Systemeffekter av teknisk och digital utveckling

Detta avsnitt beskriver systemeffekter av teknisk och digital utveckling. Utgångspunkten är skrivningar i uppdraget om att redovisa gjorda antaganden om omvärldsförutsättningar samt hur dessa antaganden motiveras utifrån aktuell forsknings- och kunskapsunderlag. Trafikverket ska vidare redovisa antaganden om teknisk- och digital utveckling i form av till exempel intelligenta transportsystem, automatisering, uppkopplad mobilitet, elektrifiering och drivmedel.

Forskningsläget visar att det råder stor osäkerhet om vilka systemeffekter som den tekniska och digitala utvecklingen kan leda till. Det finns dock en samsyn om att utvecklingen kommer att påverka transportsystemet och generera nya affärsmodeller och tjänster. Ur ett näringslivsperspektiv går det att tydligt se fördelarna med automatisering,

elektrifiering och digitalisering på kort och medellång sikt. Ökad leveransservice, minskad sårbarhet och potentiellt kraftigt minskade transportkostnader är starka incitament i

35 Förslaget har tidigare förts fram gemensamt av Trafikverket och Sjöfartsverket i Hemställan om införande av princip för finansiering av farledsåtgärder, Trafikverkets diarienummer: TRV 2012/44719

företag, som styrs av ekonomisk rationalitet. På resenärssidan är bilden mer splittrad, då valen inte enbart styrs av ekonomisk rationalitet, utan även av individuella värderingar, livsstilar och acceptans av nya tjänster. Utvecklingen ställer ofta krav på ett förändrat beteende hos resenärer och kunder, samtidigt som affärsmodeller uppstår och behöver utvecklas i ett hållbarhetsperspektiv och samtidigt möta individuella behov. Det är svårt att uttala sig om hur teknisk och digital utveckling påverkar sociala hållbarhetsaspekter, inklusive jämställdhet. Den innebär både möjligheter och utmaningar, och handlar om hur frågor om social hållbarhet hanteras inom ramen för de nya förutsättningar som skapas. Därför krävs ett fortsatt fokus på frågorna.

3.3.1. Utveckling i vägtransportsystemet

Utveckling av vägfordon sker i huvudsak inom områdena automatisering och elektrifiering. Avancerade automatiska funktioner har direkta positiva trafiksäkerhetseffekter och kan i vissa fall avlasta föraren tillfälligt från vissa köruppgifter, exempelvis genom avancerad förarassistans i mindre komplexa vägmiljöer, vid köbildning och automatisk parkering. Det finns även andra funktioner som kan assistera föraren, som ruttplanering och förslag till ruttändringar utifrån tillgänglig kapacitet i realtid. I dag finns även nyckelfria lösningar som underlättar för fler att använda ett och samma fordon (bildelning). Effekterna av

utvecklingen kan sammanfattas i ökad trafiksäkerhet, förbättrat kapacitetsutnyttjande och förbättrade förutsättningar för bilpooler, som i sin tur kan leda till minskat antal fordon i storstäder.

Marknaden för eldrivna personbilar växer och förväntas fortsätta öka. Vätgas är en energibärare som länge varit under utveckling. I dag har många fordonstillverkare av både personbilar och lastbilar introducerat modeller som drivs av vätgas, och det finns

långtgående planer för utökade satsningar inom området.

Utvecklingen är beroende av infrastruktur för energiförsörjning oavsett teknik (laddningsstationer och vätgasstationer). Effekterna är kopplade till både ett fossiloberoende (el, vätgas och biodrivmedel) och energisnålt vägtransportsystem. Kombinationen av i hög grad automatiserade och fossiloberoende vägfordon, tillsammans med förändrade attityder och attraktiva affärsmodeller för bildelning kopplade till

kollektivtrafiken, påverkar persontrafiken främst i storstäder. Systemeffekten kan

sammanfattas som kapacitetsstark kollektivtrafik i ett modernt, fossilfritt och trafiksäkert vägtransportsystem i storstäder. Vidareutveckling av avancerade automatiserade eller autonoma funktioner kommer sannolikt i ett första steg att ske i mindre komplexa trafikmiljöer, det vill säga på landsbygden eller mindre tätbebyggda områden. 3.3.2. Potential för effektivisering

Utvecklingstakten avseende digitalisering och ny teknik är hög inom vägtransportsystemet. Det finns dock potential för omfattande effektivisering och rationalisering inom sjöfart och järnväg genom automatisering av driften i noder samt länkar (till exempel fjärrstyrning). I likhet med nuvarande automatisering inom gruv-, anläggnings- och vägsektorn gynnas sjöfart och järnväg av att vara avgränsade system där åtgärder kan genomföras i en

begränsad miljö på kort och medellång sikt. Det gynnar överflyttning till de energieffektivare trafikslagen sjöfart och järnväg på medellånga och långa avstånd – i enlighet med EU:s färdplan Den gröna given 2019. För att lyckas inom sjöfart, järnväg och intermodalt behöver affärsmodeller finnas som stödjer teknisk utveckling.

