Ett regionalt utvecklingsperspektiv

Sveriges regioner har ansvar för den regionala utvecklingen och för att upprätta länsplaner för transportinfrastrukturen. Regionerna har bistått Trafikverket i inriktningsunderlaget och här redovisas en övergripande sammanställning av deras bedömningar av utmaningar och förutsättningar ur ett regionalt utvecklingsperspektiv.21 De utmaningar regionerna beskriver sammanfaller till stora delar med hur Trafikverket beskriver utmaningar för transportsystemets långsiktiga utveckling. Det handlar om befolkningstillväxt och ökad efterfrågan på transporter, om tillgängligheten i hela landet, om järnvägens betydelse för både gods och längre personresor och om trafiksäkerhet på det regionala vägnätet. Man beskriver också vikten av robusthet och tillförlitlighet i den befintliga infrastrukturen, om klimatutmaningen, behov av elektrifiering och teknikutveckling.

2.4.1. Generella utmaningar och förutsättningar

I de underlag som inkommit till Trafikverket beskrivs ett flertal utmaningar som de flesta regioner gemensamt står inför. Den viktigaste och svåraste utmaningen för en majoritet av regionerna är att förbättra tillgängligheten inom ramen för hänsynsmålet. Att arbeta mot funktionsmålet och samtidigt arbeta mot en omställning till ett fossilfritt transportsystem

20 Sjöfartsverket, 2020, Sjöfart i inriktningsplaneringen 2022-2033/2037

21 Samtliga regioner har bidragit med underlag, likaså Sveriges kommuner och regioner (SKR) samt de regionala samarbetskonstellationerna Botniska korridoren, Regionsamverkan Sydsverige och Mälardalsrådet.

beskrivs som utmanande. Dessutom har många regioner en relativt stark befolkningstillväxt, och efterfrågan på transporter bedöms öka under lång tid framöver. Mindre regioner

behöver förstärka tillgängligheten till andra regioner och tillgängligheten till omkringliggande arbetsmarknader. Regioner som inte har en direkt närhet till

storstadsområden ser behov av att förstärka tillgängligheten till dessa. Tillgängligheten till våra grannländer är viktig för flera regioner. För regioner med betydande produktion och industri eller med viktiga funktioner för godshantering är tillgänglighet till effektiva godstransporter en stor utmaning att hantera. En majoritet av regionerna belyser vikten av en överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart. Flera regioner beskriver en växande industri, och volymerna av gods förväntas öka under lång tid framöver.

2.4.2. Klimat

De flesta underlag från regionerna beskriver behovet av att ställa om transportsystemet och att fasa ut fossila bränslen. På nationell och regional nivå anser regionerna att järnvägen har störst potential, både för person- och godstransporter, och är viktigast för att upprätthålla tillgängligheten, samtidigt som vi når målen om minskade utsläpp. Regionerna belyser behov av investeringar för ökad kapacitet och större flexibilitet i både regionalt och nationellt järnvägsnät. På lokal nivå beskrivs behoven av att förbättra möjligheterna för aktiv mobilitet i form av gång- och cykeltrafik som en viktig del för att klara utmaningen. God framkomlighet för kollektivtrafik på väg beskrivs också som viktig för att förbättra tillgängligheten i städer och för att uppnå en överflyttning av resor med bil till

kollektivtrafik. Vägtransporter kommer fortsatt vara viktiga för att upprätthålla

tillgängligheten i hela landet och för att transportera gods där sjöfart eller järnväg inte är alternativ. För att klara omställningen i transportsystemet är det därför viktigt att ställa om mot elektrifiering och förnybara bränslen. Utöver det finns behov att möjliggöra för längre och tyngre lastbilstransporter för effektivare godstransporter. Att påverka beteende är ett sätt att minska efterfrågan på transporter, vilket många regioner lyfter fram som ett verktyg i arbetet med att klara klimatutmaningen.

2.4.3. Trafiksäkerhet

De regionala underlagen till Trafikverket beskriver få utmaningar som är direkt kopplade till trafiksäkerhet. Några regioner belyser vikten av att fortsätta arbeta mot Nollvisionen, och de lyfter fram länstransportplanerna som det viktigaste verktyget i det arbetet.

Det regionala vägnätet har ett stort behov av modernisering och investeringar för ökad trafiksäkerhet. Medel i länsplanerna har historiskt sett inte räckt till att prioritera detta område, och regionerna ser behov av ökade anslag i planerna för att arbetet med

Nollvisionen ska gå tillräckligt snabbt. I senaste planomgången valde regeringen att göra en särskild satsning på mötesseparering av regionala vägar, och flertalet regioner ställer sig bakom den satsningen. En fortsatt satsning på mötesseparerade vägar lyfts som en viktig del i trafiksäkerhetsarbetet, men även åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter lyfts specifikt fram av någon region.

