levande kust och skärgård

51

h a v i b a l a n s s a m t l e v a n d e k u s t o c h s k ä r g å r d

Når vi delmålen?

skyddsvärda marina miljöer

d e l m å l 1, 2005/2015

Senast år 2010 skall minst 50 % av skyddsvärda marina miljöer och minst 70 % av kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 skall ytterligare fem, och senast år 2010 därutöver ytterligare fjorton, marina områden vara skyddade som naturreservat och tillsammans utgöra ett representativt nätverk av marina naturtyper.

Därutöver skall ett område med permanent fiskeförbud inrättas till 2006, för utvärdering till 2010 samt ytterligare tre områden med permanent fiskeförbud (kustnära och utsjöområden) inrättas till 2010 i vardera Östersjön och Västerhavet för utvärdering till 2015.

Formuleringen för delmålet har förändrats sedan 2005. Målet om fem nya marina naturreservat senast 2005 har uppnåtts. Under året bildades naturreservaten Kungsbackafjorden, Nordre älvs estuarium och Fifång, medan Kronören och Knähaken blev reservat tidigare under 2000-talet. Totalt finns nu tolv marina naturreservat i Sverige.

Länsstyrelserna och Naturvårdsverket har föreslagit ytterligare marina områden med höga biologiska värden att ingå i Natura 2000. Några exempel är Norra Midsjöbanken i Östersjön och Persgrunden på Västkusten. Under 2004 och 2005 utförde Naturvårds- verket biologiska inventeringar av marina utsjöbankar. Fiskeriverket har efter samråd med länsstyrelser, Naturvårdsverket och fiskets organisationer, samt det samförvaltningsinitiativ som pågår på Gotland, beslutat att området runt Gotska Sandön ska inrättas som ett fiskefritt område.

kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap

d e l m å l 2, 2005

Senast år 2005 skall en strategi finnas för hur kustens och skär- gårdens kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas.

Riksantikvarieämbetet har tagit fram en strategi för att bevara, berika och bruka kulturarvet i kust- och skärgårdsområden. Dessa områden har idag en stor attraktionskraft och är på många håll utsatta för ett högt förändringstryck.

Förutsättningen för kulturarvets utveckling och brukande i kust och skärgård är att människor kan bo och verka på dessa platser. Dessutom måste mer kunskap tas fram om vattenanknutet kulturarv och fler aktörer ta ansvar för denna kunskapsuppbyggnad.

hotade arter

d e l m å l 3, 2005

Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade marina arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder.

I rödlistan för år 2000 pekade Artdatabanken på 17 marina arter knutna till marin miljö och stränder i omedelbart behov av särskilda insatser. Rödlistan fungerar som underlag för prioriteringen av arbetet med åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Hittills har åtgärdsprogram inletts för tolv hotade marina arter.

Under 2005 publicerade Artdatabanken en ny nationell rödlista, som nu totalt omfattar 219 marina arter, varav 176 är evertebrater. För de marina fiskarna är 22 arter nu rödlistade, jämfört med 14 i rödlistan för år 2000. Av dessa är sju arter kommersiellt utnyttjade, t ex torsk och ål. För dessa krävs internationella överenskommelser.

Fiskeriverket har tagit fram förslag till åtgärder för samtliga fiskarter på den nya rödlistan. Förutom art- specifika åtgärder föreslås att Sveriges regering ska vara pådrivande inom EU för att hotade arter skyddas internationellt och att alla kommersiellt nyttjade arter omfattas av EU:s regelverk.

För de marina däggdjuren har situationen förbätt- rats något. T ex bedöms nu både grå- och knubbsäls- bestånden vara livskraftiga. Ett undantag är tumlaren, där läget för beståndet i Östersjön är fortsatt kritiskt.

52

bifångster

d e l m å l 4, 2010

Senast år 2010 skall de totala bifångsterna av marina däggdjur understiga 1 % av respektive bestånd. Bifångsterna av sjöfåglar och icke målarter skall inte ha mer än försumbara negativa effekter på populationerna eller ekosystemet.

Sedan februari 2004 finns krav på artsorterande rist och 70 mm fyrkantsmaska vid trålfiske efter kräfta innanför trålgränsen. Provtagningar visar att fångster och därmed fiskeridödligheten av icke målarter då minskar kraftigt (80–90 %). Redskapet är sedan februari 2005 också infört som alternativ i EU:s regelverk.

