hyresavtal mellan berörda redovisas.

_________

Bakgrund

Enligt tidplan för budgetprocessen 2010, budget 2011 och plan 2012-2014 antagen av kommunfullmäktige 22 februari 2009, § 9, ska kommunstyrelsen 5 maj besluta om investeringsbudget/plan.

Beredning

Förslag till investeringsbudget har beretts av kommundirektören tillsammans med samhällsbyggnadschefen. Vid arbetsutskottets sammanträde 20 april pre- senterades ett förslag till investeringsbudget utifrån inkomna önskemål. Alla beräkningar kunde dock inte slutföras p.g.a. ekonomichefens frånvaro.

Arbetsutskottets förnyade behandling

De investeringarna som är planerade till år 2011 är realistiska och bygger mycket på det som är förskjutet från tidigare år.

Arbetsutskottets förslag till beslut

Kommunstyrelsen antar investeringsbudget enligt redovisat förslag. Bilaga _________

Kommunstyrelsens behandling

Kommunstyrelsens arbetsutskott har vid sitt diskussionsarbetsutskott 26 maj diskuterat hur kommunen ska hantera förhöjda investeringskostnader och för- dyringen för nämnderna vid investeringar.

Följande är citerat ur kommunens finansplan 2007-2010:

Investeringar

Investeringar är en övergripande och strategisk fråga för kommunfull- mäktige. I samband med att årsbudgeten fastställs, tar kommunfullmäk- tige beslut om planerade investeringar för budgetåret och en treårig investeringsplan för de påföljande åren.

(18)

I budgeten och investeringsplanen anges beräknade investeringar för de kommande fyra åren. Investeringsbudgeten är rullande och revideras en gång om året och då prövas även de investeringar som ingår i gällande investeringsplan. I kommunfullmäktiges investeringsbudget binds ansla- gen till enskilda projekt eller grupper av projekt. De anslag till grupper av projekt som fullmäktige beslutat om specificeras i nämndernas intern- budgetar.

Större investeringar som tas upp i budgeten ska åtföljas av en beskrivning av investeringen, investerings- och driftkostnadskalkyler samt tidplan. Investeringsprojekt över 4 miljoner slutredovisas till kommunfull- mäktige. I finansieringsbudgeten framgår hur kommunens totala in- vesteringsutgifter finansierats.

Finansiella mål

• Nettoinvesteringarna ska finansieras med egna medel.

• Kommunen blir skuldfri (den långfristiga låneskulden) under kommande mandatperiod (2007-2011).

Yrkande

Jan-Erik Wallin yrkar följande:

Till kommunstyrelsen i oktober ska aktuella investeringsobjekt redovisas och åtföljas av en beskrivning av investeringen, investerings- och driftkostnadskalkyler samt tidplan. Därutöver ska ett internt hyresavtal mellan berörda redovisas.

Yrkandet antas.

_________

(19)

KS § 67

AU § 111 Dnr 3/2010 Dpl 041

Driftramar budget 2011 och plan 2012-2014

11. Kommunfullmäktige medger avvikelse avseende det årliga resultatmåttet 2 +/-1% för budget år 2011 och plan 2012-2014.

12. Kommunfullmäktige medger att bildningsnämnden under åren 2011 och 2012 får ianspråkta hela sitt ackumulerade överskott.

13. Kommunfullmäktige fastställer driftramar per nämnd 2011 och plan 2012- 2014 enligt separat bilaga.

_________

Bakgrund

Enligt tidplan för budgetprocessen 2010, budget 2011 och plan 2012-2014 antagen av kommunfullmäktige 22 februari 2009, § 9, ska arbetsutskottet i maj lägga förslag till driftramar 2011-2013. Dessa ska behandlas av kommunstyrelsen.

Budgetförutsättningar

2011 2012 2013 2014

Inflation 1,6 % 2,6 % 2,8 % 2,8 %

Löneutveckling 1,5 % 2,5 % 3,0 % 3,0 %

Effektivitetskrav bildningsnämnden 0 % 0 % 0 % 0 % Effektivitetskrav socialnämnden 0 % 1 % 0 % 0 % Effektivitetskrav övriga nämnder 0 % 1 % 1 % 0 % Skatteunderlaget 2,4 % 4,0 % 4,5 % 4,5 % Centralt anslag central resursfördel-

ning, mkr 5,2 5,2 5,2 5,2

Central resursfördelning socialnämn- den, á-priser jämfört med kostnads-

utjämningssystemet - 10 %

-11 % -11 % -11 % Central resursfördelning bildnings-

nämnden, á-priser jämfört med räken-

skapssammandraget - 10 %

-10 % -10 % -10 %

(20)

Beredning

Ordföranden har gett kommundirektören och ekonomichefen följande inriktning då det gäller underlag för nämndernas ramar 2011:

• Ramarna ska anpassas till demografiska förändringar.

