SOCIALA ÅTAGANDE VID
UPPFÖRANDET AV
NYPRODUCERAT
BOSTADSOMRÅDE
–
I SAMARBETE MED DEROME
i
Program: Magisterutbildning i byggteknik – Hållbart samhällsbyggande
Svensk titel: Sociala åtagande vid uppförandet av nyproducerat bostadsområde – i
samarbete med Derome
Engelsk titel: Social commitment in the construction of newly produced residential
area – in collaboration with Derome
Utgivningsår: 2020
Författare: Patricia Trulsson
Handledare: Anders Carlsson, Derome & Agnes Nagy, Högskolan i Borås. Examinator: Linda Hägerhed
Nyckelord: Hållbar utveckling, social hållbarhet, sociala åtagande, kommunala
markanvisningar, hållbart nyproducerat bostadsområde
Sammanfattning
Alla kommuner och städer i Sverige måste börja arbeta mot en hållbar stadsutveckling för att bland annat lösa problemen med den bostadsbrist som råder men också för att skapa platser för befolkningen att trivas i. Regeringens ambition om den hållbara stadsutvecklingen är att Sveriges kommuner och städer ska bli mer gröna, hälsosamma, inkluderande och klimatsmarta. Kommunerna har planmonopol som styr den fysiska planeringen och därigenom styr även hur bostadsbyggandet ska gå till, till exempel genom kommunala markanvisningar där kommunen ställer krav på hur byggnationen av en markbit får gå till. Kraven omfattar hållbarhetens tre dimensioner där fokus tenderar till att ligga mer på den ekologiska och ekonomiska hållbarheten. Dock börjar allt fler kommuner ställa mer krav på sociala åtagande vid kommunala markanvisningar och vid uppförandet av nyproducerade bostadsområden.
Den här studien är i samarbete med Derome och utgår därmed utifrån Derome som exploatör vid kommunala markanvisningar. Studien ska svara mot den problematik som Derome upplever i deras arbete med sociala åtagande vid bland annat kommunala markanvisningar. Studien utgår därmed från markanvisningsprocessen där Derome är exploatör. Studien ska ge en ökad kunskap om vad social hållbarhet är och hur det kopplas samman med byggandet av ett nytt bostadsområde. Målet är att ta reda på hur Derome arbetar med sociala åtagande idag (2020), vad för krav som en kommun ställer på sociala åtagande och hur en arkitekt arbetar med socialt hållbara bostadsområden. Studien tar även upp hur samarbetet mellan de olika aktörerna ser ut vid kommunala markanvisningar. Studien är inspirerat av en intressentdialog enligt GRI som har genomförts med Deromes interna respektive externa intressenter i form av intervjuer. Studien utgår även från hållbarhetsredovisningens sociala åtagande och ett företags samhällsansvar, CSR.
Deromes problematik framgår tydligt i studien där Derome har behövt en plan och hjälp med att komma loss i deras arbete med sociala åtagande vid uppförandet av nyproducerade bostadsområden. Resultatet är svaret mot problematiken som tydliggörs i förslaget vilket kommer att kunna fungera som en vägledning i Deromes arbete framöver. Förslaget har bland annat tagit fram hur ett socialt hållbart bostadsområde definieras och det är genom: att möta livets olika faser, skapa en blandning, skapa trygga och säkra boendemiljöer, skapa attraktiva platser där människor möter varandra, skapa en tillgänglig och stark mobilitet, främja fysisk aktivitet, ta tillvara på kulturvärden och vara ett område där alla ha råd att bo i.
ii
blir socialt hållbart om inte den sociala närvaron tas i beaktning i förvaltningen och under dess livslängd.
iii
Abstract
All municipalities and cities in Sweden must start working towards sustainable urban development in order to, among other things, come to terms with the housing shortage prevailing but also to create places for the population to thrive in. The government's ambition for sustainable urban development is that Sweden's municipalities and cities should become more greener, healthier, inclusive and climate smart. The municipality has a planning monopoly that controls the physical planning and thereby also controls how housing construction should go. Therefore, the municipality makes demands on how the construction of a piece of land may go. The requirements cover the three dimensions of sustainability where the focus tends to be more on ecological and economic sustainability. However, the municipality is beginning to make more and more demands on social commitments in the construction of newly produced residential areas.
This study is in collaboration with Derome and is therefore based on Derome as an operator for municipal land directions. The study will answer the problems that Derome experiences in their work with social commitment at municipal land directions. The work is based on the land allocation process where Derome is an operator. The study will provide an increased knowledge of what social sustainability is and how it is linked to the construction of a new residential area. The goal is to find out how Derome works with social commitments today (2020), what requirements a municipality places on social commitments and how an architect works with socially sustainable housing areas. The study also addresses how the cooperation between the various actors looks at municipal land directions. The study is inspired by a GRI stakeholder dialogue conducted with Derome's internal and external stakeholders, respectively. The study also starts from the sustainability report's social commitment and a corporate social responsibility, CSR.
Derome's problems are clear in the study where Derome has the need for a plan and help to get rid of their work with social commitment in the construction of newly produced residential areas. The result is the answer to the problem that is clarified in the proposal, which will serve as a guide in Derome's work going forward. The proposal has, among other things, developed how a socially sustainable housing area is defined and it is through: meeting life's different phases, mixing, security, meeting places, mobility, promoting physical activity, cultural values and that everyone should be able to afford to live in the area.
It also emerges that Derome needs to create conditions for social sustainability in its residential areas early in the planning process, before and/ or during the detailed planning. However, it is important to emphasize the importance of a residential area never being socially sustainable unless the social presence is taken into account in the administration and during its life.
Keywords: Sustainable development, social sustainability, social commitment, municipal
iv
Förord
Examensarbetet har genomförts via Högskolan i Borås inom ramen för Magisterprogrammet i Byggteknik inriktning Hållbart samhällsbyggande. Studien har utförts under vårtermin 2020 och omfattar totalt 15 högskolepoäng.
Idén till examensarbetet kom från Deromes Bostadsutvecklingssida som beskrev en problematik om att de är mindre bra på att dokumentera vad Derome gör, har gjort samt bör göra när det kommer till sociala åtagande generellt men även vid kommunala markanvisningar. Därefter har studien utgått från Derome som exploatör och även innehållit en intressentdialog med interna respektive externa intressenter. Examensarbetet har utförts under en rådande pandemi men har utan problem kunnat genomföras, men med hänsyn till ändringar av arbetssättet.
Jag vill först och främst tillägna ett stort tack till Derome för ett gott samarbete där jag har fått hjälp direkt när jag väl har behövt det. Jag vill också rikta ett stort tack till min företagshandledare, Anders Carlsson, som har varit lyhörd och behjälplig under arbetets gång. Stort tack vill jag även säga till min interna handledare på Högskolan i Borås, Agnes Nagy, som har stöttat mig under våren och kommit med många bra inspel till arbetet.
Slutligen vill jag rikta ett stort tack till respondenterna, för all värdefull information jag fått och för att ni tog er tid genom att ställa upp på en intervju. Anna Ryberg, Hållbarhetschef vid Derome. Lisa Nord Svahn, Marknadschef vid Derome. Johan Brinktell, Projektutvecklare vid Derome. Karin Andersson, Mark- och exploateringsingenjör vid Varbergs kommun. Jenny Rydén, Projektledare/ hållbarhetsansvarig vid Varbergs kommun. Och Per-Henrik Johansson, Arkitekt vid Liljewall arkitekter.
