Det diskursteoretiska perspektivet lägger vikt vid hur saker och ting benäms – språket återger inte enbart världen utan ”bidrar snarare till att forma den.”151 USA PATRIOT Act är en del i det som kommit att kallas ”the war on terror,” vilket är en mycket generell krigsbenämning. Frasen ”kriget mot terrorn” re-fererar inte till specifika terroristgrupper och som en konsekvens blir det inte särskilt realistiskt att kunna nå punkten: nu har vi vunnit kriget mot terrorn. När regeringar ges maktbefogenheter i kristider, skriver tidskriften Slate, är det mot bakgrund av att krisen ska ha ett slut och att myndigheterna då lättar på dessa befogenheter. Men, frågar man sig, vad händer med dessa ökade makt-befogenheter när en regering definierar ett krig som ändlöst, som i kriget mot terrorn?152
150
”PATRIOT Act Challenge Allowed to Proceed” Newsletter on Intellectual Freedom (onlineversionen), Vol. 55, No. 6, 2006. Se även ALA, 2006, ALA President Michael Gorman Responds
to House Passage of PATRIOT Act Reauthorization Bill, [nyhetsmeddelande], http://www.ala.org/Template.cfm?Section=N
ews&template=/ContentManagement/ContentDisplay.cfm&ContentID=119138 (2007-03-04). I mars 2007 rapporterade nyhetstidningar, liksom bibliotekspress, om rapporten A Review of the Federal Bureau
of Investigation’s Use of National Security Letters, som pekade på FBI:s ökade bruk av “national security
letters”. Enligt justitidepartementets Inspector General, författare till rapporten, kan FBI ha missbrukat breven i omkring 3000 fall, se t.ex. Smith, Jeffrey R., 2007, ”FBI Violations May Number 3000, Official Says”, http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/03/20/AR2007032000921.html
(2007-04-25); ”Audit: FBI Misused USA PATRIOT Act”, 2007, s. 20-21. Efter att rapporten om missbruk av NSL släppts, vittnade bl.a. George Christian, en av bibliotekarierna från Connecticut-fallet, inför kongressen. Han är alltså en av de endast fyra mottagare av NSL som juridiskt får lov att tala om erfarenheten, se United States Senate, Committee on the Judiciary, 2007, Testimony of George Christian, [“Responding to the Inspector General’s Findings of Improper Use of National Security Letters by the FBI”], http://www.aclu.org/safefree/general/29308leg20070411.html (2007-04-25).
151
Bergström, Göran & Boréus, Kristina, 2005, ”Diskursanalys”, s. 305.
152
Shafer, Jack, 2006, ”Bush or Keller? Who Do You Trust?”, http://www.slate.com/id/2145155/ (2007-03-04). Shafer är “editor at large” på Slate och uppger att han alltid röstat på det libertarianska partiets presidentkandidater, se ”Slate Votes”, 2004, http://www.slate.com/id/2108714/ (2007-04-16). Slate grundades 1996 och publiceras dagligen på nätet. Sajten ägs av The Washington Post Company, se Slate, 2006, ”About Us: Everyting You Need to Know about Slate”, http://www.slate.com/id/2147070 (2007-04-16). Se också t.ex. Warner, Daniel, 2002, ”Fighting Terrorism: Perpetual War Poses a Risk to U.S. Power”, [opinion], http://www.iht.com/articles/2002/06/28/edwarner_ed3_.php (2007-03-04).
International Herald Tribune ägs av The New York Times Company, se International Herald Tribunte,
En tänkbar konsekvens av talet om ”ett ständigt pågående krig” är att bib-liotekariernas hållning gentemot inskränkningar, potentiella och de facto, av intellektuell frihet stärks i sin principfasthet. Ju längre kriget pågår, och mot bakgrund av traditionen av ”checks and balances”, desto mindre vilja att utan hård granskning låta de federala myndigheterna behålla sina ökade maktbefog-enheter. En sådan kritisk hållning syftar i själva verket till, hävdar vissa debattörer, att bevara nationen. Paula Kaufman skriver i den tidigare refererade artikeln i LibraryJournal.com att man i ljuset av USA PATRIOT Act måste vara noga med att försäkra sig om att strävan efter nationell säkerhet inte urholkar de medborgerliga friheter som formar den nationella karaktär som amerikaner kämpat för. Dessa friheter är, säger hon, själva grunden för den amerikanska republiken.153
Att försvara nationens säkerhet kan, på grund av de problematiska pro-visionerna i USA PATRIOT Act, enligt Kaufman alltså riskera att urholka fri-heterna som utgör underlaget för den amerikanska nationen. Att uttrycka sig i termer som ”freedom” och ”national character” är att ge talet en nationell iden-titetsinramning. OIF:s Judith F. Krug säger att hon vet att många människor är upprörda över att ALA utmanar PATRIOT Act, eftersom de tror att lagen gör dem trygga. Men, menar hon, och refererar till de rättigheter som finns i konst-itutionen:
We are a nation of laws, we are governed by a constitution that includes a Bill of Rights, and we can remain safe and still adhere to our constitutional guarantees, which have carried us over many rough spots for the past 230 years.
