Vidmakthållande

6.2.2.1. Vidmakthållande väg

I kapitel 5 har Trafikverket redovisat behoven för att vidmakthålla transportinfrastrukturen på nuvarande nivå. Behoven är framtagna på samhällsekonomiska grunder och utifrån att infrastrukturen ska förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt. En ökad ram gör det möjligt för

62 Luftfartsverket, 2020, LFVs bedömning inför Trafikverkets inriktningsunderlag, och Sjöfartsverket, 2020, Sjöfart i inriktningsplaneringen 2022-2033/2037.

Trafikverket att utföra ett underhåll som säkerställer att dagens funktionalitet kan

bibehållas. Då ökar inte det eftersatta underhållet, och det underhållsbehov som tillkommer med nya anläggningar kan hanteras.

Behoven inom vägområdet, exklusive forskning och innovation som särredovisas i avsnitt 6.2.1, återges i tabellen nedan. Som framgår av tabellen uppgår behoven till 200 miljarder kronor för perioden 2022–2033. I den inriktning som benämns 0 procent alt. B (utan nya stambanor) kan detta behov tillgodoses, vilket framgår i avsnitt 6.3. Behovet kan även tillgodoses fullt ut i de alternativ som benämns +20 procent. I de övriga alternativen bedömer Trafikverket att det inte går att upprätthålla dagens funktionalitet.

När det gäller den 16-åriga planen är prioriteringarna desamma. Det betyder att de behov Trafikverket redovisar om 270 miljarder kronor kan tillgodoses, i de inriktningar som benämns 0 procent- alt. B (utan nya stambanor) och +20 procentalternativen. I de övriga inriktningarna går det inte att upprätthålla dagens funktionalitet.

Tabell 21. Behov inom vägsystemet, miljoner kronor

Väg 2022−2033 2022−2037

Dagens funktionalitet 200 000 270 000

Eftersatt underhåll 23 000 23 000

BK4 22 000 22 000

Utifrån dagens ekonomiska ramar för vägunderhåll, kommer vägnätets funktion att

successivt försämras under de närmaste åren. Utvecklingen går fortare än vad vi tidigare har bedömt. Det kommer i första hand att märkas på de delar av vägnätet där trafiken inte är så tät. Men risken ökar också för sänkt hastighet och bärighet på de mer högtrafikerade delarna av vägnätet.

Skillnaden mellan de mer högtrafikerade och de mer lågtrafikerade vägarna blir större allteftersom. Kostnaderna för att underhålla de prioriterade delarna av vägnätet ökar. Det innebär att de medel som finns tillgängliga för de lägre prioriterade delarna av vägnätet minskar.

Landsbygdens vägar har stor betydelse, inte minst för att kunna ta sig till och från arbete, för att få vardagen att fungera och för det lokala näringslivet. Även om vi prioriterar det

högtrafikerade vägnätet kan vi inte sluta att ta hand om de lägre trafikerade vägarna, utan behöver se till att det går att ta sig fram på alla 10 000 mil statlig väg.

6.2.2.2. Vidmakthållande järnväg

I kapitel 5 har Trafikverket även redovisat de totala behoven för att vidmakthålla

järnvägsinfrastrukturen på nuvarande nivå. Behoven är sammanställda i tabell 22, exklusive forskning och innovation som särredovisas i avsnitt 6.2.1. Behoven är redovisade inklusive intäkter från banavgifter, vilket innebär att de totala behoven är högre. Intäkterna för banavgifter beräknas uppgå till 25 miljarder kronor för den 12-åriga perioden och 35 miljarder kronor för den 16-åriga perioden.

Som framgår av tabellen uppgår då behoven till 169 miljarder kronor för perioden 2022– 2033. I den inriktning som benämns 0 procent alt. B (utan nya stambanor) kan detta behov

fullt ut tillgodoses, vilket framgår i avsnitt 6.3. Behovet kan även tillgodoses fullt ut i de alternativ som benämns +20 procent. I de övriga alternativen bedömer Trafikverket att det inte går att upprätthålla dagens funktionalitet.

När det gäller den 16-åriga planen är prioriteringarna desamma. Det betyder att de behov Trafikverket redovisar om 228 miljarder kronor kan tillgodoses i de inriktningar som benämns 0 procent alt. B (utan nya stambanor) och +20 procent-alternativen. I de övriga inriktningarna går det inte går att upprätthålla dagens funktionalitet.

Tabell 22. Behov inom järnvägssystemet, miljoner kronor

Järnväg 2022−2033 2022−2037

Dagens funktionalitet 169 000 228 000

Eftersatt underhåll 43 000 43 000

Eftersom det ekonomiska utrymmet i gällande nationell plan inte håller jämna steg med nedbrytningen av anläggningens tillstånd, kommer anläggningens tillstånd att försämras. Inriktningen i gällande nationell plan utgår från 14 viktiga transportflöden som

Trafikverket, i samarbete med branschen, har bedömt som samhällsekonomiskt viktiga. Utifrån detta har Trafikverket prioriterat fyra transportflöden. På banor längs dessa flöden planerar Trafikverket att öka robustheten och återställa hastigheten där den i dag är nedsatt samt minimera risken för hastighetsnedsättningar. På övriga särskilt utpekade flöden planeras det för att bibehålla tillståndet. På andra delar ökar det eftersatta underhållet, med en oförändrad och i vissa fall temporärt försämrad robusthet som följd.

Konsekvensen av det ekonomiska utrymmet i gällande plan leder till att satsningen på de fyra utpekade transportflödena i Nationell plan för transportsystemet 2018–202964 kommer att bli mindre omfattande, eftersom den prioriterade satsningen får stå tillbaka till förmån för att bibehålla säkerhet och tillgänglighet i den övriga anläggningen. Även namngivna reinvesteringar i den nationella planen för 2018–2029 kan komma att påverkas.

Prioriteringen kommer att i större utsträckning hantera den mindre planerbara delen av underhållet – det avhjälpande underhållet – eftersom den inte kan prioriteras bort utan att äventyra tågtrafiken.

En ökad ram skulle förbättra förutsättningarna att fullfölja nuvarande inriktning samt möjliggöra fortsatt omhändertagande på ytterligare utpekade transportflöden.

6.2.2.3. Eftersatt underhåll väg och järnväg

Det eftersatta underhållet har sammantaget beräknats till 66 miljarder kronor, vilket framgår av tabellerna 21 och 22. Trafikverket bedömer att de olika inriktningarna inte medger något återtagande av detta eftersatta underhåll, med ett undantag. Det handlar om inriktningen +20 procent (utan nya stambanor) där Trafikverket föreslår att det eftersatta underhållet minskas med 13 miljarder. I den 16-åriga planen föreslår Trafikverket en minskning med 15 miljarder kronor.

64 Se vidare https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planer-och-beslutsunderlag/Nationell-planering/nationell-transportplan-2018-2029/

6.2.3. Stärkt krisberedskap och civilt försvar för samhällsviktiga transporter