Diskursen om intellektuell frihet prövas inte bara i samband med nationens säkerhet. Ett annat tema i materialet handlar om att skydda barn från oanständ-igt material på internet. I en artikel på lobbygruppen Family Friendly Libraries hemsida står:
163
Se även t.ex. Tennant, Roy, 2003, ”Patriotism As If Our Constitution Matters”,
http://www.libraryjournal.com/article/CA307090.html
(2007-05-03). Tennant frågar läsaren, i LibraryJournal.com vad med Amerika som gör han eller henne till patriot. Hans eget svar handlar om friheten att t.ex. läsa vad man vill utan att ”the government looking over your shoulder”. Han kopplar alltså patriotism till individens rättigheter. Tennant är föreståndare för en avdelning inom California Digital Library. Se även Sanders, Bernie, 2003, ”On My Mind”, [Opinion], s. 32. Sanders är senator från Vermont, och har i senaten partibeteckningen oberoende. Han verkar för en progressiv politik, se http://sanders.senate.gov/about/ (2007-05-03). Sanders skriver i American Libraries att terroristhotet inte får användas som en ursäkt för ”the government to intrude on our most cherished constitutional and civil rights”, s. 32.
164
Waluchow, Wil, 2007, ”Constitutionalism”, http://plato.stanford.edu/archives/spr2007/entries/constitu tionalism/ (2007-03-03).
165
Gorman, 2002, s. 20, http://mg.csufresno.edu/papers/Value_and_Values_of_Libraries.pdf (2007-04-25).
Today, the ALA's handsome brochures invariably quote the First Amendment and picture the Founding Fathers, as though current ALA policies are based on their philosophies and would meet with their approval! In fact, if today's library policies owe anything to the Enlightenment, it is to the French version and its hostility to organized religion.166
Ur identitetsperspektivet är det intressant att se att citatet kritiserar den histor-iska återkoppling till konstitutionen, till upplysningsidéerna, som vi sett ALA göra gång på gång. Helen Chaffee Biehle, som skrivit artikeln, hävdar att hon vet vilka ALA:s verkliga historiska källor är. Referenserna är inte amerikanska utan franska, vilket kan ses som ett sätt att kalla en organisation för oameri-kansk, utan att nämna själva ordet. Endast utifrån dessa främmande förebilder, Friedrich Nietzche och Jean Paul Sartre nämns, kan biblioteksföreningen ”take the position that libraries should not block hard-core pornography, even from children, at its Internet sites.”167 Family Friendly Libraries säger inte att det är fel i sig att dra historiska paralleller mellan samtiden och grundlagsfäderna. Däremot, verkar man hävda, är ALA:s historiska återkopplingar felaktiga, eftersom biblioteksföreningen företräder åsikter som Family Friendly Libraries inte delar.
Vilken är då ALA:s ståndpunkt när det gäller intellektuell frihet och barn? I Library Bill of Rights står, under paragraf V, att en persons rätt att använda biblioteket inte får nekas eller begränsas utifrån ”origin, age, background, or views.”168 I en tolkning av Library Bill of Rights, titulerad Free Access to
Libraries for Minors: An Interpretation of the Library Bill of Rights,
förtyd-ligar ALA sin position och säger att barn och ungdomar ofrånkomligen äger rättigheter förankrade i första tillägget, inklusive rätten att motta information på biblioteket. Konstitutionellt skyddat tal kan inte undertryckas enbart för att skydda barn och ungdomar från idéer eller bilder som en lagstiftande myndig-het anser är opassande för dem.169
ALA:s syn påstår dock inte att barn- och ungdomslitteratursamlingarna bör motsvara de vuxna samlingarna eller att allt material är lämpligt för barn, att
166
Chaffee Biehle, Helen, 2000, The Internet and the Seduction of the American Public Library: A
Revision of The Seduction of the American Public Library II,
http://www.fflibraries.org/The_Internet_And_the_Seduction_of_the_American_Public_Library.html
(2007-03-03).
167
Chaffee Biehle, 2000, http://www.fflibraries.org/The_Internet_And_the_Seduction_of_the_American _Public_Library.html (2007-03-03).
168
ALA, Library Bill of Rights, 1948 med ändringar 1961, 1980 och 1996,
http://www.ala.org/ala/oif/statementspols/statementsif/librarybillrights.htm (2007-03-04).
169
ALA, Free Access to Libraries for Minors: An Interpretation of the Library Bill of Rights, 1972, tillägg 1981, 1991 och 2004, http://www.ala.org/Template.cfm?Section=interpretations&Template=/Cont entManagement/ContentDisplay.cfm&ContentID=8639 (2007-03-04).
barn bör läsa vuxenlitteratur eller att alla idéer är lika bra.170 Vad ALA däremot säger är att om föräldrar är oroliga över att deras barn tittar på något som de enligt föräldrarna inte bör ha tillgång till, är det föräldrarnas ansvar och rättig-het att gå med barnen till biblioteket: ”We affirm the responsibility and the right of all parents and guardians to guide their own children’s use of the library and its resources and services.”171 Att uttrycka sig så innebär att ALA:s position blir mindre principfast, och mer komplicerad (i relation till principen om intellektuell frihet): det är föräldrarna, inte biblioteken, som bestämmer vad barnen bör ha tillgång till.
