Verksamheten 1983

Verksamheten 1983

ICA-året i sammandrag

l CA-butikerna

O De 3.878 !CA-butikernas försäljning blev 30.130 mkr.

O Detta innebar en ökning i fast penningvärde på ca 1 procent.

O 53 nya !CA-butiker etablerades och 501 genomgick mer omfattande om- och tillbyggnader.

O l dessa nyetableringar och förnyelser investerades 290 mkr.

l CA-företagen

O Den totala försäljningen blev 20.096 mkr.

D Investeringarna uppgick till 405 mkr.

O !CA-företagens resultat (före bokslutsdispositioner och skatt) blev 559 mkr.

O Räntabiliteten uppgick till 13,9 procent.

D Soliditeten blev 38,6 procent.

D !likvida medel disponerades per 31 dec 1983 1.673 mkr.

Innehåll

!CA-rörelsen 1983 l

Från !CA-förbundets verksamhet 4 Tema: data i butik 7-13

Gemensam inriktning 7 Erfarenheter i butik 8 Utvecklingen framåt 11 Såarbetar !CA-rörelsen 14

Kallelse till bolagsstämma för !CA AB 15

Årsöversikt

!CA AB, förvaltningsberättelse 16 Regionföretagen 18

ICAEolAB 18 ICA Essve AB 20 ICA Hakan AB 22

Specialiserade dotterbolag 24 Rikstäckande storhushållsservice 30

!CA AB, koncernredovisning 32 ICA AB, moderbolagets redovisning 38 Revisionsberättelse 43

Redovisning för !CA-förbundet 44 Revisionsberättelse 45

Ledamöter i !CA-förbundets sektionsstyrelser Ledamöter i !CA-styrelsen och !CA-direktionen

46 48

Utdrag ur !CA-stadgan

§ 1 Ändamål

!CA-förbundet är en riksorganisation för köpmän. Dess uppgift är att genom samverkan öka konkurrenskraften hos medlemmarna. Denna samverkan skall ge medlemmarna och deras före- tag.

dels tillgäng till tekniska och admini- strativa stordriftsfördelar,

dels möjlighet till individuell och lo- kal anpassning och utveckling av det egna företaget.

På detta sätt fullgör !CA-förbundet uppgiften att verka för en effektiv varu- distribution med bevarande av goda kontakter mellan butik och kundkrets.

En varudistribution i konsumenter- nas intresse måste ske i former som är effektiva och medger låga priser. Det är därför nödvändigt att butikerna be- ljänas av en organisation som kan ut- nyttja kapitalkrävande teknisk utrust- ning och ta till vara stordriftens förde- lar.

!CA-förbundet hävdar, att varudistri- butionen skall ske i former som medger personlig kontakt och service och anpassning tilllokala förhållanden.

l strävandena att tillgodose konsumen- ternas önskemål är enskilda köpmäns insatser av grundläggande betydelse.

Andelar av dagligvarumarknaden (Källa: !CA-förlaget, Detaljhandelsinformation)

% ...

~tlrc~A~-b~ut~ik~e~rn:a~~~---~~-

25-b. ... ~~---­

!111""""' Konsumentkooperationen

20~~~~~~~~~!!!!!!!...-

15+--- Saba-gruppen

10:t~~~;~~~~~~~~

5

1972 1974 1976 1978 1980 19821983

Dagligvarumarknaden och !CA-butikerna Fast penningvärde

(Källa: !CA-förlaget, Detaljhandelsinformation) Index

130t---::.;;;;:;;~--

Total dagligvarumarknad 11 Ot---:;1~--•

1972 1974 1976 1978 1980 19821983

ICA-rörelsen 1983

Samtidigt som det skedde en viss återhämtning i den internationella konjunk- turen utvecklades den svenska ekonomin i flera avseenden positivt under 1983.

BNP-tillväxten blev något över 2%. Devalveringen i oktober 1982 förstärkte exportindustriens konkurrenskraft och ledde med stöd av återhämtningen i världskonjunkturen till avsevärd förbättring i handels- och bytesbalanserna.

Investeringarna beräknas dock under 1983 ha fallit med drygt l % .

Fortsatt kärvt för handeln

Den ekonomiska politiken, som i sin helhet syftat till en industriledd uppgång av den svenska ekonomin, har ännu inte medfört några positiva konsekvenser för handeln. Läget var snarare under 1983 betydligt kärvare än under 1982.

Momshöjningen i samband med årsskiftet påverkade klart konsumtionsut- vecklingen i början av 1983 efter köprushen före höjningen. l samband med momshöjningen infördes vidare prisstopp från den l november 1982 till den 28 februari 1983. På grund av dessa faktorer startade 1983 svagt, såväl beträf- fande försäljning som lönsamhet, för de allra flesta svenska detaljhandelsföre- tag. Totalt för året beräknas hushållens realt disponibla inkomster ha minskat med 2, l %. Hushållens sparande, som redan 1982 var extremt lågt, har under 1983 sjunkit ytterligare. Sammantaget minskade den privata konsumtionen med 1,6% i volym. Detta medförde för handeln ånyo ett år med volymnedgång - ca 2%. F ör dagligvaruhandeln var volymminskningen l %.

Konsumtionen tillbaka vid 197 4 års nivå

Beträffande prisutvecklingen kan noteras att konsumentpriserna under 1983 steg med drygt 9%. Priserna på dagligvaror (livsmedel, hygienvaror, mjukpap- per etc) ökade enligt SPK under året med i genomsnitt 14%. Livsmedelspri- serna ökade i genomsnitt med 13,7%, varav 3,8 procentenheter kan hänföras till prishöjningar föranledda av jordbruksavtalet och minskade livsmedelssub- ventioner.

1983 var fjärde året i följd som dagligvarukonsumtionen minskade. Ned- gången innebär att konsumtionen nu är tillbaka på 197 4 års nivå.

ICA-handlarmf håller volymen

!CA-handlarna har trots minskande marknad sammantaget nått en volymök- ning på omkring en halv proct=;nt. Till detta har bidragit några stora etableringar mot slutet av 1982. Ser man enbart på de butiker som varit verksamma under hela 1982 och 1983, s k identiska butiker, har även de utvecklats bättre än totalmarknaden. !CA-handlarnas marknadsandel uppgår nu till 31-32 % efter en ökning under året med ca en halv procentenhet.

Också i ett längre perspektiv, från 1972, visar !CA-butikerna en bra försälj- ningsutveckling. Räknat i fast penningvärde är ökningen drygt 30% samtidigt som den totala dagligvarumarknaden endast ökat med ungefär 4%.

Investeringar i förnyelse

Bakom dessa framgångar ligger en rad samverkande faktorer. Den främsta är givetvis den förmåga !CA-handlarna har när det gäller att driva sina butiker konsumentnära och rationellt. Hit hör även de starka satsningarna på konkur-

l

2

renskraftiga priser. En annan viktig förklaring är investeringar för ständig förny- else av såväl butiker som av gemensamma distributions- och produktionsre- surser.

Under 1983 nyetablerades 53 !CA-butiker och 501 butiker rustades upp för att ännu bättre svara mot konsumenternas krav. De sammanlagda butiksinve- steringarna uppgick till 290 mkr ( 1982 var motsvarande siffra 386 mkr i 63 nyetablerade och 488 förnyade butiker).

De sammanlagda investeringarna i !CA-företagen uppgick till 405 miljoner kronor ( 439 mkr 1982).

Lönsamheten pressad i butik

Under året har lönsamheten i partihandelsverksamheten påverkats av betydan- de marknadsstöd tiliiCA-handeln samt av effekterna av en marginalomfördel- ning mellan det torra sortimentet och färskvarusortimentet Genom intensiv kostnadsmedvetenhet har genomslaget på lönsamheten begränsats.