Jag hoppas mitt arbete kommer göra nytta för Derome framöver och även för andra aktörer i branschen.
v
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
1. 1.1 Från hållbar utveckling till sociala åtagande ... 1
1.1.1 Derome ... 2 1.2 Syfte och mål ... 3 1.3 Avgränsningar ... 3 METOD ... 4 2. 2.1 Litteraturöversikt ... 4 2.2 Intressentbeskrivning ... 5 2.3 Intervjuförfarande ... 5 2.3.1 Interna intressenter ... 5 2.3.2 Externa intressenter ... 6
2.3.3 Bearbetning och analys ... 6
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 7
3. 3.1 Hållbart bostadsbyggande... 7
3.1.1 God bebyggd miljö ... 8
3.2 Processer för hållbart bostadsbyggande ... 9
3.2.1 Samhällsbyggnadsprocessen och Bostadsbyggnadsprocessen ... 9
3.2.2 Markanvisningsprocessen ... 10
3.3 Ett företags sociala åtagande vid bostadsbyggande ... 11
3.3.1 CSR, Corporate Social Responsibility ... 12
3.3.2 Hållbarhetsredovisning ... 12
3.3.3 GRI, Global Reporting Initiative ... 13
3.4 Verktyg för en socialt hållbar stadsutveckling med koppling till bostadsbyggandet ... 13
3.4.1 PRISMA ... 13
3.4.2 SKA, Socialkonsekvensanalys ... 15
3.4.3 Certifieringssystemet Citylab ... 18
3.4.4 Certifieringssystemet BREEAM Communities ... 19
3.5 Social hållbarhet i ett bostadsområde med anknytning till Boverkets riktlinjer ... 20
3.5.1 Helhetssyn ... 21
3.5.2 Variation ... 21
3.5.3 Samband ... 22
3.5.4 Identitet ... 22
3.5.5 Inflytande och samverkan ... 23
3.6 Social hållbarhet i ett bostadsområde ur ett boendeperspektiv ... 23
INTRESSENTBESKRIVNING ... 25
vi
4.1.1 Hållbarhetsredovisning 2019 ... 25
4.2 Deromes sociala åtagande ... 25
4.2.1 CSR för Derome ... 27 4.3 Interna intressenter ... 27 4.3.1 Hållbarhetschef ... 28 4.3.2 Marknadschef ... 28 4.3.3 Projektutvecklare ... 28 4.4 Externa intressenter ... 29
4.4.1 Mark- och exploateringsingenjör, Varbergs kommun ... 31
4.4.2 Projektledare/ hållbarhetsansvarig, Varbergs kommun ... 31
4.4.3 Arkitekt, Liljewall arkitekter ... 31
RESULTAT ... 32
5. 5.1 Social hållbarhet för slutkund ... 32
5.1.1 Socialt hållbart bostadsområde enligt litteraturöversikten ... 32
5.1.2 Socialt hållbart bostadsområde enligt interna intressenter ... 35
5.1.3 Socialt hållbart bostadsområde enligt externa intressenter... 38
5.2 Samarbetet mellan intressenterna i markanvisningsprocessen ... 40
5.2.1 Exploatörers betydelse ... 41
5.2.2 Vem ansvarar för att uppföra socialt hållbara bostadsområden? ... 41
5.2.3 I vilket skede ska Derome börja arbeta för socialt hållbara bostadsområden? ... 41
PRAKTISK TILLÄMPNING AV STUDIEN – HUR GÅR DEROME VIDARE? ... 42
6. DISKUSSION ... 44
7. 7.1 Hållbarhetsanalys – Så uppnås ett hållbart bostadsområde ... 44
7.2 Resultatdiskussion ... 47
7.2.1 Sociala åtagande vid uppförandet av ett nyproducerat bostadsområde ... 47
7.2.2 Vad är ett socialt hållbart bostadsområde? ... 48
7.2.3 Hur uppnås ett socialt hållbart bostadsområde? ... 49
7.3 Metoddiskussion ... 50
7.4 Förslag på framtida forskning ... 51
SLUTSATS ... 52
8. REFERENSER ... 53
FIGURER ... 56
BILAGOR ... 58
Bilaga 1, Intervju med Anna Ryberg ... 59
vii
Bilaga 3, Intervju med Johan Brinktell ... 64
Bilaga 4, Intervju med Karin Andersson och Jenny Rydén ... 67
Bilaga 5, Intervju med Per-Henrik Johansson ... 71
1
INLEDNING
1.
Under de senaste åren har byggtakten i Sverige varit hög men trots det är behovet av fler bostäder fortfarande stor i många delar av landet. Sverige är i ständig utveckling där ett högt bostadsbyggande kommer att vara nödvändigt under en längre period framöver. Därmed har byggsektorns olika aktörer en avgörande roll i produktionen av nya bostäder och bostadsområden där fokus måste ligga på för vem det byggs för och för hur mycket (Finansdepartementet 2020a). Regeringen har tagit fram ett övergripande mål för boende och byggande i Sverige som innefattar samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet:
”Att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas, samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas.”
(Finansdepartementet 2020b)
1.1 Från hållbar utveckling till sociala åtagande
Hållbar utveckling introducerades av den amerikanske miljövetaren och författaren Lester R Brown. Begreppet fick sedan en internationell spridning 1987 när FN:s världskommission för miljö och utveckling lanserade begreppet. Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland som ledde kommissionen gav begreppet en definition som än idag (2020) är den vanligaste definitionen på hållbar utveckling: Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (UNDP 2017). Hållbar utveckling bygger på tre dimensioner: ekologi-, ekonomi- och social hållbarhet.
Idag pågår en urbanisering samtidigt som bostadsbristen i städerna ökar (Wangel, Wallhagen, Malmqvist & Finnveden 2015). Alla kommuner och städer i Sverige måste därför börja arbeta med att uppnå en hållbar stadsutveckling för att bland annat komma underfund med bostadsbristen och för att skapa platser där människor trivs i. Regeringens ambition är att svenska kommuner och städer ska utvecklas för att bli mer gröna, hälsosamma, inkluderande och klimatsmarta. Regeringen vill därmed stärka kommunernas förutsättningar för att utveckla städer där människor möts och innovationer skapas. Regeringen har satt ett övergripande mål för den hållbara stadsutvecklingen som lyder:
”Hållbara städer är inkluderande och tillgängliga stadsmiljöer som erbjuder alla människor en attraktiv och grön livsmiljö. Närhet gör att det
är enkelt att leva sitt vardagsliv och ta sig fram med hållbara transporter, som till exempel genom gång och cykel. Helhetssyn i planeringen tillsammans med smarta lösningar bidrar till städer där människor kan leva
klimatsmart, hälsosamt och tryggt.”
2
den mark som ägs av kommunerna och där bostadsproduktion kan upplåtas. På sådant sätt kan kommunerna styra bostadsbyggandet samt locka exploatörer som vill etablera sig i kommunen. Med hjälp av kommunala markanvisningar kan kommuner erbjuda mark som exploateras av intressenter (Rydberg 2015).
När nya bostäder ska utvecklas ställs det mer och mer krav på sociala åtagande vid uppförandet av nyproducerade bostadsområden. Sociala åtagande handlar inte bara om den sociala hållbarheten i ett bostadsområde utan handlar även om vilka sociala åtagande en exploatör gör vid själva uppförandet. Samtidigt spelar de sociala aspekterna i ett bostadsområde en avgörande roll för hur människors livskvalitéer kan förbättras när lokala samhällen främjas i relation till den omgivande staden i sin helhet (Stender & Walter 2018). CSR, Corporate Social Responsibility, handlar om ett företags samhällsansvar gällande att integrera mänskliga rättigheter, miljö, socialt ansvar och antikorruption i strategi och verksamhet (CSR Sweden u.å.). Samtidigt är det obligatoriskt för företag att hållbarhetsredovisa om företaget uppfyller två av tre kriterier: 350 miljoner kronor i nettoomsättning, medeltal på 250 anställda eller har en balansomslutning på 175 miljoner kronor. Syftet med hållbarhetsredovisningen är att redogöra för hur företaget arbetar med miljö, mänskliga rättigheter, sociala förhållanden och motverkande av korruption (Carlsson 2017). Sociala åtagande som lyfts fram i en hållbarhetsredovisning illustreras i figur 1.
Figur 1: Ett företags sociala åtagande som lyfts fram i en hållbarhetsredovisning (Trulsson 2020).
GRI, Global Reporting Initiative, är ett verktyg för att upprätta en hållbarhetsredovisning som tillgodoser företaget och företagets intressenters behov av information. Väsentlighetsanalys och intressentdialog är de inledande stegen i en hållbarhetsredovisning (KPMG u.å.).
