Planering, stöd och myndighetsutövning

I planering, stöd och myndighetsutövning ingår bland annat kostnader för arbete med kort- och långsiktig planering av transportsystemet. Exempel på sådant arbete är framtagande av planeringsunderlag, planering och uppföljning av transportsystemets utveckling, medverkan i samhällsplanering regionalt och kommunalt samt tillhandahållande av expertstöd i olika funktioner för övrig samhällsplanering. Vid åtgärdsvalsstudierna använder Trafikverket fyrstegsprincipen som stöd för att lösa behov av brister i transportsystemet. En viss del av kostnaderna kopplat till steg 1- och steg 2-åtgärder finansieras också genom denna anslagspost; det kan exempelvis gälla arbete med samverkan, information,

hastighetsgränser, lokaliseringsfrågor, markanvändning och vägvisning.

Bedömningen av behov för perioden 2022−2033 respektive 2022−2037 utgår från anslagspostens beräknade nivå 2022 (i budgetpropositionen för 2021) med tillägg för teknikutveckling som inte kan finansieras genom anslagsposter för investeringar eller av vidmakthållandeanslaget, för vissa kostnader för beredskap med mera som i dag finansieras

av Trafikverkets administrationsanslag samt del av den föreslagna ökning Trafikverket tidigare lyft i Trafikverkets budgetunderlag för 2021−202380.

Tabell 37 Bedömt behov, planering, stöd och myndighetsutövning, prisnivå 2017, miljoner kronor

Plan

2018−2029 2022−2033 ^Behov 2022−2037 ^Behov

Planering, stöd och

myndighetsutövning ^{14 500 15 900 21 300}

Om regering och riksdag väljer att öka den totala ramen för vidmakthållande och utveckling av transportinfrastrukturen är det viktigt att posten för planering, stöd och

myndighetsutövning också ökar, se avsnitt 6.3 nedan.

En utökning av anslagsposten har främst sin grund i ökade investeringsvolymer. Av dessa följer en ökad omfattning av åtgärdsvalsstudier, planering och uppföljning av åtgärder, samhällsplanering, utredningar och bristanalyser. Detta behov av planering behöver ske ett till två år före volymökningarna i genomförandeskedet. Det innebär att antalet anställda kommer att behöva öka om volymerna ökar.

En preliminär bedömning är att anslagsposten behöver öka cirka 10 procent om ramen för utveckling och vidmakthållande ökar 20 procent. Om endast ramen för vidmakthållande ökar är bedömningen att behovet att öka anslagsposten för planering, stöd och

myndighetsutövning inte blir lika stort. Minskade ramar för utveckling jämfört med dagens nivå i nationell plan förutsätts innebära lägre behov för planering, stöd och

myndighetsutövning. Redovisning av behov och prioritering av medel på anslagsposten för kommande planperiod sker inom ramen för kommande åtgärdsplanering.

6.2.9.1. Informationsinsatser och kunskapshöjande insatser

Med informationsinsatser och kunskapshöjande insatser avser regeringen insatser som inte tydligt anknyter till Trafikverkets grundläggande uppdrag. Insatserna ska vara långsiktiga, med hög transportpolitisk måluppfyllelse och tydligt mervärde, och de ska i första hand rikta sig till organisationer men kan i vissa fall även rikta sig till en bredare allmänhet. Trafikverket har åtta pågående regeringsuppdrag som finansieras med dessa medel. De befintliga uppdragen innehåller ett flertal olika leveranser som i stort omfattar riktade informationsinsatser, att initiera och driva samverkan samt att utreda specificerade frågeställningar och eventuellt genomföra demonstrationsprojekt.

I beslutet om att fastställa den nu gällande nationella planen för transportsystemet fördelade regeringen 230 miljoner kronor till informationsinsatser och kunskapshöjande insatser under planperioden samt 33 miljoner kronor för motsvarande åtgärder kopplat till den nationella godstransportstrategin. Detta skedde inom ramen för planering, stöd och myndighetsutövning. Det är möjligt att öka omfattningen på denna typ av uppdrag under kommande planperiod jämfört med nu gällande nivåer. Detta gäller inte minst

informationsinsatser och kunskapshöjande insatser kopplat till den nationella

godstransportstrategin. Trafikverket har inte tagit höjd för ytterligare medel till området i

förslaget till inriktning, utan detta är en fråga för kommande åtgärdsplanering och de eventuella beslut om uppdrag som regeringen ger Trafikverket.