Det resultatmässiga utfallet av 1983 års verksamhet i de olika !CA-företagen är genomgående tillfredsställande~ Det redovisas utförligt på sid. 16 till 42.

Eftersom !CA-köpmännen är egna företagare som gör egna bokslut redovi- sar denna verksamhetsberättelse inte resultatutvecklingen för butikerna. Givet- vis följs denna dock noga och för 1983 finns klara tecken på att bruttovinstema minskat till följd av den intensiva priskonkurrensen. Även om många köpmän har lyckats parera detta med stram kostnadskontroll, så ger utvecklingen skäl att starkt prioritera lönsamhetsförbättrande åtgärder under 1984.

l regionföretagens planering är denna inriktning klart angiven. Detta helt i led med !CA-företagens huvuduppgift att de gemensamma resurserna och sats- ningarna skall stärka varje !CA-köpmans möjligheter att driva sin butik med konkurrenskraft och lönsamhet.

Anpassning till konsumenternas behov

F ör innevarande år räknar vi med en fortsatt åtstramad konsumtion även om vissa tecken antyder att köpvanorna nu kan vara på väg att stabiliseras på en

"hit-men-inte-lägre"-nivå. De svenska hushållen inser förhoppningsvis vikten av att försvara en matstandard, som motsvarar kraven på näringsriktighet och samvaro kring matbordet.

På en fortsatt stagnerande marknad ^är det av yttersta vikt att !CA-butikerna har möjligheter att hela tiden tillfredsställa befmtliga och nya behov hos konsu- menterna. På samma sätt har möjligheterna till kostnadssänkande effektivise- ring av butiksarbetet stor betydelse.

Under året har vi noterat en glädjande medvetenhet hos myndigheterna om båda dessa behov. Regeringen valde exempelvis i början av 1984 att låta butikernas öppettider förbli fortsatt fria. Uppenbart byggdes beslutet på insikten om det breda konsumentbehovet att kunna handla även på kvällar och under helger. !CA-förbundet har hävdat denna linje starkt och ser med stor tillfreds- ställelse på beslutet.

De möjligheter bryggerinäringen och handeln nu fått att söka nya hante- ringsformer fördryckesförsäljningen i butik är likaså positiva. Dagens returglas- system är fysiskt tungt, ohygieniskt och kostnadskrävande för butikerna och även för konsumenterna. Den nya, lätta returburken - som från 1 mars 1984 säljs med ett pantsystem - erbjuder goda möjligheter att förbättra arbetsvillko- ren samtidigt som hanteringssystemet svarar mot rimliga miljökrav. För han- deln är det viktigt att man når fram till ett enda system för returhantering av dryckesförpackningar.

Priser och kvalitet

Under de senaste åren har priserna alltmer kommit i fokus i den konsumentpo- litiska debatten. Bl a genom en rad prisundersökningar som fått stor publicitet.

Kvalitetsfrågorna har emellertid uppmärksammats alltmer, bl a när det gäller chark- och köttvaror. Det finns dock en risk för att kvalitetskraven kommer i bakgrunden om prisfrågorna får dominera intresset.

För konsumenterna, liksom för !CA-köpmännen, är det viktigt att pris och kvalitet kan vägas mot varandra på ett rättvisande sätt. !CA-köpmännen kan inte ge avkall på de grundläggande kvalitetskraven. Vi kommer inom !CA-rörelsen att fortsatt prioritera dessa frågor under kommande år.

l början av 1984 beslöt regeringen att affärsti~

derna skulle vara fortsatt fria. ICA Ettan i Väs~

te rås, nyetablerad under 1983, är en re pre~

sentant för de mång~ l CA~ butiker som har öppet även kvällstid och helger.

Butiksdatorisering

En omfattande effektivisering innebär installationen av datakassor i butikerna. l samråd med de anställdas fackliga företrädare och Konsumentverket har vi inom ICA-rörelsen ägnat mycket förberedelsearbete åt denna nydaning av butiksarbetet Var vi står i dag och våra mål framåt beskrivs i det avsnitt i verksamhetsberättelsen som ägnas butiksdatoriseringen. (Sid 7 till 13) ICA-handlarna håller volymen

Inom I CA-rörelsen har vi baserat våra mål för 1984 bl a på förutsättningen att inflationen kan begränsas till den nivå som regeringen ansett nödvändig för den ekonomiska politikens framgång. Detta kräver en klar dämpning av kost-

nadsutvecklingen, vilket dock inte torde vara möjligt att uppnå med den utveck- ling som årets avtalsrörelse fått.

Inom en så personalintensiv näring som handeln är det viktigt att det finns både ett hårt grepp om personalkostnaderna och premiering som stimulerar till goda arbetsinsatser. Inom ICA-rörelsen spelar människorna en mycket central roll i all verksamhet. Därför är det speciellt glädjande, att beslut nu är fattat om att på försök införa ett resultatpremieringssystem för ICA-företagen. Samtidigt pågår även utarbetande av modeller för resultatpremiering i butik för de ICA- köpmän som vill införa sådana system.

En förhoppning är att alla inom ICA-företagen skall uppleva resultatpremie- ringssystemen som en erkänsla för de fina insatser som bidragit till ICA- företagens framgångar och en stimulans till fortsatt högt engagemang i arbets- uppgifterna.

stockhalm i april 1984

Frans-Henrik Schart.au, Verkställande direktör, ICA-förbundeUICA AB

Under 1983 uppdrogs åt !CA-förbundet att yt- terligare aktivera temat "NÖJDA KUNDER KOMMER TILLBAKA- det vet vi !CA-hand- lare och våra medarbetare". Den interna sats- ningen tog bl a formen av en "tändningsask"

att användas i butikerna. Paketet innehöll ett diskussionmaterial, som !CA-handlaren och hans arbetslag praktiskt kunde arbeta med för att förbättra kundservice och vänlighet i butik.

Gösta Larsson på l CA Jätten i Trollhättan 1 livlig diskussion med sitt arbetslag kring

"tändningsasken" för en kundvänligare butik.

Inom ramen för kampanjen utlystes dessutom en intern tävling där de vinnande butikerna fick en "skräddarsydd" kundträff. ..

Bland vinnarna var ICA Livs Horn i Ostergöt- land. !CA-handlaren Bertil Carlsson och hans medarbetare samlade 160 av sina kunder till en helkväll med kostinformation, avsmakning och underhållning.

l CA-förbundet

Vid !CA-stämman 1982 introducerades som samlande tema för verksamheten de närmaste åren: "NÖJDA KUNDER KOMMER TILLBAKA - det vet vi !CA- handlare och våra medarbetare". Vid starten av verksamhetsåret 1983 upp- drogs åt !CA-förbundet att ytterligare aktivera detta tema såväl internt som externt. Den interna satsningen gavs formen av ett paket laddat med underlag för personalträffar i butikerna på temat vänlig och hjälpsam kundkontakt. Efter samlad introduktion vid de 23 sektionsårsmötena i mars erhöll samtliga !CA- köpmän varsin uppsättning av paketet. Med hjälp av detta genomförde ca 650 butiker egna personalträffar med totalt närmare 7 000 deltagare under loppet av 1983. Ytterligare ett moment utgjorde !CA-skolans butikskurs NYTÄND- NING, som helt ägnades NÖJDA KUNDER-aktiviteten. Vilket resulterade i en ny rekordnotering vad gäller antal genomföranden och deltagarantal: 4 500 köp- män och medarbetare deltog vid 127 genomföranden över hela landet under året.

Parallellt med detta exponerades temat återkommande för landets konsu- menter via tidningsannonser, utomhusreklam, biografreklam m m.

ICA Förbundsråd

Vårens möte med ICA Förbundsråd behandlade ett brett fält av aktuella branschfrågor, bl a affärstidsfrågan och det nya systemet med returburksauto- mater. Dagens gäst var nytiiiträdde generaldirektören för Statens Pris- och Kartellnämnd, Åke Hallman, som beskrev nämndens uppgifter, redogjorde för aktuella utredningar och svarade på frågor.