Fiskeriverket har byggt upp en frivillig journal- föring där avsikten främst har varit att kartlägga säl-

skador men också bifångster. Under 2004 registrerades 42 bifångade sälar. En omräkning av dessa data visar att det svenska yrkesfiskets totala bifångst utgörs av 300–500 gråsälar och lika många knubbsälar, samt ett mindre antal vikare. Detta innebär att den relativa bifångsten av gråsäl och vikare sjunker eftersom sälbestånden i mellantiden ökat med 30 %. Huvud- delen av minskningen kan tillskrivas införandet av sälsäkra laxfällor. Inga bifångster av tumlare rapporte- rades.

uttag – återväxt

d e l m å l 5, 2008

Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, skall senast år 2008 inte vara större än att det möjliggör en storlek och sammansättning på fiskbestånden som ger förutsättningar för att ekosystemets grundläggande sammansättning och funktion bibehålls. Bestånden skall ha återuppbyggts till nivåer betydligt över biologiskt säkra gränser.

Formuleringen för delmålet har förändrats sedan 2005. Dagens situation med ett förvaltningssystem, som baseras på kvoter för enskilda arter, har lett till ett flertal problem vid blandfiske. Ett problem är ökade utkast av fisk och svartlandningar. En förändring av förvaltningssystemet har föreslagits i syfte att reglera fiskeansträngningen, istället för som nu uttagen av de enskilda fiskbestånden. Den stora fördelen blir då att fiskaren tillåts att ta i land i princip allt som fångats. Under sommaren 2005 har frågan aktualiserats genom ett förslag från den Regionala rådgivande nämnden för Nordsjön om försök i Kattegatt med start 2006.

Ett problem i fisket är att nät som går förlorade fortsätter att snärja in fisk, fågel och däggdjur. Framför allt gäller detta bottensatta nät och är en företeelse som går under benämningen spökfiske. I ett projekt som finansierades av EU:s struktur- fonder draggades sommaren 2005 efter spökgarn i Öresund och 18 kilometer garn kunde tas tillvara.

h a v i b a l a n s s a m t l e v a n d e k u s t o c h s k ä r g å r d 30

20

10 40

Torsken är en av de kommersiellt utnyttjade fiskarterna som 2005 förts upp på den nationella rödlistan över hotade arter. Torskbeståndet i Kattegatt är idag mindre än en tjugondel så stort som på 70-talet. Den kritiska storleken på lekbeståndet (Blim) har angivits av ICES till 6 400 ton. Denna kritiska gräns har underskridits sedan slutet av 1990-talet.

figur 10.1 Torsk och torskfiske i Kattegatt

källa: fiskeriverket

ton, tusental

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2004

1971

totala fångster lekbestånd

53

h a v i b a l a n s s a m t l e v a n d e k u s t o c h s k ä r g å r d

buller och andra störningar

d e l m å l 6, 2010

Buller och andra störningar från båttrafik skall vara för- sumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast år 2010.

Naturvårdsverket har under 2005 slutfört arbetet med förslag till relevanta värden för ljudkvalitet i natur- och kulturområden.

De förändrade reglerna för vattenskoter, som till- kom den 15 juli 2004, har inte medfört något nämn- värt ökat buller då denna tillkommande trafik huvud- sakligen sker i allmänna farleder, vilka inte går i de känsliga skärgårdsområdena.

En viktig förutsättning för delmålet är att läns- styrelserna tillsammans med berörda kommuner pekar ut de särskilt känsliga områdena.

utsläpp av olja och kemikalier

d e l m å l 7, 2010

Genom skärpt lagstiftning och ökad övervakning skall utsläppen av olja och kemikalier från fartyg minimeras och vara försumbara senast år 2010.

