Ett rikt växt och djurl
de 4 övergripande miljömålsfrågorna
82
n a t u r m i l j ö nSedan 1960-talet har världsbefolkningen fördubblats, den ekonomiska omsättningen i världsekonomin ökat sex gånger och livsmedelsproduktionen ökat 2,5 gånger. Denna välståndsökning har dock haft sitt pris. T ex har vattenförbrukningen fördubblats och papperskonsumtionen tredubblats på bekostnad av ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga.
ekosystemens tillstånd
FN:s stora utvärdering av miljötillståndet, Millennium Ecosystem Assessment (MEA), har utvärderat till- ståndet i ekosystemen med fokus på deras långsiktiga förmåga att fortsätta leverera varor och tjänster. Utvärderingen har funnit att naturmiljöns tillstånd fortfarande är dåligt, även om tecken på förbättringar finns på vissa områden. Som exempel kan nämnas att livsmedelsproduktionen fortfarande ökar, och i många delar av världen sker en omställning till mer ekolo- giskt anpassad produktion. Den positiva bilden för- mörkas dock av den fortsatta förlusten av genetiska resurser och det kraftiga överfisket i de flesta världs- hav. Därmed hotas möjligheterna för livsmedels- produktionen att hålla jämna steg med populations- tillväxten.
ändliga naturresurser
Fiberproduktionen i skog och odlingslandskapet visar både positiva och negativa inslag, t ex är den globala
försörjningen av bioenergi från skogen inte långsiktigt hållbar. Färskvattentillgången utvecklas också negativt, med betydande överexploatering i många tätbefolkade områden. Av 24 ekosystemtjänster har MEA funnit att 15 överutnyttjas idag och för flertalet är trenden negativ.
ö v e r g r i p a n d e m i l j ö m å l s f r å g a e t t
Naturmiljön
100 900 700 500 300Statistiken över fiskfångster 1850–2000 utanför Newfoundland, Kanada är ett tydligt exempel på hur överexploatering av biologiska resurser kan leda till kraftiga, ofta irreversibla effekter på ekosystemens förmåga att producera nyttigheter.
ton, tusental
figur I.1 Fallande fiskfångster
källa: mea
det lokala perspektivet
Ur ett svenskt perspektiv innebär den globala utvecklingen att trycket på de biologiska resurserna troligen kommer att öka. Konsumenternas förändrade energianvändning under senare år är det tydligaste exemplet på dessa globala trender. Som exempel kan nämnas att förra årets försäljning av pelletspannor fördubblades och att försäljningen av pellets ökade med 33 %. Det innebär att energisektorn blir mer miljöanpassad. Samtidigt ökar trycket på biologiska resurser. Kortsiktigt påverkas skogens förmåga att leverera råvara till energiproduktionen och långsiktigt kommer jordbruket att påverkas.
Odlingslandskapet förändras och igenväxning av det öppna landskapet ökar. Omställningen av jord- bruket kan samtidigt innebära att övergödningen av Östersjön och Västerhavet minskar långsiktigt, under förutsättning att omställningen sker i kustnära områden. Blir förändringen av landskapet omfattande kommer de arter i odlingslandskapet som är beroende av öppet landskap och hävd att få en kraftigt försämrad situation till följd av den ökade igenväxningen.
83
84
k u l t u r m i l j ö nMånga av våra dagliga val av produkter och tjänster påverkar direkt eller indirekt tillståndet i kultur- miljön. Viktiga faktorer för utvecklingen är därför allmänhetens kunskap om sambanden mellan den enskildes val av produkter och tjänster och hur det inverkar på miljön. Tillräckliga kunskaper om en produkts kvalitet baserad på hur den producerats är därför grundläggande för konsumenternas val.
exempel från landskapet
I många tusen år har landskapet ständigt påverkats av människans olika aktiviteter och spåren av det för- flutna finns alltid i vår vardag. Med ett historiskt per- spektiv blir det tydligt att förändringar skett och sker hela tiden, skillnaden är att människans påverkan på miljön och landskapet har ändrats dramatiskt jämfört med tidigare epoker. Processer som bl a urbanisering, industrialisering, jordbrukets strukturomvandling och samhällets tekniska utveckling har resulterat i att det idag finns stora arealer igenväxande landskap med övergivna bebyggelsemiljöer. Som kontrast finns de fullt utnyttjade produktionslandskapen med skarpa gränser mellan skog, jordbruk, industri, handel, bostäder etc.
förändringar i förhållnings- sätt och beteende
Det görs idag stora insatser från samhällets sida för att bevara och skydda det traditionella landskapet,
t ex det öppna odlingslandskapet, fornlämningarna, våtmarkerna och de artrika biotoperna. Men för en långsiktigt hållbar utveckling krävs därtill ett ändrat förhållningssätt och beteende hos människan avseende produktion och konsumtion. Alla behöver exempelvis bli medvetna om:
• Att efterfrågan på svenska jordbruksprodukter håller landskapet öppet.
