Tvister mellan att värna om intellektuell frihet och att skydda barn utspelar sig inte enbart i domstolar, även om det som sägs där sätter viktiga juridiska pre-judikat. Material ifrågasätts på offentliga bibliotek och skolbibliotek, många gånger utifrån skälet ”to protect others, frequently children, from difficult ideas and information.”195 Det människor främst tar upp är att material skulle vara ”’sexually explicit,’ contain ’offensive language,’ and be ’unsuited to age group.’”196 ”Book challenges” är dock också uttryck för intellektuell frihet. Det är föräldrarnas rätt att ifrågasätta om de anser att något inte stämmer överens med vad de kan kräva av t.ex. det offentliga utbildningsväsendet. Det är inte förrän en bok faktiskt tagits bort från hyllan, på grund av bokens idéer, som censur ägt rum.197 Ifrågasatta böcker är ett mycket viktigt inslag i diskursen om intellektuell frihet; i ALA:s egen historieskrivning är det just försök till censur av böcker som för in föreningen på den väg som leder fram till att intellektuell frihet sätts i främsta rummet.198 Talet om ”book challenges” har institution-aliserats genom t.ex. Banned Books Week: Celebrating the Freedom to Read, som är en årligen återkommande, och omrapporterad, händelse i september.199
När det gäller ”book challenges” utkristalliserar sig ett tema i mitt materi-al: religion, speciellt i skolmiljö. I Intellectual Freedom Manual kan man läsa att representanter från konservativt kristna organisationer har hävdat att bib-lioteken själva bryter mot grundlagens första tillägg. Dessa grupper menar att
194
När American Libraries listade de tio främsta biblioteksrelaterade nyheterna under 2003 kom ”Supreme Court Sides with CIPA” på första plats, före ”USA Patriot Act Resistance” som kom på andra plats, se ”The Top 10 Library Stories of 2003”, s. 37.
195
ALA, sidan uppdaterad 2007, Challenged and Banned Books, http://www.ala.org/ala/oif/bannedbooks week/challengedbanned/challengedbanned.htm#wbc (2007-03-05).
196
ALA, sidan uppdaterad 2007, Challenged and Banned Books, http://www.ala.org/ala/oif/bannedbooks week/challengedbanned/challengedbanned.htm#wbc (2007-03-05).
197
I ett kapitel i Intellectual Freedom Manual finns t.ex. ett stycke om den administrativa gången, t.ex. hur en ”challenge hearing” ser ut då ett skriftligt klagomål ventileras, vilket på sätt och vis bekräftar rätten att ifrågasätta. Noteras kan dock att kapitlet heter ”Before the Censor Comes: Essential Preparation”, vilket tydligt visar att alla ifrågasättanden placeras i en stor kategori: censur, se Becker, Beverly, 2002, ”Before the Censor Comes: Essential Preparation”, s. 338-344.
198
Krug, 2002a, s. 4.
