8. SANNINGSKRITERIER
8.1 S ANNINGSKRITERIER
8.1.2 Äkthet
Ett ytterligare sanningskriterium som bedömer kvaliteten på studien är äkthet, som består av fem delkriterier att ta hänsyn till, och dessa är: rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet (Bryman & Bell, 2017, s. 383). Den förstnämnda, rättvis bild, handlar om huruvida en rättvis bild av verkligheten har åstadkommits, med andra ord att studiens respondenternas svar och uppfattning överensstämmer med deras faktiska preferenser (Bryman & Bell, 2017, s.
383). För att säkerställa detta har vi dels valt att inkludera ett flertal citat i den framställda empirin för att visa hur de har uttryckt sig samt svarat på olika frågor. Vi har även valt att skicka ut en sammanfattning på resultatet av intervjuerna till alla respondenter, som redan nämnts tidigare i detta delkapitel. Detta möjliggjorde för respondenterna att korrigera eller förklara deras svar för att på så sätt skapa en sådan rättvis bild som möjligt.
Vidare handlar ontologisk autenticitet om studiens förmåga att generera en djupare förståelse hos respondenten kring deras egen sociala miljö och verklighet. Under intervjuerna verkade det som att respondenterna mer eller mindre var bekanta med forskningsområdet och det fanns ett påvisat engagemang i de frågor som ställdes. Efter intervjun erhölls en mer avslappnad dialog där många av respondenterna reflekterade över vad som sagts under intervjun och verkade lämna intervjun med nya insikter i ämnet vilket glädjer oss. Nästa kriterium inom äkthet är pedagogisk autenticitet som handlar om hur studiens respondenter har förbättrat sin förståelse när det kommer till hur andra
personer upplever och uppfattar saker i den sociala miljön (Bryman & Bell, 2017, s. 383).
Samtliga respondenter kommer att få tillgång till vår studie och att läsa denna och se vilka upptäckter som gjorts, varpå de genom detta kan få en bättre överblick över denna aspekt och kriterium.
Den katalytiska autenticiteten berör studiens förmåga att förändra respondenternas situation som denne lever i just nu (Bryman & Bell, 2017, s. 383), något som vi anser är svårt att fastställa i och med att respondenterna kan ha haft tankar på förändring i deras konsumentbeteende innan denna studie genomfördes. Dock anser vi att vi genom intervjuerna har åstadkommit en ökad kunskap kring hållbarhet inom klädbranschen samt hur konsumenter såväl som företag bör agera för att åstadkomma grönare avtryck på miljön, något som kan tänkas förändra deras nuvarande situation. Vissa respondenter uttryckte dessutom att de hädanefter kommer att ha reflektionerna från intervjun i åtanke i deras konsumtion framöver. Sist men inte minst har vi den taktiska autenticiteten, som handlar om ifall studien har möjliggjort för respondenterna att faktiskt kunna göra något åt deras nuvarande situation (Bryman & Bell, 2017, s. 383). Med andra ord ifall de har rätt förutsättningar som krävs för att ändra sin situation, där vi skulle påstå att detta kriterium uppfylls i och med de praktiska rekommendationer som ges i innevarande studie. Med hjälp av dessa rekommendationer bör företag samt konsumenter bättre kunna vidta åtgärder för att ändra dess befintliga situation och således lära sig konsten att bära grönt.
Referenser
Adolfsson, I. (2019, Maj 24). Textilkonsumtion per person i Sverige. Naturvårdsverket.
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Textil/ (Hämtad 2020-02-03)
Akalamkam, K., & Mitra, J. K. (2018). Consumer Pre-purchase Search in Online Shopping: Role of Offline and Online Information Sources. Business Perspectives and Research, 6(1), ss. 42–60.
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok (Upplaga 2).
Stockholm: Liber.
Barbopoulos, I. Psykologiska institutionen. (2017). Seven dimensions of consumption.
Diss. (sammanfattning). Göteborg: Göteborgs universitet.
Bell, E., Bryman, A., & Harley, B. (2018). Business research methods. (Upplaga 5).
Oxford: Oxford University Press.
Bertram, R. F., & Chi, T. (2018). A study of companies' business responses to fashion e-commerce's environmental impact. International Journal of Fashion Design,
Technology and Education, 11(2), ss. 254–264.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), ss. 77-101.