Den här studien är inspirerat av en intressentdialog enligt GRI där både interna och externa intressenter spelar en avgörande roll för studien.
1.1.1 Derome
3
Bostadsutveckling arbetar som exploatör vid nyproduktion av bostadsområden, främst utmed västkusten mellan Malmö och Göteborg. De arbetar ständigt för socialt hållbara bostadsområden men beskriver en problematik vid kommunala markanvisningar. Derome arbetar dagligen med sociala åtagande men behöver hjälp med att dokumentera och komma underfund med hur de arbetar, hur de ska arbeta och hur de kan arbeta gällande sociala åtagande vid kommunala markanvisningar och uppförandet av nyproducerade bostadsområden.
1.2 Syfte och mål
Studien syftar till att få en ökad kunskap om vad social hållbarhet är och hur det kopplas till byggandet av ett nytt bostadsområde. Studien syftar även till att beskriva vad för roll social hållbarhet har i bostadsområden och hur det kopplas samman med de andra dimensionerna: ekologisk- och ekonomisk hållbarhet.
Studien ska svara mot den problematik som Derome upplever i deras arbete med sociala åtagande vid bland annat kommunala markanvisningar. Arbetet utgår därmed från markanvisningsprocessen där Derome är exploatör. Målet är att ta fram riktlinjer och dokumentation som kan hjälpa till i processen om att belysa sociala åtagande vid uppförandet av nyproducerat bostadsområde. I målet hör det därmed till att göra en intressentdialog tillsammans med interna respektive externa intressenter. Detta för att få reda på hur Derome arbetar med sociala åtagande idag (2020), vad för krav som en kommun ställer på sociala åtagande och hur en arkitekt arbetar med socialt hållbara bostadsområden. Det är även viktigt att lyfta fram hur samarbetet mellan de olika aktörerna ser ut vid kommunala markanvisningar där frågor som ”Vem ansvarar för att uppföra socialt hållbara bostadsområden?” och ”Vad har exploatörer för betydelse för en kommun?” kan diskuteras och besvaras.
Studiens resultat kommer att besvara följande frågeställningar:
1. Hur arbetar Derome med socialt hållbara bostadsområden idag? 2. Hur förhåller sig Derome till sociala åtagande idag?
3. Vilka krav ställer en kommun på sociala åtagande vid kommunala markanvisningar? 4. Hur arbetar en arkitektfirma med socialt hållbara bostadsområden?
5. Vad är ett socialt hållbart bostadsområde enligt litteraturöversikten och interna respektive externa intressenter?
6. Hur uppnås ett socialt hållbart bostadsområde enligt litteraturöversikten och interna respektive externa intressenter?
1.3 Avgränsningar
4
METOD
2.
Studien har genomförts i två delar varav den inledande delen är en omfattande litteraturöversikt. Den andra delen består av analyserade resultat från en intressentdialog inspirerad av GRI:s riktlinjer, i form av ett flertal semistrukturerade intervjuer med interna respektive externa intressenter för Derome. En intressentbeskrivning av Derome, Varbergs kommun och Liljewall arkitekter har därmed också gjorts i ett tidigt skede innan intervjuerna utfördes. I intressentbeskrivningen beskrivs även Göingegården som Derome har arbetat med sedan 2008. Göingegården är ett praktiskt exempel på hur Derome har arbetat med social hållbarhet i ett bostadsområde och fungerar därför som ett referensobjekt i studiens resultat. I intressentbeskrivningen beskrivs även Deromes förhållningssätt till sociala åtagande enligt hållbarhetsredovisningens sociala aspekter. Det omfattar alla aspekter bortsett från ”social hållbarhet för slutkund” eftersom den aspekten tas upp enskilt i resultatdelen. Litteraturöversikten och intervjuresultaten utgör tillsammans grunden för studiens diskussion och slutsatser.
Nedan följer en sammanställning av alla aktiviteter som har genomförts i studien:
Litteraturöversikt.
Intressentbeskrivning.
Intressentdialog i form av intervjuer med interna intressenter: hållbarhetschef, marknadschef och projektutvecklare vid Derome.
Intressentdialog i form av intervjuer med externa intressenter: mark- och exploateringsingenjör och projektledare/ hållbarhetsansvarig vid Varbergs kommun samt arkitekt vid Liljewall arkitekter.
2.1 Litteraturöversikt
Litteraturöversikten grundar sig i teoretiska utgångspunkter som är baserad på befintlig data av både kvalitativ- och kvantitativ metod som ger stöd till studien i form av vetenskapliga forskningsartiklar angående social hållbarhet i bostadsområden. Litteraturöversikten består också av arbetsmaterial främst från Boverket, Regeringen, Göteborgs stad och RISE processverktyg för socialt hållbara bostadsområden. Trovärdigheten för artiklar som återfinns i litteraturöversikten styrks eftersom insamlingen kommer från pålitliga akademiska webbaserade bibliotek där peer-review artiklar återfinns. Studien utgår även ifrån samhällsbyggnadsprocessen där bostadsbyggnadsprocessen men främst markanvisningsprocessen är mest lämpligast för studiens syfte.
Studien utgår från de sociala aspekterna i en hållbarhetsredovisning som tas upp i teoretiska utgångspunkter. Studien inspireras även från GRI:s intressentdialog som är ett grundkrav för tillämpning av verktyget GRI. I studiens fall sker intressentdialogen genom intervjuer med interna och externa intressenter där deras synpunkter är relevanta för studiens syfte och mål. Intressenterna valdes på grund av deras väsentlighet till studiens fall och av intresse från Derome.
5
2.2 Intressentbeskrivning
En intressentbeskrivning av Derome som företag och av Deromes interna respektive externa intressenter har utförts. Intressentbeskrivningen tar upp väsentlig information om Derome och dess intressenter som har utgjort en betydelsefull roll för studiens resultat. Intressentbeskrivningen ligger tillsammans med litteraturöversikten som ett underlag för intervjufrågorna som ställdes till samtliga respondenter. I intressentbeskrivningen förekommer även hur Derome förhåller sig till hållbarhetens sociala aspekter: hälsa och arbetsmiljö, kompetens- och karriärsutveckling, etik och antikorruption, ökad mångfald och jämställdhet och samhällsengagemang och social sponsring samt hur Derome ställer sig mot CSR. Denna information svarar mot frågan: ”Hur förhåller sig Derome till sociala åtagande idag?”, vilket svarar mot studiens syfte och mål. Informationen utgör även en stor del av studiens förslag.
2.3 Intervjuförfarande
Intervjuer har genomförts med intressenter för Derome. Både interna och externa intressenter har blivit intervjuade. Intervjuerna har utförts tillsammans med sakkunniga representanter som arbetar inom studiens syfte och mål. Intervjuerna har varit semistrukturerade och utgått från en intervjuguide med specificerade frågor, se bilaga 1-5 för fullständiga intervjuer. Respondenterna informerades först om syftet med intervjuerna redan vid första kontakt och även vid intervjutillfället. Sammanlagt utfördes tre intervjuer med interna intressenter och två intervjuer med externa intressenter. Samtliga respondenter är utbildade och kunniga inom sina områden av expertis.
För att uppnå studiens syfte och mål har intervjufrågorna utgått främst från hållbarhetsredovisningens sociala aspekt ”social hållbarhet för slutkund”. Intervjufrågorna som ställdes vid varje intervju var förberedda och annorlunda utformade baserat på respondentens yrkesroll. Intervjufrågorna var även öppna frågor där respondenten kunde svara fritt. Samtliga respondenter fick frågan ”Vad är ett socialt hållbart bostadsområde för dig?”. Studiens intervjuer benämns som en kvalitativ metod. Reproducerbarheten är inte stor i detta fall men det hade varit svårt att hitta empirisk data på ett annat sätt. Baserat på innehållet i intervjufrågorna styrks tillförlitligheten för studien på grund av att varje respondent fick samma möjlighet att svara på samtliga frågor. De intervjuade hade liknande svar vad gäller frågorna om social hållbarhet kopplat till nyproducerade bostadsområden, vilket stödjer både studiens syfte och mål och styrker även studiens pålitlighet.