• Tidigare effektiviseringskrav för 2011 tas bort.

• Resultatmål: Så nära 0 som möjligt.

• De frigjorda resurserna ska tillskjutas socialnämnden och bildningsnämn- den.

• Utjämning ska ske så att socialnämnden och bildningsnämnden på sikt har motsvarande nivå på effektivitet. Första steget ska tas i och med 2011 års budget.

• Ytterligare resurser tillställs bildningsnämnden genom att nämnden 2011 får utnyttja hela sitt ackumulerade överskott för anpassning av verksamheten till de demografiska förändringarna.

Ekonomichef Dan Jonasson har tagit fram en sammanställning av nettobudget per nämnd 2011-2014, sammanställning av förändringar i förhållande till budget 2010 och finansiella nyckeltal. Beräknade löneökningar ingår i ramen.

Arbetsutskottets beslut

Arbetsutskottet beslutade vid sitt sammanträde 17 maj 2010 överlämna nämn- dernas driftramar 2011-2014 till kommunstyrelsen för ställningstagande.

_________

Kommunstyrelsens behandling

Nämnderna har hemställt om följande tillskott i budgetramen för 2011:

Nämnd Belopp

Tekniska servicenämnden 1 680 000

Socialnämnden 15 629 000

Bildningsnämnden 7 811 000

Miljö- och byggnadsnämnden 1 300 000

Ekonomichef Dan Jonsson informerar bl.a. om att avstämning sker 1 april av t.ex. antalet gymnasieelever mot SCB-statistik. Á-priserna justeras sedan vid nästa års budget.

Yrkande

Jan-Erik Wallin yrkar på följande förslag till beslut:

1. Kommunfullmäktige medger avvikelse avseende det årliga resultatmåttet 2

(21)

2. Kommunfullmäktige medger att bildningsnämnden under åren 2011 och 2012 får ianspråkta hela sitt ackumulerade överskott.

3. Kommunfullmäktige fastställer driftramar per nämnd 2011 och plan 2012- 2014 enligt bilaga.

Motiv

Enligt tillgängliga prognoser för den ekonomiska utvecklingen i Sveriges kommuner kommer det att bli en nedgång under åren 2011 och 2012 för att där- efter åter stärkas. Eftersom kommunen under en följd av år haft ett gott ekonomiskt resultat, finns möjligheten att inte åsamka de kommunala verksamheterna alltför tvära kast med anledning av en kortare nedgång.

Fredrik Nelander meddelar följande:

”Vi socialdemokrater anser att informationen inför kommunstyrelsen varit sen och dessutom förekommer olika uppgifter. Därför förbehåller vi oss rätten att lägga vårt budgetförslag i kommunfullmäktige 21 juni.”

Kommunstyrelsen antar sedan Wallins förslag.

_________

(22)

KS § 68

AU § 113 Dnr 85/2010 Dpl 821

Årsredovisning för Stiftelsen Torsgårdshallen 2009 - ansvarsfrihet

Beslut

Kommunstyrelsen har tagit del av årsredovisningen och ger styrelsen för Stif- telsen Torsgårdshallen och verkställande funktionären ansvarsfrihet för 2009 års verksamhet.

_________

Bakgrund

I stadgar för Stiftelsen Torsgårdshallen framgår av § 19 följande:

”Styrelsen skall, senast den 15 maj, överlämna revisionsberättelsen jämte verksamhetsberät- telsen med tillhörande resultaträkning samt balansräkning till kommunstyrelsen i Vara, som har att besluta i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande funktionären.”

En årsredovisning för räkenskapsåret 2009-01-01–12-31 har nu överlämnats till kommunstyrelsen.

_________

(23)

KS § 69

Delegeringsärenden

Beslut

Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av nedan förtecknade delegeringsbeslut.