Braun, V., & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research : a practical guide for beginners (Upplaga 1). Thousand Oaks, CA: Thousand Oaks, CA: SAGE Publications.
Brundtland, G. H., & Hägerhäll, B. (1988). Vår gemensamma framtid : [rapport från]
Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland. Stockholm: Prisma.
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (Upplaga 3).
Stockholm: Liber.
Carrigan, M. & Attalla, A. (2001). The myth of the ethical consumer - do ethics matter in purchase behaviour? Journal of Consumer Marketing, 18(7), ss. 560–578.
Carrington, M., Neville, J., & Whitwell, B. (2010). Why Ethical Consumers Don’t Walk Their Talk: Towards a Framework for Understanding the Gap Between the Ethical Purchase Intentions and Actual Buying Behaviour of Ethically Minded Consumers. Journal of Business Ethics, 97(1), ss. 139–158.
Collis, J., & Hussey, R. (2014). Business research: a practical guide for undergraduate
& postgraduate students (Upplaga 4). Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Costa Pinto, D., Herter, M.M., Rossi, P., & Borges, A. (2014). Going green for self or for others? Gender and identity salience effects on sustainable consumption.
International Journal of Consumer Studies, 38(5), ss. 540–549.
Cullinane, S. (2009). From Bricks to Clicks: The Impact of Online Retailing on Transport and the Environment. Transport Reviews, 29(6), ss. 759–776.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4:e upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Dey, D.K., & Srivastava, A. (2017). Impulse buying intentions of young consumers from a hedonic shopping perspective. Journal of Indian Business Research, 9(4), ss.
266–282.
Dickson, M.A., & Eckman, M. (2006). Social Responsibility: The Concept As Defined by Apparel and Textile Scholars. Clothing & Textiles Research Journals, 24(3), ss. 178-191.
Ekström, K.M., Ottosson, M., & Parment, A. (2017). Konsumentbeteende : klassiska &
samtida perspektiv (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Epstein, M.J., & Roy, M.J. (2001). Sustainability in Action: Identifying and Measuring the Key Performance Drivers. Long Range Planning, 34(5), ss. 585–604.
European Commission. (2020). Corporate Social Responsibility & Responsible Business Conduct. European Commission.
https://ec.europa.eu/growth/industry/corporate-social-responsibility_en (Hämtad 2020-02-20)
Farag, S., Schwanen, T., Dijst, M., & Faber, J. (2007). Shopping online and/or in-store?
A structural equation model of the relationships between e-shopping and in-store shopping. Transportation Research Part A, 41(2), ss. 125–141.
Ferreira, M. (2014). Typical Cyclical Behavioural Patterns: The Case of Routines, Rituals and Celebrations. Biosemiotics, 7(1), ss. 63–72.
Fletcher, K. (2007, Juni 1). Slow fashion. Ecologist.
https://theecologist.org/2007/jun/01/slow-fashion (Hämtad 2020-02-10)
Gallarza, M. G., Gil‐Saura, I., & Holbrook, M. B. (2011). The value of value: Further excursions on the meaning and role of customer value. Journal of Consumer Behaviour, 10(4), ss. 179–191.
Geiger, S. M., & Keller, J. (2018). Shopping for Clothes and Sensitivity to the Suffering of Others: The Role of Compassion and Values in Sustainable Fashion Consumption.
Environment and Behavior, 50(10), ss. 1119–1144.
Gill, P., & Baillie, J. (2018). Interviews and focus groups in qualitative research: an update for the digital age. British Dental Journal, 225(7), ss. 668-672.
Gleim, M.R., Smith, J.S., Andrews,D., & Cronin, J.J. (2013). Against the Green: A Multi-method Examination of the Barriers to Green Consumption. Journal of Retailing, 89(1), ss. 44–61.
Greenstrategy. (2020a). Vad är hållbart mode? Greenstrategy.
https://www.greenstrategy.se/hallbart-mode/vad-ar-hallbart-mode/ (Hämtad 2020-02-03)
Greenstrategy. (2020b). Sju former av hållbart mode. Greenstrategy.
https://www.greenstrategy.se/hallbart-mode/sju-former-av-hallbart-mode/ (Hämtad 2020-02-04)
Griskevicius, V., Tybur, J.M., & Van den Bergh, B. (2010). Going Green to Be Seen:
Status, Reputation, and Conspicuous Conservation. Journal of Personality and Social Psychology, 98(3), ss. 392–404.