De snabbt ökande oljetransporterna med stora tank- fartyg från hamnar i Ryssland och Baltikum är från sjötrafiksynpunkt det största hotet mot Östersjöns och Västerhavets miljö. Sjötransporterna av olja upp- går idag till 160 miljoner ton/år och beräknas öka

figur 10.2 Förekomst av abborryngel 1997–2003

yngel saknas låg täthet allmän förekomst Torsås Kalmar Mönsterås Oskarshamn Gotland Simpevarp Kvädöfjärden S:t Anna Stockholm syd Stockholm mellan Stockholm norr Östhammar Forsmark källa: fiskeriverket

Rekryteringen av kustfiskbestånden av bl a abborre och gädda är i dagsläget mycket svag i Egentliga Östersjöns skärgårdsområden. Den negativa utvecklingen under den senaste perioden kan fram- förallt hänföras till ytterskärgårdar i närheten av utsjön. Fiskeriverket och Naturvårdsverket föreslår därför i ett regeringsuppdrag ett omfattande åtgärds- och forskningsprogram. Prioriterade åtgärder är restaurering och skydd av nyckelhabitat i sötvatten, innerskärgårdar och avsnörda havsvikar. Kartan visar andelen undersökta grund- områden under perioden 1997-2003 i olika kustavsnitt som har fungerande (grönt), svag (rosa) eller ingen (rött) rekrytering av abborre. Antalet undersökta lokaler i olika kustavsnitt varierar mellan fem och 23 stycken.

med minst 40 % till 2015. Tankfartyg med laster upp till 100 000 ton trafikerar dagligen Östersjön.

En rad skyddsåtgärder har beslutats både av Helsing- forskommissionen och av FN:s sjöfartsorganisation IMO. Risken för kollisioner och grundstötningar mot- verkas genom förbättrade ledsystem, trafikinforma- tion, sjömätning, användning av moderna navigations- instrument samt utökad användning av lots.

Samtidigt som flygövervakningen intensifieras och antalet fartygsrörelser ökar så fortsätter den positiva trenden med minskande antal spill vilket visar att överenskomna åtgärder har effekt. Särskilt flygövervak- ningen till havs har visat sig ha en avhållande inverkan och har väsentligt bidragit till en reducering av mäng- den illegalt spill. Länderna förfogar nu över mer än 20 flygplan, de flesta utrustade med avancerad utrust- ning för att observera och dokumentera olja till havs.

Mängden oljerester som levereras till hamnarnas mottagningsanläggningar har också ökat vilket visar att allt flera fartyg föredrar att lämna oljan i hamn framför att släppa ut den till havs.

54

Siffrorna visar antalet konstaterade utsläpp i respektive område under 2005. Den geografiska fördelningen visar att de flesta utsläpp sker i de stora fartygsstråken. Den ökade miljöövervakningen i kombination med ökad satellitövervakning, rutinen att samtliga utsläpp rapporteras och allmänhetens ökade rapporteringsvilja leder till att allt fler av det verkliga antalet utsläpp upptäcks.

figur 10.3 Geografisk fördelning av upptäckta oljeutsläpp

källa: kustbevakningen

h a v i b a l a n s s a m t l e v a n d e k u s t o c h s k ä r g å r d

Den gemensamma fiskeripolitiken har ännu inte lyckats med att anpassa fiskeflottans fångstkapa- citet och storlek till fiskresurserna. Detta medför problem med att flera bestånd överutnyttjas då totala fångstmängder (TAC) sätts för höga och kan leda till utkast av fisk och svartfiske – effekter som motverkar möjligheten att uppnå miljömålet.

Konsumenterna kan genom omsorgsfulla val med- verka till att fiskerinäringen nyttjar havens resurser mer varsamt. Detta kan ske genom att välja att konsumera mer av arter som nu underutnyttjas. Andra möjligheter är att köpa fisk som är miljömärkt av t ex KRAV eller Marine Stewardship Council (MSC) och att undvika arter som är särskilt känsliga för överfiske, t ex hajar, rockor och djuphavsarter.

Konsumenterna kan också välja att stödja det små- skaliga kustnära fisket genom att köpa lokalt fångad fisk. TV4 har i uppmärksammade reportage pekat på det omfattande svartfisket i Östersjön och Barents hav. Genom att problemen med svart- fisket nu uppmärksammats har konsumenterna kunnat ställa krav på livsmedelsbranschen så att den försäkrar sig om att de fiskprodukter som säljs inte har ett ursprung i svartlandad fisk.

55

m y l l r a n d e v å t m a r k e r

Våtmarkernas ekologiska och vattenhushål-