Children’s Internet Protection Act (CIPA) som trädde i kraft 2001. Enligt CIPA måste bibliotek och skolor installera filter på datorer med internetåtkomst för att få behålla de federala internetsubventionerna. Filtren skall skydda mot åtkomst av ”visual depictions that are obscene and child pornography, as well as visual depictions that are ’harmful to minors’”. Internetfiltret kan, enligt lagen, stängas av för ”bona fide research or other lawful purposes”.179 Lagen syftar alltså till att skydda barn från skadligt material på nätet genom att dra in federala subventioner om biblioteken väljer att inte filtrera.
Frågan om CIPA och filtrering tar stort utrymme i diskursen om intellekt-uell frihet. När denna lag diskuteras i domstol eller i andra fora är ett åter-kommande tema filters (in)effektivitet. Om filter kunde filtrera bort endast olagligt material skulle ALA inte ifrågasätta lagen. Men eftersom det idag inte finns någon teknik som filtrerar bort det olagliga och samtidigt erbjuder åt-komst till material skyddat av konstitutionen, är ALA:s ståndpunkt att vara emot filter på bibliotek.180 Eftersom lagen påverkar bibliotekens möjligheter att tillgängliggöra lagligt material vidtog bl.a. ALA juridiska åtgärder som ifråga-satte lagens enlighet med konstitutionen. ALA fick stöd för sin ståndpunkt i distriktsdomstolen som dömde att CIPA är ”facially unconstitutional” samt att kongressen överskridit sina befogenheter utifrån ”the Spending Clause”..181 2003 förklarade dock högsta domstolen (6 mot 3) att CIPA är konstitutions-enlig.182
Hur kunde den lägre och den högre rätten komma till så olika slutsatser? För det första förde denna lag, till skillnad från CDA och COPA, in en ny fak-tor i debatten: pengar. Kongressen har sfak-tora rättigheter när det gäller att styra över hur de federala utgifterna används, t.ex. kan man bestämma att statliga subventioner inte får underlätta tillgängligheten av oanständigt material.
179
Jenner & Block, ALA Legal Councel, 2001, Children’s Internet Protection Act, Frequently Asked Questions, http://www.ula.org/legislation/childrens_internet.htm (2007-04-11).
180
ALA, Resolution on Opposition to Federally Mandated Internet Filtering, 2001,
http://www.ala.org/ala/oif/statementspols/ifresolutions/resolutionopposition.htm (2007-03-04).
181
Supreme Court of the United States, 2003, United States et al. v. American Library Association, Inc.,
et al., [Syllabus], http://supct.law.cornell.edu/supct/html/02-361.ZS.html (2007-04-11).
182
ALA, 2006, CPPA, COPA, CIPA: Which Is Which?,
http://www.ala.org/ala/oif/ifissues/issuesrelatedlinks/cppacopacipa.htm (2007-03-05). Av högsta domstolens nio ledamöter skrev två s.k. ”concurrences” (de håller med i domslutet men för ett eget resonemang) och ytterligare tre ”dissenting opinions”. Att fem av nio skrev ”opinions” antyder att den nuvarande domstolen är polariserad i yttrandefrihetsfrågor, se Siefkes, 2005, s. 328.
ressen får dock inte förmå någon att bryta mot konstitutionen. För det andra hävdade domslutet i högsta domstolen att problemet med överblockering löses genom att en låntagare kan be att få filtret avstängt.183 Högsta domstolens John Paul Stevens, som inte höll med om domen, menade dock att filter är en onöd-igt stor inskränkning av vuxnas tillgång till skyddat tal, trots att det går att be att få filtret avstängt. Inte ens, hävdade han, det legitima statsintresset att skydda barn kan rättfärdiga en sådan inskränkning. Istället lyfte Stevens fram en rad mindre restriktiva metoder för att skydda barn.184 På samma sätt som Stevens, och den lägre rätten, förespråkar ALA också alternativa, mindre in-skränkande metoder än filter för att skydda barn. Föreningen menar att till syvende og sidst är frågan om hur biblioteket hanterar internet en lokal fråga. Det handlar t.ex. om åldersanpassade regler för åtkomst av vissa webbsidor, uppföranderegler, internetutbildning, webbguider skapade speciellt för barn, datorskärmar som skyddar för insyn, tidsbegränsningar för datoranvändning.185 Att dessa alternativa metoder inte är lika effektiva som filter, eller totalförbud, är den förlust av skydd som är priset för yttrandefrihet. Vore ALA:s position enbart absolutistisk vore det logiska snarare att hävda att även alternativa metoder går emot Library Bill of Rights, vilket man alltså inte gör.
