56
m y l l r a n d e v å t m a r k e rkrävs för att nå miljökvalitetsmålet. Strategin behandlar olika aspekter av nyttjande, bevarande, restaurering, anläggning och skötsel av våtmarker.
myrskyddsplanen
d e l m å l 2, 2010
Samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige skall ha ett långsiktigt skydd senast år 2010.
T o m januari 2006 har 259 av Myrskyddsplanens 502 områden fått ett fullgott skydd. Det innebär att minst 75 % av myren är skyddad som naturreservat, national- park eller inom Natura 2000. Under 2004/2005 bildades
reservat som berörde 14 områden. Dessutom har Naturvårdsverket under 2005 köpt in 8 141 ha myr- mark och skogsmyrmosaiker, som bl a berör 50 av områdena i Myrskyddsplanen.
För att underlätta skyddsarbetet reviderar läns- styrelserna och Naturvårdsverket Myrskyddsplanen under 2006. Avgränsningarna för de myrar som upp- togs i planen 1994 granskas. Planen kompletteras även med resultaten från sumpskogsinventeringen och information om kulturhistoriska värden. De myr- områden som inte längre uppfyller kraven tas bort och ersätts av nya myrar med höga värden. Ett antal nya myrar kommer att inkluderas i planen, framförallt i Norrbotten. Skyddet av dessa nytillkomna objekt bör genomföras till år 2015.
skogsbilvägar
d e l m å l 3, 2006
Senast år 2006 skall skogsbilvägar inte byggas över våt- marker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt.
Formuleringen för delmålet har förändrats sedan 2005. Den analys av 15 län som Skogsstyrelsen genom- fört under 2005 visar att delmålet sannolikt inte kommer att nås till 2006. I 89 av 7 600 undersökta våtmarker med höga naturvärden hade skogsbilvägar byggts under åren 2000 till 2004. I 95 objekt gick det inte säkert att säga om de påvisade förändringarna härrörde från nybyggda skogsbilvägar.
Metoden som används baseras på en förändrings- analys av satellitbilder på våtmarksinventeringens naturvärdesklasser 1 och 2. Analyserna ska komplet- teras för att täcka hela landet då flera län med bety- dande skogs- och myrarealer, däribland Norrbottens och Jämtlands län, saknas. För den löpande uppfölj- ningen behöver metoden vidareutvecklas och utökas med information om kulturvärden.
P g a höga avverkningsnivåer bedöms intresset för att bygga skogsbilvägar över våtmarker vara fortsatt stort och Skogsstyrelsen planerar förstärkta insatser för att avstyra sådana vägbyggnationer. I Västerbotten
figur 11.1 Andel skyddade våtmarker i Myrskyddsplanen
Andel myrobjekt skyddade till minst 75 % som naturreservat, nationalpark eller inom Natura 2000. Hittills har 697 327 ha skyddats, vilket motsvarar ca 79 % av Myrskyddsplanens totala areal. För att kvalitetssäkra områdesavgränsningarna och öka takten i skydds- arbetet genomför länsstyrelserna och Naturvårdsverket en revidering av Myrskyddsplanen under 2006. Myrskyddsplanen kommer att kompletteras med fler områden i främst Norrbotten.
källa: vic natur, naturvårdsverkets databas över skyddad natur, januari 2006
0–20% 20–40% 40–60% 60–80% 80–100%
57
arbetar Skogsstyrelsen framgångsrikt tillsammans med länsstyrelsen med uppsökande information och rådgivning.
våtmarker i odlingslandskapet
d e l m å l 4, 2010
I odlingslandskapet skall minst 12 000 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till 2010.
Under 2005 har totalt 850 ha våtmarker anlagts eller restaurerats i odlingslandskapet. Restaurerade våta slåtterängar och betesmarker utgör 320 ha. EU:s jord- brukarstöd (LBU) är den huvudsakliga finansierings- källan och svarar för åtgärder i 610 ha av våtmarkerna. Omkring 210 ha har haft annan finansiering, t ex genom Svensk Våtmarksfond eller EU:s struktur- fonder i norra Sverige.