!CA Förbundsråds höstmöte inleddes med ett anförande av nytlUträdde folkpartiledaren Bengt WesJerberg, som under rubriken "Framtidsutsikter för AB Sverige" gav sin syn på den ekonomiska politiken. Förbundsrådsdagen ägnades till stor del en omfattande fältrapportering och diskussion kring nya trender i konkurrensen landet runt. Mötet avslutades med ett mycket uppskattat anförande av docenten vid Handelshögskolan i Stockholm, Thomas Falk, som kommenterade sin uppmärksammade forskarrapport "Köpa via dator".

!CA-förbundets stämma

Enligt tidigt beslut i !CA-direktionen och !CA-styrelsen inriktades !CA-förbun- dets årsstämma (Göteborg 15-16 juni) på en koncentrerad behandling av sektionsstyrelsernas roll och arbetsuppgifter inom !CA-rörelsen. Ämnet förbe- reddes under våren av en arbetsgrupp köpmän och tjänstemän. På gruppens förslag genomfördes med Sifos hjälp en intervjuundersökning med 250 !CA- medlemmar och l 00-talet föttroendemän i sektionsstyrelserna. Resultatet gav en klar bild av attityder till och uppfattningar om sektionsstyrelsernas arbetssätt.

Utifrån detta underlag genomförde !CA-stämman i åtta grupper ett omfattande idearbete under temat "Ett vinnande !CA-samspel". Resultaten dokumentera- des och tillställdes tillsammans med Silo-rapporten under hösten samtliga stämmedeltagare för fortsatt uppföljning i medlemssektionerna.

Under förbundsstämmans stadgeenliga ärenden behandlades bl a två motio- ner och konfirmerades dessutom av !CA-styrelsen föreslagen stadgeändring, innebärande att förbundsstämma från och med 1983 avhålles vartannat år. Vid stämmans officiella del hölls huvudanförandet av finansminister Kjell-Olof Feldt, som dessutom deltog i ett panelresonemang om den ekonomiska politiken och vissa branschfrågor. Samtalet leddes av !CA-direktionens ordfö- rande Rolf Olteng med !CA-köpmännen Christer Bergendahl, Tvååker, Carl- Erik Franzen, Visby och Lars-Erik Jansson, Västerås, som övriga deltagare.

5

På !CA-stämman i Göteborg i juni fördes ett panelsamtal om den ekonomiska politiken och om vissa för dagligvaruhandeln viktiga frågor.

Från vänster ser vi deltagarna: Rolf Olteng VD ICA Eol AB, finansminister Kjell-Olof Feldt,

!CA-köpmännen Christer Bergendahl, Lars- Erik Jansson och Cari-Er"1k Franzen.

VD i ICA-förbundetJICA AB, Frans-Henrik Schartau kommenterade i sitt stämmoanförande, förutom verksamheten, dessuto~ bryggerifrågan, affärs- tidslagen och löntagarfonderna. Anförandet har dokumenterats i (CA-förbun- dets småskriftsserie (nr 8).

Vid ICA-företagens årliga chefskonferens i augusti genomfördes i (CA-förla- gets regi en mycket genomlysande och konkret presentation av den pågående mediatekniska utvecklingen. Deltagarna fick stifta bekantskap med teledata, bildskivor, kabel-TV m m. Som handledare fanns en bred expertpanel med bl a professor Karl-Erik Gustafsson, Göteborg, och Sveriges Radios planeringschef, Kerstin Undgren.

Kontakt med omvärlden

Under hösten återupptogs !CA-företagens tredagarsseminarier för speciell chefsutveckling (SPU), som samlar deltagare från ICA AB, de tre regionföreta- gen och de nio specialiserade dotterbolagen. Två sådana kursomgångar be- handlade under temat "!CA-iden och vår omvärld" chefsansvaret för innehåll och metodik i kontakter med myndigheter, politiker och massmedia.

Information och remisser

Inom ramen för I CA-förbundets informationsverksamhet har bl a kontakten med skolan utvecklats ytterligare. Ansvarig för den löpande verksamheten är

!CA Informationsservice vid !CA-förlaget. En skoJkontaktman finns dessutom vid varje distributionscentral, huvudkontor och dotterbolag. Regelbunden kon- takt hålls via informationsbrev och materialutsändningar med lärarna i före- tagsekonomi, distributionskunskap, konsument- och varukunskap, hemkun- skap, yrkesvalslärare och SYO-konsulenter samt med SSA-sekreterare och yrkesråd. En uppmärksammad nyhet för året är det butiksdatapaket för skolan som tagits fram för gymnasieskolans ekonomiska linjer. Förutom de studieda- gar och kurser för lärare som regelmässigt arrangeras sedan flera år, genom- fördes också en veckolång kurs för lärare vid dk-linjen, på uppdrag av fortbild- ningsavdelningen inom Lund/Malmös högskoleregion.

Remisser och yttranden över statliga utredningar och betänkanden har ge- nom (CA-förbundet avgetts angående datummärkning, differentierad moms, förslag till ändrad livsmedelskungörelse och returburkshanteringen.

Gemensam inriktning för butikernas datakassor:

Utvecklingen av datakassor i butik innebär en förändring av nära nog samma grad som när självbetjäningssystemet kom. Införandet av optiskt avläsningsbara EAN-koder (bilden) via datorer och den nya information detta ger buti- kerna har varit föremål för ett omfattande pla- neringsarbete inom !CA-rörelsen de senaste åren. Följande sex sidor beskriver viktiga in- slag och målsättningar i det arbetet.

Anpassning till ICA-idSn

- Arbetet med butiksdatorer startade tidigt inom ICA, berättar Jan-Olov San- din, !CA butiksdatagrupp och datautvecklare hos !CA Eol. Det tog konkret form när ICA butiksdatagrupp bildades i juni 1980. Datautvecklingen har även bedri- vits i samråd med de anställdas fackliga företrädare och Konsumentverket.

- Vi kunde tidigt konstatera att de system som fanns inte passade !CA- butikerna utan var framtagna för centralt styrda butiker. För oss var en väsentlig utgångspunkt att datakraften måste ligga i butiken men i kontakt med partihan- delsledet - alltså en anpassning av såväl programvara som utrustning till !CA- iden och vårt arbetssätt.

- Dessutom var det viktigt att ta tillvara butikernas redan gjorda investeringar i vågar, kassadiskar, kassaregister m m. Vi ville också skärpa konkurrensen mellan utrustningsleverantörerna. l dag har butikerna olika !CA-testade alterna- tiv att välja mellan.

Nivå l och 2

- En viktig utgångspunkt för oss är naturligtvis att det inom !CA finns så många butiker av olika storlek. Därför har vi tagit fram det som vi kallar nivå l- systemet. Det är ett försäljningssystem som bygger på prisavläsning i kassan, genom t ex en läspenna. Butiken får statistik över bl a försäljningen. Och kunden får kvitto med klartext.

-För butiker som vill gå längre i datautnyttjande har vi gjort en mer omfattande kravspecifikation, det s k nivå 2-systemet. Här kan man förutom försäljningen även följa bruttovinster, lagerhållning, analysera svinn m m.

- Nivå l har vi testat i sex butiker och nivå 2 i tre och i dag finns totalt ett 20- tal butiker som har något av systemen.

-Vår erfarenhet är att vi hittat rätt när det gäller mjukvaran. Programmen håller de krav vi ställt och de är anpassningsbara till butikernas individuella be- hov. Även när det gäller hårdvaran så tycker vi att vi hittat rätta leverantörer. De erfarenheter vi gjort innebär att butikerna inte behöver riskera att göra misstag och regionföretagens stöd ger en snabb och smidig igångsättning av systemet.

