American Creed

Institutionen för ABM

Biblioteks- och informationsvetenskap

American Creed

En biblioteksrelaterad diskurs om intellektuell frihet i USA

Maria Ryman

Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2007 Institutionen för ABM

Handledare: Eva Hemmungs-Wirtén

Uppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, nr 342 ISSN 1650-4267

Inledning ... 2

Syfte och frågeställning ... 3

Centrala begrepp: diskurs, intellektuell frihet och identitet... 3

Forskningsläge ... 4

Intellektuell frihet ... 5

Identitetsstudier... 10

Teori: diskursanalys ... 13

Socialkonstruktivistisk världssyn ... 13

Språkets särställning och maktbegreppet... 15

Metod: kritisk diskursanalys av texter ... 17

De enskilda dokumenten... 17

Dokumentens produktion och användning samt deras sociala sammanhang ... 18

”The American Creed”... 19

Källor ... 21

Urval och avgränsningar ... 21

Primärmaterial: American Library Association ... 22

Responsmaterial: Progressive Librarians Guild, press och hemsidor ... 23

Kontextmaterial: kongress, högsta domstol och regering ... 26

I Konstitutionen: den främsta referensen i diskursen om intellektuell frihet ... 27

Från Bill of Rights till Library Bill of Rights: ideal och praktik... 27

Konstitutionen som en levande historisk text i samtiden... 30

II Praktik: ”Rights vs. interests” ... 32

Intellektuell frihet och att skydda nationen... 33

USA PATRIOT Act och nationell amerikansk identitet... 42

Intellektuell frihet och att skydda barn ... 46

Children’s Internet Protection Act (CIPA) och filtrering av internet ... 50

Den religiösa högern som en av ALA:s huvudmotståndare... 54

ALA:s principfasthet... 58

III ”Social responsibility”: problematiseringar av diskursen om intellektuell frihet ... 61

Är neutralitet möjlig? ... 61

”Social responsibility” och American Creed ... 68

ALA tar ställning i politiska frågor... 70

Talet om ”liberal bias”: makten att kategorisera... 75

Avslutande diskussion: ”Creedal Passion”... 82

Sammanfattning ... 86

Käll- och litteraturförteckning... 87

Tryckt material... 87

American Library Association (ALA) och Office for Intellectual Freedom (OIF)87 American Libraries ... 90

Övrigt tryckt material... 92

Förortningar ... 106

Inledning

Intellektuell frihet, d.v.s. yttrandefrihet och informationsfrihet, har kallats den rådande kardinalprincipen inom biblioteksteori- och praktik i USA.¹ 1967 grundades Office for Intellectual Freedom (OIF), en avdelning inom American Library Association (ALA). OIF ger ut Intellectual Freedom Manual och i den sjätte upplagan från 2002 kan man inledningsvis läsa följande:

At the outset, two myths can be dispelled; namely, that intellectual freedom in libraries is a tradition and that intellectual freedom has always been a major, if not the major, part of the foundation of library service in the United States. Both myths, assumed by many librarians, are grounded in the belief that librarians support a static concept of intellectual freedom. Nothing, however, could be further from the truth.²

Judith F. Krug, chef för OIF sedan starten 1967, betonar att definitionen av be- greppet intellektuell frihet har varierat över tid i ett amerikanskt biblioteks- sammanhang. Intellektuell frihet ses i manualen som ett föränderligt begrepp, vilket antyder att bruket av denna term kommer att innehålla tolkningsstrider om makten att definiera både dess innehåll och praktiska betydelse för bibliotek. Vidare är frågan om det ”amerikanska” central i USA; från grund- lagsfädernas diskussioner om nationell karaktär till dagens populärkulturella yttringar finns frågan kvar och bearbetas ständigt på nytt. Mot denna bakgrund, och givet att frihetsbegreppet så starkt är kopplat till nationell identitet i USA, blir det rimligt att anta att det ”amerikanska” kommer att spela en roll även när det gäller intellektuell frihet på amerikanska bibliotek. USA PATRIOT Act, den nya lag som trädde i kraft efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001, har t.ex. direkt påverkat amerikansk biblioteksverksamhet samt aktualiserat debatten om intellektuell frihet och nationell identitet. Jag vill med andra ord koppla samman den biblioteksrelaterade diskursen om intellektuell frihet med frågan om vad det innebär att vara eller inte vara amerikan.

1 Robbins, Louise S., 1996, Censorship and the American Library: The American Library Association’s Response to Threats to Intellectual Freedom, 1939–1969, s. 162.

2 Krug, Judith F., 2002a, ”ALA and Intellectual Freedom: A Historical Overview”, s. 3.

Syfte och frågeställning

Uppsatsens övergripande syfte är att visa hur diskursen om intellektuell frihet i ett samtida amerikanskt och offentligt bibliotekssammanhang kan ses i relation till identitetskonstruktionen ”American Creed”. Det amerikanska credot är ide- alen om frihet, jämlikhet, individualism och ”the rule of law under a consti- tution”.³ Nedanstående tre grupper av frågor ska belysa det övergripande syftet.

1 Hur byggs den biblioteksrelaterade diskursen om intellektuell frihet i USA upp? Vilka texter och aktörer refereras i hög grad? På vilka sätt går det att koppla dessa yttranden till American Creed?

2 Hur prövas denna diskurs i praktiken? Vilka andra samhälleliga intressen ställs den emot? Hur kan uttalanden inom denna praktik ses som en del av American Creed?

3 Går det att problematisera diskursen om intellektuell frihet på bibliotek?

Vem/vilka grupper är det som har åsikter om diskursen och på vilka grunder? Kan detta metatal, talet om talet, ses i ljuset av American Creed?

Centrala begrepp: diskurs, intellektuell frihet och identitet

Tre centrala begrepp i uppsatsen kommer att vara diskurs, intellektuell frihet och identitet. Vad beträffar ordet diskurs kan det i generella termer definieras som ”system av representationer av verkligheten som reglerar vad som kan/inte kan sägas om denna verklighet.”⁴ Som märks av de ovan ställda frågorna är jag framför allt intresserad av det diskursbegrepp som ses i relation till en social, kulturell och historisk kontext.⁵ När det gäller intellektuell frihet definierar American Library Association begreppet på följande vis:

Intellectual freedom is the right of every individual to both seek and receive information from all points of view without restriction. It provides for free access to all expressions of ideas through which any and all sides of a question, cause or movement may be explored.⁶

3 Dessa ideal diskuteras i, och är hämtade från, McKay, David, 2001, American Politics & Society, 5ed., kapitlet ”Beliefs, Values and American Society”, s. 5-39.

4 Hall, Patrik, 2003, ”Diskursanalys av nationell identitet”, s. 115.

5 Sveningsson, Malin, Lövheim, Mia & Bergquist, Magnus, 2003, Att fånga nätet: kvalitativa metoder för Internetforskning, s. 121.

6 ALA & OIF, uppdaterad 2007, Intellectual Freedom and Censorship Q & A, http://www.ala.org/ala/oif/

basics/intellectual.htm#ifpoint1 (2007-04-11).

Definitionen kännetecknas av att vara mycket generell. Den tidigare nämnda Judith F. Krug skriver att föreningen aldrig har förespråkat en enhetlig defini- tion av intellektuell frihet utan istället rekommenderat en bred sådan, kapabel att möta bibliotekariers behov när de uppstår.⁷ Det är när den generella defini- tionen av intellektuell frihet tar formen av specifika påståenden, t.ex. angående internetfilter på offentliga datorer, som människor kommer att tolka innebör- den av begreppet olika.

Definitionsfrågan har dryftats i domstolar i flera sekel och inga slutgiltiga och specifika definitioner har formulerats. Censur och intellektuell frihet går helt enkelt inte att definiera exakt och en gång för alla. Dessa begrepp berör våra föränderliga attityder, fördomar och personliga föreställningar om sociala fenomen som t.ex. lagar.⁸ Meningen med intellektuell frihet är alltså inte en gång för alla given, även om det naturligtvis går att tala om termen på det viset.

Betydelsen varierar beroende bl.a. på hur man ser på individers rättigheter och det omgivande samhället; att meningen inte är absolut gör, enligt min mening, begreppet vetenskapligt intressant att studera. Det är i skärningspunkten mellan t.ex. känslor, värderingar och politiska beslut som innebörder framträder.