När det gäller intellektuell frihet och barn är domstolarna och den ameri-kanska kongressen två centrala aktörer; genom dem aktualiseras ”the rule of law under a constitution”172 som är en huvudkomponent i American Creed. Vad beträffar grupperna barn och ungdomar har den juridiska makten slagit fast att dessa inte har lika stora intellektuella friheter som vuxna utan att staten måste skydda dem från en viss typ av lagligt, men oanständigt, material.173 Den amerikanska kongressen i sin tur aktualiserar konstitutionens betydelse, efter-som lagarna måste vara konstitutionsenliga, något efter-som prövas i faktiska rätts-fall. När det gäller lagar som syftar till att skydda barn från oanständigt och skadligt material var den första, i en serie av tre, Communications Decency Act (CDA) från 1996. CDA handlade om att hålla ”oanständigt”, en term som inte definierades, material från barn under 18 år. Om en internetleverantör tillät någon under 18 år att titta på sådant material kunde det enligt denna lag innebära böter upp till 250 000 dollar och/eller upp till två år i fängelse.174
CDA är viktig att nämna eftersom ALA var drivande när det gällde att ifrågasätta lagens konstitutionsenlighet i domstol. Två rättegångsprocesser gentemot CDA inleddes av American Library Association och American Civil Liberties Union, vilka gick samman under titeln Reno v. ACLU. Huvud-argumenten från ALA och ACLU var att lagen stred mot konstitutionen genom att vara för omfattande. Vidare hävdade man att det finns andra alternativ, som kongressen inte beaktat, att skydda barn från material på internet. Slutligen
170
Se t.ex. Kniffel, Leonard, 2003, ”What If There Were No CIPA?”, [editorial], s. 29 där han skriver att antifilterpositionen som ALA prövat i domstol aldrig handlat om barns rätt till att nå pornografi eller vuxnas rätt att utsätta dem för sådana bilder, utan om att skydda amerikaners rättighet, knuten till första tillägget, att läsa och titta på vad de vill.
171
ALA, Libraries: An American Value, 1999, http://www.ala.org/ala/oif/statementspols/americanvalue/l ibrariesamerican.htm (2007-03-04).
172
McKay, 2001, s. 6.
173
Siefkes, Darin, 2005, ”Explaining United States v. American Library Association: Strictly Speaking, a Flawed Decision”, s. 337.
174
argumenterade ALA och ACLU för att internet inte är ett tv/radio-medium utan att detta mer liknar en tidning eller ett bibliotek där åskådare kan välja vad han eller hon tittar på. Därför, menade man, skall internetmaterial ha ett lika starkt skydd som böcker. Högsta domstolen avslog CDA 1997 på grund av att den stred mot konstitutionen.175
Utgången i Reno v. ACLU anses vara en stor vinst för yttrandefriheten i USA. Det juridiska ramverk som användes vid argumentationen var s.k. ”strict scrutiny”.176 ”Strict scrutiny” betyder i stora drag att staten måste visa att en lag som reglerar yttrandefriheten är nödvändig för att uppnå ett tvingande statsin-tresse samt att lagen använder sig av det minst inskränkande medlet för att uppnå detta intresse. Detta ramverk kallas ofta ”strict in scrutiny, fatal in fact,” eftersom relativt få lagar inte strider mot konstitutionen när en sådan strikt granskning används.177 Juristen Eugene Volokh, verksam vid University of California i Los Angeles, har hävdat brister med ramverket ”strict scrutiny” då CDA:s konstitutionsenlighet prövades: domstolen undvek att konfrontera fråg-an om normativa omdömen av yttrfråg-andefrihetens kostnad. Att tala om intellekt-uell frihet som en norm skulle innebära att aktörer vore tydliga med att påpeka att frihet har ett pris, i den meningen att en rättighet i någon mån måste ge vika för att försvara friheten. Alla aktörer gör, oavsett om det talas om detta eller inte, alltså normativa omdömen om ”the real sacrifice that free speech de-mands.”178 I diskursen om intellektuell frihet i ett bibliotekssammanhang talas det från ALA:s sida, vågar jag påstå, i högre grad om intellektuell frihet som en absolut rättighet förankrad i konstitutionen än om intellektuell frihet som en relativ värdering som för att upprätthållas kräver att andra värderingar måste inskränkas.
175
Krug, 2002b, s. 307 f.
176
Se t.ex. Volokh, 1997, ”Freedom of Speech, Shielding Children, and Transcending Balancing”, s. 142. Påpekas kan att efter CDA har kongressledamöter fortsatt att försöka reglera material på internet, framför allt i syfte att skydda barn, genom att stifta andra lagar. Som en ersättning för CDA godkände kongressen The Child Online Protection Act (COPA), 1998, som förbjuder vidarebefordran av material på internet som bedöms som ”harmful to minors,” om kommunikationen görs i kommersiellt syfte. Eftersom COPA enbart rör kommersiellt material som skickas via internet berör lagen inte direkt biblioteken. Det kan inflikas att lagens förenlighet med konstitutionen fortfarande håller på att prövas, se ALA & OIF, sidan uppdaterad 2007, CPPA, COPA, CIPA: Which Is Which?,
http://www.ala.org/ala/oif/ifissues/issuesrelatedlinks/cppacopacipa.htm (2007-03-04).
177
Minow, Mary, 1997, Filtering the First Amendment for Public Libraries: Background Information,
http://librarylaw.com/filte.html (2007-03-04).
178