Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård
- ett kunskapsunderlag
Botkyrka
Sjukvårdsberedning Syd, Beställaravdelning Söder
Mars 2003
Inledning
Uppdraget
Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.
Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats.
Beredningarna ska ta tillvara befolknings- perspektivet i hälso- och sjukvårdens ut- veckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av när- sjukvård, initiera utvecklingsinsatser avse- ende närsjukvården samt utforma ett fun- gerande samspel mellan de olika vårdak- törerna i lokalsamhället.
En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografis- ka beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är inde- lad i 18 stadsdelar.
I foldern redovisas
1. Befolkningsutveckling
2. Levnadsförhållanden och levnadsva- nor
3. Hälsoutveckling
4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser
7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning
En pärm för varje beredning
Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjup- ningsmaterial som utgår från samma ru- briker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.
Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska be- redningarna
- att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insat- ser
- i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter
- i dialogen med de medicinska pro- gramberedningarna.
Mer att läsa:
Under flik 2 i pärmen finns ett handled- nings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar be- skrivningen och hänvisar till mer informa- tion.
Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Dani- elsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh.
Befolkningsutveckling
Inledning
Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålders- sammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insat- ser och fördelning av vårdens resurser.
I Botkyrka bor nästan 75 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 3,6% (2 688 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period.
Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet vuxna från 40 år och äldre förvän- tas öka.
Tab 1. Antal invånare i Botkyrka 2002 - 2006 samt procentuell förändring.
Ålders- klass
2002 antal
2006 antal
Förändr antal
Förändr (%)
0 – 6 6 737 6 955 218 3,2
7 – 19 13 906 13 901 -363 -0,03
20 – 39 22 046 22 064 375 0,08
40 – 64 24 462 25 723 1 261 5,2
65 – 79 6 071 7 032 961 15,8
80 – w 1 655 1 891 235 14,2
Totalt 74 877 77 565 2 688 3,6
Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Botkyrka en högre andel i åldersgruppen 7 – 19 år. Andelen vuxna 80 år och äldre är lägre.
Tab 2. Andel av befolkningen i olika ålders- grupper 2002 - 2006 i Botkyrka och Stock- holms län.
Ålders- klass
2002 Botkyr- ka
2006 Botkyr- ka
2002 SLL
2006 SLL
0 – 6 9 8,9 8 8,2
7 – 19 18,6 17,9 15,7 15,5
20 – 39 29,4 28,4 30,2 29,3
40 – 64 32,7 33,1 32 33
65 – 79 8,1 9,1 9,6 9,6
80 – w 2,2 2,4 4,4 4,4
Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).
Mer att läsa:
Under flik 3 i pärmen finns ett antal över- siktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållan- den, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.
Levnadsförhållanden och Levnadsvanor
Inledning
Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydel- se för vårdbehov och fördelning av vår- dens resurser.
En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssö- kande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynn- samma levnadsvanor.
Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Botkyrka Låg utbildningsnivå1 anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Botkyrka är andelen som endast har förgymnasial ut- bildning (folk/grundskola) högre än ge- nomsnittet för länet. Detsamma gäller an- delen invånare med utländsk bakgrund.
Tab 3. Andel inv. med förgymn.utbildning samt andel inv. med utländsk bakgrund i Botkyrka och Stockholms län 25 - 74 år.
Högst förgym- nasial utbildning
%
Utländsk 2 bakgrund
%
Botkyrka 30,2 36
SLL 20,3 19,6
Min - Max 8,3 –37,7 8,9 - 68,6
Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pär- mens flik nr 3).
1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar 25 – 74 år.
2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet
Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003
I en kommande Folkhälsorapport 2003 in- går resultaten från landstingets folkhälso- enkät som skickades ut hösten 2002. En- käten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kom- mun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.
Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsför- hållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjuk- vårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folk- hälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.
Fördjupning:
Botkyrka är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika om- råden inom kommunen belyses ej i denna folder.
Hälsoutveckling
Inledning
Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, för- tidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.