Guest, G., MacQueen, K.M., & Namey, E.E. (2012). Applied thematic analysis.
Thousand Oaks, Calif. London: SAGE.
Gurău, C. (2012). A life-stage analysis of consumer loyalty profile: comparing Generation X and Millennial consumers. Journal of Consumer Marketing, 29(2), ss.
103-113.
Ha-Brookshire, J.E., & Hodges, N.N. (2009). Socially Responsible Consumer Behavior? Clothing and Textiles Research Journal, 27(3), ss. 179-196.
Ha-Brookshire, J.E., & Norum, P. (2011). Willingness to pay for socially responsible products: case of cotton apparel. Journal of Consumer Marketing, 28(5), ss. 344–353.
Hallebrant, P. (2018, Juni 29). Företag vill bidra till hållbar utveckling - men behöver verktyg. Globalportalen. https://globalportalen.org/artiklar/nyhet/foretag-vill-bidra-till-hallbar-utveckling-men-behover-verktyg (Hämtad 2020-02-04)
Han, J. Seo, Y. & Ko, E. (2017). Staging Luxury Experiences for Understanding Sustainable Fashion Consumption: A Balance Theory Application. Journal of Business Research, 74, ss. 162-67.
Henninger, C.E., Alevizou, P.J., & Oates, C.J. (2016). What is sustainable fashion?
Journal of Fashion Marketing and Management: An International Journal, 20(4), ss.
400–416.
Howe, N., & Strauss, W. (2007). The Next 20 Years: How Customer and Workforce Attitudes Will Evolve. Harvard Business Review, 85(7-8), ss. 41-52
Hsu, H.J., & Burns, L. D. (2012). The effects of culture, long-term orientation, and gender on consumers’ perceptions of clothing values. Social Behavior And Personality, 40(10), ss. 1585–1595.
H&M Group. (2020). Goals and Ambitions. H&M Group.
https://hmgroup.com/sustainability/vision-and-strategy/goalsandambitions.html (Hämtad 2020-02-10)
Ibrahim, H., & Al-Ajlouni, M.M.Q. (2018). Sustainable consumption. Management Decision, 56(3), ss. 610–633.
Jacobs, K., Petersen, L., Hörisch, J., & Battenfeld, D. (2018). Green thinking but
thoughtless buying? An empirical extension of the value-attitude-behaviour hierarchy in sustainable clothing. Journal of Cleaner Production, 203, ss. 1155–1169.
Joergens, C. (2006). Ethical fashion: myth of future trend? Journal of Fashion Marketing and Management, 10(3), ss. 360–371.
Johansson, S. (2015, Maj 24). Harvardprofessor: ”Hållbara företag presterar bättre”.
SvD. https://www.svd.se/harvardprofessor-hallbara-foretag-presterar-battre (Hämtad 2020-02-05)
Joo Park, E., Young Kim, E., & Cardona Forney, J. (2006). A structural model of fashion-oriented impulse buying behavior. Journal of Fashion Marketing and Management: An International Journal, 10(4), ss. 433–446.
Joung, H.M. (2014). Fast-fashion consumers’ post-purchase behaviours. International Journal of Retail & Distribution Management, 42(8), ss. 688–697.
Jung, S., & Jin, B. (2016). Sustainable Development of Slow Fashion Businesses:
Customer Value Approach. Sustainability, 8(6), 540, ss. 1–15.
Kalender, Z.T., & Vayvay, Ö. (2016). The Fifth Pillar of the Balanced Scorecard:
Sustainability. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 235, ss. 76–83.
Kenton, W. (2019, Maj 27). Fast Fashion. Investopedia.
https://www.investopedia.com/terms/f/fast-fashion.asp (Hämtad 2020-02-05) Kenton, W. (2020, Januari 31). Triple Bottom Line (TBL). Investopedia.
https://www.investopedia.com/terms/t/triple-bottom-line.asp (Hämtad 2020-02-20) Klarna. (2020). Svenskarnas shoppingvanor på nätet. Klarna Shopping Report.
https://klarnashoppingreport.com/se/ (Hämtad 2020-02-12)
Konsumentverket (2018). Konsumenterna och miljön 2018. Rapport 2018:17
https://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/var-verksamhet/konsumenterna-och-miljon-2018-17-konsumentverket.pdf (Hämtad 2020-02-04)
Kotler, P. (2017). Customer Value Management. Journal of Creating Value, 3(2), ss.