We can’t give up the rights and liberties that have made us the greatest nation the world has ever seen. If we do, the terrorists have won.154
Krug argumenterar för att amerikaner, inte bara bibliotekarier, måste protestera gentemot vissa provisioner i terroristlagen som hotar grundlagen; utan dessa friheter finns ingen nation kvar att försvara. När LibraryJournal.com rapporter-ade om konfrontationen 2003 mellan bibliotekariekåren och justitieministern använde chefredaktören John N. Berry III likaså termer som refererar till
153 Kaufman, 2002, http://www.libraryjournal.com/index.asp?layout=article&articleid=CA245046 (2007-03-04). 154 Dorsett, 2006, http://www.mysanantonio.com/news/metro/stories/MYSA012506.01A.militant_libraria ns.12d1873c.html (2007-03-04). Se även t.ex. Rosenzweig, Mark C., ”Patriot Act is Unreformable”, [Letter], s. 25-26. Även Rosenzweigs kritik relaterar direkt till komponenterna i American Creed, t.ex. att USA PATRIOT Act “breaches the ramparts of constitutional democracy and law”, att lagen är en ”offense to the democratic sensibilities of the people”, att den ”puts at risk the rights and liberties of citizens and threatens the rule of law”, s. 25 f.
ionell identitet, till och med patriotism. Han säger att USA PATRIOT Act levererades insvept i den amerikanska flaggan, stödd av amerikaners rädsla för sin nationella säkerhet. Mot denna bakgrund, hävdar han, krävs mod för att försvara de amerikanska friheterna, och konstitutionen. Ett sådant försvar är ”the stuff of patriotism, not hysteria.”155 I citatet ställs de värdeladdade orden ”patriotism” och ”hysteria” mot varandra. Just för att USA PATRIOT Act är omsluten av patriotiska termer, menar Berry, krävs mod för att försvara konsti-tutionen genom att kritisera den nya lagen. Med en hänvisning till bl.a. ALA och bibliotekarierna i Connecticut, vilka vi sett frågasatt de särskilda nationella säkerhetsbreven, skriver en ledare i liberala The Nation på liknande sätt som Berry, att de som försvarar grundläggande rättigheter är ”the patriotic heroes of this Fourth of July”.156
Ur identitetsperspektivet är det intressant att notera att både den federala staten, i form av justitiedepartementet, och dess kritiker argumenterar för att de genom sina åtgärder faktiskt försvarar samma sak: bevarandet av den ameri-kanska nationen. Regeringen som kräver större maktbefogenheter för att gen-om ökad underrättelseverksamhet utkämpa ”the war on terror” och med-borgarrättsgrupper, inklusive bibliotekarier, som talar om de federala myndig-heternas ökade makt som ett hot mot grundläggande nationella friheter.157 Men trots det gemensamma målet att försvara nationen är alltså en aspekt av dis-kursen om intellektuell frihet en strid om makten över definitionen av begrepp-et patriot. Michele Sipley ser t.ex., i en prisvinnande essä som publicerades i
Progressive Librarian, patriotism som kritik av makten. Hon diskuterar vilken
roll skolbibliotek spelar i formeringen av ett fritt, och informerat, samhälle:
A school of thought that has recently gained popularity is that, to be a patriot, we as citizens must accept our government representatives’ decisions without question, as all decisions are made for our own good. Based upon this country’s founding ideas, however, the most basic right and duty of a true patriot is to question each and every decision that our government makes. We must ensure that our representatives are upholding our rights and those of our counterparts.158
155
Berry III, John N., 2003, ”The Stuff of Patriotism”, http://www.libraryjournal.com/article/CA325054. html (2007-03-03). Se även Kniffel, Leonard, 2001, ”When Eternal Vigilance Isn’t Popular”, [editorial], s. 37. Kniffel skriver att bibliotekarier har riskerat att bli kallade ”un-American” då de försvarat intellektuell frihet genom att bevaka låntagares integritet, men att de måste fortsätta försvara dessa fundamentala rättigheter.
156
”American Patriots”, [ledare], 2006, http://www.thenation.com/doc/20060717/editors (2007-03-04).
157
Starr, 2004, http://www.firstmonday.dk/issues/issue9_12/starr/index.html (2007-03-03).
158
Sipley, Michele, 2003, ”Operation – Patriots Act: the Role of School Libraries in Promoting a Free and Informed Society”, http://libr.org/pl/22_Sipley.html (2007-04-26).