Intervjuerna genomfördes under såväl fysiska möten som via telefon- och videolänk. Efter godkännande från respondenterna spelades samtliga intervjuer in vilket möjliggjorde att fokus låg på samtalet i sig utan behovet av anteckningar. Skribenten antecknade endast några få stödord för att underlätta sammanställningen.
2.3.1 Interna intressenter
Samtliga respondenter är interna intressenter för Derome och arbetar på olika sätt med social hållbarhet i företaget. De valdes på grund av att deras yrkesroller och arbetsuppgifter var intressanta för studiens syfte och mål. Respondenterna från Derome tog inte del av intervjufrågorna i förväg. För Derome har samtliga respondenter intervjuats:
6
få en ökad kunskap om koncernens sociala hållbarhetsarbete. Intervjun skedde via telefon.
Marknadschef. Lisa Nord Svahn leder marknadssidan hos Derome och valdes därmed till intervju på grund av att Nord Svahn arbetar ständigt med att marknadsföra Deromes bostadsområden/ bostäder. Intervjun skedde via fysiskt möte.
Projektutvecklare. Johan Brinktell arbetar som projektutvecklare på bostadsutvecklingssidan hos Derome. Brinktell är med redan från början vid markförvärv till färdigställande och valdes därmed till intervju för att få en djupare förståelse över hur dem arbetar med socialt hållbara bostadsområden idag. Intervjun skedde via fysiskt möte.
2.3.2 Externa intressenter
Samtliga respondenter är externa intressenter för Derome och arbetar på olika sätt med social hållbarhet i deras yrkesroller. De valdes främst för att vara intressenter för Derome men även för deras yrkesroll och kompetens. Varbergs kommun ansågs som en given intressent för Derome eftersom Derome arbetar och utvecklar mycket i kommunen. Liljewall arkitekter ansågs också som en given intressent eftersom Derome samarbetar mycket med dem. Samtliga respondenter fick ta del av intervjufrågorna i förväg. Respondenter som har intervjuats är:
Mark- och exploateringsingenjör, Varbergs kommun. Karin Andersson arbetar som mark- och exploateringsingenjör i Varbergs kommun. Andersson valdes till intervju på grund av Anderssons arbete med kommunala markanvisningar för kommunens olika projekt. Andersson arbetar tillsammans med Rydén i projekt Västerport i Varberg. Intervjun skedde via Skype tillsammans med Jenny Rydén.
Projektledare/ hållbarhetsansvarig, Varbergs kommun. Jenny Rydén arbetar som projektledare och som hållbarhetsansvarig i projekt Västerport. Rydén valdes till intervju på grund av Rydéns insikt för hållbarhetsfrågorna i markanvisningar för projekt Västerport. Intervjun skedde via Skype tillsammans med Karin Andersson.
Arkitekt, Liljewall arkitekter. Per-Henrik Johansson arbetar som arkitekt i Liljewall arkitekter. Johansson fungerar som kontaktperson för Derome och valdes bland annat till intervju på grund av relationen till Derome. För studiens syfte och mål var det även viktigt att få höra synpunkter från en arkitekts synvinkel vilket Johansson svarade mot. Intervjun skedde via telefon.
2.3.3 Bearbetning och analys
Efter varje intervju sammanställdes samtliga intervjuer och skickades sedan tillbaka till respondenterna som fick godkänna materialet innan publicering i rapporten. Sammanställningen innehöll den information som togs upp under varje intervju.
7
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
3.
3.1 Hållbart bostadsbyggande
För ett hållbart bostadsbyggande måste de tre dimensionerna ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet uppnås, se figur 2. En byggd miljö som är socialt ohållbar kan aldrig vara ekologiskt- och ekonomiskt hållbar, och tvärtom.
Figur 2: Hållbarhetsaspekterna för hållbart bostadsbyggande (Trulsson 2020).
Ekologiska aspekter i byggandet innebär att använda ett livscykelperspektiv vid bedömning av byggnaders miljöpåverkan, att ta hänsyn till ekosystemtjänster i byggandet och förvaltning samt att klimatanpassa byggnader. Användning av energi, mark, vatten och andra naturresurser ska ske på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt. Avfallshantering ska också ske på ett effektivt sätt för de ekologiska aspekterna för samhället. Med god avfallshantering kan risker för miljö och hälsa minimeras, vilket skapar ekologisk hållbarhet (Boverket 2018).
Ekonomiska aspekter i byggandet innebär att skapa förutsättningar för att bostäder kan byggas till rimliga kostnader och samtidigt hushålla med naturresurser. Det innebär också att arbeta med cirkulär ekonomi som strävar mot en ekonomi som bygger på kretslopp för att uppnå resurseffektiva och giftfria kretslopp (Boverket 2018).
Sociala aspekter i byggandet innebär bland annat att byggnader ska vara tillgängliga och användabara för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga samt att människor inte utsätts för oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Det handlar även om att den byggda miljön ska ge en god och hälsosam livsmiljö och ge skönhetsupplevelser och trevnad (Boverket 2018). Dock tenderar social hållbarhet till att vara svårdefinierat eftersom det kan ses genom olika perspektiv och synvinklar. Begreppet kan diskuteras utifrån olika geografiska omfattningar såsom byggnad, område eller stad (Kristoffersson & Bengtsson 2018).
8
relation till den omgivande staden. Fokus tenderar dock att ligga mer på de ekologiska och ekonomiska aspekterna när nya bostadsområden uppförs (Stender & Walter 2018).
3.1.1 God bebyggd miljö
God bebyggd miljö är ett helhetsbegrepp som arbetar med hållbarhetens alla dimensioner och som syftar till att skapa god boendekvalitet, både inne som ute. Det är ett av de 16 miljökvalitetsmålen som Riksdagen beslutade om senast 2012. Målet är att uppnå en hållbar utveckling i den byggda miljön där de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna vägs in. En ”God bebyggd miljö” är förtydligat genom tio preciseringar, se tabell 1. Samtliga preciseringar kan kopplas till nyproducerade bostadsområden. De är alla viktiga aspekter att tänka på i planeringsprocessen i tidiga skeden, vid utformning av nya bostadsområden och vid upphandling av byggprojekt.
Tabell 1: De tio preciseringar till miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” (Boverket 2014).
Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid anläggning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade.
Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor.
Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av
infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs- och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet.
Kollektivtrafik, cykel och
gång Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar.
Natur- och grönområden Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närheten till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet.
Kulturvärden i den byggda
miljön Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.
God vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stödjer människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.
Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.
Hushållning med energi och
resurser Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och där främst förnybara energikällor används.
9
3.2 Processer för hållbart bostadsbyggande
Stora delar av den mark som kan upplåtas för bostadsproduktion ägs av kommunen. Som markägare har kommunen därmed en viktig roll när det gäller att styra bostadsbyggandet samt att locka aktörer att etablera sig i kommunen (Rydberg 2015). Kommunerna har planmonopol som innebär det övergripliga och detaljerade ansvaret av markanvändningen i sina egna kommuner, baserat på plan- och bygglagen. Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag (PBL) i kraft med en avsikt att förenkla plan- och byggprocessen samtidigt som kontrollering av byggandet skärptes. I PBL finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden samt till en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer (Boverket 2019).