Begreppet identitet, till sist, är ett försök att besvara frågan om hur vi, både individuellt och kollektivt ser på oss själva i förhållande till hur andra betraktar oss.⁹ Identitet är i många bemärkelser en relationell term, inte bara för att den handlar om förhållandet mellan ett ”jag” och ett ”du”, eller ett ”oss” och ”de andra”, utan även för att den inbegriper en relation mellan ett samhälles strukturella nivå och individnivån.¹⁰ Om man betonar den relationella aspekten följer att identitet inte är något en människa eller ett land naturgivet har. Identi- teter skapas och är hela tiden under förhandling, t.ex. i samband med att diskurser formuleras, förhandlas, förstärks eller förkastas.

Forskningsläge

Ämnet och frågeställningen för uppsatsen kräver att jag sätter mig in i forsk- ning från olika fält: intellektuell frihet och identitetsstudier. När det gäller forskningen kring intellektuell frihet och nationell identitet finns en mycket

7 Krug, 2002a, s. 3.

8 Curry, Ann, 1997, The Limits of Tolerance: Censorship and Intellectual Freedom in Public Libraries, s.

8 f.

9 Kinnvall, Catarina, 2003, ”Identitetsstudier: en översikt”, s. 11.

10 Kinnvall, 2003, s. 12.

stor mängd forskning. Jag gör därför inte anspråk på att vara fullständig, utan försöker peka på några viktiga tendenser.

Intellektuell frihet

Begreppet intellektuell frihet får, som nämnts, sin precisa betydelse i relation till andra sociala, kulturella, ekonomiska och politiska faktorer. Utöver sin grunddefinition – yttrande- och åsiktsfrihet – blir därför intellektuell frihet i någon mån vad forskaren väljer att relatera det till. Intellektuell frihet är där- med ett historiskt förankrat begrepp, vilket avspeglas genom att en stor del av forskningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Ett talande exempel är Dee Garrisons Apostles of Culture: The Public Librarian and American Soci- ety, 1876–1920 (1979). Garrison lyfter bl.a. fram att det amerikanska offentliga biblioteket under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet sågs som ett sätt att hantera industrisamhällets sociala problem.¹¹

Inom det sociokulturella perspektivet tycker jag mig se att vissa årtal och dokument fungerar som fixpunkter kring vilka man strukturerar sin forskning.

En viktig startpunkt är t.ex. 1876 då American Library Association (ALA) grundades. Föreningen är idag en av världens äldsta och största biblioteks- organisationer med fler än 64 000 medlemmar.¹² Evelyn Geller visar i For- bidden Books in American Public Libraries, 1876–1939: A Study in Cultural Change (1984) hur ALA:s ledare 1876 förespråkade ståndpunkten att bib- liotekarier skulle undvika kontroversiella böcker och utöva moralisk censur.

1939, däremot, hävdade föreningens språkrör att bibliotekariens roll var att skydda friheten att läsa. Att Geller väljer att avsluta sin studie 1939 är ingen slump. Det var då som ALA antog den första versionen av Library Bill of Rights – kardinaldokumentet i diskursen om intellektuell frihet – och året 1939 utgör därför ytterligare en fixpunkt i forskningen.¹³ Det vore dock fel att säga att principen om intellektuell frihet 1939 plötsligt slog igenom i praktiken, även om ALA:s företrädare då hävdade detta begrepp som grundläggande för biblio-

11 Se även artiklar som t.ex. Goldstein, Daniel, 2003, ”The Spirit of an Age: Iowa Public Libraries and Professional Librarians as Solutions to Society’s Problems, 1890-1940” och Sweeney, Meghan M., 2005,

”Checking Out America: Libraries as Agents of Acculturation in Three Mid-Century Girls’ Books”.

12 ALA, sidan uppdaterad 2007, The Voice of America’s Libraries, http://www.ala.org/ (2007-04-11).

13 Nämnas kan att även Library Bill of Rights har varit fokus för undersökningar, t.ex. Frické, Martin, Mathiesen, Kay & Fallis, Don, 2000, ”The Ethical Presuppositions behind the Library Bill of Rights”.

Denna artikel diskuteras i sin tur kritiskt av Doyle, Tony, 2002, ”A Critical Discussion of ‘The Ethical Presuppositions behind the Library Bill of Rights’”.

teksverksamhet. Det var först efter andra världskriget som intellektuell frihet började utvidgas, bl.a. genom att Library Bill of Rights stärktes 1948.¹⁴

Louise S. Robbins har, utifrån bl.a. professionaliseringsteorier, tagit sig an ALA från 1939 och 30 år framåt i Censorship and the American Library: The American Library Association’s Response to Threats to Intellectual Freedom, 1939–1969 (1996). I denna bok visas på en rad saker som är viktiga för den här uppsatsens syfte. Det handlar för det första om att amerikanska bibliotekariers yrkesidentitet är intimt sammankopplad med processen att definiera inne- börden i begreppet intellektuell frihet i praktiken. Robbins ser ALA:s ställ- ningstaganden, föreningens försvar av intellektuell frihet, i ljuset av att biblio- tekarier försökte etablera sitt yrke som en profession. Med intellektuell frihet skapade bibliotekarier ett slags domän som krävde deras professionella exper- tis. Att etablera intellektuell frihet som professionens främsta ansvarsområde var för det andra ett sätt att kontra återkommande hot, t.ex. censurförsök under andra världskriget, mot bibliotekets sociala roll som ”education for democratic living”.¹⁵ Kopplingen mellan bibliotek och demokrati förstärks alltså genom diskursen om intellektuell frihet; bibliotekets sociala roll blir att bilda männi- skor i ett demokratiskt leverne, inte att som tidigare värna om den allmänna goda smaken.

Intellektuell frihet och demokrati utgör en egen kategori inom forskningen.

Ett tidigt vetenskapligt verk där relationen mellan intellektuell frihet och de- mokrati i ett bibliotekssammanhang diskuteras är Sidney Ditzions bok Arsenals of a Democratic Culture: A Social History of the American Public Library Movement in New England and the Middle States from 1850 to 1900 (1947).

Boken är utgiven av ALA och bygger på Ditzions doktorsavhandling. Ett senare exempel, också utgivet av ALA, är samlingsverket Libraries & Demo- cracy: The Cornerstones of Liberty (2001). I detta verk, som tar upp både historiska och samtida liksom teoretiska aspekter, bekräftas den ofta upprepade tesen att en demokrati förutsätter att alla medborgare har fri tillgång till infor- mation, och att biblioteket är en av de institutioner som erbjuder denna vari- ation i utbud. Hur denna demokratiska funktion realiseras, och vilka hinder

14 Starr, Joan, 2004, ”Libraries and National Security: An Historical Review”, http://www.firstmonday.dk /issues/issue9_12/starr/index.html (2007-03-03). Joan Starr är verksam vid School of Library and Information Science vid San José State University.

15 Robbins, 1996, s. 151. Se också Byrne, Alex, 2003, ”Necromancy or Life Support? Libraries, Demo- cracy, and the Concerned Intellectual”, t.ex. s. 120. Byrne nämner också hur viktiga nationalbibliotek är för nationell identitet, bl.a. genom att de samlar en nations kulturarv, se s. 119 f. Byrne är universitets- bibliotekarie vid University of Technology i Sydney, Australien. Han var president för IFLA 2003-2005 samt perioden 2005-2007.

som funnits under årens lopp, diskuteras också – bibliotekariers yrkesmässiga och sociala roll blir att stå emot försök till censur. Relationen mellan intellekt- uell frihet på bibliotek och demokrati är dock mer problematisk än så. Det finns exempel på hur bibliotekarier, när det gäller nationens säkerhet, gått cen- surens ärenden utan större protester, vilket t.ex. Joan Starr visar i en översikts- artikel av historisk karaktär, ”Libraries and National Security: An Historical Review” (2004) i tidskriften First Monday.