199
ALA, Banned Books Week, Background, uppdaterad 2007,
skolor och bibliotek förespråkar ockulta eller satanistiska religioner i strid mot ”the Establishment Clause” i första tillägget, eftersom biblioteken tillgänglig-gör material om häxor och mytologi liksom fantasy-genren, t.ex. böckerna om Harry Potter.200 Det religiösa inslaget är intressant då det belyser att vad som bl.a. står på spel i diskursen om intellektuell frihet är vilka värderingar som bör ingå, eller sättas främst, i den nationella identitetskonstruktionen. Å ena sidan har vi konstitutionen som lyfter fram åtskillnaden mellan stat och religion, som referar till amerikansk identitet i form av the American Creed. Å andra sidan finns det många religiösa grupper och individer som hävdar att man själv kämpar för att bevara kristna monument, kors och porträtt, uppmuntrade av regeringens konservativa tillsättningar av domare i högsta domstolen.201
Traditionellt har religion inte delat upp det amerikanska samhället socialt på samma sätt som i Europa. Religiösa olikheter, liksom etniska, är viktiga i USA, påpekar statsvetaren David McKay, men de har ofta underordnats andra amerikanska värderingar och institutioner. Trots detta har, hävdar McKay, den kristna högern gjort framsteg inom politiken på det nationella planet under de senaste 20 åren under det att högsta domstolen och kongressen satt en nation-ell, och ofta liberal, standard när det gäller abort, böner i skolorna, de homo-sexuellas rättigheter och kvinnorättigheter i yrkeslivet.202 Eftersom ALA själv identifierar konservativt kristna som en grupp som gång på gång utmanar böcker, blir de viktiga i diskursen om intellektuell frihet. ALA ägnar t.ex. ett kapitel åt den religiösa högern i Intellectual Freedom Manual.203 Där namnges vissa specifika religiösa högergrupper med fokus på familj och barn, t.ex. Focus on the Family (FOF).204 En anledning till att religiösa grupper uppmärk-sammas av ALA är att de har makt. De är politiskt kunniga, organiserade och har pengar: ”These organizations have staggering annual budgets. The Christ-ian Coalition’s budget is between $17 million and $25 million annually.”205
Om logos är den del av talet som söker övertyga genom rationella argu-ment, handlar ethos om den personlighet och trovärdighet som talaren vill till-skriva sig själv för att fånga åhörarnas intresse och välvilja. Pathos, i sin tur, är de starka känslor som talaren försöker väcka hos åhörarna för att övertyga dem om sin sak.206 Dessa distinktioner kan vara värda att hålla i minnet när vi
200
Intellectual Freedom Manual, [Introduction], 6ed., s. xv.
201
”Bridgeport, West Virginia” Newsletter on Intellectual Freedom, Vol. 55, No. 6, 2006.
202
McKay, 2001, s. 34 f.
203
Boston, Rob, 2002, ”Responding to Religious Right Censorship Attempts”, s. 370-381.
204
Boston, 2002, s. 372 f.
205
Boston, 2002, s. 373.
206
ar oss ordväxlingen mellan ALA och den religiösa högern, som inte skall för-växlas med kristna, konservativa eller republikaner generellt.207 ALA menar att vissa av den kristna högerns representanter försöker demonisera föreningen och offentliga bibliotek på samma vis som man lyckats demonisera statliga skolor. Denna strategi, säger ALA, innehåller två nyckelkomponenter: att över-tyga amerikaner att bibliotek är mot familjen som social enhet eller att de har som policy att skada barn samt att de är kontrollerade av en utomstående makt, med en ultraliberal och antifamilj-agenda, i det här fallet American Library Association.208
ALA:s påstående styrks om man besöker hemsidor producerade av Parents Against Bad Books in Schools (PABBIS), SafeLibraries.org, Family Friendly Libraries och Plan2Succeed.org, vilka nämndes i materialkapitlet, där den sist nämnda organisationen bl.a. planerar att lyckas med att stoppa ”ALA from Pushing Porn in Public Libraries.209 ALA:s principfasta ståndpunkt att försvara yttrandefriheten när det gäller filterfrågan har i det här sammanhanget trans-formerats till ALA som ”porn pushers”.210 Plan2Succeed skriver t.ex., som en kommentar till ALA:s dåvarande president Carla D. Haydens uttalande, an-gående domslutet i CIPA-fallet: ”The ALA, shocked that the US Supreme Court would attempt to stop the ALA from its goal of sexualizing our children, reacts and attacks.”211 Genomgående för resonemangen på dessa föräldra-gruppers hemsidor är att de hävdar att förespråkare av intellektuell frihet också är språkrör för de specifika idéer som denna frihet omfattar, i något slags in-doktrinerande syfte:
The un-American ALA has taken the American constitutional right of freedom of speech and has perverted it into their right to push graphic and explicit smut on children. ALA and ALA affiliate brown boot bullies are constantly working to implement their weird social marxist agenda.212
207 Boston, 2002, s. 380 f. 208 Krug, 2002b, s. 373. 209
Plan2Succeed, About Plan2Succeed.org, http://www.plan2succeed.org/index.html (2007-03-08).