Olika förutsättningar

- Men man skall vara försiktig med att lova stora vinster snabbt. Visserligen är vi inom butiksdatagruppen övertygade om att det finns påtagliga vinster att hämta för butikerna på sikt sett, t ex genom att man kan hålla aktuella och korrekta priser och få bättre kontroll av resultaten av olika aktiviteter. Men förutsättningarna är så olika för olika butiker att man inte kan generalisera vinstmöjligheterna. De beror också på kostnaderna. Med de system vi arbetat ~

fram blir de dock inte alltför stora i förhållande till !CA-butikernas förutsättning- ar. Om man redan har kassaregister som passar blir kostnaderna lägre.

Kommunikation viktigt

- Något som är viktigt för !CA-gemenskapen är att man tänker på datorernas förmåga att kommunicera med varandra. Det är här som den stora utveckling- en kommer i framtiden. Datorerna i butikerna måste kunna kommunicera med datorerna hos regionföretagen.

- Utvecklingen när det gäller utrustning och program går mycket snabbt.

Det bör kanske därför understrykas, säger Jan-Olov Sandin, att !CA-systemen är flexibla. De låser inte köpmännens möjligheter att utveckla t ex egna analys- modeller och program. Även här kan butikerna få stöd från regionföretagen.

7

Erfarenheter i butik:

l CA-handlarna Göran Åkezon (t v) och Åke Jonzon i Gävle.

Kräver mycket noggranna förberedelser

Åke Jonzon och sonen Göran är !CA-handlare i Gävle. De är också något av pionjärer när det gäller butiksdatorisering. Pionjärer som delvis gått sina egna vägar och nått en datanivå som ligger över ICA:s nivå 2. Deras dataintresse väcktes tidigt. Göran arbetade en tid i USA och Åke reste dit då och då för att se på nyheter. De blev alltmer övertygade om att butiksdatoriseringen skulle komma och då ville man vara med från början. Den första dataiden var helt enkelt "att vi ville ligga ett steg före", säger Åke Jonzon.

Starten blev att själva noga specificera vad man ville ha ut av systemet Men det fanns då inte några färdiga lösningar som motsvarande deras krav. På hösten 1978 var de klara och tog in det första anbudet från ett dataföretag, vilket resulterade i datastart 1979. Sedan dess har programmen byggts ut

successivt och nu är man inne i en andra utvecklingsperiod när det gäller [) datautrustningen. Impulser att gå vidare fick man bl a när Åke 1981 gick en

omfattande datakurs i USA.

- Jag tror att jag såg det mesta som fanns på marknaden i USA, säger han.

1983 byggdes erfarenheterna på med en intensiv studieresa till Japan. Men Åke och Göran är inte alltför imponerade av butiksdatoriseringen i USA eller Japan. De tycker att vi kommit längre i den praktiska tillämpningen i Sverige.

De fördelar man siktade till och anser sig vunnit med datoriseringen är främst

Korrekt pris under rätt tid

Korrekt·pris till kunden. Prisändringar kan ske omgående. Man riskerar inte att gamla priser släpar efter.

- Kunderna håller rätt på priserna väldigt noga, säger Åke. De vet vad de skall betala, många studerar ju annonser och direktreklam. Därför får vi inte

missa när det t ex gäller att ha rätta kampanjpriser. Dessutom är det lätt att lägga in egna, butiksanpassade priserbjudanden via datorn.

En annan fördel är att kunderna får ett kassakvitto med klartext på artikelnivå.

- Det fanns inte när vi började, berättar Göran. Nu upplever vi att kunderna verkligen uppskattar att kunna se exakt vad de handlat och vad det kostat.

Finfördelad försäljningsstatistik

Vidare får man en detaljerad försäljningsstatistik på artikelnivå, där man kan gå in t ex var 15:e eller 30:e dag och se vad som hänt.

- Nu kan vi hålla efter hyllvärmarna bättre, säger Åke, och följa upp aktivi- teter av olika slag. Det senare tycker vi är viktigt. Vår erfarenhet är nämligen att den lokala kundkretsens köpvanor varierar mer än man tror mellan butiker som ytligt sett har samma förutsättningar. Det är därför vi vill ha möjligheter att komplettera distributionscentralens statistik med egna analyser.

Till dessa fördelar kommer naturligtvis också att man får kontroll över lagerhållning, har en automatisk orderbeställning, klarar bokföring, redovis- ningar och annan administration med datahjälp.

Men vägen till dagens datorisering har inte varit helt bekymmersfri. Det är något som alla pionjärer får uppleva inom alla områden.

Man måste veta vad man vill

- Man måste ha ett fruktansvärt tålamod, säger Göran, och gå in med öppna ögon för de krav som ställs och de problem som kan dyka upp. Men man vet att det blir bra när det blir färdigt.

-Man måste också veta från början vad man vill ha, säger Åke. Det är annars för lätt att bli påsåld utrustning och program som inte ger det man väntat. Det hela måste anpassas till vad som är vettigt för den egna rörelsen.

Man skall inte skaffa utrustning och program som är större än vad som behövs.

Rutinerna måste fungera

-Det gäller att få med medarbetarna i en mjukstart. Det krävs t ex hög arbetsdisciplin hos alla. Rutinerna måste fungera perfekt innan man skaffar någon utrustning. Och alla måste vara beredda på att det trasslar ibland, i varje fall i början, med utrustningen. Det blir något fel på läspennan i kassan eller datorn hoppar ur av någon oförutsedd anledning. Men har alla en positiv inställning från början och är beredda på litet trassel så löser man problemen utan irritation.

Kalkylera kostnader i förväg

- En annan erfarenhet är att man måste ta rätt på vad som krävs runt en installation innan man köper, poängterar Göran. Vi råkade tex ut för krav som kom först när teknikerna skulle sätta in utrustningen och det blev oväntade extrakostnader.

- En annan kostnad som bör tas in från början är servicekostnader, säger Åke. De är höga och man måste, liksom när det gäller själva köpet, alltid ha papper på allt. Skriftliga utfästelser och överenskommelser är det enda som räknas. Det stöd som regionf~retaget och Köpmannatjänst också kan ge här är oerhört viktigt.

Naturligt hjälpmedel för alla

Åkes och Görans erfarenheter är dock helt övervägande positiva. Annars så skulle de inte ha fortsatt datavägen. Och i framtiden tror båda att butiksdatori- sering är något som kommer starkt och som får än fler användningsområden än i dag. De är dessutom övertygade om att kostnader för utrustning och program kommer att fortsätta att sjunka, så att praktiskt taget alla dagligvaru- butiker någon gång i framtiden kommer att ha datorer som ett naturligt hjälpmedel. Vilket betyder mer tid för köpmän och medarbetare att vårda butikens livsnerv, kundkontakterna.

g

Genom datakassa och EAN-märkning kan bu- tiken ge bättre service .och konsumenten kan känna sig säker på att alltid betala rätt pris för varan. Såhär går det till:

Varje vara har ett eget nummer (och en streck- kod) som finns inmatat i datakassans pris- minne. Om varan.tex skall säljas till extrapris under en begränsad period är det enkelt att ändra i datorns minne och byta ut hyllkanteti- ketten.

Traditionell prismärkning behövs inte - priset kan konsumenten avläsa på hyllkantetiketten.

l kassan för kassörskan läspennan över streckkoden. Läspennan fångar upp numret och frågar prisminnet vad varan kostar. Samti- digt som priset och varans nummer syns i prisfönstret, skrivs kassakvittot ut. Den stora fördelen för konsumenten är att kvittot är helt i klartext, där det är lätt att se exakt vad man har köpt.

Utvecklingen mot 1990:

Från vänster: Arne Björnelius, v VD l CA AB, Roland Fahlin, v VD l CA Essve AB, Olof Henningsen, v VD ICA Eol AB samt Gösta Brissman, v VD ICA Ha kon AB.

