3 En bredare transportplanering
3.8. Ökad internationalisering
Den internationella påverkan på det svenska transportsystemet blir allt större. Det är framför allt EU som blir allt mer aktiva inom området. Det gäller områden som planering, regelverk, standardisering, forskning, digitalisering, marknadsöppning, finansiering med mera. Speciellt stark är tendensen inom järnvägsområdet. Det är viktigt att Sverige är proaktivt inom dessa områden.
För att bidra till de svenska transportpolitiska målen krävs att den svenska transportplaneringen, i vid bemärkelse, samspelar väl med internationell transportplanering. Det gäller på många olika områden och på flera olika nivåer.
Trafikverket samverkar på åtminstone ett femtiotal olika arenor utanför landets gränser. Nedan belyses några av dessa som har särskild betydelse i den långsiktiga
transportplaneringen.
De transportpolitiska målens preciseringar pekar särskilt ut gränsöverskridande aspekter på tillgänglighet: ”Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den
internationella konkurrenskraften” och ”Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder”. För att bidra till detta krävs att det svenska transportsystemet utvecklas i sitt geografiska sammanhang. Det gäller både såväl rent fysiska gränsöverskridande länkar men också regelverk och styrmedel som inte kan införas oberoende av hur det ser ut i andra länder utan risk för negativa effekter.
På EU-nivå pågår under 2020 omfattande arbete med en ny strategi för hållbar och smart mobilitet baserad på den ”europeiska gröna given” (The European Green Deal). Den nya strategin ska läggas fram under 2020 och den kommer att ha en betydande inverkan på EU:s transport- och mobilitetspolitik.
3.8.1. Det transeuropeiska transportnätet - TEN-T
Syftet med TEN-T-förordningen är att få medlemsstaternas transportsystem att hänga samman på ett bättre sätt, eliminera flaskhalsar och att minska tekniska barriärer, exempelvis skilda standarder för järnvägstrafik. Målen för det transeuropeiska
transportnätet ligger väl i linje med de svenska transportpolitiska målen, men understryker ytterligare den europeiska och gränsöverskridande dimensionen. Ett förslag till reviderad förordning förväntas finnas under 2021 och en ny TEN-T-förordning beräknas träda i kraft 2023.
TEN-T-nätet omfattar infrastrukturen för alla trafikslag – väg, järnväg, luftfart, sjöfart inklusive inre vattenvägar samt multimodala kopplingar mellan trafikslagen. Det
multimodala TEN-T-nätet ska möjliggöra hållbara och säkra transporter med hög kvalitet för alla trafikslag samt bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Det utpekade TEN-T-nätet består av ett övergripande nät (Comprehensive Network) och som en del av detta definieras stomnätet (Core Network), med de viktigaste knutpunkterna och förbindelserna. TEN-T-förordningen definierar krav för infrastrukturen med två målår: år 2030 för stomnätet och år 2050 för hela TEN-T-nätet. Sverige har åtagit sig att utveckla nätet och genomföra lämpliga åtgärder så att nätet uppfyller förordningens riktlinjer under förutsättning att det ryms inom tillgängliga ekonomiska resurser.
Exempel på krav för stomnätet (målår 2030):
järnväg: ERTMS, godsbanor (22,5 tons axellast, linjehastighet 100 km/tim, möjlighet till trafik med 740 meter långa tåg)
vägar: genomförande av direktiv för trafiksäkerhet, tunnelsäkerhet och ITS, alternativa drivmedel, motorväg eller motortrafikled, rastplatser på motorvägar (minst var tionde mil)
kusthamnar: utrustning för avfallshantering och lastrester enligt direktiv, e-tjänster för sjöfart, alternativa drivmedel
luftfart: trafikledning enligt förordningar, alternativa drivmedel
multimodala informationssystem för både gods- och persontrafik.Kraven bidrar generellt till en förbättrad funktion i transportsystemet. Det är dock viktigt att notera att undantag kan medges av EU-kommissionen för några av kraven ovan om
åtgärden inte kan motiveras samhällsekonomiskt.
Områden som bör beaktas inom ramen för kommande planering utifrån TEN-T-kraven är bland annat åtgärder för att möjliggöra trafik med längre godståg med högre hastighet, införandet av ERTMS, åtgärder för tillgång till alternativa drivmedel samt tillgång till rastplatser på motorvägar med en lämplig skydds- och säkerhetsnivå
När det gäller nya banor finns såväl Norrbotniabanan som ny stambana Stockholm– Göteborg/Malmö angiven som planerad infrastruktur i förordningen. Enligt principerna i förordningen är genomförandet av nätet dock beroende av finansiella beslut på nationell nivå. Det innebär att det inte är förordningen som styr tidpunkten för genomförandet av dessa nya banor, även om medlemsstaterna har åtagit sig att sträva efter att slutföra arbetet vid målåren.
