En mängd röster, ur olika texter, har trätt fram i den här uppsatsen som tagit sin utgångspunkt i American Library Association. Dessa röster, deras åter-kommande yttranden, utgör grunden för de ”system av verklighetsrepresenta-tioner” som formar en biblioteksrelaterad diskurs om intellektuell frihet i USA under 2000-talet. Mängden aktörer speglar att en diskurs upprättas genom en rad kopplingar kors och tvärs, mellan individer och institutioner. Det är text-ernas relation till det omgivande samhället och de andra språkmönster som finns där som stått i fokus, d.v.s. den typ av diskursanalys som brukar be-nämnas som kritisk. Jag har velat visa hur diskursen om intellektuell frihet i ett amerikanskt bibliotekssammanhang kan relateras till American Creed. Det amerikanska credot handlar om frihet, jämlikhet, individualism och ”the rule of law under a constitution”. Det går, menar jag, att relatera dagens amerikanska biblioteksdiskurs till American Creed på flera olika sätt.
ALA och bibliotekarier refererar själva i olika sammanhang till kompo-nenterna i American Creed. Den främsta textuella referensen är, som vi sett i kapitel I, den amerikanska konstitutionen som aktualiserar nationell identitet som en ideologisk idé. Det är i grundlagen som källan till det amerikanska finns enligt ett bärande resonemang i diskursen. Det språkliga mönster av ”rights” i ALA:s vokabulär som framträder i kontrast till ”challenges” är ytterst förankrat i konstitutionen; många av ALA:s egna dokument poängterar denna koppling. När det gäller ”frihet” och ”individualism” framhäver ALA att bib-liotekarier ska försvara individens rättigheter att på offentliga bibliotek ta del av information som man menar ska vara fritt tillgänglig för alla: det handlar alltså om ”equality” som också är en komponent i American Creed. När det hettar till i diskursen, i relation till USA PATRIOT Act eller statliga filtrerings-lagar, formulerar de mest röststarka bibliotekarierna uttryckligen sitt försvar av individers frihet med hjälp av nationella identitetstermer. Vi såg flera exempel på detta i kapitel II. Vad som ytterst står på spel är, menar flera bibliotekarier som uttalar sig i t.ex. pressen, bevarandet av de individuella rättigheter som
ut-gör fundamentet för den amerikanska nationen. American Creed aktualiseras även när inte aktörerna själva uttryckligen använder sig av termer som frihet och individens rättigheter. Vi har sett det genom domstolarnas roll i diskursen. ”The rule of law under a constitution” blir viktig både på så sätt att lagar sätter ramar för biblioteksverskamheten och att domstolar dömer om lagarna är konstitutionsenliga. ALA, och bibliotekarier, träder därtill själv in på den jur-idiska arenan och driver yttrandefrihetsfrågor ända upp i högsta domstolen
När det gäller diskursanalyser finns en ständigt närvarande strukturalistisk risk. Forskaren kan, utifrån relativt få texter, börja bygga språkstrukturer som tycks fristående från både samhället och andra diskursiva språkmönster. Det kan vara svårt att få grepp om hur representativt ett sådant fristående språk-mönster är. Diskursanalysens strukturalistiska fallgrop är en anledning till att jag även riktat blickarna mot bibliotekariers yttranden om själva diskursen om intellektuell frihet, vilket avhandlades i kapitel III: ”Social responsibility”. ”Social responsibility”-bibliotekarier problematiserar neutralitetsbegreppet i den principfasta diskursen om intellektuell frihet. Allt sedan 1960-talet har bibliotekarier, som bl.a. verkar inom ALA:s Social Responsibilities Round Table (SRRT) synat neutralitetskortet i diskursen om intellektuell frihet och sagt: att hävda neutralitet i ett samhälle som är vinklat i en över- och under-ordning är att stödja status quo. Att stödja ”business as usual” är därför inte en neutral position utan problematiskt om de offentliga bibliotekens mål är att fritt tillgängliggöra en mångfald idéer.
Detta kritiska perspektiv, som lyfter fram de offentliga bibliotekens bero-ende av det omgivande samhället, har slagit igenom till viss del i ALA; vi har sett två omtalade exempel på detta i uppsatsen. ALA:s styrelse har i en resolu-tion krävt att amerikanska trupper ska dra sig ur kriget i Irak och man har häv-dat ”deep concern”, i kontrast till att kräva en frigivning, när det gäller de fängslade oberoende bibliotekarierna/dissidenterna på Kuba. I takt med att ALA tagit ställning i politiska frågor har talet om ”liberal bias” i både föreningen och hela den amerikanska bibliotekariekåren ökat, ett tal som verkar sträcka sig även till andra sammanhang än de nyss nämnda.