Butiksdatoriseringen växer fram naturligt

Inom !CA började datoriseringen i partihandeln redan på 50-talet. Går man tillbaka i tiden några decennier så kanske man kan tala om en revolution i arbetsmetoder och arbetsmiljö för många. Men ser man hur datoriseringen stegvis vuxit fram så är det snarare förändringar som inte upplevts som omväl- vande. Partihandeln har nu nått sin datamognad och arbetar vidare med alltmer avancerade informationsbehandlingssystem.

De närmaste åren väntas nu bli butiksdatoriseringens år. För att belysa utveckling och framtidsperspektiv inom det området träffades fyra av !CA- direktionens ledamöter för ett samtal. De fyra var Arne Bjömelius, vVD i ICA AB, Gösta Brissman, vVD i lCA Haken, Roland Fahlin, vVD i ICA Essvesamt Olof Henningsen, vVD i ICA Eol.

- Vilka erfarenheter vill ni främst peka på när det gäller partihandeln?

Olof Henningsen: För min del tycker jag att datoriseringen skett i en sådan takt att vi inte upplevt några speciellt negativa inslag, även om det naturligtvis då och då dykt upp problem. Helt övervägande har vi positiva erfarenheter.

Roland Fahlin: Ibland har sagts att sysselsättningen skulle kunna påverkas negativt. Det är att se det hela alltför enkelt. Däremot kan man konstatera att en hel del av den verksamhet vi har i dag överhuvud inte skulle gå att driva utan datorisering. Det rör sig om så stora informationsmängder att manuell hante- ring är omöjlig. Datoriseringen är alltså ingen rationalisering för att minska sysselsättningen utan en nödvändighet för att klara alla uppgifter inom parti- och detaljhandel.

Allmänt sett så har inte vi heller haft några påtagliga negativa erfarenheter.

Olof Henningsen: Man kan säga att företag och anställda efterhand nått datamognad, och det är mycket viktigt. Man får ta datautvecklingen försiktigt, bit för bit, för att vara säker på att man väljer rätt och för att de som berörs skall kunna växa in i hanteringen. Vad som sedan betyder mest är att man får tillgång till stora informationsmängder och möjligheter att analysera informationen. Det är där vinsterna ligger.

Roland Fahlin: Ett faktum som vi blivit mer och mer medvetna om är dock att man blir beroende av sina datasystem. Det kan ta åratal att förändra ett datasystem. En förklaring är bl a att vi måste bygga upp egna program, egna system lösningar. Det finns inte alls så många färdiga system att köpa som man kanske ibland kan få intryck av.

Gösta Brissman: En sak som man också måste vara medveten om är att man blir mer sårbar. Man blir ktmslig för störningar i datahanteringen, t ex om expeditionsunderlagen inte kommer fram som de skall. Flexibiliteten kan också minska om hanteringen blir låst till dataprogrammen. Därför är det viktigt att det finns reservrutiner, verksamheten får inte stoppas upp om det skulle hända något med datorerna.

- Vi har talat om att datoriseringen ger möjligheter att hantera oerhört stora informationsmängder. Det betyder att man {år möjligheter att göra alltmer raffinerade marknadsanalyser?

Ame Björnelius: Det är riktigt. l dag analyseras försäljningsstatistiken på DC- nivå och inom regionföretagen. Man kan t ex följa försäljningsutvecklingen i detalj och man kan studera olika lokala och regionala skillnader i marknader.

Man kan också analysera lönsamheten ned på artikelnivå.

11

Olof Henningson

Roland Fahlin

12

Vi har nu satt till en arbetsgrupp inom !CA som skall titta på formerna för hur vi skall få in och bearbeta all den information som kan komma genom butiksdatoriseringen. All denna !CA-gemensamma information kommer ju i framtiden att få mycket stor betydelse i alla inköps- och försäljningssamman- hang.

Gösta Brissman: I dag har vi t ex de sortimentsanalyser som butikerna får, baserade på DC:s leveransdata. Det ger butikerna mycket information om deras situation när det gäller försäljningen. Varje butik kan t ex följa de enskilda artiklarna med utgångspunkt från de inköp man gjort.

Roland Fahlin: Den aspekten kanske har kommit bort litet för mycket när man i dag talar om butiksdatoriseringens möjligheter. Man glömmer att vi redan i dag har stora informationsmängder när det gäller försäljning som bearbetas och kommer de enskilda butikerna till del. Partihandelns stordatorer kan dess- utom analysera informationen över långa tidsperioder. Det klarar inte de butiks- datorer som nu är mest aktuella.

- Butiksdatoriseringen, kommer den att bli en lika stor omvälvning för dagligvaruhandeln som ~älvbegäningssystemet en gång blev?

Olof Henningsen: J a, jag tror att vi om l 0-15 år kommer att betrakta butiksdatoriseringen som en omvälvning lika stor som självbetjäningen. Men under tiden fram till dess så kommer nog ingen att uppleva det som någon revolution. Det blir fråga om en naturlig process i takt med att datamognaden växer fram hos !CA-köpmän, butiksmedarbetare och, inte minst, kunderna.

Roland Fahlin: Jag tror att det är viktigt att man inte blir för ivrig i butikerna och driver på för snabbt. Man måste hinna med att bygga upp det samspel som är nödvändigt mellan butikerna och köpmännens egna partihandelsföretag.

Gösta Brissman: Det är bl a EAN-koden som möjliggör utvecklingen. Det är naturligt att man i butikerna frågar sig hur man bäst skall utnyttja EAN-kodens möjligheter. Men man bör göra ingående analyser av nytta och kostnader innan man ger sig in på datorisering i någon enskild butik. Det finns exempel på att man satt in utrustning, men sedan inte klarat av att få något användbart ur den.

- Men när man har datoriserat sin butik - då har väl alla problem lösts?

Roland Fahlin: En allmän erfarenhet när företag ger sig in i datorisering är att man inte skall ge sig in därför att man har problem, t ex med administrationen, och tro att datorerna kan lösa de problemen. Skall det lyckas måste man ha en väl fungerande administration först. Med ordentliga rutiner och arbetsdisciplin,

det är först då som datorer kan bli bra arbetsverktyg. ...,., Butiksdatoriseringen ställer mycket höga krav på rutiner och arbetsdisciplin,

t))

något som kanske en del köpmän inte är riktigt vana vid. En del av !CA- handlarnas styrka ligger ju i att man är van att improvisera och det är en egenskap som datorer saknar. Vilket är ytterligare en anledning till att jag tycker att man inte skall vara för ivrig att ge sig på datorer.

Gösta Brissman: Det kan vara den första delen i processen, förberedelserna, som kan ge påtagliga positiva effekter - just genom att man tvingas skärpa rutinerna.

Inom regionföretagen har vi resurser för att ge butikerna råd och hjälp när det gäller att lägga upp de rutiner och system som kan behövas. Det är viktigt att köpmännen använder dessa !CA-gemensamma resurser för analyser innan de köper någon form av datautrustning.

-Det gäller alltså samverkan mellan butiker och regionföretag. Hur kom- mer den att bli? Kommer butikerna att knytas närmare eller kanske styras av regionföretagen? Datorisering kopplasju ibland samman med centra- lisering.

Roland Fahlin: Butikerna kommer att informationsmässigt knytas närmare DC och regionföretag, men det sker för butikernas egen skull. Ett exempel är prisinformationen. Bäst vore om den kunde skickas direkt ut till en butiksdator på ett datamedium av något slag. Kommer den på papper så är det ett stort jobb att sköta ändringarna manuellt eller knappa in allt på en egen dator. Ett exempel på direktkommunikation utan papper är kontrollen av butikens artikel-

Gösta Brissman

Arne Björnelius

register. Där kan man ha stor hjälp av att kunna kommunicera med en stordator på DC för kontrollkörning av sitt eget datamateriaL

Men det innebär på intet sätt att DC eller regionföretag får ökade möjligheter att styra butikerna. Det är inte alls avsikten. Vad det gäller är att ha sådana system att man kan byta information med varandra.