3.8.2. Stomnätskorridorerna i TEN-T
För att understödja en samordnad gränsöverskridande utveckling har det, i enlighet med förordningen, inrättats så kallade stomnätskorridorer inom EU och grannländerna. Det finns också två ”horisontella” koordineringsområden som täcker hela unionen, ERTMS och Motorways of the Sea. Stomnätskorridorerna omfattar de viktigaste långdistansflödena i stomnätet och syftar särskilt till att förbättra gränsöverskridande förbindelser. Viktiga utgångspunkter för den samordnande gränsöverskridande utvecklingen är modal integrering, interoperabilitet och samordnad utbyggnad av infrastruktur särskilt i gränsöverskridande relationer. Stråken Köpenhamn–Oslo och Köpenhamn–Stockholm ingår i korridoren Skandinavien–Medelhavet. Från 2021 föreslås stråken norrut förlängas mot Luleå och Narvik och via Haparanda in till Uleåborg i Finland.
3.8.3. Fonden för ett sammanlänkat Europa
För att stötta utvecklingen av de delar av nätet som ingår i de transeuropeiska transport-näten har EU för perioden 2021–2027 föreslagit att 25,8 miljarder euro ska riktas till transportområdet inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF)48. En stor del av dessa medel föreslås medfinansiera åtgärder inom stomnätet och
stomnätskorridorerna. Man pekar i stomnätskorridoren ScanMed speciellt ut tunneln vid Brennerpasset, Köpenhamn–Hamburg med tunneln under Fehmarn bält, sträckan
Göteborg–Oslo samt sträckan Helsingfors–gränsen till Ryssland. Exempel på åtgärder kan vara planering och byggnation av infrastrukturprojekt för väg, sjöfart och järnväg inklusive ERTMS, men också åtgärder inom ITS, alternativa drivmedel och innovation. En del av den avsatta summan (1,57 miljarder euro) avser åtgärder inom området militär mobilitet.
3.8.4. Nordisk gränsöverskridande planering
I planeringen för de gränsöverskridande relationerna pågår kontinuerligt samarbete mellan myndigheterna på ömse sidor om gränserna. Åtgärdsvalsstudier har genomförts på de flesta stråk mellan Sverige och grannländerna. Regioner, län och kommuner på båda sidor av gränserna liksom berörda delar av näringslivet har bjudits in och deltagit i utredningarna. Resultaten av dessa samarbeten utgör underlag för planer och föreslagna åtgärder kan värderas och prioriteras tillsammans.
Trafikverket har också initierat ett forum mellan de nordiska myndigheterna Banedanmark och Vejdirektoratet i Danmark, Traficom och Väylä i Finland, Jernbanedirektoratet och Statens vegvesen i Norge samt Trafikverket i Sverige. Samarbetet syftar bland annat till att bidra till samsyn om flaskhalsar och brister i gränsöverskridande relationer och att kunna informera om och diskutera respektive myndighets underlag och förslag till åtgärder och transportplaner.
3.8.5. Stora EU-initiativ för Europas järnväg
EU har en allt starkare ambition att utveckla och modernisera Europas järnvägssystem. Sverige bör i samverkan med järnvägsbranschen delta i EU:s arbete för att påverka förutsättningar för implementering, finansiering och lagstiftning. I detta sammanhang integreras ibland forsknings- och innovationsinsatser med standardisering och i nästa steg lagstiftande reglering för implementering av tekniska lösningar. Dessa implementeringar finansieras även till del med EU-medel under CEF och TEN-T.
Under 2020 förbereds forskningsinitiativet Horisont Europa, och inom ramen för detta finns partnerskapet Transforming Europes Rail System som blir en fortsättning på det pågående Shift2Rail. Två initiativ kopplade till Transforming Europes Rail System kan få stor påverkan på svensk järnväg: DAC Delivery Program, (Digital Automatic Couplers for freight) och SERA Pillar, ett nytt ramverk för europeisk trafikstyrning. Gemensamt för dessa initiativ är att de omfattar både finansiering och lagstiftande standardisering av nya