_________

Beskrivning

Följande delegeringsbeslut redovisas vid dagens sammanträde:

Område Delegat

AU 2010-05-17 § 95, 97, 99-100, 105, Kommunstyrelsens arbetsutskott _________

(24)

KS § 70

Anmälningsärenden

Meddelas och läggs till handlingarna:

PU 2010-05-05 § 7 Plan för översyn av arvodesreglementet.

PU § 8 Information

AU 2010-05-17 § 96 Ny detaljplan för Torsgården 2:1 – planuppdrag (Dnr 71/10)

AU § 98 Öttum 6:27, Rekordverken (Dnr 12/08) AU § 103 Aktivitetshall i Stora Levene (Dnr 134/09) AU § 107 Anmälningsärenden

AU § 108 Diskussionarbetsutskott _________

(25)

\\FILSERVER\SHARED\SHARED\KS\KANSLI\PROT\KS\2010\KS20100527.doc

Köpeavtal

Mellan Vara kommun, 212000-2924, 534 81 Vara, nedan kallad kommunen och Jungs Friskola Ekonomisk Förening, 769619-9566, Uvered Trumpetare- gården, 534 93 Stora Levene, nedan kallade köparen, har följande avtal träffats:

4. Kommunen överlåter till köparen fastigheten Vara Jung 2:13.

5. Fastigheten överlåts i befintligt skick. Kommunen friskriver sig från allt ansvar beträffande byggnadens fysiska skick inklusive s.k. dolda fel.

6. Tillträde sker den 1 augusti 2010.

7. Köpeskillingen är bestämd till 325 000 kronor.

8. Köpeskillingen erläggs på tillträdesdagen varvid köpebrev upprättas.

9. Kommunen står faran om fastigheten av våda skadas eller försämras mellan kontraktsdagen och tillträdesdagen. Faran övergår härefter på köparen.

10. Inneliggande bränslelager av olja övertas på tillträdesdagen av köparen till då gällande dagspris.

11. Energideklaration för byggnad är beställd. Kopia av energideklarationen överlämnas till köparen på tillträdesdagen.

12. Parterna är överens om att kommunen får lämna fastigheten utan att utföra avflyttningsstädning.

13. Befintlig handikappramp ingår inte i köpet.

14. Ersättning för övertagen verksamhet och inventarier regleras enligt särskilt avtal mellan föreningen och kommunens bildningsförvaltning.

15. Kommunen skall senast på tillträdesdagen bortforsla lös egendom som inte ingår i köpet.

16. Köparen svarar för samtliga lagfarts- och stämpelkostnader i samband med köpet.

17. Kommunen garanterar att fastigheten på tillträdesdagen inte besväras av några penninginteckningar.

18. I övrigt gäller vad i 4:e kap jordabalken eller eljest i lag stadgas om köp av fast egendom.

19. Detta avtal gäller för kommunens del under förutsättning att kommunstyrelsen godkänner detsamma och att styrelsens beslut vinner laga kraft.

Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.

(26)

Vara den

Säljare För Vara kommun

... ...

Jan-Erik Wallin Gert Norell

Ovanstående egenhändiga namnteckningar bevittnas:

... ...

Köpare

För Jungs Friskola Ekonomisk Förening

... ...

Anna Roos Fredrik Bohman

(27)

Central resursfördelningsmodell

Bakgrund

Nuvarande centrala resursfördelningsmodell Bildningsnämnden

Den centrala resursfördelningsmodellen omfattar förskolan, förskoleklass, fri- tidshem, grundskolan och gymnasieskolan.

Resursfördelningen inom bildningsförvaltningen grundar sig på á-priser i SCB- statistiken gånger antalet elever inom grundskolan, antalet placeringar inom förskolan e.t.c.

Á-priserna är ett genomsnitt av kommungrupperna varuproducerande kommuner och kommuner med ett invånarantal på 15 000 – 19 999.

Á-priserna inom samtliga verksamheter som omfattas av den centrala resurs- fördelningsmodellen har räknats ned med 10 procent i budget 2010.

Socialnämnden

Den centrala resursfördelningsmodellen omfattar äldreomsorg och omsorgen kring personer med funktionsnedsättning (OF).

Resursfördelningen inom socialförvaltningen (äldreomsorgen) grundar sig på prislapparna för äldreomsorg inom kostnadsutjämningssystemet gånger antalet invånare över 65 år.

Á-priserna inom äldreomsorgen har räknats ned med 5 procent i budget 2010.