Gösta Brissman: Om det visar sig efter en del år att det smyger sig in moment av styrning då har vi misslyckats. Men den risken är liten med den uppbyggnad

!CA-rörelsen har. Försök till centralstyrning faller ju inte inom ramen för !CA- iden. Här är det bara fråga om att på bästa sätt utnyttja vad tekniken erbjuder utan att förändra köpmännens självständighet och eget ansvar.

Arne Eljömelius: Vår ambition är att genom datorisering underlätta för !CA- butikerna att fatta egna beslut och agera självständigt. Uppgiften för centrala system är att stödja butikerna och deras system. Butiksdatorn blir ett hjälpme- del att sälja så effektivt och billigt som möjligt. Men det är viktigt att köpmännen tar till vara resultaten av de !CA-gemensamma tester som gjorts. Floran av datorer och programerbjudanden är så stor att det kan vara lätt gjort att välja fel om man har för bråttom.

-All den information som kan samlas via datoriseringen har också ett stort intresse för de som levererar till/CA. Hur ICA-intem.är den information som kan tänkas samlas in via butiksdatorer?

Arne Bjömelius: Det är väsentligt att vi tar tillvara all information på så vis att vi stärker !CA-butikernas individuella konkurrenskraft och vår gemensamma för-

handlingskraft när det gäller inköp. Därför betraktar vi all den marknadsinfor- mation som kommer fram som !CA-gemensam och vi släpper inte ut den hur som helst utanför ICA. Men vi arbetar också med frågan om hur vi skall kunna ge våra leverantörer relevant information.

- Om vi avslutningsvis gör ett hopp in i framtiden, säg l 0-15 år, hur tror ni då att dagens /CA-butiker har förändrats?

Olof Henningson: Det har skett stora förändringar när det gäller t ex sortiment och förpackningar. Vi kommer också att ha helt nya sätt att marknadsföra butiker och varor. Butiksdatorisering kommer också att ha stor betydelse, men i vilken omfattning är svårt att säga, här finns det ju många framtidsvisioner. Men mest blir det nog fråga om ett effektivt hjälpmedel i själva butiksdriften. Något som konsumenterna inte kommer att lägga märke till så mycket.

Ame Bjömelius: Jag tror att en förändring blir att vi kommer att ha en rätt liten del kontantbetalningar i butiken. På något sätt får vi elektroniska betalningsme- del, betalkort, istället för kontanter. Ett problem som kanske löser sig då är de ibland långa kassaköerna.

Gösta Brissman: Ser man till datoriseringen tror jag man har system som slår larm när det händer något som inte stämmer. Man kan t ex hela tiden följa vad som händer i kyldisken eller frysdisken eller på andra håll i butiken eller snabbt upptäcka onormala svinn. En annan kontrollfunktion är att hålla energiförbruk- ningen så låg som överhuvud är möjligt. Här är en utveckling på gång som vi måste driva på.

Men jag tror inte att vi har några heldatoriserade framtidsbutiker av den typ man ibland stöter på i framtidsvisionerna. Eller att folk sitter i hemmen och handlar via datorer. Människorna, kunderna och de som arbetar i butiken, kommer att betyda mest även då.

Roland Fahlin: Sett från kundsynpunkt tror jag att vi kommer att känna igen oss väldigt väl i butiken. Jag tror inte att butiksdatorisering innebär att vi kommer att få någon sorts tekniskt intryck av butiken. Tvärtom tror jag att man kommer att får ett ännu mer personligt intryck och att det t ex finns mer färskvaror än i dag. Jag tror' att man får ännu mer intryck av dofter, färska varor och trivsam atmosfär. För det är något som kunderna vill ha även i framtiden.

13

f

l _!

ICA är samlande namn och symbol för !CA-rörelsen, en organisation för ekonomisk samverkan mellan

enskilda köpmän inom dagligvarubranschen.

Så arbetar l CA-rörelsen

De 3 590 !CA-köpmännen är medlemmar i I CA-förbun- det, vars uppgift är att genom samverkan och gemensamt uppbyggda resurser öka I CA-köpmännens möjligheter att driva sina !CA-butiker med konkurrenskraft och lönsam- het.

ICA Eol AB

Regionföretag ft>r södra Sveriges l 560 ICA- butiker. Huvudkontor i Göteborg.

Df<Jtnbut!OrUCentuJWr:

Helsingborg Kungal'V

Kmmar Malm6

Krithaostad VaJ90

Dotterbolap Olegtuppm N3 AB A M W~ekmatl$ EJ\r.

ICA Thurett Snabbgros& AB ICA Snebbgross., Detaljisternas Sjaivservice AB

ICA Snabbgrcss Ost AB ABLlndex

lnteMdeo lV-Produktion AB

ICA Essve AB

Regionföretag för Stockholms, Östergötlands och Gotlands 450 lCA- butiker. Huvudkontor i Stockholrn.

Dtslribubonscentr<tler

Lmkoplng Sto<:kholm Visby Dotterbolag JJeppsson &

Co Jidndels AB

!CA-köpmännen äger !CA-företagen, dels som medlem- mar i !CA-förbundet, dels som aktieägare i det regionföre- tag inom vars område !CA-köpmannen har sin butik.

!CA-köpmännen har majoritet i regionföretagens styrelser och i !CA-styrelsen, som är gemensam för !CA-förbundet

Främsta plattformen för daglig samverkan mellan !CA- köpmännen är regionföretagens distributionscentraler (DC). Varje DC betjänar områdets !CA-butiker med varu- försörjning, marknadsföring, butiksutveckling m. m. Inom varje DC-område har !CA-förbundet en medlems~ektion

med egen styrelse. Inom ramen för DC/medlemssektio- 14

Den gemensamma affärsverksamheten sker i !CA-köp- männens samägda partihandels- och produktionsföretag, I CA-företagen:

ICA Hakan AB ICAAB

Regiontoretag för Administrerar

mellersta och norra affärsmassig samverkan Sveriges 1870 ICA- mellan ICA-företagen.

butiker. Huvudkontor i Huvudkontor i

Vasterås. Stockhclm gemensamt

med ICA-forbundet DcstribuiiOrUcen.tra/er: SpectaiiSefBde r:lottertxXa{l

Borlange SodertaiJe ^{lO. Banan AB}

Gav le Ume6 !CA F nikt & Gr0nsak41r AB Karlstad Uppula ICA-forlaget AB

Luleå V uterås ICA Rosteri AB Sl<ovde Orebro Hjalmar Blomqv11t AB Sundsvall Ostersund BOB lndustner AB

Dcxterbolag AB Ko~

Bengt Hetdenborg AB S}OI'Tlans Texta! AB AB Sveil Chokl.ld

och !CA AB. Verkställande organ för !CA-företagens sam- verkan är !CA-direktionen, som består av verkställande och vice verkställande direktörerna i regionföretagen och ICAAB.

nerna utvecklas den förmåga till lokal anpassning och konkurrenskraft som är ett framträdande kännemärke för

!CA-köpmännen och !CA-rörelsen. Allt enligt grundsatsen, att de enskilda !CA-köpmännens kontakt med konsumen- ternas behov och önskemål är avgörande för hela verk- samhetens inriktning.

fj)

t))

Utdrag ur /CA-stadgan

§ 2 !CA-rörelsens organisation

!CA-rörelsen består av köpmän organi- serade i !CA-förbundet och av detta förbunds organ och företag.

!CA-förbundet är uppbyggt som en ideell förening, i vilken varje medlem, kallad !CA-köpman, har en röst.