3.2.1 Samhällsbyggnadsprocessen och Bostadsbyggnadsprocessen
Samhällsbyggnadsprocessen består av planskede, byggskede och förvaltningsskede, se figur 4. Planskedet består av kommunens fysiska planering. PBL styr kommunens fysiska planering genom lagstiftning som innehåller fyra bestämmelser: regionplan, översiktsplan, detaljplaner och områdesbestämmelser, se figur 3. Regionplanen kan användas för att samordna planeringen i flera kommuner, till exempel när det gäller större trafikleder, bebyggelse och grönområden. En regionplan är mest aktuell för storstadsregionerna. Översiktsplanen är obligatorisk för alla kommuner i Sverige. Den anger en långsiktig utveckling av den fysiska miljön i en kommun som ger vägledning om hur mark- och vattenområden får användas. Detaljplaner anger hur ett specifikt mark- och vattenområde får användas samt hur bebyggelse och byggnadsverk får se ut. Med områdesbestämmelser kan kommunen reglera grunddragen i mark- och vattenanvändningen om det behövs för att säkerställa översiktsplanens syfte eller tillgodose riksintressen (Boverket 2015). Bygglov, marklov och rivningslov är de tillstånd enligt PBL som är kommunens ansvar att ge (Kalbro & Lindgren 2015).
Figur 3: Fyra bestämmelser enligt PBL (Kalbro & Lindgren 2015).
10
mark kan processen även starta med att kommunen inleder en markanvisningsprocess. Försäljningen kan ske efter ett anbudsförfarande där andra faktorer kan ha en betydande roll i markanvisningsprocessen (Byggföretagen 2017).
Figur 4: Samhällsbyggnadsprocessen i förhållande till bostadsbyggnadsprocessen (Byggföretagen 2017).
3.2.2 Markanvisningsprocessen
En markexploatering innebär att markanvändningen förändras och att ny bebyggelse uppförs i ett område. Det är en process som börjar från en inledande projektidé från exploatörer eller kommun, tills dess att bebyggelsen är uppförd. Det innefattar åtgärder som är nödvändiga för att dels bygga bostäder, kontor och industrier, dels komplettera bebyggelsen med infrastruktur såsom gator, vägar, grönområden och system för vatten, avlopp, elektricitet och telekommunikation (Kalbro & Lindgren 2015).
Markexploatering kan ske genom kommunala markanvisningar. En markanvisning innebär att kommunal mark säljs till en exploatör. När detta sker är många aktörer inblandade. Ny bebyggelse lokaliseras av kommunen, hur bebyggelsen ska utformas är sedan ett arkitektoniskt och byggnadstekniskt problem. En markanvisning omfattar många aktiviteter, se figur 5.
Figur 5: Markanvisningsprocessen (Kalbro & Lindgren 2015).
11
anläggningar. Både planläggnings- och projekteringsarbetet brukar sammankopplas med varandra och ibland även ske parallellt (Kalbro & Lindgren 2015).
Därefter sker en tillståndsprövning hos kommunen eftersom det krävs tillstånd för att kunna bygga. Med en sådan reglering kan kommunen undvika användningen av ett markområde som ger upphov till omgivningspåverkan i form av miljöstörningar, estetiskt olämplig utformning av byggnader eller att värdefulla grönområden tas i anspråk. Efter tillståndsprövningen sker ett starkt samband mellan dels markanvändningen och dels ägar- och fastighetsstrukturen i ett område. Markförvärv sker för att en exploatering ska kunna genomföras. Marken överlåts till en exploatör som är villig att svara för det tilltänkta byggprojektet. Därefter sker en finansiering (Kalbro & Lindgren 2015).
Vid byggandet av bebyggelse lämnas ansvaret över till byggherre. Oftast anlitar byggherren konsulter och byggentreprenörer som utför projektering och byggnadsarbeten. Ibland uppför byggherren själv bebyggelsen. När byggandet är klart sker en utvärdering genom ekonomiska, tekniska och miljömässiga bedömningar (Kalbro & Lindgren 2015).
Kommunala markanvisningar
Hur kommuner väljer att hantera sina markområden är en central bostadspolitisk fråga. Genom att använda sig av markanvisningar kan kommuner erbjuda mark som ska exploateras av intressenter (Rydberg 2015). Samtliga kommuner som genomför markanvisningar är skyldiga till att anta riktlinjer för kommunala markanvisningar. De flesta kommuner använder sig av olika kriterier som intressenter ska uppfylla. Kriterierna kan vara ”formella” och ”informella”. Till de generella kriterierna hör exploatörens ekonomiska stabilitet till där exploatören ska ha ekonomisk möjlighet att genomföra projektet. Vid markanvisningar som innefattar bostäder med hyresrätter anger flera kommuner även exploatörens långsiktiga intresse av den efterföljande förvaltningen som ett kriterium. Via markanvisningsavtal ställer kommuner villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet i sina egna kommuner (Statskontoret 2012). Kommunala markanvisningar kan ske genom:
Direktanvisningar inklusive att mark tilldelas efter intresseanmälan eller på förfrågan.
Jämförelseförfarande genom markanvisningstävling avseende pris och kvalitet.
Jämförelseförfarande genom markanvisningstävling avseende endast kvalitet.
Anbudsförfarande avseende högst pris.
Intresseanmälningar, förhandlingar eller att kommuner jämför olika intressenters färdigställande tid och exploateringsgrad.
(Boverket 2018) Anbudsförfarandet bygger på att intressenter lämnar anbud på markområdet som därefter bedöms utifrån fastlagda kriterier. Direktanvisning sker genom att exploatör väljs direkt utan något föregående anbudsförfarande, till exempel genom att exploatör är uppsökande mot kommun och kommer in utifrån eget intresse och projektskiss. Markanvisningstävlingar och jämförelseförfarande innebär att andra kriterier än priset spelar roll, till exempel sociala åtagande vid uppförandet av ett nyproducerat bostadsområde (Statskontoret 2012).
3.3 Ett företags sociala åtagande vid bostadsbyggande
12
kan diskuteras genom ett företags samhällsansvar, CSR och genom ett företags hållbarhetsredovisning.
3.3.1 CSR, Corporate Social Responsibility
CSR handlar om ett företags samhällsansvar. Ett företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Denna studie riktar sig mot ett företags sociala ansvarstagande vilket kan delas upp i internt och externt socialt ansvarstagande (UNIDO u.å.).
Det interna sociala ansvarstagandet innebär att säkerställa att de anställda har en god arbetsmiljö, både ur fysiska och psykiska perspektiv. Företaget ansvarar för en hälsosam balans mellan olika kön, åldrar, etnicitet och religioner på arbetsplatsen. Diskriminering är oacceptabelt. Det externa sociala ansvarstagandet innebär att se till att olika kundgrupper inte diskrimineras. Företaget ska bidra till att samhället förbättras på olika sätt. Nedan följer en sammanställning på ett företags sociala ansvarstagande:
Nöjda medarbetare genom att finna en balans mellan jobb och fritid.
En mångfald och jämställd arbetsplats.
Samhällsengagemang.
Donationer.
Katastrofhjälp.
(UNIDO u.å.)
3.3.2 Hållbarhetsredovisning
Från och med räkenskapsåret som började den 1 januari 2017 eller senare ställs krav på obligatorisk hållbarhetsrapportering för större företag. Det gäller därmed företag där medelantalet anställda överstiger 250 personer, där balansomslutningen överstiger 175 miljoner kronor och där nettoomsättningen överstiger 350 miljoner kronor. Med en hållbarhetsredovisning ska företag redovisa väsentliga icke finansiella risker som är kopplade till verksamheten och hur själva affärsmodellen tar hänsyn till icke finansiella aspekter. Hur hållbarhetsarbetet styrs i organisationen ska också redovisas, till exempel genom principer, mål, konsekvenser och resultat. Det som är väsentligt är hur företaget arbetar och förhåller sig till miljö, personal, sociala aspekter, mänskliga rättigheter och antikorruption (PWC 2016). De sociala åtagande som lyfts fram i en hållbarhetsredovisning är:
Hälsa och arbetsmiljö.
Kompetens- och karriärsutveckling.
Grönt kontor.
Etik och antikorruption.
Ökad mångfald och jämställdhet.
Samhällsengagemang och social sponsring.
Social hållbarhet för slutkund.
13
3.3.3 GRI, Global Reporting Initiative
GRI, Global Reporting Initiative, är en icke vinstdrivande organisation som finansieras av sina medlemmar och intressenter. De ger ut ett av världens mest använda ramverk med riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning ska upprättas. Enligt GRI ska en hållbarhetsredovisning presentera, mäta och ta ansvar gentemot företagets intressenter, både för interna respektive externa intressenter. Ramverket vänder sig till alla organisationer, myndigheter och företag oavsett storlek, bransch eller geografisk hemvist. Riktlinjerna är anpassade enligt internationella lagar och regler (Carlsson 2017).