Trafikverket bedömer att de högst prioriterade områdena för informationsinsatser och kunskapshöjande insatser är klimat, trafiksäkerhet och gods. Det är ofta svårt att följa upp effekterna i transportsystemet till följd av enskilda informationsinsatser och

kunskapshöjande insatser relativt andra åtgärder som genomförs. Kommunikationsinsatser kompletterar ofta och banar ofta väg för andra typer av åtgärder, exempelvis

infrastrukturinvesteringar eller förändrad lagstiftning och regelgivning. Följaktligen är nyttan av aktiviteterna i uppdragen många gånger svårbedömd i kvantitativa termer. Fokus i uppföljningen av uppdragen läggs därför ofta på genomförda aktiviteter och eventuella indirekta effekter, exempelvis förändring i kunskapsnivåer. Fortsatt kunskapsuppbyggnad om effekter av informationsinsatser och kunskapshöjande insatser är av stor vikt,

exempelvis genom forskning, innovation och demonstration. De uppdragsförslag som Trafikverket bedömer ger störst effekter inom de tre utpekade områdena beskrivs kortfattat nedan.

Klimat

 Omställning till fossilfri transportsektor (befintligt uppdrag): Syftet med

uppdraget är att öka takten för att nå transportsektorns klimatmål 2030, men även att bidra till målet om nettonollutsläpp 2045. Fortsättning föreslås på samtliga delar i befintligt uppdrag, vilket avslutas år 2022. Befintligt uppdrag innebär att:

- skapa förutsättningar för att skala upp åtgärder och öka genomförandetakten i klimatarbetet för stadsmiljöer genom erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning mellan relevanta aktörer, - öka kunskapen om att äga och köra eldrivna fordon,

- information till kommuner och regioner om klimatkrav i upphandling, - anordna resultatkonferens Grönt ljus 2030.

Trafiksäkerhet

 Medborgar- och trafikantinformation för ökad trafiksäkerhet i vägtrafiken

(befintligt uppdrag): Kommunikationsbehov kommer sannolikt att kvarstå efter att

befintligt uppdrag avslutas år 2029, och kontinuitetsaspekten är viktig i detta arbete. Uppdraget är brett och kommer över tid att kunna bidra till många olika områden utöver vårt initiala fokus på att skapa acceptans för övergripande

trafiksäkerhetsbudskap, ökad hastighetsefterlevnad och minskad andel alkohol och narkotika i vägtrafiken.

 Information och utvecklad samverkan för ökad trafiksäkerhet inom järnväg (nytt

förslag): På motsvarande sätt som för vägtrafiken finns behov av

informationsinsatser och kunskapshöjande insatser för ökad säkerhet inom

järnvägsområden. Fokus för insatserna föreslås vara plankorsningar och obehöriga i spår, med ambitionen att minska antalet olyckor, störningar och förseningar i järnvägstrafiken. Insatserna kan därigenom bidra till att skapa bättre

förutsättningar för att nå dels halveringsmålet 2030, dels ökad punktlighet.

Informationsinsatserna utgör även bra komplement till andra åtgärder, till exempel förbud och böter för olovligt beträdande av spårområdet enligt järnvägslagen.  Upphandlingsstöd för att främja hastighetssäkrade transporter (nytt förslag): att i

upphandlingsstöd för kvalitetssäkrade transporter, med avseende på

regelefterlevnad. Fokus skulle vara på hur kommuner kan utforma funktionskrav för geofencing81 i enlighet med lagen om offentlig upphandling.

Gods

 Främja utvecklingen av effektivare godstransporter (tre befintliga uppdrag): en samlad och utökad satsning på informationsinsatser och kunskapshöjande insatser för att i större utsträckning kunna bidra till regeringens ambition inom området. Arbetet föreslås bli utökat med en intensifiering av utredningar, demonstrationer för att möjliggöra effektiviseringar och överflyttning till energieffektivare trafikslag samt utökad dialog med näringslivet även på regional nivå.

Även andra områden kan vara betydelsefulla för uppdragstypen för att på så sätt bidra till ökad transportpolitisk måluppfyllelse. Bland annat kan en intensifierad satsning på det befintliga initiativet resfria/digitala möten (REMM) vara relevant för att möta den över tid växande efterfrågan på kunskapshöjande tjänster, inte minst till följd av pandemin. Ett annat aktuellt område är kunskapsspridning för ökad biologisk mångfald och artrik

energiutvinning, gärna till enskilda väghållare men även till kommuner och länsstyrelser.