Jag skulle avslutningsvis vilja kritiskt granska talet om ”liberal bias” och ställa frågan om dess konsekvenser. En sådan kritisk granskning är viktig efter-som talet om ”liberal bias” i vissa fall för med sig antydningar om att ett krit-iskt förhållningssätt från bibliotekariers sida skulle vara någonting oamerik-anskt eller opatriotiskt. Det kan handla, som vi sett, om att man inte skulle vilja skydda den amerikanska nationen i kriget mot terrorn och inte heller vilja
om att vara mot filter på offentliga datorer. Vänsterkategorin som den används i relation till amerikanska bibliotekarier och ALA är problematisk, dels för att den verkar utesluta de uppenbara inslagen av American Creed som finns med i bibliotekariernas egen argumentering gällande intellektuell frihet, dels för att det politiska spektrumet i USA är mer skiktat än vad dikotomin konservativ/re-publikan och liberal/demokrat antyder. I det amerikanska samhället finns näm-ligen andra ideologiska distinktioner, som framkommer i mitt material, t.ex. den mellan ”big government” och libertarianism, som kan rymma både kon-servativa och liberala åsikter.
Dessa andra distinktioner blir synliga då diskursen om intellektuell frihet prövas i praktiken. ALA:s och bibliotekariers försvar av intellektuell frihet i relation till USA PATRIOT Act går ut på, om man tar fasta på deras egen argu-mentering, att den federala staten inte skall lägga sig i vad individer söker för information. ALA argumenterar för ett försvar av individers rätt till integritet och verkar för att maktdelningsprincipen skall upprätthållas, att ”the rule of law” skall gälla. Även ALA:s motstånd mot filter, i kontrast till kongress-ledamöter, familjegrupper och högsta domstolen som stöder filtrering, kan kategoriseras som libertarianskt mer än vänster. Föreningen talar även här för individens konstitutionsenliga rätt att ta del av information som är laglig; ett nationellt filter är att låta staten gå för långt i sin maktutövning eftersom filter i nuvarande tekniskt tillstånd inte är perfekta. Om man utgår från hur en vänster-ideologi vanligen definieras brukar denna t.ex. innebära att vara för statliga regleringar på nationell nivå. ALA:s ståndpunkt i filterfrågan innebär dock att vara mot en nationell och statlig reglering. Vissa av de grupper som målar upp bilden av ALA som ”marxistisk”, till och med ”un-American” – vi såg exemp-el på det i kapitlet om att skydda barn – propagerar emexemp-ellertid för riksomfatt-ande statliga lagar som kräver filter på alla publika datorer, vilket kan ses som ett utpräglat kollektivt tänkande eftersom det applicerar en enda norm på hela den amerikanska befolkningen. Vidare är det inte heller orimligt att se ALA:s ståndpunkt i Irakkriget, om man tittar på argumenten som anges i resolutionen, som relaterad till American Creed och ”checks and balances”, d.v.s. de rätts-liga procedurer som tillåter de olika federala grenarna att kontrollera varandra. Givet att det verifierats att de angivna skälen till att inleda ett krig mot Irak inte stämmer, vilket ALA utgår ifrån har bevisats, kan resolutionen ses som ett rationellt krav på att den federala regeringens handlingar och motiv skall baseras på förnuft, fakta och rimliga tolkningar av fakta. Med andra ord: ALA kräver att idealen i American Creed ska omsättas i praktiken. Ur detta
som inte lever upp till idealen. Om man ramar in frågan så, utifrån vad ALA:s resolution mot kriget i Irak faktiskt säger, handlar det inte enbart om en strikt höger/vänster-fråga, utan mer om patriotism som kritik av regeringen p.g.a. att man anser att det amerikanska credot inte upprätthålls.