I forskningen framträder censur som antitesen till intellektuell frihet. ALA anlägger ett brett synsätt på censur och inkluderar även ”efforts to ban, pro- hibit, suppress, proscribe, remove, label, or restrict materials.”¹⁶ Om censur har det skrivits mängder. Det kan röra sig om rena listor på förbjudna böcker som på sajten Banned Books Online.¹⁷ Andra verk sätter in censuren i en kontext, som t.ex. Censorship and Silencing: Practices of Cultural Regulation (1998).

En speciell kategori litteratur är den som, ofta utifrån ett kritiskt samhälls- perspektiv och en bred definition av intellektuell frihet, talar om bibliotekariers självcensur. Den radikala bibliotekarien och katalogisatören Sanford Berman har publicerat böcker och artiklar om sådan självcensur, vilka bl.a. diskuterar hur de ämnesord som bibliotekarier konstruerar när det gäller människor upp- rätthåller en rådande över- och underordning. Ett exempel är Bermans bok Prejudices and Antipathies: A Tract on the LC Subject Heads Concerning People (1993).

Utöver censurförsök i form av enskilda titlar som ifrågasätts och, i lägre grad, bibliotekariers självcensur, behandlar litteraturen även försök att på olika sätt reglera bibliotekens verksamhet. Ett exempel är när federala agenter med hjälp av nya maktbefogenheter skall säkra nationens säkerhet, vilket synliggör relationen mellan offentliga bibliotek och det omgivande samhället. Herbert N. Foerstel har bl.a. skrivit om USA PATRIOT Act och bibliotek i Refuge of a Scoundrel: The Patriot Act in Libraries (2004). Foerstel är mycket kritisk till den nya lagen som han hävdar är ett hot mot intellektuell frihet, bl.a. genom de ökade befogenheter som lagen ger FBI.¹⁸ När det gäller USA PATRIOT Acts påverkan på bibliotek framträder ett mer ambivalent synsätt, jämfört med

16 Krug, 2002a, s. 4.

17 Banned Books Online, [webbsajt av John Mark Ockerbloom], 1993-2005,

http://digital.library.upenn.edu/books/banned-books.html (2007-04-17). Se även t.ex. 100 Banned Books:

Censorship Histories of World Literature, 1999, ed. Nicholas J. Karolides, Margaret Bald &

Dawn B. Sova. En reviderad utgåva utkom 2005.

18 Se även t.ex. Stansbury, Mary, 2005, ”A Basis for Baseless Hysteria? Philosophy and Practice of Protection of Privacy by Public Librarianship in the United States”, http://upress.kent.edu/Ammar/00%20 table%20of%20content.htm (2007-04-11).

Foerstels, i de elektroniska enkätundersökningar som utförts vid Library Re- search Center (LRC) vid University of Illinois. Av denna studie att döma verkar inte den praktiska biblioteksverksamheten ha påverkats i någon högre grad av den nya lagen, även om det är svårt att dra generella slutsatser.¹⁹

1960-talet utgör ytterligare en viktig historisk period i forskningen om in- tellektuell frihet. Under denna tid började amerikanska s.k. ”social respons- ibility”-bibliotekarier, påverkade av erfarenheter från medborgarrättsrörelsen, uppmärksamma att biblioteket som samhällsinstitution inte var så neutral som förespråkarna för intellektuell frihet tagit för givet. I Intellectual Freedom and Social Responsibility in American Librarianship, 1967–1974 (2001) använder sig Toni Samek bl.a. av hegemonibegreppet. Hon beskriver hur en grupp radikala bibliotekarier under 1960- och 1970-talen försökte göra ALA uppmärksamt på konflikten mellan principen om intellektuell frihet och den praktiska tillämpningen av denna grundsats. Bibliotekarier anmärkte t.ex. på det faktum att den stora mängd alternativa tidskrifter som producerades inte alls reflekterades i bibliotekens samlingar.²⁰ Det offentliga biblioteket blir ur det här samhällskritiska perspektivet något annat än enbart ett demokratiskt forum, nämligen ett instrument för ”reproduction of social class and maintaining the dominance of the literate and educated.”²¹

Slutpunkten för Sameks studie är 1974, året efter ”the Berninghausen De- bate” som utspelade sig mellan företrädare för intellektuell frihet resp. ”social responsibility”. Library Journal hade 1972 publicerat en artikel av David K. Berninghausen med titeln ”Antitheses in Librarianship: Social Responsibil- ity vs. The Library Bill of Rights”. Berninghausen företrädde ståndpunkten att principen om intellektuell frihet bäst tjänas genom att bibliotekarier är neutrala.

19 Estabrook, Leigh S. m.fl., 2003?, Public Libraries and Civil Liberties: A Profession Divided, http://lrc.lis.uiuc.edu/web/PLCL.html (2007-04-11). En anledning till den relativt låga siffran, att federala och lokala myndigheter besökt 545 bibliotek 2002, kan vara att lagen i sig förbjuder den som tagit emot en förfrågan att diskutera denna. I ett svenskt biblioteks- och informationsvetenskapligt sammanhang har det skrivits magisteruppsatser om bibliotek och USA PATRIOT Act, t.ex. Karlsson, Åsa, 2004, Debatten kring Patriot Act: American Library Association’s och den amerikanska regeringens förhållningssätt till The USA Patriot Act of 2001 och Pettersson, Jonas och Thorell, Charlotta, Biblioteket i terrorns tid: en studie av hur the USA Patriot Act har påverkat tre amerikanska bibliotek. Den först uppräknade uppsatsen använder sig av etikteorier på debattinlägg och den sist uppräknade uppsatsen brukar intervjuer med amerikanska bibliotekarier utifrån teorier som informationsfilosofi och social epistemologi.

20 Samek, Toni, 2001, Intellectual Freedom and Social Responsibility in American Librarianship, 1967–

1974, s. 2. Se även Alcock, Taralee, 1999, Free Speech for Librarians? A Review of Socially Responsible Librarianship, 1967–1999, [paper], http://juteux.net/rory/Alcock.html (2007-03-27). Alcock visar bl.a. på ett mönster, från 1960- till 1990-tal, när det gäller hur “social responsibility” beskrivits av mittenfåran i amerikansk biblioteksverksamhet: intellektuell frihet ställs mot “social responsibility” och biblioteksfrågor ställs mot icke biblioteksrelaterade frågor.

21 Byrne, 2003, s. 122.

De kritiska röster som 1973 gjorde svarsinlägg i Library Journal hävdade att det är omöjligt att vara neutral i en orättvis värld och att social aktivism är ett sätt att realisera intellektuell frihet.²² Sameks studie har tydliggjort för mig att intellektuell frihet kan debatteras. Termen är präglad av värderingar och på- verkas av det omgivande samhället. Den neutralitet som många av diskursens företrädare har tagit för given, eller inte diskuterat, kan ifrågasättas.²³

Frågan om neutralitet kontra socialt ansvar närmar sig bibliotekariers egna attityder till begrepp som intellektuell frihet. Medan Toni Sameks bok, som re- fererades ovan, intar ett aktör-strukturperspektiv, fokuserar andra studier i högre grad på aktörerna genom att ta utgångspunkten i intervjuer med aktiva bibliotekarier.²⁴ Ett exempel på en studie grundad i intervjuer är The Limits of Tolerance: Censorship and Intellectual Freedom in Public Libraries (1997) där Ann Curry huvudsakligen jämför Storbritannien och Kanada, via intervjuer med olika bibliotekschefer, men även återkommer till amerikanska förhåll- anden. En röd tråd i detta verk, liksom i flera andra nyss nämnda avhandlingar, är spänningen mellan teori och praktik. Att intellektuell frihet inte är ett neu- tralt begrepp, utan präglat av värderingar, blir också märkbart i den litteratur som handlar om bibliotekariers yrkesetik/biblioteksvetenskapens etik, som tycks ha fått ett ökat akademiskt intresse under senare år.²⁵

22 Library Journal reproducerade 1993 – då striden mellan dessa två positioner blossade upp på nytt – vissa av 1970-talets artiklar under sektionen Library Journal Classics, se Berninghausen, David, 1993,

”Social Responsibility vs. the Library Bill of Rights”, s. S1-S3 samt Wedgeworth, Robert S. & Summers, William F. m.fl., 1993, ”The Berninghausen Debate”, S3 ff.