Självskattad hälsa
I Botkyrka anser en högre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller gans- ka bra jämfört medlänet.
Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra
Hälsotillstånd
Botkyrka 71
SLL 66
Min – Max 56 - 79
Lägre andel kariesfria barn och ung- domar
Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara ka- riesfria. I Botkyrka är andelen kariesfria 3- och 19-åringar lägre än genomsnittet i lä- net.
Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Bot- kyrka och Stockholms län år 2001.
3-åringar 19-åringar
Botkyrka 89,3 15,7
SLL 93,2 21,3
Min - Max 78,2 – 99,0 10,6 – 39,0
Lägre medellivslängd för kvinnor
Kvinnorna i Botkyrka har lägre medellivs- längd än genomsnittet för länet, männen något högre.
Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Botkyrka och Stockholms län.
Kvinnor Män
Botkyrka 81,6 77,7
SLL 82,3 77,5
Min - Max 80,5 - 83,6 75,3 - 79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)
Genomsnittligt antal sjukdagar högre än länet
Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Bot- kyrka är högre jämfört med länet. Det gäll- er både för män och kvinnor.
Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för per- soner 16 - 64 år i Botkyrka och Stockholms län år 2001.
Kvinnor Män Totalt
Botkyrka 32 21 26
SLL 24 14 19
Min - Max 17 - 46 7 -31 12 - 38
Högre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Botkyrka är högre än genomsnittet för länet. Det gäller både för män och kvinnor.
Tab 8. Andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 i Botkyrka och Stockholms län.
Kvinnor Män Totalt
Botkyrka 21 15 18
SLL 15 11 13
Min - Max 9 – 33 5 – 25 7 - 29
Befolkningens syn på sjukvården
Inledning
Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrup- per (gruppintervjuer) är vanliga metoder.
Vårdbarometern
Vårdbarometern startade hösten 2001.
Den består av telefonintervjuer där befolk- ningen får svara på ett 60-tal frågor. Inter- vjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdels- nivå.
Jämfört med länet har Botkyrka en högre andel som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt har förtroende för sjukvården.
Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.
Tillgång till sjuk- vård
Förväntad hjälp vid husläk- mottagning
Förtroende för sjuk- vården
Botkyrka 72 79 53
SLL 70 79 51
Min - Max 58 - 80 71 - 90 40 - 59
Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att att det överlag är en stor andel (i ge- nomsnitt 35%) som svarat ”varken eller”.
Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemen- samma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.
- 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.
- Minst 80% ska ha fått den hjälp de för- väntat sig vid senaste besöket.
- Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.
I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård
Inledning
Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Botkyrka. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården.
För boende i Botkyrka finns följande utbud av vård och tandvård
• Alby vårdcentral, Fittja vårdcentral, Hallunda vårdcentral, som tillsammans även bedriver en närakutmottagning, BotAkuten, Storvretens vårdcentral (privat), Tullinge vårdcentral och Tum- ba vårdcentral. Husläkarmottagningarna svarar även för hemsjukvård. Läkarinsatser i särskil- da boenden utförs i vissa fall av ASIH-team, men huvudsakligen av husläkarmottagningarna.
• Jourmottagningen i Liljeholmen för norra Botkyrka och Huddinge för södra Botkyrka. Även Sydjouren för rådgivning och besök nattetid.
• Barnmorskemottagningar i Alby, Fittja och Tullinge.
• BVC vid samtliga sex vårdcentraler.
• Familjecentral i Alby och Fittja.
• Barnläkarmottagning i Hallunda.
• Botkyrka UM.
• Mini-Maria för unga med missbruk.
• Sjukgymnastik, arbetsterapi och fotsjukvård i landstingsregi vid Alby, Hallunda och Tullinge vårdcentraler och därutöver fem privata fotterapeuter. ReAgera har sjukgymnast och arbetste- rapeut i Tullinge
• Den geriatriska vården för Botkyrkaborna bedrivs på Huddinge sjukhus.
• Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för barn och ungdomar finns i Hallunda och i Tumba. För vuxna finns psykiatrisk öppenvårdsmottagning i Fittja och i Tumba, ett psykosteam i Fittja, ett psykiatriskt behandlingshem, Skonaren i Tumba. Kvällar och helger hänvisas vuxna till psyk- akuten i Huddinge.
• Vård för patienter med beroendeproblem bedrivs huvudsakligen av Beroendecentrum Stock- holm vid lokal enhet i Alby samt på Huddinge sjukhus. Därutöver på Södermalm av Maria Be- roendecentrum AB.
• HabC Hallunda finns för barn & ungdom samt HabC Tullinge för vuxna.
• Specialister inom Botkyrka är en ortoped, en gynekolog, två barnläkare, två psykiatriker.
• ReAgera har hemrehabteam för äldre i Botkyrka.
• Naprapat och kiropraktor i Tumba
• Närsjukvården i Botkyrka fungerar som ”Närsjukvård i nätverk” genom att utnyttja resurser i hela närområdet även utanför Botkyrka kommun.
• I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden:
För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu
Hälsofrämjande insatser
Inledning
Med hälsofrämjande insatser skapas för- utsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.
Stadsdelarna och kommunerna har hu- vudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälso- främjande metoder. Dessutom kan hälso- och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt.
Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan.
• Ökad psykisk ohälsa bland ung- domar
• Ökad andel överviktiga
• Ökad alkoholkonsumtion
• Ökad införsel av narkotika
• Ökat tobaksmissbruk
• Förändrat sexuellt beteende
• Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar
• Ökad segregation
Landstingets folkhälsoarbete
Den samhällsmedicinska organisationen m. fl. bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:
• Alkohol och narkotika
• Fysiskt aktivitet
• Matvanor
• Psykisk ohälsa
• Sexualitet
• Skador
• Tobak
• Övervikt Tandhälsa
I geografiska områden med sämst tand- hälsa ska folktandvården kalla alla 2- år- ingar till undersökning och riskbedömning.
Föräldrarna ska ges tandborstningsin- struktion och en tandborste samt tand- kräm.
Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grup- per medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.
Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folk- hälsorapporten.
Nyttjande av hälso- och sjukvård
Inledning
Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård följs regelbundet och volymer an- ges i avtal.
Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öp- penvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.
För tandvården är inriktningsmålet att 95%
av barn och ungdomar ska besöka tand- vården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.
Öppenvårdsbesök
Befolkningen i Botkyrka gjorde år 2002, 441 326 öppenvårdsbesök. Det innebar 5 889 besök per 1000 invånare.
Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.
Vård- område
Antal besök
Botkyrka / 1000 inv
SLL/
1000 inv
Primärv. 224 506 2 998 3 468
Geriatrik 777 10 50
Psykiatri 40 354 539 604
Akutsjv. 175 689 2 346 2 539
Totalt 441 326 5 889 6 661
Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)
Slutenvårdstillfällen
Befolkningen i Botkyrka hade förra året 10 669 slutenvårdstillfällen. Det var 142 vårdtillfällen per 1000 invånare.
Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 in- vånare för olika vårdområden år 2002.
Vård- område
Antal vtf
Botkyrka/
1000 inv
SLL /1000 inv
Geriatrik 488 6 13
Psykiatri 1 186 16 13
Akutsjv 8 995 120 119
Totalt 10 669 142 145
Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3)
Besök i tandvården
I Botkyrka motsvarar andelen barn som besökt tandvården genomsnittet för länet.
Andelen 19-åringar var lägre.
Tab 12. Procentuell andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL.
3-åringar 19-åringar
Botkyrka 89,1 86,1
SLL 90,0 88,1
Min - Max 74,7 – 98,8 74,6 – 98,9
Kostnader för hälso- och sjukvård
Inledning
I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen i Botkyrka. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare.
Se även översiktskartor för hela länet (pär- mens flik nr 3)
1 209 Mkr, dvs 16 443 kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården2 för befolkningen i Botkyrka uppgick förra året till 1 209 Mkr.
Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Botkyrka.
Vårdområde MKr
Botkyrka
Primärvård 191
Geriatrik 41
Psykiatri 130
Akutsjukvård 628
Läkemedel 147
Övrigt 71
Totalt 1 209
Kostnaden var 16 443 kr per invånare, vil- ket skall jämföras med 16 349 för hela lä- net. Kostnaden per invånare varierar i lä- net mellan 12 773 – 17 986. Se även över- siktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)
Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges beräkning av schablonmäs- siga kostnader inom akutsjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyg- gande insatser eller genom en bra när- sjukvård.
2 exklusive tandvården
För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende i Botkyrka.
Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för per- soner över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.
Höftleds- fraktur
Total- kostnad tkr
Kr/inv Kr/pat
Botkyrka 5 099 1 745 113 313
SLL 287 302 2 116 117 218
Min - Max --- 725 –3 545 62 127 – 194 149
För hjärtsvikt är kostnaden per invånare något lägre.
Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999- 2001.
Hjärtsvikt Totalkostnad tkr
Kr/inv
Botkyrka 32 585 8 614
SLL 1 258 383 9 269
Min - Max --- 4 171 – 12 814
Kostnaden per invånare för kärlkramp är något lägre för Botkyrka
Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.
Kärlkramp Total- kostnad tkr
Kr/inv
Botkyrka 15 582 5 333
SLL 762 935 5 582
Min - Max --- 3 211 – 9 103
Lokala samverkansöverenskommelser
Inledning
Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsam- verkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Botkyrka finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser.
Lokala samverkansöverenskommelser i Botkyrka:
4
• Lokal BUS-överenskommelse (Barn och Ungdomar i behov av särskilt Stöd) med Botkyrka kommun.
• Samverkansöverenskommelse om äldre och vissa funktionshindrade mellan Botkyrka kommun och SLL (f.d. SVSO och SLPO)
• Avtal om Ungdomsmottagning Botkyrka kommun och SLL (f.d. SVSO)
• Samverkansavtal SAMBO mellan Botkyrka kommun, försäkringskassan i Botkyrka, arbetsförmedlingen i Botkyrka och SLL (f.d. SVSO).
• Gemensam folkhälsostrategi Botkyrka kommun – SLL (f.d. SVSO)
• Tandvården har uppsökande verksamhet
Om Botkyrka
Botkyrka kommun gränsar mot kommunerna Huddinge, Haninge, Nynäshamn och Salem och sträcker sig från Mäla- ren i norr till Östersjön i söder. Den vanligaste bebyggelsen är flerfamiljshus. De allmänna kommunikationerna består av tunnelbanans linje 13 och pendeltåg. Två stora bilstråk går genom kommunen, riksväg 226 i söder och E4/E20 i norr.
Mer information finns på kommunens hemsida.
Sammanfattning
I Botkyrka bor nästan 75 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 3,6%. Botkyrka har en något högre andel barn och ungdomar 7- 19 år. Andelen 80 år och äldre är låg.
Andelen med enbart förgymnasial utbildning är högre än länets genomsnitt. Andelen invånare med utländsk bakgrund är också högre än genomsnittet för länet.
Lägre andel kariesfria barn, lägre medellivslängd för kvinnor, högre genomsnittligt antal sjukdagar samt högre andel förtidspensionerade än länets genomsnitt. Där- emot anser en högre andel jämfört med länet anser att det egna hälsotillståndet är bra.
Befolkningen i Botkyrka gjorde år 2002, 441 326 öppenvårdsbesök. Det innebär 5 889 besök per 1000 invånare. Befolkningen i Botkyrka hade förra året
10 669 slutenvårdstillfällen. Det var 142 vårdtillfällen per 1000 invånare.
Den totala kostanden för hälso- och sjukvården i Botkyrka var 1 209 Mkr. Kostnaden per invånare var 16 443 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr per invånare som ge- nomsnitt för hela länet.
Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.