Återskapande av våtmarker har fått stort utrymme i den nationella strategin då det även har betydelse för att nå andra miljökvalitetsmål och Sveriges åtaganden rörande biologisk mångfald och vatten- hushållning. Med nuvarande takt kommer endast 8 400 ha att återskapas till 2010.
Planering på landskapsnivå behövs för att öka takten, liksom mer information och stöd till mark- ägare. Arbetssättet i våtmarkskedjan ska även höja kvaliteten på de återskapade våtmarkerna vad gäller näringsrening, biologisk mångfald och hänsyn till kulturmiljön. m y l l r a n d e v å t m a r k e r 4 000 1 000 2 000 5 000 3 000
Merparten av våtmarkerna i södra Sverige, 87 % av arealen, har finansierats av EU:s jordbruksstöd (LBU). I norra Sverige har 259 ha våta slåtterängar och betesmarker restaurerats med stöd av EU:s strukturfonder. Under 2000–2004 skapades omkring 370 ha våtmarker inom ramen för lokala investeringsprogram (LIP).
figur 11.2 Areal anlagda och restaurerade våtmarker 2000–2005
källa: jordbruksverkets databaser prost och dawa samt uppgifter från länsstyrelser, svensk våtmarksfond och wwf
ha 2003 2004 2002 2001 2000 2005 anlagda restaurerade
Alla länkarna behöver utvecklas och finnas tillgängliga för att uppnå arealmålet och en hög kvalitet på de våtmarker som anläggs och restaureras.
figur 11.3 Våtmarkskedjan
källa: nationell strategi för myllrande våtmarker (naturvårdsverket, skogsstyrelsen, jordbruksverket och riksantikvarieämbetet)
nationell strategi regionalt mål uppsökande verksamhet planerings- underlag uppföljning samordning flexibel ersättning långsiktigt hållbara våtmarker nationellt mål
För detta krävs ökade resurser inom LBU-programmet och kompletterande statlig finansiering. Kommunerna är viktiga aktörer för planering av mark och vatten och det är angeläget att behålla det våtmarksengage- mang som många kommuner byggt upp inom arbetet med lokala naturvårdsprojekt och lokala investerings- program (LIP).
åtgärdsprogram för hotade arter
d e l m å l 5, 2005
Åtgärdsprogram skall senast till år 2005 finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
Ett dussintal åtgärdsprogram knutna till våtmarker har inletts eller planeras inledas inom kort. Då många våtmarksarter minskat p g a förändringar i deras livs- miljöer krävs restaurering och kontinuerlig skötsel av arternas habitat. I den svenska rödlistan från 2005 återfinns 209 hotade våtmarksanknutna arter.
I åtgärdsprogrammen för rikkärr och vitryggig hackspett planeras omfattande biotopförbättrande insatser i våtmarksmiljöer. Om de insatser som plane- ras inom olika åtgärdsprogram återspeglas i arbetet med landskapsekologisk planering för återställning och anläggning av våtmarker, kan stora samordnings- vinster kan göras.
58
m y l l r a n d e v å t m a r k e rFörbränning av torv står för drygt 5 % av fjärrvärme- produktionen i Sverige. Utvinningen av energitorv har minskat det senaste decenniet, i takt med kraftigt ökad import. Under 2005 importerades 28 % av energitorven, framförallt från de baltiska länderna. Produktionen av odlingstorv har dock ökat och står för drygt en tredjedel av den totala svenska utvinningen.
I Torvutredningen diskuteras hur täkterna bör efterbehandlas för att minska torvens växthus- gasutsläpp och begränsa skadorna på natur- och kulturmiljön.
Den framtida användningen av främst energitorv är beroende av den svenska miljö- och energi- politiken. Vid förbränning av torv för el- och fjärr- värmeproduktion klassas torv som fossilt bränsle och sedan 2005 krävs utsläppsrätter för koldioxid. Samtidigt berättigar torv för elproduktion sedan år 2004 till s k elcertifikat, liksom förnybara energi- källor. Torven har hittills sluppit koldioxidskatt.
Sammantaget kommer troligen användningen av energitorv att minska. Men samtidigt ökar efterfrågan på odlingstorv och i viss mån som strö i stallar.