Viktigt för diskursen om intellektuell frihet är att CIPA-fallet, och filt-reringsfrågan, belyser olika synsätt på det offentliga bibliotekets samhälleliga uppgift. OIF:s Judith F. Krug poängterar distinktionen mellan ett offentligt bib-liotek och det privata hemmet när hon i Intellectual Freedom Manual talar om internetfilter. Hon säger att ALA anser att filter är relevanta verktyg för för-äldrar att använda hemma med sina barn. I sina egna hem kan förför-äldrarna pro-grammera filtren i enlighet med sina värderingar som de önskar vidarebefordra till sina barn. Däremot anser ALA inte, skriver Krug, att filter är lämpliga för offentliga statligt finansierade institutioner, bl.a. eftersom första tillägget för-bjuder dessa att censurera yttranden utifrån synvinklar och innehåll.186 Krugs distinktion är ytterligare ett exempel på att ALA:s ståndpunkt när det gäller barn inte är absolutistisk i den meningen att man inte hävdar att omyndiga per-soner i alla sammanhang har rätt till information.
183
Supreme Court of the United States, 2003, United States et al. v. American Library Association, Inc.,
et al., [Opinion: C.J. Rehnquist], http://supct.law.cornell.edu/supct/html/02-361.ZO.html (2007-04-11).
184
Supreme Court of the United States, 2003, United States et al. v. American Library Association, Inc.,
et al., [J. Stevens, dissenting], http://supct.law.cornell.edu/supct/html/02-361.ZD.html (2007-04-11).
185
Krug, 2002b, s. 310.
186
Premissen för det ovanstående resonemanget är att det offentliga tekets huvudsakliga funktion verkligen är att vara ett publikt forum. Att biblio-teket är en plats där en mängd olika idéer oberoende av dessa idéers innehåll samlas och tillgängliggörs är, som vi sett exempel på tidigare, den sociala roll som framhävs i ALA:s dokument. I kardinaldokumentet Library Bill of Rights, artikel I , står: ”Materials should not be excluded because of the origin, back-ground, or views of those contributing to their creation” liksom paragraf II: ”Libraries should provide materials and information presenting all points of view on current and historical issues. Materials should not be proscribed or re-moved because of partisan or doctrinal disapproval.”187
Om bibliotekets avgörande samhälleliga funktion finns det dock olika upp-fattningar. Högsta domstolens slutsats att CIPA inte strider mot konstitutionen vilade delvis, enligt chefsdomaren William H. Rehnquist och domarna Sandra Day O’Connor, Antonin Scalia och Clarence Thomas, på frågan om det vore mot konstitutionen om biblioteken själva införde filter. För att besvara denna fråga krävdes, hävdade man, en karaktärisering av bibliotekets roll i samhället Bibliotekens traditionella funktion är, argumenterade Rehnquist, att underlätta lärande och kulturellt berikande. För att kunna uppfylla denna uppgift måste offentliga bibliotek ha ”broad discretion to decide what material to provide to their patrons.”188 Eftersom bibliotekarier gör innehållsbaserade omdömen när de väljer material ansåg inte Rehnquist att det var relevant att göra en distinktion mellan denna bibliotekspraktik och filtrering av internet. Filter be-traktades med andra ord som ett urvalsbeslut som inte aktualiserar en strikt granskning av CIPA.189
187
ALA, 1948, Library Bill of Rights, http://www.ala.org/ala/oif/statementspols/statementsif/librarybillri ghts.htm (2007-03-07).
188
Supreme Court of the United States, 2003, United States et al. v. American Library Association, Inc.,
et al., [Opinion: C.J. Rehnquist], http://supct.law.cornell.edu/supct/html/02-361.ZO.html (2007-04-11).