Nuvarande forskning inom transportområdet pekar på att digitaliseringen och ny teknik på kort sikt bidrar till effektivisering, ökad trafiksäkerhet och minskade klimatutsläpp. När

automatisering och elektrifiering når en viss teknisk mognad kan ett scenario vara att det uppstår förutsättningar för nya integrerade och synkroniserade logistik- och

transporttjänster som möjliggör individualiserad kundservice, minskad sårbarhet och minskade personal- och drivmedelskostnader i transportsystemet. Effekterna av detta skulle leda till en utveckling där fler och mindre fordon transporterar gods över dygnets alla timmar.

Paradigmet med längre och tyngre godstransporter, det vi kallar High Capacity Transport37, skulle i takt med digitalisering och övrig teknisk utveckling kunna gå i riktning mot Agile

Transport38, om logistik- och transportsystem fortsätter utvecklas enligt ekonomisk

rationalitet. En utveckling som stödjer att ett produktionsorienterat transportsystem ersätts av integrerade logistik- och transporttjänster som erbjuder kunden alternativa kundunika tjänster.

Teknikutvecklingen i fordon, såväl för godstransporter och personresor, kan först komma att få effekt på transportsystemnivå – dels för tillämpning i infrastruktur mellan städer (större vägar med god standard), dels för behov på landsbygden. Dock krävs anpassade affärsmodeller och eventuella styrmedel då kundunderlaget för dessa tillämpningar inte är uppenbara. När tekniken är verifierad på transportsystemnivå i enklare tillämpningar kan tillämpning påbörjas i större städer.

Utvecklingen av den nya tekniken, oberoende av trafikslag, har potential att förbättra transportsystemets tillgänglighet och kapacitetsutnyttjande samt öka trafiksäkerheten och minska klimatutsläppen. Detta sker redan vid viss grad av teknisk utveckling. Utmaningen är att implementera nya tjänster och funktioner i transportsystemet, det vill säga ställa om samhället utan alltför stora sidoeffekter och att bidra till beteendeförändringar (till exempel delning).

Elflyg kan på sikt bidra till ökad tillgänglighet och minskad klimatpåverkan. Redan i dag finns flera fungerande modeller, som dock har en begränsad räckvidd och

passagerarkapacitet. I ett kunskapsunderlag från Trafikanalys visar en scenarioanalys att framtidens elflyg kan bidra till att skapa en grundläggande tillgänglighet. Det handlar om linjer med små resandeströmmar över korta avstånd som utgår från glest befolkade områden samt konkurrenskraftiga linjer över hav eller andra områden som försvårar konkurrens från olika markbaserade trafikslag.

Den batteritekniska utvecklingen kan på längre sikt möjliggöra eldrift av större plan. Med en passagerarkapacitet på omkring 190 passagerare och en räckvidd på drygt 100 mil skulle då omkring hälften av alla avgångar i världen – och alla svenska inrikesavgångar – kunna ersättas med elflyg. I kunskapsunderlaget konstaterar dock Trafikanalys att segmentet för elflyg på kort sikt kommer att vara en mycket liten del av flygmarknaden och därmed inte ha någon nämnvärd effekt på klimatpåverkande utsläpp.

Inom luftfarten är digitalisering och automation teknologier som öppnar upp för bättre och säkrare planering och genomförande av flygtrafiken i luftrummet. En bättre planerad trafik leder också till miljönyttor. Digitalisering och automation möjliggör hantering av ökad trafik under säkra och tillförlitliga förhållanden. För att nå full potential behöver även regionala flygplatser införlivas i denna utveckling eftersom trafiken på dessa i huvudsak går till trafiknav som till exempel Arlanda. Genom digitala system för delning av data kommer trafiken att kunna optimeras, störningar minimeras och resenärerna erbjudas en bättre reseupplevelse samt möjlighet att planera och genomföra hela resan enklare. Fjärrstyrning

37 High Capacity Transport avser längre och tyngre vägfordon.

av trafikledningen och andra flygplatstjänster på mindre regionala flygplatser kommer att möjliggöra en mer kostnadseffektiv drift och öka tillgängligheten.

Den pågående utvecklingen inom sjöfarten ställer nya krav på både fartyg och farleder och driver utvecklingen och användningen av modern digital teknik. Ett utökat digitalt

teknikstöd kan öppna upp för bättre nyttjande av sjöfartens infrastruktur och högre sjösäkerhet i farlederna. Det finns långt gångna planer på att genom högupplöst djupdata och virtuell farledsutmärkning anpassa farlederna till en mer flexibel användning än vad som är möjligt i dag. Utvecklingen mot en helt autonom sjöfart kommer sannolikt ske stegvis, med en successivt ökad automatiseringsgrad. Allteftersom fartygen tas i trafik kommer även farlederna att behöva anpassas, exempelvis genom olika digitala övervaknings- och positioneringssystem. Användning av intelligenta,

trafikslagsövergripande informationssystem skulle kunna stödja effektivare och mer förutsägbara trafikflöden på och längs med de inre vattenvägarna. Digital teknik kan också användas för att effektivisera hamnanlöpen och underlätta kopplingen till andra trafikslag.39 Även inom sjöfarten har elektrifiering påbörjats. Inom planperioden är bedömningen att inom vissa segment, som godstransportporter i inlands- och kustsjöfart samt vägfärjor och ropaxfärjor40, kommer utvecklingen att ta stora steg mot elektrifiering.

På längre sträckor kan hybridlösningar utvecklas med alternativa bränslen, till exempel vätgas, ammoniak och biogas. Inom forskningen studerar man också nya typer av segellösningar för stora fartyg.