Preciseringarna ett sätt för regeringen att operationalisera miljökvalitetsmålen, och i vissa fall, t.ex. för Hav i Balans, leder dessa in i en djungel av normer. En
respondent menar att miljökvalitetsmålen inte är någon garanti för att saker och ting blir bättre, utan det kanske är något annat som man ska förändra.
Många tycker att miljökvalitetsmålen är för otydliga och att man efter- frågar mer specifika mål. En respondent (miljömålshandläggare) är tveksam till att göra miljökvalitetsmålen och deras preciseringar mer konsekventa. Handläggaren nämnde att det tidigare fanns delmål för miljökvalitetsmålen som ofta var mer konkreta och exempelvis handlade om hur stora utsläpps- minskningarna skulle vara. De etappmål som man numera arbetar med kanske också är lite mer konkreta. Handläggaren nämner som förslag att man skulle kunna jobba med olika nivåer. Att man kan ha en övergripande nivå som kan vara lite mer visionär och beskriva vad man vill åstadkomma och därefter konkretisera ner det med steg hur man kan komma dit. Men handläggaren ser behovet av båda dessa nivåer.
MKB-konsulten har inget emot hur preciseringarna är formulerade idag, utan tycker att det fungerar att vissa är visionära och andra konkreta. En miljöjurist är tveksam till om problemet ligger i preciseringarnas utformning, utan tror snarare att det handlar om hur man förhåller sig till dem. Inte heller handläggaren vid Trafikverket tror att problemet ligger i preciseringarnas
utformning, utan snarare att man måste ställa krav på att tillämpa dem, exempelvis via lagkrav, att länsstyrelsen efterlyser det, samt konkreta råd från Naturvårdsverket om hur man ska tillämpa miljökvalitetsmålen i till- ståndsprocesser. Om Trafikverket handlar upp en MKB enligt lagkraven så är det idag inget krav på att redovisa miljökvalitetsmålens preciseringar. Handläggaren vid Trafikverket tror att det skulle vara svårt att få till mer konkreta miljökvalitetsmål och att kvalitativa bedömningar kan vara lika tydliga som kvantitativa.
”Det viktiga är väl kanske att man kan omsätta målen i det regionala, lokala perspektivet i det som berör projekt.”
(Handläggare statlig myndighet)
Handläggaren vid Trafikverket tycker dock att man kanske ändå behöver se över preciseringarna för att få dem mer enhetliga, uppföljningsbara och mätbara. Både handläggaren vid Trafikverket och vid Miljöprövnings dele ga- tionen tror att det skulle underlätta när man ska tillämpa dem i tillståndspro- cessen, men handläggaren vid Trafikverket menade att det troligtvis inte per automatik leder till att de tillämpas mer.
”Man måste få in dem på ett annat sätt i tillståndsprövningen och även i tillsynsverksamheten inom tillsynsmyndigheterna att jobba aktivt med dem, sen vet jag inte om de behöver bli mer precisa.”
(Miljöjurist statlig myndighet)
Miljökvalitetsmålen har ju inte utformats i första hand för tillståndsprövning. Miljöjuristen menar att det skulle krävas en total analys av hur preciseringarna tillämpas, inte bara i prövning, av om de behöver förändras. Det är möjligt att det skulle vara bra.
”Miljömålen har ju en annan tillämpning än prövning, så man måste ha det bredare perspektivet. De kanske fyller sin funktion bättre på ett vidare sätt i andra sammanhang, även om det passar lite sämre i just prövning.” (Miljöjurist statlig myndighet)
En handläggare vid Regeringskansliet föreslog att man för vissa miljökvalitets- mål skulle kunna låta miljökvalitetsmålen rent hypotetiskt vara visionära genom att ta bort det omfattande uppföljnings- och utvärderingssystemet som är kopplat till dem, och nöja sig med det som man ska redovisa i enlighet med direktiven till exempel. Detta kan tillämpas på havsmiljöområdet, men skulle inte fungera för exempelvis fjällområdet, eftersom det saknas EU-direktiv där. Handläggaren menar att det i havsmiljön däremot redan finns omfattande uppföljning och rapportering, och att rapporteringen inom Hav i balans och Ingen övergödning därför bara är en extra pålaga som inte ger någon effekt.
kvalitetsmål inte skulle gynna miljöarbetet. Hen menar att det är viktigt att se på vad vi har för rapporteringssystem, och hur vi kan använda dem så effek- tivt som möjligt. För Hav i balans, till exempel, behövs inte fler system, men
däremot kan det finnas luckor som kan åtgärdas med fler eller omformulerade normer. Handläggaren tror samtidigt att det kan finnas ett stort behov för fler system för andra miljökvalitetsmål. Handläggaren tror att varje miljökvalitets- mål måste analyseras för sig, med avseende på vilka övriga styrmedel som finns (exempelvis EU-direktiv och andra internationella avtal) och vilken nationell rådighet vi har. Handläggaren menar att det inte gynnar miljön med förenk- lingar och att försöka göra målen så lika varandra som möjligt.
Flera respondenter tror att det finns en risk att miljökvalitetsmålen blir begränsade och tar bort det visionära, om man konkretiserar dem för mycket. En miljömålshandläggare på en myndighet tror att det kan finnas en risk att det blir för mycket fokus på att man ska uppnå en viss siffra om man kompletterar miljökvalitetsmålens och preciseringarnas visionära skrivningar med mer kvantitativt formulerade bedömningsgrunder. Handläggaren menar att det kan vara begränsande eftersom man inte kan sätta upp hur många konkreta mål som helst som ska uppnås.
Handläggaren nämner också att miljökvalitetsmålen är olika till sin natur.
Ingen övergödning, exempelvis, handlar om ett miljöproblem, medan andra
miljökvalitetsmål, exempelvis Levande sjöar och vattendrag, täcker in mycket
mer. Även i dessa miljö kvalitetsmål ingår övergödningen som en del, men de omfattar även andra aspekter som exempelvis försurning, friluftsliv och bio- logisk mångfald. För de mål som omfattar flera olika aspekter blir det kanske ännu svårare att få med hela bredden om det målet ska konkretiseras ner till några få saker som ska vara tydligare om vad som ska uppnås.
Enligt handläggaren vid Trafikverket har konsulterna egna, olika, bedöm- ningsgrunder som kan vara svårt att förhålla sig till ibland. Därför skulle det vara bra med ett enhetligt sätt att redovisa en samlad bedömning. Inom Trafikverket har man resonerat kring för- och nack delar med att ta fram bedömningsgrunder som alla ska tillämpa, och de kom fram till att det är för- och nackdelar med systematiserade metoder. En nackdel är att det kan bli oflexibelt och stelt, eftersom det är bra med viss möjlighet att anpassa. Handläggaren vid Trafikverket tror att det i viss mån skulle vara bra för miljö kvalitetsmålen, i alla fall på en enklare nivå. Exempelvis skulle man kunna tänka sig att man har principer för hur det ska redovisas.
En miljöjurist vid Naturvårdsverket föreslår att en möjlig väg skulle kunna vara att man konkretiserar för tillsyn och prövning med ett uttalat fokus för att konkretisera de viktigaste miljökvalitetsmålen, dvs för de miljökvalitetsmål som fortfarande är en stor miljöfråga och där vi ligger långt ifrån måluppfyllnad.