Inom OF grundar sig resurstilldelningen på 1,5 procent uppräkning av netto- budgeten utöver uppräkning för inflation och löneökningar.

Uppdrag

Ekonomiavdelningen har fått i uppdrag att ta fram en ny modell för central resursfördelning av kostnader inom Omsorgen kring personer med funktions- nedsättning (OF). Inom OF finns verksamheter som regleras enligt LSS och SOL.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Den 1 januari 1994 trädde lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft Syftet med LSS är i första hand att ge personer med omfattan-

(28)

de funktionshinder en starkare ställning i samhället. Enligt 1 § kan insatser be- viljas till personer med:

1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,

2. betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom eller

3. andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.

De personer som tillhör de tre personkretsgrupperna som anges i 1 § har enligt 7 § rätt till stöd och service om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om detta behov inte tillgodoses på annat sätt.

Insatserna för stöd och service enligt 9 § är:

1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora varaktiga funktionshinder,

2. biträde av personlig assistent eller ekonomisks stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd inte täcks av assistansersättningen enligt lagen om assistansersättning, 3. ledsagaservice,

4. biträde av kontaktperson 5. avlösarservice i hemmet,

6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet,

7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov

8. boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,

9. bostad och särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna,

10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar för- värvsarbete och inte utbildar sig.

Lagen om assistentersättning (LASS)

Den statliga assistansersättningen regleras i lagen om assistanserättning (LASS).

Assistansersättningen är ett bidrag inom socialförsäkringen för att bekosta personlig assistans enligt 9 § 2 LSS. En förutsättning för att erhålla assistanserätt-

(29)

ning är att personen i fråga omfattas av personkretsen enligt 1 § LSS och har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i den dagliga livsfö- ringen under i genomsnitt mer än 20 timmar.

Kommunerna har kostnadsansvaret för de första 20 timmarna personlig assistans per vecka medan staten har kostnadsansvaret för de överskjutande timmarna.

Nuvarande system för kostnadsutjämning

För att inte enskilda kommuner skulle drabbas av höga kostnader infördes ett nationellt kostnadsutjämningssystem för kommunerna den 1 mars 2004.

I ett första steg beräknas en kostnad per kommun som utgår från antalet verk- ställda beslut om LSS-insatser per insatstyp multiplicerad med en nationell ge- nomsnittskostnad per insats. Beräkningen av den grundläggande standardkostnaden baseras på uppgifter om:

- antalet insatser av olika slag enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

- antalet LASS –beslut enligt Försäkringskassans statistik.

- riksgenomsnittliga kostnader enligt räkenskapssammandraget samt - kommunens ersättning till Försäkringskassan enligt lagen om assisten-

terättning.

Produkterna summeras och till erhållna summan adderas kommunens ersätt- ning till Försäkringskassan för de första 20 timmarna enligt LASS.

I steg 2 multipliceras denna kostnad med ett personalkostnadsindex. PK-IX mäter omsorgsbehovet hos de personer som har insatser enligt LSS. Beräk- ningarna av indextalet baseras på uppgifter för enskilda kommuner ur det kommunala räkenskapssammandraget (RS). PK-IX motsvarar 70 procent av skillnaden mellan en kommuns egna redovisade personalkostnader och de personalkostnader som ingår i den grundläggande standardkostnaden enligt ovan.

Motivet till att kompensationen endast sker för 70 procent av skillnaden är att minska risken för att kompensation utgår för skillnader i effektivitet och poli- tiska ambitioner.

De för kommunerna beräknade kostnaderna räknas därefter upp till bidrags- och avgiftsårets nivå med hjälp av den av regeringen prognostiserade föränd- ringen av nettoprisindex.

Den slutliga kostnaden divideras sedan med antalet invånare, vilket ger kommunens standardkostnad.

En kommun vars standardkostnad per invånare överstiger den för landet genomsnittliga standardkostnaden per invånare har rätt till ett bidrag som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen den 1 november året före det år bidraget ska lämnas (utjämningsåret).

(30)

En kommun vars standardkostnad per invånare understiger den för landet genomsnittliga standardkostnaden per invånare ska betala en avgift som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen den 1 november året före utjämningssåret.