I citatet premieras upplysningstidens rationalism – och än en gång ser vi att idéerna som grundlagt nationen lyfts fram. Vidare poängteras den representa-tiva makten; politiska maktpositioner skall granskas kritiskt, eftersom de inte existerar för sin egen skull utan för att upprätthålla medborgarnas rättigheter. Begreppet rättigheter har vi stött på tidigare, men här förstärks det med ordet patriot.159
Kampen om vad det innebär att vara patriotisk pågår inte bara i ett biblio-tekssammanhang. Diskursen om intellektuell frihet på bibliotek ingår som en del i en större medborgarrättskontext som innefattar bl.a. aktörer som advokat-er och politikadvokat-er: ”What’s so patriotic about trampling on the Bill of Rights?,”160 frågade sig advokaten Nancy Chang vid Center for Constitutional Rights (CCR) i New York redan 2001. Frågan pekar på att det är i konstitutionen som den amerikanska identiteten är förankrad. Att patriotism är en faktor i ”the war on terror”, inte många vill kallas opatriotiska, lyfter likaså senatorn Vincent J. Fumo, demokrat, fram i sin kritik mot USA PATRIOT Act. Fumo hävdar att många i kongressen röstade för lagen, inte utifrån patriotism utan av rädsla för att ses som opatriotiska. Det är därför, säger han, som konservativa politiker som f.d. kongressledamoten Barr, Grover Norquist och Paul Weyrich har för-enats med ACLU i en grupp kallad Patriots to Restore Checks and Balances. De har, fortsätter Fumo, förstått att stora delar av USA PATRIOT Act kan kallas oamerikanska, åtminstone utifrån ”the standards of freedom that real patriotic Americans hold dear.”161
Av Fumos resonemang kan vi dra slutsatsen att försvaret av konstitutionen, och kritiken av de delar av USA PATRIOT Act som inkräktar på den, inte nöd-vändigtvis måste förstås som en strikt höger/vänster-fråga. Försvaret av första tillägget och konstitutionen har en libertariansk, frihetlig, kärna som rymmer attityder som är både ”leftist” och ”right-wing”.162 Utifrån vad vi hittills har sett
159
Se även Jensen, Robert, 2001, ”Saying Goodbye to Patriotism”,
http://www.counterpunch.org/jensen12.html (2007-03-27). Texten publicerades i det radikala nyhetsbrevet CounterPunch, som kommer ut två gånger/vecka, och som redigeras av journalisterna Alexander Cockburn och Jeffrey St. Clair, se CounterPunch, inget datum tillgängligt, “About Us”,
http://www.counterpunch.org/aboutus.html (2007-05-02).
160
Chang, Nancy, ”The U.S.A. PATRIOT Act: What’s So Patriotic about Trampling on the Bill of Rights?”, 2001, http://www.thirdworldtraveler.com/Civil_Liberties/USA_Patriot_Act_BillRights.html
(2007-04-16). Artikeln är ett utdrag ur Nancy Changs bok Silencing Political Dissent, 2002.
161
Fumo, Vincent J., ”Senator Fumo Remarks on the Floor of the Senate, June 21, 2005, Concerning How the USA PATRIOT Act is Being Used to Undermine the Freedom Guaranteed in the Bill of Rights to All Americans”, 2005, http://www.fumo.com/Floor_Speeches/PatriotAct6-21-05.htm (2007-03-06). För andra senatorer som har ifrågasatt lagens skydd av medborgerliga rättigheter, se t.ex. Stone, Amy, 2006, “Patriot Act Debate Heats Up after Senators Threaten Filibuster”, s. 10.
162
Vallentyne, Peter, 2007, ”Libertarianism”, http://plato.stanford.edu/archives/spr2007/entries/libertaria nism/ (2007-03-04).
av hur det faktiskt resoneras i den biblioteksrelaterade diskursen är det
individ-ens rätt i förhållande till den federala statindivid-ens makt som träder fram som det
viktigaste mönstret.163 Förutom att denna distinktion lyfter fram det individual-istiska elementet i American Creed, säger den dessutom något om den konsti-tutionalism som genomsyrar USA och också är en del av credot. Konsti-tutionalism är alltså idén, som de amerikanska grundlagsfäderna förde fram i John Lockes tradition, att statens makt kan och bör begränsas, och att dess auktoritet beror av att den upprätthåller dessa maktbegränsningar.164
I sin kritik av delar av USA PATRIOT Act har bl.a. bibliotekarier hävdat sin auktoritet genom att poängtera grundlagsfädernas idéer. Betydelsen av dessa idéer förstärks därtill av talet, i andra sammanhang, som hävdar att bib-liotekarier i sin verksamhet bör befinna sig på rationell grund. När den tidigare nämnde Michael Gorman, ALA-president 2005-2006, talar om bibliotekarie-professionens värderingar lyfter han fram just denna rationalism: bibliotek står för den rationella idén att människor förbättras av kunskap och information. Rationalismen är, säger Gorman, ”the basis for all our policies and procedures in libraries. Librianship is a supremely rational profession and should resist the forces of irrationalism both external and internal.”165 Den biblioteksrelaterade diskursen om intellektuell frihet börjar ta form. Sammankopplingen med konstitutionen som bl.a. tillför en historisk och rationell dimension är med och definierar diskursen då intellektuell frihet prövas i praktiken.