210
SafeLibraries.org, uppdaterad 2007, Porn Pushers – The ALA and Looking for Alaska – One Example
of How the ALA Pushes Porn On Children, http://www.safelibraries.org/pushers.htm (2007-03-05) och Plan2Succeed, 2005?, Stopping the ALA From Pushing Porn in Public Libraries,
http://www.plan2succeed.org/librarypornremoval.html (2007-03-05).
211
Plan2Succeed, 2006?, Publishing Articles about Libraries and Pornography,
http://www.plan2succeed.org/publications.html (2007-03-08).
212
PABBIS, 2006, The American Library Association (ALA) Successfully Pushes Smut on Your Children,
ALA:s arbete med att skydda den intellektuell friheten framställs i citatet som antitesen till mycket som traditionellt brukar betecknas som amerikanskt. Man lägger dessutom till det laddade ordet terrorist i beskrivningen: ”To Pabbis it appears that the ALA is successfully running a huge racketeering or terrorist operation for the political indoctrination and moral corruption of children.”213 Judith F. Krug svarar, med anledning av den religiösa högerns uttalanden om ALA generellt, att föreningens position medvetet har misstolkats att betyda att barn inte bara har, men borde ha, tillgång till vad som betecknas som olämpligt material. Detta olämpliga material, hävdar Krug, är emellertid inte tydligt definierat från kritikernas sida, utan verkar ibland handla om att det är o-lämpligt ”för att jag inte tycker om det”. Hon hävdar att det inte görs någon distinktion mellan pornografi, som faktiskt är laglig och skyddad av konstitutionen, och material som är obscent, barnpornografi eller skadligt för yngre, som är olagligt. När det gäller de olagliga kategorierna är det, säger Krug, domstolarna som avgör vad som hör till dessa.214
I denna verbala strid, som här representeras av några av de mest synliga aktörerna finns en legitim konflikt mellan att värna yttrandefriheten respektive att skydda barn. Flera av de nyss nämnda familjegrupperna har som ett tema på sina hemsidor att barn utsätts för brott på eller i närheten av biblioteket. I den mån det går att visa att dessa brott hänger samman med materialet på biblio-teket har grupperna ett argument som inte går att bortse ifrån, som måste be-mötas. Grundproblemet, som jag ser det, tycks vara att grupper som PABBIS genom att på sina hemsidor kalla ALA för ”porn pushers” undertrycker att det också är ett legitimt intresse att värna om yttrandefriheten, och att detta försvar även skyddar gruppernas egen yttrandefrihet. ALA fokuserar visserligen myck-et principfast på intellektuell frihmyck-et men man kan dock inte hävda att föreningen inte också erkänner att barn har rätt till ett skydd, eftersom man ägnar tid åt att utarbeta t.ex. uppföranderegler och undervisning i att surfa säkert på internet.215 Frågan är vad som händer med konflikten mellan två legitima intressen: att skydda barn och att bevara intellektuell frihet, när ALA och offentliga bibliotek målas upp som ”sex-crazed”.216 Av logos, ethos och pathos, som inledningsvis beskrevs, är det alltså pathos som träder i främsta
213
PABBIS, 2006, The American Library Association (ALA) Successfully Pushes Smut on Your Children,
http://www.pabbis.com/news.htm (2007-03-08). Efter artikeln finns därtill ett citat av Adolf Hitler: ”If they do not go with us, it does not matter. We already have their children”, uppenbarligen för att placera ALA i samma kategori som nazisterna.
214 Krug, 2002b, s. 306 f. 215 Se t.ex. Krug, 2002b, s. 310. 216 Boston, 2002, s. 374.
rummet, d.v.s. försök att väcka starka känslor. Kanske kan man säga att den religiösa högerns ”sex-crazed library”-strategi visar på betydelsen i dagens publicitetsfokuserade offentlighet av att definiera sina motståndare genom att måla upp en bild – en slående image.217 Ord som ”pornpushers” och ”terrorist operation” som de ovan nämnda grupperna använder på sina hemsidor för att beskriva ALA och offentliga bibliotek, riskerar att skapa en symbol för det o-amerikanska. Väl placerad i den oamerikanska kategorin kan det vara svårt men naturligtvis inte omöjligt att hävda något annat, att på rationella grunder definiera sig själv.