60
l e v a n d e s k o g a r• Utvecklar och initierar insatser för att lyfta fram skogens sociala värden (Skogsstyrelsen).
• Utarbetar regionala strategier för formellt skydd av skog. Strategierna baseras på den avrapporterade nationella strategin (länsstyrelserna samt
Skogsstyrelsen).
planerade åtgärder
• Stimulera bildandet av kommunala naturreservat (Naturvårdsverket).
• Effektivisera marklösen vid bildande av natur- reservat på Sveaskogs marker (Naturvårdsverket). • Utreda realisationsvinstskattereglerna för köpe-
skilling och intrångsersättning vid marklösen för områdesskydd (Naturvårdsverket).
förslag på åtgärder
• Fortsatt behov av ökande resurser för naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal.
• Utforma nytt naturvårdsinstrument för att möjliggöra riktade skötselåtgärder.
• Utveckla avtalsinstrument för andra ändamål än naturvård.
• Öka möjligheterna för Skogsstyrelsen att göra fältbesök före avverkning.
• Skogens sociala värden får ett tydligt avtryck i den kommande skogsvårdslagstiftningen.
Når vi delmålen?
långsiktigt skydd av skogsmark
d e l m å l 1, 2010
Ytterligare 900 000 ha skyddsvärd skogsmark skall undantas från skogsproduktion till år 2010.
Målet avser områden nedanför det fjällnära området. Av den totala arealen som t o m 2010 ska undantas från skogsproduktion ska 320 000 ha produktiv skogs- mark utgöras av naturreservat, 30 000 ha av biotop- skyddsområden och 50 000 ha av naturvårdsavtal. Skogsägarna förväntas sätta av ytterligare minst 500 000 ha på frivillig väg, vilket innebär att minst 730 000 ha produktiv skog ska vara frivilligt skyddad 2010.
Att nå målet för naturreservat till 2010 bedöms svårt. Mellan 1999–2005 har 94 216 ha skogsmark skyddats för bildande av naturreservat, varav 22 371
I strategin för formellt skydd av skog har det nationella målet på 400 000 ha brutits ner på län och jämförs här med de som hittills avsatts. Graden av måluppfyllelse varierar kraftigt mellan länen.
figur 12.1 Länsvisa arealmål samt avsatta arealer natur- reservat, biotopskydd och naturvårdsavtal nedanför gränsen för fjällnära skog
20 40
källa: naturvårdsverket och skogsstyrelsen
ha, tusental 60 80 100 120 140 400
arealmål 1999–2010 avsatta arealer 1999–2005 Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Stockholm Södermanland Östergötland Västra Götaland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Halland Blekinge Skåne hela landet
61
l e v a n d e s k o g a r
ha under 2005. Med nuvarande medelstilldelning och prisnivåer på skog och skogsmark kommer målet att nås först år 2020.
T o m 2005 hade 12 007 ha biotopskyddsområden och 14 780 ha naturvårdsavtal bildats. Med ökade anslag från ca 175 miljoner/år till nivån 320 miljoner/ år finns fortfarande möjlighet att nå målen till år 2010.
År 2002 bedömdes skogsbrukets frivilliga avsätt- ningar ha varit knappt en miljon ha, varav 800 000– 850 000 ha nedanför fjällnäragränsen. Under 2005 har Skogsstyrelsens systematiskt undersökt de frivilliga avsättningarna med början i småskogsbruket utanför det stormdrabbade området i Götaland. Resultaten visar att småskogsbruket avsätter väsentligt färre mar- ker än förväntat och att arealen frivilliga avsättningar
har minskat. Utvecklingen bedöms som allvarlig och troligen behöver ytterligare arealer avsättas för att målet ska nås till 2010. Undersökningen kommer att ske fortlöpande och ge en god bild av de frivilliga avsättningarna till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2008.
förstärkt biologisk mångfald
d e l m å l 2, 2010
Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt:
•
mängden hård död ved skall öka med minst 40 % i helalandet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad,
50 20 60 40 30 10 %
figur 12.2 Förändring av volymen hård död ved i hela landet 1998–2004
2008
källa: riksskogstaxeringen, slu och skogsstyrelsen
2004 2002
2000
1998 2006 2010
målnivå förändring
95 % konfidensintervall uppskattad förändring Not. Konfidensintervallet visar med 95 % säkerhet inom vilket intervall den verkliga förändringen ligger.