Intressentdialog tillsammans med en väsentlighetsanalys är grundkrav för tillämpning av ramverket. Det innebär att företag ska ta reda på vilka hållbarhetsfrågor som företagets intressenter ser som de mest angelägna och som företaget bör prioritera. Enligt GRI ska företagets viktigaste intressenter identifieras. Väsentligheten tydliggörs när en indikator blir tillräckligt viktig för att ett företag ska arbeta med den, som ett resultat av en intressentdialog (Carlsson 2017).
3.4 Verktyg för en socialt hållbar stadsutveckling med koppling till
bostadsbyggandet
För att uppnå en socialt hållbar stadsutveckling kan olika verktyg fungera som ett hjälpmedel eller som en vägledning. I det här avsnittet tas två olika verktyg upp, RISE:s ”PRISMA” samt Göteborgs stads ”Socialkonsekvensanalys”. Anledningen till att dessa två verktyg tas med i studien är på grund av deras reliabilitet för studiens syfte och mål. PRISMA verktyget kan fungera som ett hjälpmedel vid utformning av ett nytt bostadsområde, speciellt med koppling till den fysiska miljön. Socialkonsekvensanalysen fungerar mer som ett hjälpmedel att analysera ett redan befintligt område men som har goda kvalitéer som kan användas vid uppförandet av ett nyproducerat bostadsområde. Tillsammans med Boverkets indikatorer som tas upp i nästa avsnitt, kan systemen överlappa varandra och ha samma innerbörd, men det är viktigt att få lyfta fram varje indikator för studiens resultat.
I det här avsnittet tas även två olika certifieringssystem för stadsdelar och bostadsområden upp. Certifieringssystem kan också vara ett hjälpmedel för att uppnå en socialt hållbar stadsutveckling. Citylab är ett svenskt system medan BREEAM Communities kommer från Storbritannien. I diskussionsavsnittet kommer certifieringssystemen diskuteras utifrån frågan: ”Kan certifieringssystem vara ett sätt att skapa socialt hållbara bostadsområden?”.
3.4.1 PRISMA
14
Figur 6: De olika indikatorerna som verktyget omfattar (Trulsson 2020).
Gårdar och torg är där människor möts, bygger relationer till varandra och utövar gemensamma aktiviteter som tenderar till att få människor att må bättre i sina bostadsområden. Här handlar det om att utforma sittplatser, gångstigar, attraktioner som drar människor till sig samt via saker som aktiverar människor (RISE 2019).
I ett bostadsområde bör service i form av kommersiell, kulturell och social service finnas. Det är viktigt att erbjuda verksamheter (såsom föreningslokaler, butiker, caféer etc.) som människor vill återkomma till för att de ska känna sig som hemma och kunna uppehålla sig själva under en längre tid. Att ha en variation av verksamheter i ett bostadsområde kan gynna den sociala blandningen och ge tillit, god hälsa samt livstillfredställelse för människor oavsett bakgrund (RISE 2019).
Att bevara och beskriva kulturvärden av en plats bidrar till människors välbefinnande. Därmed bör byggnader, lämningar, platser eller andra delar av kulturmiljön som anses vara värdefulla bevaras. Det bidrar till en högre tillit och en utveckling av gemensamma normer samt till att sociala relationer uppstår och stärks (RISE 2019).
15
Bebyggelse, boende & täthet: Genom ett varierat utbud av boendeformer, lägenhetsstorlekar, planlösningar, upplåtelseformer och prisnivåer i ett nyproducerat bostadsområden kan en grund för social blandning uppnås. Det innebär även att människor kan bo kvar i samma område trots förändrade livssituationer. Boendeformer såsom kollektivhus, flergenerationsboende eller andra alternativa boendeformer och gemensamhetsutrymmen kan vara ett sätt att bygga på sociala relationer och samtidigt minska den sociala isoleringen. Blandad markanvändning där bostäder och verksamheter finns ger positiva effekter i form av ett starkt grannskap, nya relationer, ökad- och cykelvänlighet samt att människor utnyttjar de offentliga rummen (RISE 2019).
Mobilitet är en viktig aspekt att ta hänsyn till i ett nyproducerat bostadsområde. Med god tillgång till transportinfrastruktur kan förutsättningar för hälsa, välbefinnande, social sammanhållning och socialt kapital skapas samtidigt som fler arbetstillfällen gynnas. Kollektivtrafik bör finnas i ett bostadsområde men för att den ska utnyttjas krävs god komfort, fysisk tillgänglighet och kostnader som är rimliga. Det är också av ytterst vikt att ta hänsyn till framkomligheten för en mångfald av människor, oavsett funktionsvariation och transportlag (RISE 2019).
3.4.2 SKA, Socialkonsekvensanalys
Göteborgs stad har tagit fram ett verktyg som syftar till att stärka arbetet med sociala aspekter i samhällsplanering. Verktyget kan fungera som ett hjälpmedel för att kunna utgå från människors olika livssituationer och behov när ett nyproducerat bostadsområde uppförs. Det kan också användas för att ge en ökad kunskap om en redan aktuell plats (Göteborgs stad 2016). Socialkonsekvensanalysen innefattar fyra indikatorer för sociala aspekter, se figur 7.
16
Sammanhållen stad
Figur 8: Göteborgs stads socialkonsekvensanalys indikator Sammanhållen stad (Trulsson 2020). I det dagliga livet korsar människor varandras stråk och delar varandras vardagsliv. Avståndet mellan människor är inte avgrundsdjupt trots skillnader i demografi (ålder, kön, hushållstyper), socioekonomi (klass och resursskillnader) eller etnicitet. Redan vid tidigt skede i planeringsprocessen för ett nytt bostadsområde kan förutsättningar för samhälleliga funktioner skapas, till exempel genom blandade upplåtelseformer i samspel med god infrastruktur och placering av institutioner. Samtidigt är det viktigt att ha en kontinuerlig bebyggelse som kopplas samman med stadens olika delar till hänsyn för den gående, cyklisten och pendlaren. Det gäller att behålla, förstärka och skapa sammanhängande gångstråk mellan områden där funktioner och bebyggelse finns. Det stärker promenadvänligheten som uppmanar människor att röra mer på sig (Göteborgs stad 2016).
Samspel
Figur 9: Göteborgs stads socialkonsekvensanalys indikator Samspel (Trulsson 2020).
17
kunna mötas i ett bostadsområde där samspelsintegration kan överbrygga fördomar mellan människor. Det sociala livet har en inflytelserik roll för människors upplevda trygghet tillsammans med områdets grad av överblickbarhet (Göteborgs stad 2016).
Vardagsliv
Figur 10: Göteborgs stads socialkonsekvensanalys indikator Vardagsliv (Trulsson 2020).
Vardagsperspektivet handlar om att människors vardagliga rutiner och aktiviteter blir en utgångspunkt för den fysiska planeringen av ett bostadsområde. Den fysiska planeringen bör utgå ifrån hur fysiska strukturer skapar förutsättningar för ett praktiskt vardagsliv i relation till hur sociala strukturer påverkar användningen av staden. En god bebyggd miljö i ett nyproducerat bostadsområde är organiserat på ett sådant sätt där kommande behov och sysslor i det vardagliga livet är lätta att hantera. Den byggda miljön utgår ifrån olika livsfaser. Goda kommunikationsmöjligheter bör också finnas i ett bostadsområde. Människor är fortfarande beroende av bilen men bör av goda skäl minska användandet för att övergå mer till gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik (Göteborgs stad 2016).
Identitet
Figur 11: Göteborgs stads socialkonsekvensanalys indikator Identitet (Trulsson 2020).