ALA:s argumentering i praktiska fall där intellektuell frihet nöts mot andra intressen kan sålunda betraktas som en del i en rationell upplysningstradition där den främsta referensen är konstitutionen. Det gemensamma för ALA:s ståndpunkter, som diskuterats i denna uppsats, verkar vara en ständigt kritisk utvärdering av den amerikanska regeringen eller, mer generellt, federala aukto-riteter. Till och med det uttalande från ALA som kan betecknas som det mest vänsterartade, att man inte kräver de kubanska fångarnas frigivande, får plats under rubriken: kritik av den amerikanska regeringens politik, vilket i sin tur är en del av traditionen av ”checks and balances”. Även argumenteringar som kommer från ”social responsibility”-bibliotekarier ryms, menar jag, inom det amerikanska credot. Att t.ex. ifrågasätta hur stor mängd material som bibli-otekarier gör sitt urval från kan i sig betecknas som en relevant källkritisk och förnuftsbaserad fråga. En anledning till att sådana frågor betecknas som vänster i ett bibliotekssammanhang är, antagligen, att de i förlängningen kommer att leda till ett ifrågasättande av resursfördelningen, t.ex. när det gäller produkt-ionen av information, i samhället. Det är dock en annan fråga; själva argu-menten som de formuleras av bibliotekarierna själva går mycket väl att relatera till den rationella upplysningens tradition, eftersom man argumenterar för ett förverkligande av idealen i American Creed.
Yttranden om ”liberal bias” i relation till ALA och den amerikanska bibliotekariekåren tycks, som nämnts, ibland föra med sig en antydan om någonting oamerikanskt, trots att själva argumenteringen bakom olika stånd-punkter enligt min mening ligger i linje med ett amerikanskt credo. ”Vänster-fieringen” av amerikanskt biblioteksväsende är viktig att påpeka bl.a. eftersom den hakar i en annan diskurs, den om ”liberal bias” när det t.ex. gäller ameri-kanska nyhetsmedier och utbildning. Vad blir konsekvensen av ett onyanserat tal om ”liberal bias” i relation till offentliga arenor i det amerikanska sam-hället? En långsiktig risk är, menar jag, en underminering av legitimiteten av publika samhällskritiska funktioner, genom att kalla även rationellt grundad kritik för vinklad till vänster, till och med opatriotisk, och därmed avvikande från en (relativ) neutral punkt. Att människor granskar t.ex. makthavare, och att denna granskning bedöms utifrån de angivna argumenten, att det finns platser som bibliotek där informationen i största möjliga mån är fri, är dock
Sammanfattning
Uppsatsens syfte är att, genom en kritisk diskursanalys, åskådliggöra hur dis-kursen om intellektuell frihet i ett amerikanskt bibliotekssammanhang kan ses som en del i den nationella identitetskonstruktion som kallas ”American Creed”, d.v.s. frihet, jämlikhet, individualism och ”the rule of law under a constitution”. Den aktuella diskursen rör offentliga bibliotek under 2000-talet där utgångspunkten är American Library Association och de texter som produceras där. Även s.k. responsmaterial och kontextmaterial har kommit till användning. I kapitel I, Konstitutionen, visas hur ALA kopplar samman intellektuell frihet med den amerikanska grundlagen och vad detta innebär för nationell identitetskonstruktion. Kapitel II, Praktik, berör två fall då principen om intellektuell frihet nöts mot andra samhälleliga intressen: att skydda nation-en i ”the war on terror” och att skydda barn från framför allt s.k. oanständigt material på internet. I båda fallen framstår ALA:s position, att ifrågasätta delar av USA PATRIOT Act och att vara emot filter på bibliotek, som principfast när det gäller idealen i American Creed.
Kapitel III berör problematiseringar av den neutralitet som diskursen om intellektuell frihet bygger på. ”Social responsibility”-bibliotekarier ifrågasätter möjligheten att vara neutral i en värld vars resurser är ojämlikt fördelade. Som en konsekvens av att ALA:s styrelse faktiskt tagit ställning i sociala frågor har talet om föreningen och den amerikanska bibliotekskåren som vinklade åt vänster ökat. Detta tal kan ses som en del i en annan, politisk, diskurs i vilken institutioner som utövar kritiska och offentliga samhällsfunktioner går under beteckningen ”liberal bias”, med mer eller mindre tydliga anspelningar på något oamerikanskt. En enkel vänster/höger-analys är dock, vilket lyfts fram i den avslutande diskussionen, otillräcklig. Den röda tråden i samtliga för-hållningssätt som undersökts i uppsatsen är nämligen ett kritiskt perspektiv på den egna federala regeringen, ett perspektiv som kan karaktäriseras som libertarianskt – som rymmer både vänster- och högeråsikter. Kritik gentemot statens maktbefogenheter är inte minst ett utslag av ”creedal passion”, att genom en maktbalans söka förverkliga idealen i American Creed.