23 När det gäller samhället i vår egen tid fokuserar viss litteratur på bibliotek i den s.k. digitala inform- ationsåldern. International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) har t.ex. gett ut översikten Intellectual Freedom in the Information Society, Libraries, and the Internet (2003), en bok som täcker 88 länder. Boken uppmärksammar ”the digital divide”, d.v.s. gapet mellan de som har tillgång till internet och de som inte har det.

24 Pionjärverk i denna vetenskapliga tradition är Marjorie Fiskes och Charles Bushas studier. Fiskes Book Selection and Censorship: A Study of School and Public Libraries in California, 1959, bygger på personliga intervjuer med bibliotekspersonal, medan Bushas Freedom versus Suppression and Censorship: with a Study of the Attitudes of Midwestern Public Librarians and a Bibliography of Censorship, 1972, grundar sig på skriftliga enkätundersökningar i syfte att ta reda på bibliotekariers attityder till frihet i allmänhet och i ett bibliotekssammanhang, se Curry, 1997, s. 7 f. Jag har inte fått tag i dessa två böcker, men vill ändå nämna dem eftersom forskningsläget bör vara representativt genom att även sträcka sig bakåt i tiden. I ett svenskt sammanhang kan bl.a. nämnas att Magdalena Söderqvist, genom postenkäter, i en magisteruppsats undersökt svenska bibliotekariers inställning till intellektuell frihet, se Söderqvist, Magdalena, 2002, Intellektuell frihet på bibliotek: en undersökning av svenska biblioteks inställning till och kunskap om intellektuell frihet i teori och praktik.

25 Den internationella organisationen International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) har t.ex. gett ut The Ethics of Librarianship: An International Survey, 2002, ed. Robert W.

Vaagan. Boken är en kortfattad och generell översikt över olika länders förhållande till etik på bibliotek.

Robert Hauptmans Ethics and Librarianship, 2002, är en mer systematisk genomgång av etiska aspekter på biblioteksverksamhet. Se även artiklar i bibliotekspressen om detta ämne: Trushina, Irina, 2004,

”Freedom of Access: Ethical Dilemmas for Internet Librarians”; Weissinger, Thomas, 2005,

”Information

as a Value Concept: Reconciling Theory and Practice”, http://www.webpages.uidaho.edu/~mbolin/weissi

Identitetsstudier

Som nämndes i kapitlet om definitioner är begreppet identitet ett försök att besvara frågan om hur vi, både individuellt och kollektivt, ser på oss själva i förhållande till hur andra betraktar oss.²⁶ Den mer specifika frågan om ameri- kansk nationell identitet kommer jag att behandla i samband med teori- och metoddelen.²⁷ De senaste decenniernas identitetsforskning samlar sig kring vissa gemensamma utgångspunkter. Forskare från skilda akademiska insti- tutioner – ämnet karaktäriseras av att vara tvärvetenskapligt – har i hög grad lämnat den tidigare dominerande idén att se identitet som en naturgiven ob- jektiv enhet och fokuserar istället på att identiteter konstrueras i menings- skapande processer. Dessa processer tar sig skilda uttryck i olika sammanhang och involverar makt av något slag. Vidare lyfter forskare fram att människor kan ha en mängd olika men överlappande identiteter, att både individer och grupper skapar identiteter, och att identiteter i hög grad handlar om situations- bundna relationer mellan ett ”jag” och ett ”du” eller ”vi” och ”dem”.²⁸

I ett kapitel i boken Identitetsstudier i praktiken (2003) strukturerar Carina Kinnvall upp identitetsstudier i fyra huvudkategorier, utifrån deras teoretiska perspektiv. Hon talar om makrosociologiska perspektiv; mikrosociologiska perspektiv; sociala identitetsteorier/sociala kategoriseringsteorier (vilka befinn- er sig på gränsen mellan makro- och mikronivå där identitet studeras som grupprocesser) samt psykologiska teorier kring identitet.²⁹

Samtliga ovanstående teoretiska perspektiv förhåller sig till några huvud- frågor. För det första handlar det om relationen mellan aktör/individ och struk- tur/kontext. Samtida identitetsstudier verkar teoretiskt framhålla att det inte går att skilja på dessa nivåer. För det andra rör det sig kring frågan om huruvida

nger.htm (2007-05-01) och Fenner, Audrey, 2002, ”Placing Value on Information”, http://www.webpages.uidaho.edu/~mbolin/fenner.html (2007-05-01).

26 Kinnvall, 2003, s. 11.

27 Jag vill redan här inflika att jag har sökt efter litteratur som kopplar samman (amerikanska) bibliotek och nationell identitet, en sökning i Library of Congress, på ”national identity” och ”library”, gav så få för uppsatsens syfte relevanta träffar att jag valt att dela upp forskningen i två huvuddelar. För att illustrera vad jag menar kan nämnas att det närmaste jag kom var en träff i New Frontiers in Public Library Research, 2005, ed. Carl Gustav Johannsen & Leif Kajberg. Andrew Cranfields artikel ”National Identity as Cultural Policy with Emphasis on the Library as an Institution” behandlar den danska kulturministerns införande av nationell identitet på den politiska dagordningen i Danmark. Cranfield skriver att folkbibliotek kan spela en central roll för den offentliga debatten om nationell identitet, eftersom människor har förtroende för denna institution, även om det bör fokusera mer på processen att debattera än att definiera elementen i denna identitet. Den studie jag gör syftar dock inte till att undersöka en debatt om nationell identitet som skulle kunna pågå på biblioteket, utan den vill visa på hur bibliotekariernas egen diskurs om intellektuell frihet intimt hänger samman med en nationell identitetskonstruktion: American Creed.

28 Se t.ex. Kinnvall, 2003, s. 12.

29 Kinnvall, 2003, s. 13.

människor har en oförändrad kärnidentitet eller inte. Som nämnts har många forskare övergivit tanken på att människor har en stabil identitet och börjat betrakta identiteter som överlappande, skiftande och socialt konstruerade.³⁰ Jag ansluter mig till synsättet att nationell identitet inte bara bör studeras på strukturell nivå utan att det mest fruktbara är ett s.k. aktör-strukturperspektiv.³¹

När det gäller vår egen tid uppmärksammar flera forskare att globalisering- en, och upplösningen av tidigare samhällstrukturer som nationalstaten, resul- terat i en kris för stabila identiteter. Globaliseringen innebär, har det hävdats, en fragmentering av det kulturella landskapets indelning i kategorier som klass, genus, sexualitet, etnicitet, ras och nationalitet, vilka gett oss stabila för- ankringar som sociala individer. Denna transformering förändrar också våra personliga identiteter och underminerar vår upplevelse av oss själva som inte- grerade subjekt.³²

Kulturteoretikern Stuart Hall ger en träffande historisk överblick över för- ändringen av innebörden av identitetsbegreppet i sin diskussion av huruvida det faktiskt föreligger en generell identitetskris under vår tid eller inte. Upp- lysningstidens syn på identitet grundades på ett antagande om den mänskliga naturen som en rationell individ vars centrum, identiteten, utgjordes av en inre kärna som var den samma trots förändringar under livet. En annan typ av identitet, den sociologiska, skapades i takt med att det moderna samhället blev alltmer komplext – individens inre kärna ses inte längre som helt autonom utan tillkommen i relation till andra individer och sociala sammanhang. Företrädare för den tredje, den postmoderna, synen på identitet, skriver Hall, lyfter fram att människors identitet inte består av någon fast och inre kärna utan att den är fragmenterad, mångfaldig och föränderlig.³³

Halls distinktioner mellan tre historiskt förankrade identitetsbegrepp kan ses som diskurser som varit dominerande under en viss tid, men som inte ute- sluter andra betydelser av identitet. Vad jag menar är att även om upplysnings- synen, en stabil inre kärna, på identitetsbegreppet var den rådande bland eliten i västerländska samhällen under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, är det svårt att utesluta att identiteter under epoker före globaliseringen i praktiken inte konstruerades som skiftande, överlappande, flerfaldiga, mot-

30 Kinnvall, 2003, s. 11-34.

31 Ett aktör-strukturperspektiv är en pragmatisk hållning som inte vill utesluta varken aktörer eller strukturer utan flyttar fokus från de generella till de konkreta handlingssammanhangen, se Dahlgren, Stellan & Florén, Anders, 1996, Fråga det förflutna: en introduktion till modern historieforskning, s. 140.