170–172.
Kotler, P., Armstrong, G., & Parment, A. (2017). Marknadsföring : teori, strategi och praktik (Upplaga 2). Harlow: Pearson.
Kozar, J.M., & Hiller Connell, K.Y. (2013). Socially and environmentally responsible apparel consumption: knowledge, attitudes, and behaviors. Social Responsibility Journal, 9(2), ss. 315–324.
Kraljević R., & Filipović Z. (2017). Gender Differences and Consumer Behavior of Millennials. Acta Economica et Turistica, 3(1), ss. 5–13.
Kuchinka, D.G.J., Balazs, S., Gavriletea, M.D., & Djokic, B. (2018). Consumer Attitudes toward Sustainable Development and Risk to Brand Loyalty. Sustainability, 10(4), ss. 1–25.
Ladhari, R., Gonthier, J., & Lajante, M. (2019). Generation Y and online fashion shopping: Orientations and profiles. Journal of Retailing and Consumer Services, 48, ss. 113–121.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordic Studies in Education, (01), ss. 16–35.
Lee, S. (2011) Consumers’ Value, Environmental Consciousness, and Willingness to Pay more toward Green-Apparel Products, Journal of Global Fashion Marketing, 2(3), ss. 161-169.
Levin, A.M., Levin, I.P., Weller, J.A. (2005). A multi-attribute analysis of preferences for online and offline shopping: differences across products, consumers, and shopping stages. Journal of Electronic Commerce Research, 6(4), ss. 281–290
Lindbom Sierakowiak, E. (2018, Mars 8). Kläder och skor dominerar e-handeln.
Dagens Handel.
https://www.dagenshandel.se/article/view/590013/klader_och_skor_dominerar_ehandel n (Hämtad 2020-02-20)
Lindenberg, S. (2001). Social Rationality versus Rational Egoism, i: Turner, J. (ed.).
Handbook of Sociological Theory, New York: Kluwer Academic/Plenum, ss. 635-668.
Lindenberg, S. & Frey, B.S. (1993). Alternatives, Frames, and Relative Prices: A Broader View of Rational Choice Theory. Acta Sociologica, 36(3), ss. 191–205.
Mafini, C., Dhurup, M., and Mandhlazi, L. (2014). Shopper typologies amongst a Generation Y consumer cohort and variations in terms of age in the fashion apparel market. Acta Commercii, 14(1), ss. 1–11.
Mantere, S., & Ketokivi, M. (2013). Reasoning in organization science. Academy of Management Review, 38(1), ss. 70–89.
McNeill, L., & Moore, R. (2015). Sustainable fashion consumption and the fast fashion conundrum: fashionable consumers and attitudes to sustainability in clothing choice.
International Journal of Consumer Studies, 39(3), ss. 212–222.
Meinzen-Dick, R., Kovarik, C., & Quisumbing, A. R. (2014). Gender and Sustainability. Annual Review of Environment and Resources, 39(1), ss. 29–55.
Ndubisi, N.O. (2003). Service quality: understanding customer perceptions and reaction, and its impact on business. International Journal of Business, 5(2), ss. 207–
219.
Niinimäki, K. (2010). Eco-clothing, consumer identity and ideology. Sustainable Development, 18(3), ss. 150-62
Niinimäki, K. (2015). Ethical foundations in sustainable fashion. Textiles and Clothing Sustainability, 1(1), ss. 1–11.
Nirmala, R.P., & Dewi, I.J. (2011). The Effects of Shopping Orientations, Consumer Innovativeness, Purchase Experience, and Gender on Intention to Shop for Fashion Products Online. Gadjah Mada International Journal of Business, 13(1), ss. 65–83.
Olsson, D., & Gericke, N. (2017). The effect of gender on students' sustainability consciousness: A nationwide Swedish study. The Journal of Environmental Education, 48(5), ss. 357–370.
Parment, A. (2013). Generation Y vs. Baby Boomers: Shopping behavior, buyer
involvement and implications for retailing. Journal of Retailing and Consumer Services, 20(2), ss. 189–199.
Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. (5:e upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Peirce, C.S. (1997). Pragmatism as a Principle and Method of Right Reasoning: The 1903 Harvard “Lectures on Pragmatism”. Edited and introduced with a commentary, by Turrisi, P.A. The State University of New York Press: Albany.