• Att materialval och konstruktion vid nybyggnad eller renovering av bebyggelse får betydelse för skogsproduktionens inriktning.
• Att externa handelscentra får återverkningar på stadskärnornas strukturer.
Ett viktigt led för att uppnå ett ändrat beteende hos människan är att tydliggöra sambanden mellan kon- sumtion och miljö, i ett landskapsperspektiv, och att dra nytta av äldre tiders kunskap om material och metoder. Viktigt är också att kulturmiljön i stort ses som en resurs för bygden och för människan. Land- skapets historiska dimensioner blir då väsentliga att bevara och använda sig av i arbetet mot en hållbar utveckling.
stormen gudrun
Ett exempel på hur människans val av metoder kan bidra till effekter på kulturmiljön är de skador som stormen Gudrun orsakade. En pågående studie på Riksantikvarieämbetet om stormens effekter på
ö v e r g r i p a n d e m i l j ö m å l s f r å g a t v å
85
k u l t u r m i l j ö n
skogslandskapet indikerar att antalet förstörda forn- lämningar är mer omfattande i bestånd med gran än i områden med trädbestånd av blandad karaktär. En konsumtion som efterfrågar produkter från skogar med mer lövinslag kan därför få till effekt att fram- tida skador på fornlämningar minskar och att land- skapets historiska strukturer bättre bevaras.
3 000 2 000 4 000 1 000 Blekinge Halland Jönköping Kalmar Kronoberg Skåne Västra Götaland Östergötland antal platser
Figuren visar antal platser med registrerade forn- och kulturlämningar som är belägna inom skog som har konstaterats vara stormskadad. Resultatet visar att stora mängder forn- och kulturlämningar kan ha skadats genom stormens effekter på landskapet.
figur II.1 Antal platser med skadade forn- och kultur- lämningar belägna inom stormskadad skog
källa: skogsstyrelsens satellitbildstolkning av areal stormfälld skog är samkörd med det digitaliserade fornminnesregistret fmis.
86
h ä l s o f r å g o rMänniskors livsstil och konsumtionsmönster påverkar hälsan och miljön på många olika sätt. Nedan följer ett antal exempel.
god miljö mot ökad övervikt
Den tilltagande övervikten utgör ett folkhälsopro- blem. Världshälsoorganisationen bedömer att 80 % av hjärt-kärlsjukdomarna, 90 % av diabetes typ 2 och 30 % av cancersjukdomarna kan förebyggas genom bra matvanor, fysisk aktivitet och rökstopp. Folkhälso- institutet och Livsmedelsverket har presenterat en handlingsplan för hur övervikt kan förebyggas. Flera av förslagen innebär att skapa miljöer för rekreation, vilket sammanfaller med miljömålsarbetets ambitioner.
förbud mot tobaksrökning
I juni 2005 infördes rökförbud i all offentlig miljö. Det har resulterat i en minskad exponering för miljö- tobaksrök och är ett viktigt steg i arbetet mot att nå en god inomhusmiljö (God bebyggd miljö, delmål 8). Dessutom sparas energi genom att rökförorenad luft inte behöver ventilera ut (God bebyggd miljö, delmål 7).
astma, allergier och överkänslighet
Många konsumtionsprodukter innehåller kemiska ämnen som är allergiframkallande, t ex nickel. Nickeldirektivet från 2001 har inneburit att expone-
ringen för nickel börjat minska, vilket sannolikt kom- mer att innebära att besvär orsakade av nickel minskar. Nedgång i nickelallergi har rapporterats från Danmark där en liknande begränsning för nickel gällt sedan 1990. Många kemisk-tekniska produkter och byggnads- material miljö- och hälsomärks. En ökad uppmärk- samhet på icke granskad lågprisimport krävs dock även fortsättningsvis.
”konsumtion” av bostäder i förtätade områden
Bristen på bostäder i våra stadskärnor är stor på flera håll. Fler bostäder i städerna kan minska behovet av resande och transporter, vilket kan ge mindre luft- föroreningar och buller. Men det finns målkonflikter. Grönområden används till bostäder och möjligheterna till rekreation minskar. Bullermiljön är ofta oacceptabel i de områden där en förtätning kan vara aktuell. Det finns en risk att ännu fler människor än idag kommer att exponeras för bullernivåer över de riktvärden som riksdagen fastställt. Samtidigt vet vi att många blir störda redan under riktvärdesnivåerna. Utbyggnad för bil- och spårtrafik gör också att bullerproblematiken ökar i tidigare ostörda områden. Utvecklingen mot delmål 3 inom God bebyggd miljö är beroende av en förnuftig samhällsplanering där hälsoaspekterna beaktas.