De idéer som den amerikanska grundlagens författare var influerade av handlar om ”social contract theory, representation, the separation of powers and fed-eralism.”101 Teorier om socialt kontrakt lyfter fram att det finns ett slags an-svarsförbindelse mellan de styrande och de styrda, representation handlar om sådana frågor som majoritetsstyre genom fria val, maktdelning betyder en för-delning av makten mellan de lagstiftande, verkställande och dömande politiska enheterna och federalism har att göra med att makten är delad mellan en fed-eral, central, helhet och en rad politiska enheter, delstaterna, som sin tur har sina egna konstitutioner102 Att dessa idéer fortfarande spelar en betydande roll, att den historiska konstitutionen är så levande i USA, visas t.ex. genom att amerikanska lagars konstitutionsenlighet relativt ofta prövas under s.k. ”jud-icial review.” I USA innebär det att högsta domstolen fungerar som den avgör-ande aktören när det gäller tolkningen av konstitutionen.103 Den federala regeringens, liksom domstolens, skydd av individuella rättigheter är något som vuxit fram i takt med att det amerikanska samhället förändrats, medborgarnas rättigheter till ”free speech, assembly, religion, privacy, ’due process’ and the equal protection of the laws have slowly been extended to apply to the states.”104 Att ha domstolarna på sin sida kan, vilket vi kommer att se prov på i nästa kapitel, vara avgörande när diskursen om intellektuell frihet prövas i praktiken.
Jag skulle därtill vilja lyfta fram att diskursen om intellektuell frihet har en konstituerande historisk komponent genom att det är grundlagsfädernas 1700-talstext som lyfts fram.105 Med teoretiska termer handlar det om att startpunkter för något nuvarande ses som centralt, vilket den tyske historieteoretikern Jörn Rüsen, som diskuterades i forskningsläget, kallar för ett traditionellt sätt att göra det förflutna meningsfullt på.106 Historisk kontinuitet etableras i praktiken 101 McKay, 2001, s. 45. 102 McKay, 2001, s. 45 ff. 103 McKay, 2001, s. 243. 104
McKay, 2001, s. 55. Tilläggas kan att det i USA finns en ständigt närvarande debatt mellan förespråkare av en passiv högsta domstol, å ena sidan, och företrädare för en aktiv, å den andra sidan, se McKay, Houghton & Wroe, 2002, s. 68.
105
Ett talande exempel på hur centrala grundlagsfäderna är i ett amerikanskt bibliotekssammanhang är när John W. Berry i sitt öppningsanförande som ALA:s president iscensätter ett samtal om första tilläggets betydelse för individers rättigheter med Thomas Jefferson med hjälp av en skådespelare, se Berry, John W., 2001, ”Mr. Jefferson, the First Amendment, Libraries, and Our Values”, [President’s Message], s. 5. Ett annat exempel är när Marylaine Block i American Libraries skriver att eftersom bibliotekarier ”share our founding fathers’ belief that people can be trusted to form their own opinions, we do our bit to keep the First Amendment a living, breathing reality”, se Block, Marylaine, 2001, ”Keepers of the Flame”, s. 66.
106
genom att biblioteksaktörer, genom de ständiga referenserna till konstitutionen, poängterar att samtidens intellektuella frihet går att belägga i den amerikanska nationens grundlag.
USA:s konstituerande dokument har därtill förändrats obetydligt under årens lopp, vilket hänger samman med att konstitutionen säger mycket litet om både de mer precisa maktbefogenheterna hos de statliga institutionerna och om hur auktoriteten bör fördelas mellan federala och delstatliga myndigheter.107 Vad konstitutionen dock gör, i Bill of Rights, är att formulera vissa mänskliga rättigheter. När biblioteksdebattörer på 2000-talet aktualiserar dessa upplys-ningsidéer är det inte enbart så att man minns startpunkten för ett fenomen som existerar i samtiden, som beskrevs i förra stycket, utan man formulerar också det som Jörn Rüsen kallar för exemplarisk historia. En exemplarisk historia betonar att vissa idéer är eviga, och därmed centrala, oavsett historiska för-ändringar. En sådan historia påminner oss om enskilda fall som visar hur de generella principerna appliceras. Historisk kontinuitet etableras genom att prin-ciperna gäller trots att samhällen förändras.108
I praktiska termer handlar det i diskursen om intellektuell frihet om att principen om intellektuell frihet finns i både konstitutionen och i våra tiders
Library Bill of Rights – trots att 2000-talets amerikanska nation skiljer sig från
1780-talets. Bibliotekarier som verkar för ”free access” konkretiserar principen om intellektuell frihet i samtiden samtidigt som de genom referenserna till konstitutionen medverkar till att etablera en historisk kontinuitet. Att lyfta fram de historiska dimensionerna i diskursen om intellektuell frihet är angeläget eftersom historia är makt – ett centralt begrepp inom den kritiska diskurs-analysen. Att vara med och bestämma vad ur det förflutna som är värt att minnas bidrar till att forma hela nationens historiska identitet.109
107 McKay, 2001, s. 52. 108 Rüsen, 1987, s. 91. 109
Att historia brukas i maktsyften utgör ett eget forskningsområde, se t.ex. Karlsson, Klas-Göran, 1999,
Historia som vapen: Historiebruk och Sovjetunionens upplösning 1985–1995. Att jag väljer att luta mig
mot Jörn Rüsens teorier om historisk identitet är för att relationen mellan makt och historisk identitet där nyanseras. Vad jag menar är att människors sätt att relatera till det förflutna kan fungera som ett trubbigt maktvapen, men att förstå vår samtid genom att minnas det förflutna är också en mänsklig existentiell premiss, vilket Rüsen utgår från i sina diskussioner om historisk identitet.