32 Hall, Stuart, 1992, Modernity and its Futures, s. 274 f.

33 Hall, 1992, s. 275 ff.

sägelsefulla. Vi kanske inte känner till dessa komplexa processer, men det är ju en annan sak. Att vi vet så mycket om identitetskonstruktioner idag, eller kanske snarare om mediala representationer av dessa, är kanske delvis på grund av de globala medieföretagens stora genomslagskraft – identitetspolitik säljer. Eller annorlunda uttryckt: de exakta identitetsformeringarna måste stud- eras genom empiriska exempel, vilket dock inte motsäger att det i varje givet historiskt ögonblick och i varje samhälle existerar en dominerande definition av begreppet identitet.

Det blir således möjligt att även i våra postmoderna tider på ett konstruk- tivt sätt tala om människors behov av en upplevelse av en stabil inre kärna, i betydelsen kontinuitet trots förändringar. En upplevelse av tidsmässig kontinuitet kan ses som en universell mänsklig existentiell premiss, vilket bl.a.

den tyske historieteoretikern Jörn Rüsen hävdat. Han har skrivit om identiteters funktion, och lyft fram att identitet ofta har en viktig historisk dimension.

Historiskt identitetsskapande syftar till att göra förändringar meningsfulla i förhållande till ett samtida samhälle, vilket blir betydelsefullt både på individ- och nationsnivå. När det gäller kulturella identiteter menar Rüsen att forskare kan undvika etnocentrism om han eller hon betraktar en specifik kultur som en kombination av element som delas av andra kulturer. Detta perspektiv pre- senterar olika kulturers annorlunda drag som en spegel som syftar till att bättre förstå den egna kulturen; det inkluderar det annorlunda istället för att använda det som en segregerande princip och det uppmuntrar igenkänning och ömse- sidighet hos människor i andra kulturer än den egna.³⁴

Den erfarenhet som människor delar är, enligt Rüsen, en universell upp- levelse av ”contingency” (ovisshet, tillfälligheter), av brott i våra livs tids- dimension, allt från födelse och död till grusade förväntningar.³⁵ Erfarenhet av sådana tidsmässiga brott kräver att människor utvecklar ett tidskoncept, kring

”temporal change and development, which makes the contingent occurences meaningful with respect to everyday human activities and a group’s stable ord- er of change.”³⁶ Exempel på sådana meningsskapande ordningar av tid kan t.ex.

vara att ”gud styr världen” eller att samhällen ständigt skulle utvecklas till det bättre.³⁷

34 Rüsen, Jörn, 1996, ”Some Theoretical Approaches to Intercultural Comparative Historiography”, s. 11.

35 Rüsen, 1996, s. 11.

36 Rüsen, 1996, s. 12.

37 Rüsen, 1996, s. 13.

Det postmoderna tankegodset om flerfaldiga identiteter, reaktionen mot upplysningsfilosofins antagande om identitet som en inre kärna, blir ur det här perspektivet en strategi i sig för att förhålla sig till tidsmässiga förändringar.

Jag anser att det rimligaste är, bl.a. utifrån empiriska iakttagelser, att anta att identitetsformeringar i praktiken inte handlar om ett antingen eller-förhållande, d.v.s. mångfaldiga identiteter eller en inre stabil kärna, utan om både ock.

Teori: diskursanalys

Jag har valt diskursanalys som ett teoretiskt ramverk för den specifika emp- iriska studien, då det är ett perspektiv som är relevant för uppsatsens syfte.

Diskursanalysen problematiserar nämligen både samhälleliga maktstrider om centrala begrepp och lyfter fram att kollektiva identiteter är socialt konstruer- ade. Eftersom begreppet diskursanalys är en vag term som ibland orsakar för- virring – diskurs tycks vara allt och därmed inget – är det viktigt att utröna vad som är den vetenskapliga vinsten med detta perspektiv. Vad tjänar man på att använda en diskursanalys? För att besvara denna fråga räcker det inte med att definiera ordet diskurs, t.ex. som ”system av representationer av verkligheten som reglerar vad som kan/inte kan sägas om denna verklighet.”³⁸ Inte heller att som den danska forskaren Gudrun Christensen gör, att dela upp diskursbe- greppet i olika nivåer: objekt, subjekt och begrepp. Objekt är de ämnen som blir omtalade enligt vissa mönster. Subjekt är de positioner utifrån vilka aktörer talar. Begrepp, i Christensens tappning, är de koncept som formuleras av diskursens företrädare och som uttrycker idéer om objekt och subjekt.³⁹

Den vetenskapliga vinsten ligger, enligt min mening, i diskursanalysens problematisering av de antaganden om hur världen är beskaffad och vad vi kan veta om den. Medvetet eller inte utgår forskare från sådana ontologiska och epistemologiska premisser när de analyserar mänskliga utsagor i olika former.⁴⁰

Socialkonstruktivistisk världssyn

Företrädare för det diskursanalytiska perspektivet riktar kritik mot antagandet att humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kan avspegla verkligheten, genom att ur stora observerbara datamängder hitta samband och utveckla kate-

38 Hall, 2003, s. 115.

39 Christensen, Gudrun, 1994, Diskursanalyse: et bidrag til metodeudvikling, s. 8 f.

40 Jag kommer att använda mig av sekundärlitteratur i behandlingen av diskursanalys som teori och metod av den anledningen att jag inte gör en strikt diskursanalys utan hämtar inspiration från den.

gorier och generella lagar.⁴¹ En gemensam utgångspunkt för olika diskurs- analyser är därför en socialkonstruktivistisk syn på världen, vilket betyder att vår kunskap om verkligheten inte ses som objektiv utan som konstruerad gen- om de sätt varigenom vi erfar och organiserar våra intryck och upplevelser.⁴² Diskuranalysens huvudinvändning gentemot positivism och hermeneutik bygg- er inte nödvändigtvis på ett antagande om att det inte skulle existera en yttre verklighet eller att människor inte agerar utifrån motiv och intentioner, utan på frågan vad vi egentligen kan få reda på genom att analysera människors varier- ande utsagor. Diskursanalytiker poängterar att det är väldigt svårt att veten- skapligt hantera dessa variationer bland människors yttranden.⁴³

Det ligger en hel del i denna kritik mot en realistisk uppfattning av mänsk- liga uttalandens relation till en yttre eller inre verklighet. Jag håller därför med om antagandet att människors yttranden inte på något enkelt sätt speglar en verklighet, utan att de ofta är diffusa och föränderliga. Det kan bli problem- atiskt att ur denna komplexa väv av utsagor utläsa de ”sanna” intentionerna.

Diskursanalytikerna har således en poäng i sin övergripande kritik av att en del av den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen underbetonat de motsägelsefulla aspekterna av människors tal och istället behandlat dem som enbart rationella återspeglingar av yttre eller inre världar. Men inte ens en strikt diskursanalytiker kan gå med på att mänskliga utsagor alltid i alla sammanhang skulle vara kaotiska och motsägelsefulla, för i så fall skulle de inte bemöda sig med att försöka kommunicera sina diskursanalyser till andra akademiker. Även om det är vetenskapens spelregler, källkritik och diskussion på rationella grunder, som möjliggör att forskare kan kommunicera sina resultat med varandra, måste det ändå innebära att även diskursanalytikern anser att människors utsagor kan vara rationella.

Kanske har diskursanalysen i sin betoning av det som varierar i människors utsagor i sin tur underbetonat det rationellas roll, vilket skulle kunna få konse- kvenser när man diskuterar diskursiva strukturer. Det är inte helt otänkbart att det dels skulle kunna finnas språkmönster som faktiskt är rationella utanför vetenskapens hägn, dels språkmönster som iklätt sig en rationell dräkt, men som vid en närmare granskning är tämligen irrationella och osamman- hängande. Vad jag vill komma fram till är att motsatsställningen mellan

41 Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj, 1994, Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, s. 281.