2.4.4. Robusthet i befintlig anläggning

Flera regioner understryker vikten av att upprätthålla tillförlitlighet och robusthet i befintlig infrastruktur. Detta kräver en fortsatt satsning på drift och underhåll, men det bör inte ske på bekostnad av de nyinvesteringar som behövs. Underhåll på Europavägar och andra stråk med stora trafikflöden lyfts fram som prioriterade av flera regioner, men även åtgärder för bärighet och tjälsäkring på det mindre vägnätet lyfts fram som viktiga åtgärder. Regionerna ser ett stort problem med det ökade underhållsbehov på både väg- och järnvägssidan som en

åldrande anläggning medför. Detta gäller inte minst de lågtrafikerade delarna av systemet. Driftsäkerhet lyfts som viktig och en högre prioritering efterfrågas för att minska störningar. 2.4.5. Tillgänglighet i stader och på landsbygder

I underlagen från regionerna framgår att städer och landsbygder har olika förutsättningar och utmaningar för att nå en god tillgänglighet. Det innebär att lösningar behöver anpassas utifrån detta för att det ska vara möjligt att nå de effekter som eftersträvas i hela landet. Järnvägen lyfts fram som en stomme i en god tillgänglighet mellan landets städer och dess landsbygd, men i stora delar av landet är vägtransporter i dag det enda alternativet för att skapa en god tillgänglighet.

Det finns behov av satsningar och underhåll på regionala järnvägsstråk, och flera regioner efterfrågar ett nationellt järnvägsnät dimensionerat för 250 km/tim. EU:s

stomnätskorridorer och de gemensamma gränsöverskridande stråken inom Norden är viktiga för den fortsatta utvecklingen av vårt transportsystem. Framtida inriktning för transportsystemet bör fokusera på hur effektiva gods- och persontransporter kan nås i hela landet. I underlagen från regionerna lyfts även vikten av att möjliggöra en fortsatt utveckling av besöksnäringen och de gröna näringarna. För att nå en bättre tillgänglighet lyfts ett flertal olika åtgärder fram av regioner. Det handlar om att den kommunala fysiska planeringen bör verka för en koncentrerad och sammanhållen bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen samt beteendepåverkande insatser för gods- och persontransporter i mindre tätorter och på landsbygd. Någon region nämner också höjda hastigheter på väg.

2.4.6. Godstransporter

En majoritet av regionerna belyser vikten av en överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart, samtidigt som flera regioner prognostiserar ökade volymer av gods i framtiden. Godstransporterna består av en kedja som måste beaktas som en helhet. Det internationella perspektivet måste beaktas i planeringen mot bakgrund av godstransporternas betydelse för Sveriges exportintensiva industri. EU:s stomnätskorridorer och stomnät för godstransporter behöver utvecklas och nationella och regionala anslutningar till dessa bör stärkas.

Det finns i dag kapacitetsproblem på flera delar av stambanorna, och för att lyckas flytta över godstransporter till järnväg krävs investeringar och underhåll i järnvägsnätet. Flertalet regioner menar att multimodala transportkedjor behöver utvecklas. Byten mellan trafikslag kan gynnas genom att utveckla hamnar, terminaler och samlastning och att anpassa regelverk och avgiftssystem för de olika trafikslagen22. För Region Gotland är sjöfart det enda alternativet för godstransporter, och regionen är sårbar eftersom reservhamn i dagsläget saknas.

Regionerna efterfrågar även en effektivisering av respektive trafikslag. Det är viktigt för att få en bra transportekonomi, men även eftersom överflyttning från väg i många sammanhang inte är en möjlig lösning. Det finns behov av längre och tyngre lastbilstransporter (HCT), och satsningen på bärighetsklassen BK4 bör fortsätta och utvecklas. Även möjligheterna till längre godståg behöver förbättras.

2.4.7. Elektrifiering och teknikutveckling

Flera regioner lyfter elektrifiering som en viktig del i utvecklingen av det framtida

transportsystemet. De planerade pilotsträckorna för elväg behöver genomföras, och några regioner efterlyser ett nationellt utpekat stamnät för elvägar. För att uppnå en elektrifiering av fordonsflottan behöver det vara enkelt för privatpersoner och företag att välja

elektrifierade fordon. Tillgängligheten till ladd-infrastruktur behöver också förbättras så att

den blir sammanhållen och relativt likvärdig över hela landet. Ytterligare incitament och styrmedel behöver utvecklas för att snabba på övergången. Det behövs en mångfald bland fossilfria drivmedel och en kombination av styrmedel och en långsiktig klimatanpassad energipolitik. I detta sammanhang är det viktigt att även lyfta fram utvecklingen inom sjö- och luftfartsområdet som krävs i syfte att nå hållbara transporter. 2324

ITS-lösningar har potential att effektivisera användningen av vägarna, med exempelvis ökad framkomlighet för busstrafik och bättre samordning mellan trafikslagen. Införandet av ERTMS på järnväg bör säkerställas och fullföljas. En anpassning av både väg- och järnvägsnätet till ett digitalt samhälle är viktig, och en region lyfter vägnätets strukturella roll i utbyggnaden av bredbandsinfrastrukturen.

23 Sjöfartsverket, 2020, Sjöfart i inriktningsplaneringen 2022-2033/2037 24 Luftfartsverket, 2020, LFVs bedömning inför Trafikverkets inriktningsunderlag