189
Supreme Court of the United States, 2003, United States et al. v. American Library Association, Inc.,
et al., http://www.supremecourtus.gov/opinions/02pdf/02-361.pdf s. 11 f. (2007-04-11). Att högsta domstolen inte använde en strikt granskning har fått kritik från juridiskt håll, se Darin, 2005, t.ex. s. 353. Analysen borde, hävdar Siefkes i en artikel i Baylor Law Review, inte bara fokuserat på biblioteken utan även på internet som medium. Internet är, enligt Siefkes och distriktsdomstolen, ett traditionellt publikt forum och innehållsbaserade regleringar av detta forum kräver därför en strikt granskning för att vara i enlighet med konstitutionen, se Siefkes, 2005, s. 349. En annan kritik av domslutet, som togs upp av två av högsta domstolens medlemmar, är att det inte diskuterar huruvida praktiserandet av lagen är konstitutionsenligt. CIPA öppnar upp för pontentiella juridiska ifrågasättanden, en artikel listar nio sådana, t.ex. hur det att avblockera filter kommer att gå till, se Jaeger, Paul T. & McClure, Charles, 2004, ”Potential Legal Challenges to the Application of the Children’s Internet Protection Act (CIPA) in Public Libraries: Strategies and Issues”, http://www.firstmonday.org/issues/issue9_2/jaeger/index.html (2007-04-26). Både Jaeger och McClure är verksamma vid Information Use and Management and Policy Institute of the School of Information Studies vid Florida State University.
Högsta domstolen var, som nämnts, inte eniga vad beträffar domslutet. Domare David Souter, som stöddes av domare Ginsburg, refererade i sin av-vikande kommentar till Library Bill of Rights och ALA:s linje att vara emot begränsningar av material beroende på innehåll – den enda begränsning man traditionellt gjort är, hävdade han, utifrån ålder. Souter, som ansåg att ”strict scrutiny” borde ha använts framhävde skillnader när det gäller analogin mellan att filtrera och att inte köpa in en bok till biblioteket, t.ex. att det varken kostar eller kräver mer platsutrymme att avblockera webbsajter på internet medan det kostar pengar, och kräver utrymme, att köpa en ny bok till samlingarna.190
Denna finansiella skillnad mellan att filtrera och att köpa en bok tydliggör att det faktum att bibliotek gör urval också har en praktisk och ekonomisk för-klaring. Souters resonemang är intressant eftersom tycks stödja diskursen om intellektuell frihet som den formulerats av ALA. Givet att ALA själv poäng-terar intellektuell frihet som bibliotekens huvudfokus har även juristen Barbara A. Sanchez kritiserat högsta domstolens resonemang. Hon menar att dom-stolens beslut varken är i enlighet med tidigare beslut, bibliotekshistoria eller ALA:s egen moderna syn på de offentliga bibliotekens uppgift:
If a library’s mission is “to provide information and ideas,” if it is a “freewheeling place of inquiry,” and if, as the ALA proffers, “censorship should be challenged,” then the need for “broad discretion” in making “content-based decisions” is not central to achieving its mission, but rather a by-product of limited funding and shelf space; therefore the analogy fails.191
Frågan om bibliotekens sociala uppgift är inte absolut – bildning är uppen-barligen en del och finns inskriven i t.ex. Core Values of Librarianship (2004) under punkten ”Education and Lifelong Learning”.192 Men frågan är om bild-ningsvärdet är den främsta principen. Enligt ALA:s egna policydokument är svaret nej: det yttersta målet, idén som ständigt refereras, är intellektuell fri-het.193 CIPA-fallet illustrerar att den biblioteksrelaterade diskursen om
190
Supreme Court of the United States, 2003, United States et al. v. American Library Association, Inc.,
et al., [Dissent: J. Souter], http://supct.law.cornell.edu/supct/html/02-361.ZD1.html (2007-04-25).
191
Sanchez, Barbara A., 2005, ”United States v. American Library Association: The Choice Between Cash and Constitutional Rights”, s. 484 f.
192
ALA, 2004, Core Values of Librarianship, http://www.ala.org/ala/oif/statementspols/corevaluesstatem ent/corevalues.htm (2007-03-07).
193
Även forskningen om föreningen bekräftar att intellektuell frihet, och arbete mot censur, ses som det centrala, inte bara av ALA utan av bibliotekarier generellt. Louise S. Robbins skriver t.ex. i sin studie av ALA att Intellectual Freedom Round Table är den största av föreningens alla ”round tables” och att dessa, tillsammans med en rad Intellectual Freedom-kommittéer på olika nivåer ”signals librarians’ consciousness of the centrality of intellectual freedom in the jurisdiction of American librarianship”, se Robbins, 1996, s. 158.
ektuell frihet ifrågasätts, om än subtilt, av högsta domstolen, som i sin ”plurality opinion” karaktäriserade bibliotekets huvudsakliga roll i samhället på ett annat sätt än ALA. Föreningen förlorade målet.194 Offentliga bibliotek måste nu filtrera för att erhålla de federala internetsubventionerna. Lagen är, enligt högsta domstolens utlåtande, i enlighet med konstitutionen.