42 Sveningsson, Lövheim & Bergquist, 2003, s. 121.

43 Alvesson & Sköldberg, 1994, s. 283.

rationalism, å ena sidan, och diskurser och identitet, å den andra, till viss del är konstruerad. Jag anser att teoretikern Jürgen Habermas bidrar till en nyansering av denna dikotomi när han påpekar att talakter mellan människor är rationella i den meningen att vi genom dessa processer vill bli införstådda och sam- förstådda med varandra.⁴⁴ Med detta inte sagt att rationalismen kan användas, och har använts, för att etablera en maktposition gentemot andra människor.

Vad man dock kan fråga sig är om det i de fallen verkligen handlar om rationalism så som Habermas talar om den, som en kommunikativ dialog och samförstånd baserat på rationell basis. Mitt antagande blir att människans existentiella premiss rymmer både rationalism (som ett grundläggande kom- munikationsmedel och den instrumentella maktvarianten) och ständiga identi- tetskonstruktioner. Jag kommer att försöka använda mig av detta resonemang i uppsatsen genom att inte bara titta på språkmönster utan även undersöka bärkraften i de faktiska argument som olika aktörer använder.

Språkets särställning och maktbegreppet

Språket intar en särställning inom diskursanalysen, eftersom det är genom orden som en stor del av ordnandet av världen sker. Perspektivets struktural- istiska språksyn är ytterligare en gemensam utgångspunkt för diskursanalytiker. Man lyfter fram att språket är stöpt i olika mönster där de ingående tecknen får sin innebörd i relation till andra tecken och i förhållande till det sammanhang i vilket de används.⁴⁵ Utifrån den epistemologiska kritiken mot åsikten att språket avspeglar verkligheten fokuserar diskursanalytikern istället på det han eller hon faktiskt tror sig kunna blottlägga: olika språkmönster i tal och skrift vilka sedan sätts i relation till andra diskurser.

Språkliga utsagor ses alltså som delar i en större helhet av verklighetsrepresentationer, vilka varierar beroende på vilka regler som gäller i olika sammanhang.⁴⁶

Det jag skulle vilja påpeka är att även om forskaren lyfter upp analysen till en högre abstraktionsnivå, och söker plocka fram de mönsterartade sätt som språket används på, är inte han eller hon immun mot risken att undersökningen får en negativ strukturalistisk slagsida, d.v.s. börjar bygga skenbart logiska och slutna språksystem som bortser från yttranden som är svårplacerade i systemet.

Ett skäl till att jag inte kommer att göra en teknisk diskursanalys, i den be-

44 Månsson, Per, 2004, ”Jürgen Habermas och moderniteten”, s. 326 f.

45 Sveningsson, Lövheim & Bergquist, 2003, s. 120 f.

46 Se t.ex. Hall, 2003, s. 110.

märkelsen att man bygger ekvivalenskedjor, är att jag inte vill riskera att falla i den strukturalistiska fällan.

Det är bl.a. i samband med diskursanalysens potentiella strukturalistiska överbetoning som begreppet makt blir relevant. Portalfiguren framför alla andra när teoretiker diskuterar makt och diskurser är Michel Foucault. Makt enligt Foucault finns i alla sociala relationer och han förespråkar därför en forskning som studerar maktens processer och resultat. Foucault menar att maktrelationer aldrig är okomplicerade återspeglingar av t.ex. klassrelationer.⁴⁷ Statsvetaren Patrik Hall anser att en av de främsta poängerna i Foucaults verk är att han påvisat samband mellan hur ett fenomen omtalas och hur det konkret organiseras i praktisk handling och i institutionell form.⁴⁸ På det viset handlar diskursanalys inte enbart om språksystem utan kopplas även till mänsklig prak- tik, vilket är ett väsentligt påpekande då diskurser ibland definieras som språk- mönster som för tankarna till enbart texter eller tal. Foucault har dock fått kritik för att hans maktbegrepp skulle vara orörligt och bortse från frågan om hur historisk förändring går till.⁴⁹ Hall menar dock att Foucault aldrig ifrågasatt huruvida människan har kapacitet till självständig handling, utan det hans livsverk har handlat om är att visa hur moderna kunskapsdiskurser utövar makt över subjekt.⁵⁰ ”Subjekt” i det här sammanhanget betyder ”någon som under- ordnas/underkastas en given ordning och makt”.⁵¹

Vad som poängteras, av både Foucault och Hall, är istället att den social- konstruktivistiska synen på världen inte innebär att varje enskild individ på egen hand konstruerar denna värld, utan att själva grunden för sociala kon- struktioner är makt, som alltid uppstår i kollektiva sammanhang, över subjektet.⁵² Att hävda att premissen för människors sociala konstruktioner är maktrela- tioner behöver inte betyda att individer är fångna i slutna system av diskurser.

Ernesto Laclau och Chantal Mouffe har enligt Hall betonat att just för att sociala relationer är maktfyllda förekommer strider om t.ex. betydelser av centrala begrepp, sammandrabbningar som i sig rymmer en förändrande potent- ial.⁵³ Mot bakgrund av detta resonemang kommer det att bli viktigt för mig att i materialet lokalisera de skärningspunkter där olika perspektiv bryts mot varandra.

47 Lindgren, Sven-Åke, 2003, ”Michel Foucault och sanningens historia”, s. 360.

48 Hall, 2003, s. 117.

49 Hall, 2003, s. 134.

50 Hall, 2003, s. 134.

51 Lindgren, 2003, s. 349.

52 Hall, 2003, s. 112.

53 Hall, 2003, s. 134.

Metod: kritisk diskursanalys av texter

Teori och metod i ett diskursanalytiskt sammanhang är, som ofta brukar på- pekas, två sidor av samma mynt. I boken Att fånga nätet: kvalitativa metoder för Internetforskning (2003) presenteras en mall för kritisk diskursanalys som har tre nivåer. Kritisk diskursanalys beskrivs som en riktning som i hög grad intresserar sig för hur kontexter bidrar till texters tolkning och bruk, utifrån antagandet att texter fyller en ideologisk funktion vid konstruktion av t.ex.

identiteter. Fokus ligger bl.a. på maktfrågor och samhälleliga motsättningar.⁵⁴ Kritisk diskursanalys framhäver alltså den dimension av diskursen där språk- mönster relateras till människors sociala, kulturella och historiska situation.⁵⁵

Författarna har hämtat mallen från Norman Faircloughs böcker i ämnet kritisk diskursanalys. Jag kommer att använda det tredelade analysschemat som ett sätt att orientera mig i det empiriska materialet, jag gör alltså ingen diskursanalys i strikt mening, och går därför inte heller här till de teoretiska originalkällorna. De tre nivåerna i analysschemat är den faktiska texten och dess struktur; diskursiv praktik, d.v.s. textens produktion och användning samt social praktik, d.v.s. förhållandet mellan text och kontext.⁵⁶

I undersökningsdelen (kap. I-III) kommer jag inte att först presentera och beskriva texterna och därefter ha ett analyskapitel. Istället varvar jag beskriv- ning med analys. De tre analysnivåerna, som presenteras nedan, kommer också att varvas; det viktiga är att samtliga tre nivåer berörs och att det framgår när jag talar om uppbyggnaden av en viss text/grupp av texter, produktionen av texterna och det sammanhang de existerar i.