Informationsinsatser och kunskapshöjande insatser om val av vinterdäck kan komplettera eventuella styrmedel i frågan och på så sätt påverka trafiksäkerheten, föroreningshalten av slitagepartiklar, buller, energianvändningen samt slitaget på vägbanan. Avslutningsvis skulle uppdragstypen även kunna omfatta områden såsom ”puffande” informationsåtgärder för minskad nedskräpning på rastplatser och stationer.

6.2.9.2. Trafikverkets rådighet inom steg 1- och steg 2-åtgärder

Trafikverket har möjlighet att genomföra åtgärder inom fyrstegsprincipens alla steg kopplat till statlig infrastruktur. Trafikverkets arbete styrs av olika förordningar82, direktiv och instruktion, och rådigheten och ansvaret som gäller steg 1- och steg 2-åtgärder tydliggörs också i en riktlinje83 enligt följande:

Viktiga steg 1-åtgärder för Trafikverket handlar om samverkan för att uppnå de

transportpolitiska målen och att på ett effektivt sätt bidra till måluppfyllelse. Till exempel kan vi vid behov bidra med kompetens för att andra ska kunna skapa en samordnad distribution. Även att i tidiga skeden verka för att samarbetspartner använder fyrstegsprincipen är en viktig del av vårt uppdrag. Här ska vi kunna bidra med vår kompetens om vilka mobility management-åtgärder som är lämpliga i exempelvis en kommunal trafikstrategi. Centralt är också att i planläggningsprocessen verka för

transportpolitisk måluppfyllelse genom att arbeta för en markanvändning som kortar ned avstånd och restider.

Särskilt när det gäller marknadsföring och information kan vi genomföra faktamässiga insatser kopplat till åtgärder och projekt. Exempelvis kan detta inkludera information i byggskedet för att förbättra byggmiljön genom att underlätta för resenärer att välja andra vägar eller färdmedel. Andra insatser med syfte att påverka färdmedelsval ingår inte i Trafikverkets uppdrag.

81 Geofencing bygger på en teknisk lösning som kan möjliggöra att endast tillåtna fordon kan köras inom ett definierat geografiskt område.

82 SFS 2009:236, Förordning om nationell plan för transportinfrastruktur, SFS 1997:273, Förordning om länsplaner för regional transportinfrastruktur

SFS 2009:237, Förordning om statlig medfinansiering till regionala kollektivtrafikanläggningar mm

83 Trafikverket, 2018, Hantering av steg 1 och 2 åtgärder i transportplanering, investerings- och underhållsplaner TDOK 2018:0498

En av de mest kraftfulla åtgärderna inom steg 1 som vi har till vårt förfogande är anpassade hastigheter utifrån aktuell säkerhetsstandard på vägar. Dessa används främst för att säkra en god trafiksäkerhet, samtidigt som framkomligheten bibehålls i största möjliga mån. Utöver detta kan vi bidra till minskning av onödiga resor genom att verka för resfria möten och digital tillgänglighet i den egna verksamheten.

Exempel på steg 2-åtgärder handlar exempelvis om omfördelning av ytor till förmån för cykel, gång och kollektivtrafik. Här har vi rådighet att genomföra åtgärder på egen

anläggning. Det kan också handla om att optimera inställningar när det gäller trafiksignaler, till exempel för att prioritera oskyddade trafikanter och kollektivtrafik. Kommuner kan också söka statlig medfinansiering för liknande åtgärder på det kommunala vägnätet. Vidmakthållande av befintlig infrastruktur är också ett exempel på en steg 2-åtgärd. Intelligenta transportsystem (ITS) utgörs av en mångfald av åtgärder med den

gemensamma nämnaren att de bygger på någon typ av informationsteknik. Sådana åtgärder kan vidtas för att uppnå effekter i transportsystemet kopplat till flera olika målområden. Det kan handla om att anpassa hastigheter efter trafikbelastning, att styra trafik på ramper eller lämna fri väg för räddningsfordon. Vi kan finansiera vissa ITS-åtgärder på det statliga vägnätet. Vi kan även tillhandahålla information som används i dessa system.

Bilden nedan illustrerar några exempel på åtgärder inom fyrstegsprincipens olika steg. Vissa åtgärder kan Trafikverket genomföra inom ramen för sitt uppdrag. Andra, till exempel olika typer av styrmedel kräver politiska beslut på olika nivåer.