18
gör den specifikt. Den andra handlar om människors identitet som kopplas till plats och miljö. Innan uppförandet av ett nyproducerat bostadsområden ska den fysiska miljön bedömas. Det är viktigt att ta reda på vad som skapar karaktären och om den ska följas, stärkas eller brytas. Människan är en meningsskapande varelse vilket kräver att miljön, meningen med byggnadernas utseende och torgets utformning tas i beaktning redan tidigt i planeringsfasen (Göteborgs stad 2016).
3.4.3 Certifieringssystemet Citylab
Citylab är en verktygslåda som ger stöd i arbetet mot en hållbar stadsutveckling från tidig planering, i genomförandet och i förvaltningen. Citylab tar hänsyn till hållbarhetens alla tre dimensioner. Syftet är att skapa en gemensam process som engagerar och leder till hållbar stadsutveckling. Bedömningssystemet utgår ifrån två typer av indikatorer: generella och platsspecifika indikatorer. Kravet för att bli certifierad enligt Citylab är att en stadsdel eller bostadsområde klarar alla generella indikatorer och att det för stadsdelen har tagits fram platsspecifika indikatorer. En riktlinje för de som ansöker om certifieringen är att stadsdelen eller bostadsområdet innehåller cirka 300-6 000 bostäder och inkluderar de utemiljöer som finns i anslutning till dessa (SGBC 2019).
19 Tabell 3: Citylabs 10 hållbarhetsmål (SGBC 2019).
God hälsa och
välbefinnande Folkhälsan påverkas av allt från individers egna val och levnadsvanor till strukturella faktorer såsom yttre miljöer och demokratiska rättigheter.
Jämlikhet, jämställdhet och
social sammanhållning Ökade sociala klyftor är ohållbart. Det är därför viktigt att skapa förutsättningar för jämlikhet, jämställdhet och social sammanhållning med respekt för människans frihet och möjligheter.
Delaktighet och inflytande Det gäller att ta hänsyn till alla och att alla får vara delaktiga att ta beslut.
Trygg och säker livsmiljö Skapa förutsättningar för en trygg och säker livsmiljö där boende, verksamma och besökare kan vistas på lika villkor.
Goda försörjningsvillkor Skapa förutsättningar för goda försörjningsvillkor. Om människor saknar arbete och sysselsättning bidrar det inte bara till sämre livskvalitet utan också till social otrygghet och minskad
sammanhållning i samhället i stort.
Tillgänglighet och
inkluderande stadsliv Främja och skapa värden med hjälp av tillgänglighet och inkludering.
Resurshållning Användning av energi, material och vatten minimeras, resurser används och återanvänds effektivt i kretslopp och förnybara energislag och material väljs i första hand.
Ingen negativ
klimatpåverkan Minimera negativ klimatpåverkan i projektet.
Ingen negativ miljöpåverkan Bevara och främja den biologiska mångfalden och natur- och
kulturmiljöer. Och att människors aktiviteter medför ett så litet ekologiskt fotavtryck som möjligt.
Resiliens och flexibilitet Att utforma flexibilitet i bebyggelse för att möta det aktuella bostadsbehovet.
3.4.4 Certifieringssystemet BREEAM Communities
BREEAM Communities är en certifiering som tillämpas under de tidiga planerings- och projekteringsskedena i ett projekt och omfattar ett helt bebyggelseområde. Certifieringen fungerar som ett verktyg och bedömningsunderlag för bland annat exploatörer för att kunna bygga hållbara stadsdelar som tar hänsyn till alla tre dimensioner av hållbarhet. Verktyget används främst i skeden före detaljplanering.
20 Tabell 4: De fem kategorierna plus tilläggskategorin.
Delaktighet Omfattar samhällets medverkan vid beslut som rör projektering, utförande, drift och långsiktig förvaltning av området.
Socialt och ekonomiskt
välbefinnande Omfattar samhälls- och ekonomifaktorer som påverkar hälsa och välbefinnande. Till exempel genom tillgänglig och inkluderande utformning, sammanhållning, fullgjorda bostäder och tillgång till arbetsmarknaden.
Resurser och energi Omfattar hållbar användning av naturtillgångar och minskning av koldioxidutsläpp.
Markanvändning och ekologi Omfattar hållbar markanvändning och ekologiska förbättringar.
Transporter och resande Omfattar utformning och tillhandahållande infrastruktur för transporter och resande med ett syfte att främja användning av hållbara
transportssätt.
Innovation Omfattar tillämpningen av innovativa lösningar inom den totala bedömning som kan väntas ge sociala eller ekonomiska fördelar på ett sätt som inte beaktas på andra sätt i systemet.
3.5 Social hållbarhet i ett bostadsområde med anknytning till
Boverkets riktlinjer
Ett socialt hållbart bostadsområde bör kännetecknas av sådant som att ta hänsyn till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras och att jämställdhet mellan kvinnor och män främjas. Det är en del i arbetet mot en socialt hållbar stadsutveckling (Boverket 2010). Boverket har identifierat fem centrala indikatorer som ska främja positiv social hållbar stadsutveckling, se figur 12. De fem indikatorerna kan kopplas till studiens syfte och mål vad gäller att svara mot frågan om hur ett socialt hållbart bostadsområde uppnås. I detta avsnitt kommer varje indikator att beskrivas utifrån en områdesförnyelse i form av ett nyproducerat bostadsområde.
21
3.5.1 Helhetssyn
Figur 13: Boverkets indikator Helhetssyn (Trulsson 2020).
Helhetssyn innebär att förstå att det nyproducerade bostadsområdet kan ha en inverkan på en annan del av staden. Att därmed se staden som en helhet är ett perspektiv som måste tas i beaktning. Bostadsområdet ska vara integrerat genom att binda samman området med delar av staden i helhet. Det är viktigt att i ett planeringsskede för ett nytt bostadsområde skapa bättre förutsättningar för integration, genom fysiska och sociala åtgärder. Det kan ske genom blandade upplåtelseformer, goda mötesplatser och grönområden som gynnar integration och bjuder in till sociala möten (Boverket 2010).
3.5.2 Variation
Figur 14: Boverkets indikator Variation (Trulsson 2020).
22
bostadsrätter kan vara ett sätt att möjliggöra en boendekarriär utan att den som berörs behöver byta bostad (Boverket 2010).
3.5.3 Samband
Figur 15: Boverkets indikator Samband (Trulsson 2020).
För ett nyproducerat bostadsområde handlar samband om att länka samman området med de centrala delarna av staden. Det gäller att öka möjligheterna och incitamenten att röra sig i och mellan de olika delarna. Därigenom skapas nya förutsättningar för möten mellan människor. En utveckling av sammanhängande stråk kan även ge bättre förutsättningar för kommersiella verksamheter inom bostadsområdet samt fylla en viktig funktion som en naturlig koppling till omgivande bostadsområden. Kommunikationer, trafikföring och kollektivtrafikförbindelser har en stor betydelsefull roll för hur ett bostadsområde fungerar att bo och leva i. Det gäller att skapa tillgång till olika kommunikationer och kollektivförbindelser för de boende att röra sig med (Boverket 2010).
3.5.4 Identitet
Figur 16: Boverkets indikator Identitet (Trulsson 2020).
23
som ger positiva sociala effekter som till exempel ökad känsla av samhörighet, trygghet och en ökad attraktivitet för hela bostadsområdet. Det handlar även om att tillvarata lokala förmågor och områdets potential (Boverket 2010).
3.5.5 Inflytande och samverkan
Figur 17: Boverkets indikator Inflytande och samverkan (Trulsson 2020).
De boende i bostadsområdet har värdefulla kunskaper om hur bostadsområdet fungerar i praktiken. Att samarbeta med de boende och ta del av deras kunskaper bygger upp en god relation till dem om alternativet att utgå ifrån de boende uppnås. Många kommuner arbetar med medborgardialoger i planeringsprocesser. Det har visat sig vara framgångsrikt att samarbeta med allmänheten genom att möta medborgarna där de är och göra det tidigt i planprocessen (Boverket 2010).