De enskilda dokumenten

Analysen börjar, på den första analysnivån i schemat, med de enskilda doku- menten och deras uppbyggnad, vilket bl.a. innebär att forskaren undersöker fraser och värdeladdade ord samt de sätt som förmedlarens relation till sina ytt- randen uttrycks.⁵⁷ Om vi använder Gudrun Christensens ord handlar det på den här nivån om ”objekt”: det aktuella ämne som det talas om som sätts i samband med andra ämnen på vissa bestämda sätt. Christensens term ”begrepp” platsar också här, d.v.s. de speciella uttryck som träder fram i texten och som handlar både om talarnas positioner inom diskursen och om diskursens ämne.⁵⁸

54 Sveningsson, Lövheim & Bergquist, 2003, s. 140.

55 Sveningsson, Lövheim & Bergquist, 2003, s. 121.

56 Sveningsson, Lövheim & Bergquist, 2003, s. 143 ff.

57 Sveningsson, Lövheim & Bergquist, 2003, s. 143.

58 Christensen, 1994, s. 8 f.

Jag skulle vilja tillägga, utifrån ståndpunkten att jag inte betraktar rational- ism som något oväsentligt för en diskursanalys, att även argumentationsanalys kan vara en väsentlig beståndsdel på denna nivå. Det handlar då bl.a. om vikten av att skilja mellan logos, ethos och pathos. Logos söker övertala genom att rikta sig till intellektet, ethos handlar om den personlighet som talaren tillskriv- er sig själv för att vinna någons gehör och pathos är då talaren riktar sig till människors känslor.⁵⁹

Dokumentens produktion och användning samt deras sociala sammanhang

När det gäller s.k. diskursiv praktik, den andra nivån, frågar sig forskaren bl.a.

vilka andra texter dokumentet refererar till, vilka diskurser dessa i sin tur bygger på och vem/vilka institutioner som har producerat texten⁶⁰ Till doku- mentens produktion och användning kan man också koppla Christensens term,

”subjekt”, som är de positioner utifrån vilka individuella eller kollektiva aktör- er talar när de ordnar och kategoriserar diskursens objekt. Olika positioner för med sig skilda möjligheter och gränser.⁶¹ På den tredje nivån rör det sig om att sätta in den diskursiva texten i ett större socialt sammanhang. Då frågar man sig bl.a. vilka andra för ämnet relevanta diskurser och samhälleliga institution- ella förhållanden som existerar, och hur texterna kan ses i relation till dessa.⁶²

Att teori och metod är två sidor av samma sak framkommer framför allt vid den tredje nivån, förhållandet mellan text och det sociala sammanhang den existerar i. Enligt den tidigare nämnde Patrik Hall gäller det att efter beskriv- ningen förklara diskursens rötter och innebörd. Forskaren ställer sig frågan varför en specifik diskurs blivit så central att den regelfästs. Det handlar med andra ord om att länka diskursbeskrivningen till praktiken vilket, enligt Hall, fordrar en teoribildning utöver diskursanalysen.⁶³ Forskare, som Louise S.

Robbins som diskuterades i forskningsläget, har satt bibliotekariers försvar av intellektuell frihet i relation till professionaliseringsteorier.⁶⁴ Det går även att se diskursen om intellektuell frihet i ljuset av andra idéer. Mitt antagande är att frågan om vad det innebär att vara amerikan kommer att spela en avgörande roll i förklaringen av den biblioteksrelaterade diskursen om intellektuell frihet i

59 Bergström, Göran & Boréus, Kristina, 2005, ”Argumentationsanalys”, s. 89 f.

60 Sveningsson, Lövheim & Bergquist, 2003, s. 143 f.

61 Christensen, 1994, s. 9.

62 Sveningsson, Lövheim & Bergquist, 2003, s. 144.

63 Hall, 2003, s. 116 och s. 127.

64 Robbins, 1996, s. 3 ff.

USA. Jag använder mig alltså av en hypotetisk-induktiv metod där forskaren växlar mellan teori och empiri. Eftersom frihetsbegreppet är en del i det tanke- gods som går under samlingsnamnet ”the American Creed” har detta blivit länken mellan diskursbeskrivning och diskursförklaring i den här uppsatsen.

Innan undersökningskapitlet tar vid kommer jag därför att kort presentera det amerikanska credot som aktualiserats efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001.

”The American Creed”

Nationer världen över konstrueras kontinuerligt i sociala självdefinitions- processer. I många fall handlar det om att individer eller grupper hävdar en ge- mensam historisk tradition som grundvalen för en nations existens, och inte genom att man skapar en medveten ideologi – det senare är dock fallet i USA.

Grundlagsfäderna tvingades att avsiktligt ställa sig frågan: hur skall vi organis- era oss? Vad innebär det att vara amerikan? Med en hänvisning till den ameri- kanske statsvetaren Samuel P. Huntington, skriver William E. Hudson:

American national identity, unlike that of most other nations, is based on a set of political ideas: the American Creed. […] As a nation of immigrants, the United States contains a diversity of people with different histories, ethnic backgrounds, and religions. What has held the nation together is a widely held commitment to the ideals symbolized in the founding events of the nation, the American Revolution and constitutional ratification, and the principles found in documents connected to these events.⁶⁵

De ideal som omtalas i citatet kan summeras som ”classical liberalism […]:

limited government, the rule of law, liberty, political equality, and individua- lism.”⁶⁶ Dessa ideal måste, för att inte bli meningslösa, prövas mot reella för- hållanden. Den amerikanska historien är inte enbart en historia om frihet utan i lika hög grad en historia om ofrihet – den vita elitens behandling av den indi- anska ursprungsbefolkningen och slaveriet som institution är två slående ex- empel. Med en hänvisning till religionsvetaren Cornel West skriver Manuel

65 Hudson, William E., 2001, American Democracy in Peril: Seven Challenges to America’s Future, 3 ed., s. 61. Hudson är statsvetare verksam vid Department of Political Science vid Providence College, Rhode Island. Samuel P. Huntington är en statsvetare som definierar sig som amerikansk patriot, t.ex. i boken Who Are We? America’s Great Debate, 2004. I frågan om nationell identitet tar han ställning: han anser att USA:s identitet inte bara är utan bör utgå från “Anglo-Protestant culture, traditions, and values”, s. xviii [Foreward]. Även om jag inte håller med Huntington i hans nationalistiska ställningstaganden, där multikulturalism ses som ett hot, är hans forskning viktig eftersom den lokaliserar debattpunkter när det gäller nationell identitet och dessutom beskriver American Creed som ett politiskt koncept.

66 Hudson, 2001, s. 61.

Castells om svart historisk identitetskonstruktion i USA. Han säger att deras identitet blev den som förslavade i världens då friaste samhälle, ”eftersom endast icke-människor kunde förvägras frihet i ett samhälle som var uppbyggt på principen ’alla människor är födda lika’”.⁶⁷

När grundlagsfäderna talade om frihet för folket menade man alltså människor som sig själva, d.v.s. ”white, propertied, male Anglo-Saxon Prote- stants.”⁶⁸ Grundvillkoren för USA:s svarta befolkning var däremot, med Cornel Wests ord, ”svart osynlighet” och ”namnlöshet”.⁶⁹ American Creed är sålunda ett nationellt ideal som aktualiserar maktbegreppet i prövningen mot reella förhållanden. Under 1960-talet började rörelser som Black Power och Women’s Liberation i USA att göra motstånd mot den dominerande eliten.

Historiker fokuserade på etniska och rasmässiga konflikter samt klasstrider.⁷⁰ Vad som skedde på olika håll i det amerikanska samhället var alltså att man började tala om amerikansk identitet genom att poängtera att vissa människor varit, och är, underordnade. Att t.ex. historiker och medborgarrättsaktivister uppmärksammat de problematiska aspekterna med American Creed i relation till faktiska förhållanden betyder inte att idealen inte fortfarande är aktuella.

Terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 har aktualiserat frågor om nationell amerikansk identitet. Den tidigare nämnde statsvetaren Samuel P. Huntington målar upp en bild av ett USA i kris när det gäller nationell identitet. Vi amerikaner, säger han, står inför ett omfattande problem vad beträffar nationell identitet: Är vi ett ”vi”, är vi ett folk eller många? Om ”vi”

är ett folk, vad skiljer oss då från ”dem” som inte är oss? Är det ras, religion, etnicitet, värderingar, kultur, politik? Är USA en universell nation grundad på mänskliga värden som delas av alla människor? Är vi ett västerland som de- finieras av våra europeiska rötter och institutioner? Är vi unika med en egen- artad civilisation? Är vi en politisk gemenskap vars identitet bara existerar i ett socialt kontrakt förkroppsligade i Frihetsförklaringen och andra grundläggande dokument? Är vi multikulturella, bikulturella, unikulturella, en mosaik eller en smältdegel? Har vi någon meningsfull identitet som överskrider våra subna- tionella etniska, religiösa, rasidentiteter?⁷¹

67 Castells, Manuel, 2000, Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur, Band 2: Identitetens makt, s. 69.

68 Carroll, Peter N. & Noble, David W., 1988, 2ed., The Free and the Unfree: A New History of the United States, s. 441.

69 Castells, 2000, s. 69.

70 Carroll & Noble, 1988, s. 20.

71 Huntington, 2004, s. 9.

Frågorna om den amerikanska nationella identiteten kvarstår, säger Huntington, efter den 11 september 2001. Mitt antagande är att identitetsfrågan bearbetas på många platser i samhället, vid många institutioner, och så även i den amerikanska biblioteksrelaterade diskursen om intellektuell frihet.