Beräkningar för ett visst bidrags-/avgiftsår görs minst två gånger under året före bidrags- och avgiftsåret, nämligen en gång i september (”preliminärt utfall”) och en gång i december (”utfall”). Septemberberäkningen görs för att kommunerna ska få ett underlag för sitt budgetarbete för det kommande året.

Resultatet av decemberberäkningen utgör underlag för Skatteverkets preliminä- ra beslut om bidrag och avgifter. Om en kommun påtalar ”brister och oriktiga uppgifter i underlaget för beslutet” kan beräkningaran utföras en tredje gång för samma bidrags- och avgiftsår (”reviderat utfall”).

Beräkningarna grundar sig på antalet LSS-insatser per kommun med fördelning efter typ av insats två år före bidrags- och avgiftsåret. Uppgifterna lämnas av Socialstyrelsen som är statistikansvarig myndighet för verksamhetsstatistik på området. Vissa uppgifter om kommunernas kostnader för berörda verksamheter hämtas från kommunernas s.k. räkenskapssammandrag (RS), vilka årligen samlas in och sammanställs av SCB.

Beräkning för utjämning av LSS år 2010 – Vara kom- mun

Underlag för och beräkning av standardkostnad

Antal personer med beslut om insats enligt LSS (exkl. råd och stöd) efter typ av insats den 1 oktober 2008

Personlig assistans Därav

till bo- ende i bostad med särskild service, vuxna

Ledsagar-

service Kontakt- person

Avlösar- service

Korttids- vistelse Kort-

tids- tillsyn

Kostnad,

kr 261 100 0 53 285 21 314 53 285 213 140 117 227 Vara

kommun 13 0 38 75 0 39 9

(31)

Boende Barn i bostad med särskild service

Boende Barn i familje- hem

Boende Vuxna i bostad med särskild service

Daglig verksam- het, person- krets 1 och 2

Antal LASS- Beslut oktober 2008 (Källa:

Fk)

Erättning till Försäk- rings- kassan 2008, tkr (Källa:RS)

Grund- läggande standard- kostnad 2008, tkr

Kostnad,

kr 894 519 322 027 715 616 180 971 130 550 Vara

kommun

6 0 34 65 21 5 458 66 046

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner, utjämningsåret 2010 Folkmängd

den 1 nov 2009

Grundläggande standardkostnads- index (Pk-IX) 2008

Personal- kostnadsindex (PK-IX)

Standardkostnad inklusive PK.IX, 2008

Tkr

Hela

riket 9 331 619 32 416 166 1,000 33 103 772 Vara

kommun 15 776 66 046

0,894 59 045

Standardkost- nad inklusive PK.IX, korrige- rad och omräk- nad med NPI till 2010 mårs be- räknade nivå Tkr

Standard- kostnad inklu- sive PK.IX, korrigerad och omräknad med NPI till 2010 års beräknade nivå

Kr per inv.

Utjämnings- bidrag (+)/ - avgift (-), kr per inv.

Utjämnings- bidrag 2010, kro- nor

Utjämn.- avgift 2010 kronor

Hela riket 32 279 709 3 459 2 935 117

034

2 935 1 0

Vara 57 575 3 650 190 3 003 258

(32)

kommun

Tkr Beräknad standard-

kostnad

Vara kommun, tkr 57 575

Verksamheter SOL

Verksamheter som regleras av SOL inom Omsorgen kring personer med funk- tionsnedsättning är:

- Ledsagning - Kontaktpersoner - Dagverksamhet - Hemtjänst - Boende

Dessa verksamheter föreslås beräknas enligt samma system som LSS, d.v.s.

med á-priser som finns i kostnadsutjämningssystemet för LSS multiplicerat med antalet insatser.

Slutsats

Modellen för beräkning av LSS-kostnader i nuvarande kostnadsutjämningssy- stem föreslås ersätta nuvarande modell i kommunens centrala resursfördelning.

Det preliminära utfallet av beräkningen i september månad utgör underlag för nästkommande års budget. Ramberäkningen grundar sig på det definitiva utfallet av beräkningen av LSS-kostnader i december månad avseende året som föregår budgetåret.

Verksamheterna inom OF som regleras av SOL beräknas enligt samma system som LSS.

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige beslutar att införa föreslagen modell för central resurs- fördelning inom omsorgen kring personer med funktionsnedsättning (OF) fr.o.m. budget 2011. Modellen ersätter nuvarande modell inom det centrala resursfördelningssystemet.

Dan Jonasson Ekonomichef