Utvecklingen av hård död ved har varit god. Vi kan förvänta oss att målet kommer att nås väsentligt tidigare än till år 2010. Ökningen är ett kraftigt trendbrott jämfört med nästan hela 1900-talet då volymerna död ved var konstant låga i skogarna. Förändringen beror nästan uteslutande på att skogsbruket under de senaste åren börjat lämna kvar träd som dött av naturliga skäl.
50 20 60 30 40 10
Arealen äldre lövrik skog ökar stabilt och målnivån till år 2010 har i princip redan uppnåtts. En annorlunda inriktning av skogsbruket kan förändra trenden.
%
figur 12.3 Förändring av arealen äldre lövrik skog i hela landet 1998–2004
2008
källa: riksskogstaxeringen, slu och skogsstyrelsen
2004 2002
2000
1998 2006 2010
målnivå förändring
95 % konfidensintervall uppskattad förändring Not. Konfidensintervallet visar med 95 % säkerhet inom vilket intervall den verkliga förändringen ligger.
62
l e v a n d e s k o g a r•
arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10 %,•
arealen gammal skog skall öka med minst 5 %,•
arealen mark föryngrad med lövskog skall öka.Om målen nås beror i huvudsak på hur skogsskötseln bedrivs, vilka bestånd som väljs för avverkning samt i vilken mån träd som dör tillåts vara kvar i skogen. Målen om hård död ved, gammal skog och äldre löv- rik skog bör med nuvarande trender kunna nås utan ytterligare insatser. Arealen föryngrad med lövskog bedöms komma att öka.
skydd för kulturmiljövärden
d e l m å l 3, 2010
Skogsmarken skall brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010.
Fortfarande är skadenivån hög för kända forn- och kulturlämningar. Det finns ett fortsatt behov av att utveckla skonsamma markberedningsmetoder, utbilda, informera berörda parter och inventera kulturläm- ningar i skogslandskapet. I nästan samtliga län pågår inventeringar av okända forn- och kulturlämningar genom ett samarbete med arbetsmarknadsmyndig- heterna. Omfattningen av dessa styrs av arbetsmark- nadsmyndighetens behov och tillgängliga resurser hos Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen för att organisera arbetet. Inventeringarna kommer dock inte att bli klara i tid för att skapa förutsättningar för att nå målet. Dock kan införandet av digital kart- teknik och en förbättrad riktad rådgivning förbättra situationen avsevärt.
åtgärdsprogram för hotade arter
d e l m å l 4, 2005
Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
Vid utgången av 2005 hade sammanlagt 23 åtgärds- program för hotade arter tagits fram, vilka innehåller åtgärdsförslag som berör 52 hotade arter. De för dessutom med sig positiva effekter för ett stort antal andra arter.
Bland de 52 arterna finns bland annat vitryggig hackspett, lodjur, svartoxe, jättepraktbagge, viol- gubbe, blåtryffel och slöjröksvamp samt brandgynnade insekter. 50 20 60 40 10 30
Arealen gammal skog har utvecklats mycket positivt och målet har redan uppnåtts med god marginal. Utvecklingen beror i huvudsak på att stora arealer skog successivt uppnår minimiåldrarna (120 år i södra och 140 år i norra Sverige) och att den ”inväxningen” är mycket större än den avverkning som sker i den redan gamla skogen. %
figur 12.4 Förändring av arealen gammal skog i hela landet 1998–2004
2008
källa: riksskogstaxeringen, slu och skogsstyrelsen
2004 2002
2000
1998 2006 2010
målnivå förändring
95 % konfidensintervall uppskattad förändring Not. Konfidensintervallet visar med 95 % säkerhet inom vilket intervall den verkliga förändringen ligger.
63
l e v a n d e s k o g a r
Skogen är en stor källa till förnyelsebara varor i samhället, samtidigt som den också är känslig för hur den brukas. Även om ren skogsskövling i stort inte förekommer i Sverige idag måste fortfarande många aspekter på skogarnas skötsel förbättras för att miljömålen ska nås.
Några kvalitetsmärkningssystem som motsvarar miljömålen finns inte. Däremot finns det två skogliga certifieringssystem som fungerar på marknadens villkor, FSC och PEFC. De certifierade skogsägarna förbinder sig att följa en s k standard där bl a miljö och sociala frågor regleras. Men standarderna är ofta tekniskt krångliga och svåra att förstå.
Som konsumenter kan vi ändå göra en stor insats genom att ta reda på vad systemen står för och aktivt efterfråga det vi finner rimligt.