!CA-förbundet är geografiskt uppde- lat i medlemssektioner (§ 6) med sär- skilda styrelser (§ 7). ÖVriga organ inom förbundet är förbundsrådet(§ 8), förbundsstämman (§ 9) och !CA-sty- relsen (förbunds- och bolagsstyrelse enligt§ 10).

Förbundsstämman är !CA-förbun- dets högsta beslutande organ. Huvud- delen av denna utgörs av ledamöterna i medlemssektionernas styrelser.

Förbundet driver sin verksamhet ge- nom !CA-företagen. Dessa består av

!CA Aktiebolag med dotterbolag.

!CA-förbundet skall genom aktiein- nehav ha röstmajoritet i !CA Aktiebo- lag. Därigenom garanteras förbundet det avgörande inflytandet på !CA-före- tagens verksamhet.

!CA Aktiebolag har tre regionföretag soni beljänar !CA-butikerna inom sina respektive regioner. Dessa regionföre- tag är

!CA Eol Aktiebolag

!CA Essve Aktiebolag

!CA Hakan Aktiebolag

Varje regionföretag driver distribu- tionscentraler (DC), vilkas verksam- hetsområden skall sammanfalla med medlemssektionernas.

!CA-köpman skall äga aktier i det regionföretag, inom vars verksamhets- område han driver sin rörelse.

Varje regionföretag ;;kall ha sin sty- relse och sin verkställande direktör för det praktiska genomförandet av !CA- styrelsens allmänna riktlinjer och mål.

!CA-köpmännen skall ha majoritet i regionföretagens styrelser. Ledamö- terna utses bland !CA-köpmännen inom respektive region. Varje region- styrelse väljer inom sig en ordförande, som är självskriven ledamot av !CA- styrelsen.

!CA Aktiebolag har dessutom dotter- bolag, specialiserade på bl. a. tillverk- ning, import och förlagsverksamhet.

Kallelse

ICA Aktiebolag

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma för !CA Aktiebolag äger rum torsdagen den 14 juni 1984 i Konferenscentret, Skandia, Sveavägen 44, Stockholm, med början klockan 10.00.

Anmälan

Aktieägare, som önskar deltaga ⁱ bolagsstämmans förhandlingar skall dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken senast månda- gen den 4 juni 1984, dels anmäla sig hos styrelsen under adress !CA Aktiebo- lag, Box 6187, 102 33 Stockholm 6 eller per telefon 08/22 65 80 senast klockan 13.00 tisdagen den 12 juni 1984.

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste tillfälligt och senast måndagen den 4 juni 1984 ha inregistrerat aktierna i eget namn för att kunna deltaga i stämman.

Utbetalning av utdelning

Styrelsen har som avstämningsdag beslutat föreslå tisdagen den 19 juni 1984.

Utdelningen beräknas bli utsänd av Värdepapperscentralen VPC AB onsdagen den 27 juni 1984 till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken.

Bilden från l CA-förbundets årsstämma i Göteborg 1983.

:1 i

'4:

l ' '

...

ICAAB

Odengatan 69, Box 6187, 10233 Stockholm te! 08-22 65 80

Verkställande direktör:

Frans-Henrik Schartau

ICA Aktiebolag

Förvaltningsberättelse

ICA AB är !CA-förbundets verkställande organ. Verksamheten drivs enligt de riktlinjer som förbundet fastställer. l uppgifterna ingår bl a samordning av verksamheten inom !CA-rörelsen, import för ICA-butikerna samt aktie- och finansförvaltning.

ICA AB är moderbolag för ICA-företagen. Dessa är de tre regionföretagen ICA Eol AB, ICA Essve AB, ICA Hakon AB samt nio varu- och tjänsteproduce- rande dotterbolag. Regionföretagen ägs av ICA AB tillsammans med ICA- köpmännen inom respektive region. Detta innebär att !CA-köpmännen dels genom sina aktier i regionföretagen, dels genom medlemskapet i leA-förbun- det är de helt dominerande ägarna tilllCA-företagen.

Under hösten förvärvade ICA AB ett bolag som ombildats och i enlighet med sitt ändamål förvärvat börsaktier. Bolaget skall samägas med regionföretagen.

ICA AB:s aktiekapital fördelas på 30 000 A-aktier och 260 000 B-aktier.

Samtliga A-aktier ägs av ICA-förbundet.

Under 1983 bildades AB ICA Finans, helägt av !CA-förbundet och med ett aktiekapital på fyra miljoner kronor. !CA-förbundet erbjöd samtidigt övriga B- aktieägare att byta ut sina B-aktier i ICA AB mot förlagsbevis löpande med 15 % fast ränta under 10 år. Förlagsbevisen utges av AB ICA Finans. Erbjudandet möttes av en mycket positiv reaktion. Härigenom tillfördes !CA-förbundet ytter- ligare B-aktier i ICAAB. Vid årsskiftet överläts samtliga dessa B-aktier till AB ICA Finans. Sammantaget aktieinnehav för !CA-förbundet och AB !CA finans mot- svarar 93 % av röstvärdet och 87 % av aktievärdet i !CA AB.

ICA Finans uppgift är att fungera som särskilt finansbolag för ICA AB:s dotterbolag. Därigenom skall betalningsrutinerna rationaliseras och betalnings- strömmarna styras effektivare och ge ett förbättrat ränteutfall. ICA Finans skall även tillhandahålla dataljänster för dotterbolagen.

Verksamheten i sammandrag

1979 1980 1981 1982 1983

!CA-koncernen

Antal anställda 13078 12975 11 771 12658 12075

Försäljning i mkr 11 968 13556 15219 17926 20096

Resultat (efter finansiella poster) l mkr 275 302 386 507 544

i förhållande till försäljningen 2,3% 2,2% 2,5% 2,8% 2,7%

Räntabilitet (före räntekostnader) i förhållande till

genomsnittligt totalt kapital 11,7% 12,2% 14,6% 15,4% 13,9%

Likvida medel (inkl placeringar) i mkr 1 021 1266 1 371 1596 1673

Eget kapital (inkl bundna skulder till medlemmar och

aktieägare, obeskattade reserver) i mkr 1189 1395 1620 1976 2418

i förhållande till balansomslutningen 33,1% 33,4% 35,5 o/o 35,5% 38,6%

Balansomslutning i mkr 3595 4173 4568 5575 6270

!CA-butikerna

Antal butiker 4130 4056 4009 3956 3878

Sammanlagd butiksomsättning (inkl moms) i mkr 18441 20909 23793 26901 30130

16

J )

f)

r

~.at

RMuJtal ~ ~.n!n~la pc.slF;t l fe~ 1111 C>m~~ (fofCJOi!'ol)

'Il>

4

1 -- -- --1.7 -

1978 1:);".;, 1980 19S1 18132 198.1

Rarrtabllrtet

HaNabtltiet ft<~vlt;:.i &itft ilrv.tm,,~ll9 l'o.l~te; rlus ranteko~tnader 1 ro, Milan c>,, ton oet geoo.n&rttllig~

toWa kap•ialet (pro.:ent)

9,9

8'~---

1978 Hi9 198\o 1981 19!l2 198.1

Under året har ICA Postorder utvecklats ytterligare. Gemensam testverksam- het har pågått inom samtliga regionföretags områden. Under 1984 kommer verksamheten att utvidgas.

!CA AB köpte i början av 1983 en mindre aktiepost i bryggeriföretaget Spendrups. Anledningen var främst att i linje med ICA:s inställning verka för konkurrens och mångfald när det gäller leverantörer till dagligvaruhandeln.

Från och med l januari 1984 har ett ramavtal tecknats mellan Sparbanks- kort AB och !CA AB om användandet av Sparbankskort som betalkort i !CA- butikerna. Anslutningen till avtalet sker på frivillig basis för varje enskild !CA- butik genom tecknandet av ett separat anslutningsavtal mellan Sparbankskort AB och !CA-köpmannen. En liknande överenskommelse har träffats med Köpkort AB. Denna gäller från och med 2 april 1984.