3.6 Social hållbarhet i ett bostadsområde ur ett boendeperspektiv
Indikatorer såsom; deltagande & egenmakt, social blandning, social rättvisa och socialt kapital, ligger till grund för majoriteten av politik och interventioner för social hållbarhet i nyproducerade bostadsområden (Högberg 2015).
Deltagande & egenmakt har under de senaste åren ansetts vara en av förutsättningarna för att ett bostadsområde ska vara socialt hållbart. Deltagande tillåter samhällen att uttrycka sina behov vilket kan kopplas till utformandet och genomförandet av ett nytt bostadsområde. Deltagande anses vara demokratiskt och således en inneboende god samhällsegenskap. Deltagande anses även öka effektiviteten och minska konflikter i processen genom lokalsamhällets tidiga inblandning (Högberg 2015).
Social blandning i nyproducerade bostadsområden kan beskrivas som en blandad utformning och användning av byggnader (marknadsvärden och hyresnivåer) och som en blandning av människor (socioekonomiskt och demografiskt). Att skapa en social blandning i bostadsområden gör det lättare att anpassa sig till förändrade livsförhållanden hos de boende (Högberg 2015).
24
olika medelklasser. Det baseras på en övertygelse om att politiken kommer att förbättra de utsatta gruppernas tillgång till resurser och sysselsättning (Stender & Walter 2018).
Social hållbarhet kan även ses som nära till socialt kapital som omfattar våra sociala nätverk, vårt sociala stöd, våra möjligheter att delta i samhällslivet samt graden av social samhörighet i vår närmiljö. Socialt kapital har därmed en betydelsefull roll för den upplevda och mentala hälsan på både individ- och samhällsnivå i bostadsområdena. Nedan följer en rad möjligheter om hur socialt kapital kan byggas in i nyproducerade bostadsområden, se tabell 2.
Tabell 2: Möjligheter för att ”bygga in” socialt kapital i bostadsområden (Emmelin & Eriksson 2012).
Att göra
Hur?
Underlätta social interaktion –
skapa ”tredje mötesplatser” Genom att etablera mötesplatser som är attraktiva och välutformade bjuds de boende in för att mötas och samtala naturligt.
Satsa på attraktiva grön- och
rekreationsområden Att ha tillgång till grön- och rekreationsområden i sitt bostadsområde har visat sig öka möjligheten till informella möten och uppkomsten av socialt stöd och socialt kapital. Och genom att göra bostadsområden ”promenadvänliga” kan grannskapskänslan och tilltron gentemot varandra ökas.
Tillgodose behovet av trygghet Tillit och trygghet är viktigt för hälsan och även för möten
mellan människor i ett bostadsområde. Med tillit och trygghet vågar människor att röra sig fritt ute i området. Genom att identifiera otrygga platser kan tilliten och tryggheten öka vilket stärker det sociala kapitalet.
Skapa balans mellan sammanbindande och
överbryggande socialt kapital
Genom att skapa inkluderande miljöer där sammanhållning mellan olika typer av människor och grupper ger möjlighet till möten i gemensamt intresse vilket också främjar det
25
INTRESSENTBESKRIVNING
4.
En intressentdialog, inspirerad av GRI:s intressentdialog, har genomförts i studien. I detta avsnitt beskrivs studiens intressenter. Först presenteras en sammanfattning om företaget Derome och hur Derome förhåller sig till hållbarhetsredovisningens sociala aspekter.
4.1 Derome
Derome är Sveriges största familjeägda träindustri där trä är ”den gröna tråden” när skog blir till färdigt hus. Idag (2020) har Derome cirka 2 300 anställda och omsätter 8 miljarder och uppfyller därmed lagkraven för hållbarhetsredovisning av företaget. Derome omfattar följande affärsområde: A-hus, Varbergshus, Bostad, Bostadsutveckling, Förvaltning, Bygg & industri, Träteknik, Timber, Skog, Pellets, Emballage och Logistik. Tillsammans ska Derome förenkla kundens vardag genom att utveckla hela kedjan från skog till färdigt hus. Deras vision lyder ”med trä bygger vi framtiden” och arbetar utifrån kärnvärdena: långsiktighet, enkelhet, drivkraft och ansvarstagande (Derome 2019).
4.1.1 Hållbarhetsredovisning 2019
Hållbarhetsarbetet samordnas av Deromes hållbarhetschef och teknikchef samt av ett hållbarhetsråd. Deromes hållbarhetsarbete utgår från Agenda 2030:s 17 globala mål där de främst fokuserar på: jämställdhet, klimat, resursanvändning och sina produkters hållbarhetsprestanda. Derome arbetar även med kvalitets- och miljöcertifieringar som formulerar deras förhållningssätt och ambitioner i tydliga principer för miljö, etik och arbetsmiljö (Derome 2019).
4.2 Deromes sociala åtagande
Här nedan kommer information om hur Derome förhåller sig till hållbarhetsredovisningens sociala aspekter samt CSR, se figur 18. Aspekten ”social hållbarhet för slutkund” kommer att tas upp enbart i resultatavsnittet.
26
Hälsa och arbetsmiljö
Hos Derome är medarbetarna motorn, hjärtat och hjärnan. Derome erbjuder ett gott arbetsklimat som präglas av kunskap och engagemang. Derome värdesätter ett hälsosamt och balanserat arbetsliv med ett öppet, positivt och inkluderande arbetsklimat (Derome u.å.d). Sunda Derome är ett led för medarbetarna att tillsammans kunna växa som företag genom att bli starkare och bättre. Med Sunda Derome kan medarbetarna tillsammans göra insatser som har med hälsa och friskvård att göra, till exempel genom tävlingar. Derome har som mål att alla medarbetare ska vara närvarande på arbetet minst 98 procent av arbetstiden och uppmuntrar därmed sina medarbetare att regelbundet röra på sig för att må bra. Derome står för ett hållbart arbetsliv och hos Derome får medarbetarna en förmånlig föräldralön, tjänstepension, försäkringar, friskvårdsbidrag och massage till subventionerat pris.
Kompetens- och karriärsutveckling
Derome står för att skapa engagerade medarbetare som har möjlighet att utvecklas inom hela koncernen. Derome erbjuder en bredd av verksamheter och förespråkar för intern rörlighet. Derome är övertygad av att alla mår bra av att växa, lära sig nya saker och anta nya utmaningar. Därför har Derome skapat en intern utbildningsdel, Deromeakademin, som arbetar med långsiktighet och kontinuerlig kompetensutveckling. Syftet är att säkerställa kvalitet, kompetens och utveckling för varje medarbetare (Derome u.å.e). Derome blev utsedd till ett av årets karriärföretag 2020 och samarbetar även med studenter genom att erbjuda handledning av exjobb samt tar emot LIA-studenter och erbjuder praktikplatser varje år.
Etik och antikorruption
Derome tror på alla människors lika värde och behandlar alla människor med respekt. Derome står för öppenhet, ärlighet och ansvarsskyldighet. Deromes affärer håller sig till lagstiftning och kallas för god affärsed. Det innebär att Derome inte deltar i karteller, prissamverkan eller annat som begränsar konkurrensen på ett otillåtet sätt. Derome står för schyssta affärer som ska vara bra för kunden. Samtidigt värnar Derome om kundens integritet och har därmed en integritetspolicy kopplat till deras kunder och vilken data som samlas in (Derome u.å.f).
Ökad mångfald och jämställdhet
Derome arbetar aktivt med att förhindra könsdiskriminering och samtidigt främja jämställdheten mellan kvinnor och män i hela koncernen. Derome arbetar även för ökad mångfald med en spridning i ålder och etniskt/ kulturell bakgrund hos deras medarbetare. Derome arbetar för att nå ut till fler kvinnor i samband med rekrytering och har ett kvinnligt nätverk (DKN) som ger möjlighet till alla kvinnor i koncernen att träffas och bli inspirerade av både interna och externa föreläsare. Derome deltar i projektet Lärande Bygg. Projektet ger nyanlända i Sverige möjlighet att varva studier i svenska språket med byggpraktik på arbetsplatser (Derome u.å.i).
Samhällsengagemang och social sponsring