Källor

Materialkategorierna kommer i första hand att presenteras efter sin huvud- sakliga funktion i uppsatsen och i andra hand efter typ. En stor del av materi- alet finns online, utan krav på lösenord. Innan materialkategorierna diskuteras kommer jag att diskutera urval och avgränsningar av källorna.

Urval och avgränsningar

Att mitt syfte inte är att kartlägga ett fenomen, t.ex. hur många gånger in- tellektuell frihet nämns i den ena eller den andra texten, har påverkat urvalet av texter. Jag vill visa på representativa tendenser i diskursen om intellektuell fri- het i ett offentligt och samtida amerikanskt bibliotekssammanhang. Jag är speciellt intresserad av aspekter som kan ses som en del i American Creed. Av den anledningen har det blivit viktigt att omfatta ett brett material, för att kunna se vissa tendenser. Patrik Hall har sålunda rätt när han skriver att beskrivningen av diskursen är det enklaste men också det mest tidskrävande steget, eftersom det kräver inläsning på ett stort antal texter.⁷² Materialet är dock systematiskt utvalt på det viset att det bör vara relevant på minst tre sätt:

för det första bör det spegla diskursens ämne, intellektuell frihet på offentliga bibliotek i det samtida USA, för det andra måste det säga något om diskursens positioner utifrån vilka aktörer agerar. För det tredje bör det handla om diskursens speciella uttryck, som säger något om både ämnet och positionerna, d.v.s. motsvara Christensens tre nivåer.

Man skulle visserligen kunna välja texter på ett mer konsekvent sätt,⁷³ men jag menar att en ytligt sett mer strukturerad teknik skulle ge en för snäv bild av denna böljande diskurs som karaktäriseras av en mängd olika aktörer som rela- terar till varandra på skilda arenor. Just dessa kopplingar, kors och tvärs, är i själva verket utmärkande för diskursidén, eftersom de antingen förstärker eller ifrågasätter vissa etablerade mönster att tala om, i det här fallet, intellektuell

72 Hall, 2003, s. 122.

73 T.ex. att plocka ut tre informationsvetenskapliga tidskrifter och presentera och analysera alla eventuella artiklar om intellektuell frihet från ett visst tidsintervall.

frihet på bibliotek. Det går därtill att argumentera att det i ett amerikanskt sammanhang blir extra viktigt att fokusera på en mångfald aktörer. Det är inte i första hand partipolitiska program som sätter den ideologiska dagordningen när det gäller värderingar, som t.ex. intellektuell frihet, utan enskilda politiker och en mängd olika lobbygrupper, ofta specialiserade på en enda fråga.⁷⁴

Det finns en inneboende svårighet när det gäller avgränsningar av en dis- kurs: var börjar och slutar den? Det mest ärliga svaret måste bli att det inte finns någon given början eller slut utan att det i hög grad handlar om vad forskaren väljer att fokusera på, ur vilket perspektiv han eller hon undersöker en diskurs. Detta betyder dock inte att t.ex. diskursen om intellektuell frihet på bibliotek preciseras var som helst i samhället eller att vilka aktörer som helst är lika relevanta att undersöka – forskaren måste argumentera för vad som är viktigt, och varför, vilket jag kontinuerligt kommer att försöka göra. Som en tidsmässig avgränsning kommer jag huvudsakligen att använda material publicerat efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001, eftersom det går att hävda att länken mellan intellektuell frihet och nationell identitet då skärps genom hotet mot den amerikanska nationen. Men jag håller inte princip- fast på denna tidsmässiga indelning; dyker det upp ett tema som refererar till- baka till 1990-talet kan det vara relevant att hänvisa till en sådan text om någonting av vikt ägde rum då. Den yttre tidsramen är dock åren omkring 2000–2006.

Primärmaterial: American Library Association

Diskurser generellt har institutionella förankringar.⁷⁵ De texter som produceras inom en institution som har ett uttalat intresse för intellektuell frihet blir där- med centrala för uppsatsen. Min materialmässiga utgångspunkt är texter som härstammar från American Library Association (ALA) och dess Office for Intellectual Freedom (OIF). ALA grundades i Philadelphia 1876 och har för närvarande fler än 64 000 medlemmar.⁷⁶ Föreningen är bl.a. genom sin storlek en fixpunkt, och maktfaktor, i ett amerikanskt bibliotekssammanhang. ALA är en omfattande organisation – där finns elva divisioner och 17 Round Tables.

Termen ”round table” refererar till en jämlik diskussionsgrupp där ingen sär- skild person sitter i högsätet och ingen är sidoordnad (som vid ett fyrkantigt bord). Divisionerna inriktar sig på en viss typ av bibliotek, t.ex. offentliga, eller

74 Se t.ex. McKay, David, Houghton, David & Wroe, Andrew, 2002, s. 2.

75 Christensen, 1994, s. 7

76 ALA, sidan uppdaterad 2007, The Voice of America’s Libraries, http://www.ala.org/ (2006-12-05).

på en typ av biblioteksfunktion, som referensarbete. Round Tables inriktar sig på specifika ämnen eller frågor, t.ex. Intellectual Freedom Round Table. Det är inget krav att amerikanska bibliotekarier måste vara medlemmar i ALA.⁷⁷

Materialet från ALA och OIF är av olika typ, både av rapporter- ande/beskrivande och opinionsbildande karaktär. Min ingång till dessa texter, som finns samlat på föreningens webbsajt på www.ala.org (2007-05-01), är be- greppet intellektuell frihet. Opinionsbildande material är mycket viktigt för uppsatsen, eftersom det är texter som formulerar föreningens ställnings- taganden i olika frågor. Det handlar om regelrätta resolutioner antagna av ALA:s styrelse (182 ledamöter) och policy- och strategidokument liksom pressmeddelanden om dessa ståndpunkter. Hit hör också uttalanden från olika enskilda aktörer inom föreningens struktur, t.ex. ALA:s president eller chefen för Office of Intellectual Freedom. Beskrivande material, t.ex. av olika verk- samheter som Banned Books Week, är också väsentligt eftersom det bl.a. visar på verksamhetens inriktning.

ALA ger därtill ut en mängd skrifter, bl.a. en manual i intellektuell frihet, Intellectual Freedom Manual, på drygt 400 sidor, som jag också använt som källmaterial. Manualen, som kommit ut i flera upplagor, diskuterar bl.a. in- tellektuell frihet i relation till konstitutionens första tillägg och ger tips om hur bibliotekarier kan förbereda biblioteket inför ifrågasättanden av material. ALA publicerar även medlemstidningen American Libraries med elva nr/år. I Ameri- can Libraries har bibliotekarier ett forum, men också andra aktörer kan publicera sig – kolumnen ”On My Mind” är ett exempel på en opinions- bildande plats i tidskriften. Office for Intellectual Freedom (OIF) som grund- ades 1967, ger tolv gånger/år ut Newsletter on Intellectual Freedom Online (tillgänglig på nätet efter prenumeration). Nyhetsbrevet hämtar mycket av sitt material från stora dagliga nyhetstidningar, som The New York Times, och är av rapporterande karaktär.⁷⁸ Både American Libraries och Newsletter on Intellectual Freedom utgör källmaterial för undersökningen.

Responsmaterial: Progressive Librarians Guild, press och hemsidor En viktig aspekt av diskursidén är att en text refererar till texter producerade i andra institutionella sammanhang. I själva verket är dessa intertextuella länkar

77 Stansbury, 2005, http://upress.kent.edu/Ammar/01%20Stansbury.htm (2007-04-11).

78 Newsletter on Intellectual Freedom betecknas som ”the only journal that reports attempts to remove materials from school and library shelves across the country”, se ALA & OIF, sidan uppdaterad 2007, Newsletter on Intellectual Freedom,

http://www.ala.org/ala/oif/oifprograms/ifpubs/nif/newsletterintellectual.htm (2007-03-05).