!CA-koncernen

Omsättningen exklusive meiVärdesskatt blev 20 096 mkr, vilket innebar en ökning med 12, l % jämfört med 1982. På årsbas räknat ökade partiprisindex med 11 ,3. Den reella omsättningsökningen låg alltså på ungefär l % .

Rörelseöverskottet, efter avskrivningar, ökade med 9,4% till 540 mkr. Ränta- biliteten, resultatet efter finansiella poster med tillägg av räntekostnader i rela- tion till det genomsnittliga totala kapitalet, blev 13,9 % .

När bundna skulder till medlemmar och aktieägare inräknats i det egna kapitalet blev soliditeten 38,6%. På balansdagen disponerade koncernen 1 673 mkr i likvida medel.

Investeringarna under året uppgick till totalt 405 mkr (1982 439): Antalet anställda var 1983 12 075 (mot 12 658 1982). Löner och alVoden till styrelsele- damöter och verkställande direktörer i koncernens 463 företag uppgick till 60,5 mkr (1982 57,1). Till övriga anställda har utbetalats 983,7 mkr (1982 946,3).

Resultat- och balansräkningar, finansieringsanalys, redovisningsprinciper samt kommentarer gällande koncernredovisningen finns på sidorna 32 till 37 l denna verksamhetsberättelse.

Moderbolaget

Moderbolaget omsatte under 1983 617 mkr (1982 592). Resultatet före dispo- sitioner och skatter blev 36,8 mkr (1982 31 ,3 ).

På balansdagen disponerade moderbolaget 133,4 mkr i likvida medel inklu- sive kortfristig utlåning (1982 161 ,6).

Antalet anställda var 47 (50) personer. Löner och alVoden till styrelse och verkställande direktör uppgick till 0,8 mkr ( 1982 O, 7). Till övriga anställda utbetalades 7,2 mkr (1982 6,8).

Resultat- och balansräkningar, finansieringsanalys, kommentarer, revisions- berättelse samt styrelsens förslag till disposition för ICA AB finns på sidorna 38

till 43 i denna verksamhetsberättelse.

l

L!kvrdltet

!,Jl.,wJ,~e-l fO-NI.Ita.1dE'I !TI<ijan •Jm~atwngst•II<JMgar QCo'o kortlnsl"ds S"l¹11er (QIDJ('l')

2.04 1 94 1 96 t

=

1'}'1\j 1900 1981 1982 1 !lå.J

Sohdltet

Scltliolei. ~!Jel KoUJnal r.u··:Cna sr.vidl!r !tb rrMt~rr-&r och akbeagare .'Wffil Oll~"ltr.Jt' ro'liillel : forhalooa~ t•R !~Jli:d ~~~ (proc!'nt)

~

4: -- -- ·- · - - · - --- - - - -- -

17

l

l

' ^~

! •:

: 'i

l

:i!

Il

) ~Il

' l,

' 1!

. ,J

·l

. ,,

,,

: ' ~

:III

'l'

·,,

. i·

:·:

ICA Eol AB

Mejerigatan 1, 41295 Göteborg, te/ 031 -83 50 00

Verkställande dJ"rektör:

RolfOlteng

Rolf Olteng:

För medlemsbutikerna måste 1983 bedömas som ett gott säljår. Detta kan delvis tillskrivas den aktivitetsförstärkning vi genomförde under året, men främst att !CA-butikerna spelat på sitt rika register allt efter vad den lokala marknaden krävt. På så sätt kunde de väl hävda sin position och öka försälj- ningen med 12,2 %.

Nyetableringarna var färre än föregående år, 27 butiker. Därtill förnyades 229 butiker, och totalt utgjorde investeringarna i detaljhandeln 95 mkr.

1984 blir ett starkare nyetableringsår med planerade 33 nya butiker. På olika sätt bygger vi upp resurser för att hjälpa medlemmarna att utveckla sina butiker. Så bildades t ex under 1983 en ny avdelning med ca 15 medarbetare som enbart arbetar med datafrågor i butiksledet

Även 1983 visar !CA Eol-koncernen tillfredsställande resultatutveckling, ock- så med hänsyn tagen till inflationen. Moderbolagets resultat präglas av att vi medvetet ytterligare sänkte de redan förut mycket låga marginalerna gentemot medlemmarna. Närmare 40 mkr satsades på speciella aktiviteter. Detta med- förde att moderbolagets resultat från den varuförmedlande verksamheten visa- de en blygsam förbättring. l stället genererades koncernens resultatförbättring från de olika dotterbolagen och från finansförvaltningen.

Ökningen av varuleveranserna från distributionscentralerna till medlemsbuti- kerna var också under 1983 mycket god och uppgick till 14,6%. Den bästa utvecklingen visade den senast tillkomna färskvarugruppen, kött och chark- varor, som ökade med i det närmaste 17%.

En ny verksamhetsgren tillkom under året genom förvärvet av lntervideo 1V-Produktion AB, vilket ger goda förutsättningar att nära följa den snabba utvecklingen på mediaområdet En intressant ny programform är t ex den videoreklam för butikerna som f n testas i ett 90-tal medlemsbutiker.

Vårt test med postorderförsäljning för avhämtning i !CA-butikerna startade våren 1983. Projektet utvecklades snabbt och kommer inom en snar framtid att få ytterligare omfattning.

Snabbgrossverksamheten, som f n omfattar femton enheter, är fr o m i år grupperad i tre dotterbolag som tillsammans täcker i stort sett hela verksam- hetsområdet.

Dotterbolagen inom storhushållssektorn hade ett mycket gott år, såväl om- sättningsmässigt som från lönsamhetssynpunkt. Verksamheten i den stora tillbyggnaden för Olegruppen i Partilie är nu helt intrimmad.

AB Lindex hade ännu ett framgångsrikt år och övertog under året från moderbolaget !CA Eol AB det norska Lindex NS som därmed är dotterbolag till svenska Lindex. Även den norska verksamheten var mycket tillfredsställande.

Under året tillkom en rad nya Lindex-butiker i Sverige och Norge. Nettoökning- en var nio butiker och vid 1983 års utgång fanns sammanlagt 76 butiker.

Verksamheten i sammandrag

1979 1980 1981 1982 1983

Antal butiker 1 701 1659 1 621 1585 1557

Sammanlagd butiksomsättning (inkl moms) i mkr 7140 8127 9214 10377 11 638

Koncernen

Antal anställda 4050 3847 3743 4493 4293

Försäljning i mkr 4 744 5324 6046 7233 8068

Resultat (efter finansiella poster) i mkr 95 100 133 203 213

Moderbolaget

Antal anställda 1449 1 478 1490 1492 1 519

Försäljning i mkr 3418 3918 4488 511

o

Resultat (efter finansiella poster) mkr 86 99 134 153 152

i förhållande till försäljningen 2,5% 2,5% 3,0% 3,0% 2,6%

Räntabilitet (före räntekostnader) i förhållande till

genomsnittligt totalt kapital 12,3% 14,0% 17,7% 17,5% 15,1%

Eget kapital (in kl obeskattade reserver och förlagskapital) l

mkr 442 507 599 706 805

i förhållande till balansomslutningen 47,9% 49,8% 54,9% 53,8% 54,7%

Balansomslutning i mkr 923 1 018 1 091 1 312 1 471

/CA E o l AB publicerar egen, fullständig verksamhetsberättelse, vilken kan rekvireras per telefon 031183 50 00 eller 08122 65 80.

18

o

En av 27 nyetableringar inom l CA Eols områ- de under 1983 varICAGetingen i Eksjö med en säljyta på 71 O m²

Under året startades en test med videoreklam i 90 butiker. Försöket kommer att utvärderas under 1984.

Postorder med hämtning direkt i !CA-butiken startades under våren inom ICA Eols område.