Pentecost, R., & Andrews, L. (2010). Fashion retailing and the bottom line: The effects of generational cohorts, gender, fashion fanship, attitudes and impulse buying on fashion expenditure. Journal of Retailing and Consumer Services, 17(1), ss. 43–52.
Pookulangara, S., & Shephard, A. (2013). Slow fashion movement: Understanding consumer perceptions—An exploratory study. Journal of Retailing and Consumer Services, 20(2), ss. 200–206.
Postnord. (2019). E-handeln i Norden. Postnord.
https://www.postnord.com/globalassets/global/sverige/dokument/publikationer/2018/e-handeln-i-norden-helar-2018.pdf (Hämtad 2020-02-03)
Putrevu, S. (2001). Exploring the origins and information processing differences between men and women: implications for advertisers. Academy of Marketing Science Review, Vol. 20, ss. 1–14.
PwC. (2017, Oktober 24). 5 vägar till bättre lönsamhet för ditt företag. PwC.
https://blogg.pwc.se/foretagarbloggen/5-vagar-till-battre-lonsamhet-for-ditt-foretag (Hämtad 2020-02-05)
Scarpi, D., Pizzi, G., & Visentin, M. (2014). Shopping for fun or shopping to buy: Is it different online and offline? Journal of Retailing and Consumer Services, 21(3), ss.
258–267.
Smith, J.B., & Colgate, M. (2007). Customer Value Creation: A Practical Framework.
Journal of Marketing Theory and Practice, 15(1), ss. 7–23.
Sorensen, K., & Johnson Jorgensen, J. (2019). Millennial Perceptions of Fast Fashion and Second-Hand Clothing: An Exploration of Clothing Preferences Using Q
Methodology. Social Sciences, 8(9), 244, ss. 1–13.
Steg, L., Perlaviciute, G., van der Werff, E., & Lurvink, J. (2014). The significance of hedonic values for environmentally relevant attitudes, preferences, and actions.
Environment and Behavior, 46(2), ss. 163–192.
Svensk Handel. (2018). Starkt ökat hållbarhetsintresse hos konsumenterna - och handelsföretagen är redo. Svensk Handel.
https://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/rapporter-
och-foldrar/hallbar-handel/svensk-handels-hallbarhetsundersokning-2018.pdf&sa=D&ust=1581412199850000&usg=AFQjCNES4jUroAtLOZ6RgjJjZE7G8 XlDZQ (Hämtad 2020-02-05)
Sweeney, J. C., & Soutar, G. N. (2001). Consumer perceived value: The development of a multiple item scale. Journal of Retailing, 77(2), ss. 203–220.
Taylor, P., & Keeter, S. (2010). Millennials: A Portrait of Generation Next: Confident, Connected, Open to Change. Washington, DC: The Pew Research Center.
Thurén, T., & Werner, J. (2019). Källkritik (Fjärde upplagan.). Stockholm: Liber.
Verksamt. (2020, Januari 31). Guide till ett hållbart företagande. Verksamt.
https://www.verksamt.se/starta/hallbarhet/guide-till-ett-hallbart-foretagande (Hämtad 2020-02-04)
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wiese, A., Toporowski, W., & Zielke, S. (2012). Transport-related CO2 effects of online and brick-and-mortar shopping: A comparison and sensitivity analysis of
clothing retailing. Transportation Research Part D-Transport And Environment, 17(6), ss. 473–477.
Wiederhold, M., & Martinez, L.F. (2018). Ethical consumer behaviour in Germany: The attitude‐behaviour gap in the green apparel industry. International Journal of Consumer Studies, 42(4), ss. 419–429.
WWF. (2019, Juli 29). Overshoot Day 29 juli: Jordens förnybara resurser slut för i år.
WWF. https://www.wwf.se/pressmeddelande/overshoot-day-29-juli-jordens-fornybara-resurser-slut-for-i-ar-3373236/ (Hämtad 2020-02-03)
Yang, S., Song, Y., & Tong, S. (2017). Sustainable Retailing in the Fashion Industry: A Systematic Literature Review. Sustainability, 9(7), ss. 1–19.
Zarley Watson, M., & Yan, R.N. (2013). An exploratory study of the decision processes of fast versus slow fashion consumers. Journal of Fashion Marketing and Management:
An International Journal, 17(2), ss. 141–159.
Appendix
Appendix 1: Förhandsinformation
Hej!