II Praktik: ”Rights vs. interests”
Det här kapitlet kommer att visa hur ALA och bibliotekarier, å ena sidan, talar för principen om intellektuell frihet och hur andra samhälleliga aktörer, å den andra, talar för att försvara andra intressen. De två huvudsakliga teman som olika aktörer menar kan kräva att den intellektuella friheten inskränks är, för det första, behovet av att skydda nationen i relation till ”the war on terror” och, för det andra, behovet av att skydda barn från framför allt s.k. oanständigt material på internet. Grundkonflikten i båda dessa frågor handlar om att sam-tliga inblandade aktörer menar sig ha legitima skäl för att det ena eller det andra intresset skall ge vika. I denna verbala kamp har ALA, som en viktig företrädare för yttrande- och åsiktsfrihet, ett användbart verktyg – ”rights”.
Ett sätt att hävda sin sak är genom att använda ordet rättigheter vilket ofta återkommer i ALA:s vokabulär.110 Rights är kärnan i Library Bill of Rights lik-som i konstitutionens Bill of Rights lik-som det först nämnda dokumentet refererar till. Rights förekommer vidare i de många olika tolkningarna av Library Bill of
Rights. Rights är ordet som träder fram även när det handlar om t.ex.
in-formation och barn, om minderårigas rättigheter att ta emot inin-formation enligt första tillägget.111 Det är låntagarnas rättigheter som bibliotekarier är satta att skydda. I Code of Ethics, paragraf III står: ”We protect each library user's right to privacy and confidentiality”. Rights relateras främst till låntagarna, men äv-en till andra grupper. I paragraf IV i Code of Ethics talar man om ”property rights” och i paragraf V handlar det om ”rights and welfare of all employees of our institutions.”112
110
Alternativt, men inte lika framträdande, är begreppet frihet som det t.ex. framkommer i ALA:s
Freedom
to Read Statement, 1953, http://www.ala.org/ala/oif/statementspols/ftrstatement/freedomreadstatement.ht m (2007-05-02).
111
Se t.ex. Chmara, Theresa & Mach, Daniel, [från advokatfirman Jenner & Block som representerar ALA], 2004, Minors’ Rights to Receive Information Under the First Amendment, [Memorandum till Freedom to Read Foundation], http://www.ala.org/Template.cfm?Section=issuesrelatedlinks&Template=/ ContentManagement/ContentDisplay.cfm&ContentID=78124 (2007-04-11).
112
ALA, 1995, Code of Ethics of the American Library Association,
Rights ställs i diskursen mot andra intressen, utanför biblioteket, som kommer från individer, intresseorganisationer eller federala myndigheter. Dessa intressen går ofta under samlingsbeteckningen ”challenges” gentemot bibliotekens material.113 ALA:s Intellectual Freedom Committee har delat upp utmaningarna mot intellektuell frihet i fem olika kategorier, från mindre allvar-liga till ren censur: ”Expression of Concern”; “Oral Complaint”; “Written Complaint”; “Public Attack” samt “Censorship”.114 Den som påpekar att det är luddiga distinktioner mellan rättigheter och intressen, t.ex. i form av utman-ingar av olika slag som i listan ovan, har naturligtvis rätt – det som upphöjts till rättigheter, med förankring i konstitutionen, har någon gång börjat som intressen. Inte desto mindre är ordet ”rights” centralt i diskursen om intell-ektuell frihet på bibliotek, bl.a. genom de associationer till American Creed och juridisk rätt det för med sig. Jag har därför valt att titulera det här kapitlet ”Rights vs. interests,” som ett sätt att att lyfta fram ett specifikt drag hos dis-kursen.
Ingenstans i definitionerna av ”challenges”, som nämndes ovan, antyder ALA att de intressen som lett fram till ett ifrågasättande också skulle kunna vara legitima – rättsligt, normativt eller på andra sätt. Att denna möjlighet kommer i skymundan, det är trots allt en rättighet att uttrycka ett tvivel, an-tyder en viss principfasthet i diskursen om intellektuell frihet. Eller, som Michael Gorman, Dean of Library Services vid Henry Madden Library, Cali-fornia State University i Fresno och president för ALA 2005–2006, säger att han anser att bibliotekarier bör vara “absolutists when it comes to intellectual freedom and carry out our tasks without reference to our own opinions or the opinions of those who want to restrict free access to knowledge.”115 Tendensen till absolutism, som tar liten hänsyn till kontext, kommer jag att återknyta till i slutet på detta kapitel.