Vi är Olivia Ederlöv och Julia Pettersson och vi studerar vid Umeå Universitet där vi är inne på vår sista termin på Civilekonomprogrammet med fördjupning inom management.
I vårt examensarbete skriver vi om konsumentbeteende inom klädbranschen, med ett fokus på hållbarhet och således berör vi företagsekonomiska ämnen såsom management och marknadsföring. För att besvara studiens frågeställning: “Hur tar konsumenter som tillhör Generation Y beslut i valet av att konsumera ett hållbart alternativ framför ett mindre hållbart sådant inom klädbranschen?”, kommer individuella intervjuer att tillämpas.
Vi söker dig som vill delta i vår studie och bidra genom att delta i en individuell intervju som avser att diskutera relevanta ämnesområden i förhållande till studiens syfte och frågeställning. Om du känner att du är en konsument inom klädbranschen med ett potentiellt intresse för hållbarhet, skulle vi gärna vilja inkludera dig i våra intervjuer. Vi skulle vilja veta mer om just dina åsikter när det kommer till hållbart mode och konsumentbeteende, vad som genererar värde för dig och vilka faktorer som kan tänkas vara avgörande för valet att konsumera mer hållbart mode. Deltagandet i vår studie är givetvis helt frivilligt.
För att delta behöver du inte förbereda dig på något vis. Intervjun kommer att hållas tillsammans med oss två i en avslappnad miljö där fokuset kommer att ligga på att föra en diskussion kring ämnet framåt. Intervjun beräknas att ta någonstans mellan 30 och 45 minuter. Det viktiga för oss och innevarande studie är dina åsikter och tankar varpå det inte finns något rätt eller fel svar.
Tack för ditt bidrag och engagemang!
Med vänliga hälsningar, Olivia & Julia
Appendix 2: Intervjuguide
Frågor: Följdfrågor:
Bakgrund om respondenten
1. Kan du berätta lite kort om dig själv? Födelseår? Sysselsättning?
Hållbarhet & hållbar konsumtion inom klädbranschen 2. Vad innebär hållbarhet för dig? Inställning? Varför? Tre
dimensionerna?
3. Vad är ett hållbart företag för dig? Hur kan ett företag agera hållbart på bästa sätt?
4. Vad är hållbart mode enligt dig? Vad är ett hållbart plagg/produkt för dig? Finns det olika sätt att agera hållbart på inom detta? Slow
6. Är det lättare att agera hållbart inom vissa branscher?
Vilka? Varför?
7. Vilken typ av hållbart mode skulle du kunna tänka dig bidra till?
Visa de 7 formerna av hållbart mode (tabell 1)
Är det någon form du bidrar till idag?
8. Ser du något problem med hållbarhet inom klädbranschen idag?
10. Hur ofta konsumerar du inom klädbranschen?
Följer du de senaste trenderna?
Konsumerar därefter?
11. Konsumerar du hållbart mode? Medvetet eller inte? Varför/varför inte? Om nej: vad skulle få dig att konsumera hållbart?
12. Finns det något som hindrar dig från att konsumera hållbart?
14. Föredrar du att konsumera i fysisk butik eller via e-handel?
Beror detta på vilken typ av produkt? Vilka? Varför/varför inte?
15. Tycker du att företag marknadsför sina hållbara produkter på ett bra sätt?
Varför/varför inte?
16. Lägger du ner mycket tid innan ditt köp? Impulsköp eller mer
utvärdering/informationssökning?
Kundvärde 17. Vilka faktorer spelar roll/är av värde när
du köper en produkt inom klädbranschen?
Hur definierar du värde?
Skiljer sig dessa faktorer åt
beroende på vilken produkt det är?
18. Rangordna dessa faktorer utifrån vad som är viktigast för dig i ett köpbeslut:
pris, design, kvalitet, utbud, varumärke, annat?
19. Hur kan ett företag i klädbranschen generera värde för dig?
20. Vad skulle få dig att välja ett hållbart alternativ framför ett mindre
hållbarbart?
Skulle det skilja sig beroende på produkt/bransch/företag?
21. Skulle du kunna betala mer för en produkt som är hållbar?
Varför/varför inte?
22. Vad krävs för att du skulle betala mer för en hållbar produkt?
Vilket värde måste den ge dig isåfall?
Avslutande frågor 23. Vad anser du behöver göras för att
klädbranschen ska bli mer hållbar?
Vilka ska göra vad?
24. Något övrigt du vill lägga till?