69
Länsstyrelserna föreslår i det regionala miljö- och hushållningsprogrammet för fjällområdet att Natur- vårdsverket och Sveriges Lantbruksuniversitet skapar praktiska förutsättningar för att använda satellitbaserad fjärranalys regionalt och nationellt.
Tills vidare bedöms riskerna för skador på mark och vegetation i relation till antalet renar och antalet terrängfordon, som ökat obetydligt de senaste åren. Antalet renar har ökat med 3,5 % jämfört med år 2004. En satsning på marknadsföring av renkött under 2005 i Sverige och andra länder har medfört att priserna har stigit. Då renslakten under hösten 2005 ökade i storlek kan problemen med ett högt renantal komma att avta.
Ur miljösynpunkt är det väsentligt att forsknings- och utvecklingsarbetet fortsätter att studera den på- verkan av vegetationen som uppkommer till följd av klimatförändringar, renbete och olika former av slitage.
Bedömningen är att delmålet är möjligt att nå inom tidsramen om åtgärder vidtas för att styra turismen och att renantalet anpassas till de naturgivna förutsättning- arna. De regionala målen bedöms väsentligt under- stödja möjligheterna att nå målet.
buller
d e l m å l 2, 2010/2015
Buller i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luftfartyg skall minska och uppfylla följande specifikation, nämligen att:
•
minst 60 % av terrängskotrar i trafik senast år 2015 skall uppfylla högt ställda bullerkrav (lägre än 73 dBA),•
buller från luftfartyg senast år 2010 skall vara försumbartbåde inom regleringsområde klass A enligt terräng- körningsförordningen (1978:594) och inom minst 90 % av nationalparksarealen. s t o r s l a g e n f j ä l l m i l j ö 50 100 300 150 250 200 1900 antal, tusental
figur 14.1 Antalet renar 1900–2005
Renarna räknas under vintern efter slakten och före kalvningen. Under denna årstid är renarna beroende av att beta på lavmarker. Variationen i renantal hänger samman med den variation som finns i förekomst och tillgänglighet av lav, främst inom skogslandskapen utanför fjällområdena. 1920 1940 1960 1980 2000 2005 källa: jordbruksverket 20 100 40 80 60 120 1980 antal, tusental
figur 14.2 Terrängskotrar i trafik i fjällänen 1980–2005
1985 1990 1995 2000
Barmarkskörning skadar mark och vegetation. Även fjällens forn- lämningar kan köras sönder. Terrängkörning på barmark och snö orsakar dessutom buller och avgaser, vilket försämrar fjällmiljöns värde för friluftslivet. Samtidigt kan snöskotern vara viktig för turist- näringen. Laglig terrängkörning på barmark i fjällen sker främst inom rennäringen. Försvaret samt tele- och energisektorerna använder också terrängfordon på barmark.
2005
källa: scb
Not. Terrängskoter = terrängmotorfordon med en tjänstevikt på högst 400 kg. I praktiken är det tre- och fyrhjulingar, och de allra flesta är snöskotrar.
summa
Jämtlands län Norrbottens län
Dalarnas län Västerbottens län
En uppföljning av delmålet om terrängskotrar kräver att trafikregistret innehåller uppgifter om bullernivå för respektive fordon och är en fråga som f n är under utredning hos Vägverket. Dock uppskattas att endast ett fåtal befintliga terrängskotrar uppfyller de högt ställda bullerkraven och ska delmålet nås behöver kraftfulla åtgärder vidtas. Noteras kan att regeringen avser utforma ett förslag om sådana bullerkrav och förelägga kommissionen.
Naturvårdsverkets och Luftfartsverkets skrivelse till regeringen om förslag till lagändringar för att minska buller i känsliga fjällområden har lett till att Luftfartsstyrelsen fått ett regeringsuppdrag. Uppdraget innebär att utveckla ett tillfälligt system för rapportering av uppgifter från samtliga flygopera- törer och myndigheter om deras flygverksamhet inom regleringsområde klass A samt inom national- parkerna i fjällområdet. När dessa uppgifter finns den 31 maj 2007 kan en bättre bedömning ske om vilken bullerbelastning som de berörda fjällområdena har och vilka regleringar av flygverksamheten som kan behöva vidtas för att delmålet ska kunna uppnås.
Fortsatt oklarhet föreligger om delmål 2 kommer att kunna nås.
natur- och kulturvärden
d e l m å l 3, 2010
Senast år 2010 skall merparten av områden med represen- tativa höga natur- och kulturvärden i fjällområdet ha ett lång- siktigt skydd som vid behov omfattar skötsel och restaurering.
Stora områden i fjällområdet är redan skyddade som naturreservat eller nationalparker. Däremot är skyddet av miljön under vattenytan begränsat, liksom kunska- pen om var representativa höga kulturvärden finns. Kulturmiljövårdens resurser måste ökas, dels för insat- ser i de naturreservat och nationalparker som redan inrättats, dels för att tillsammans med naturvården i framtiden kunna avsätta områden med långsiktigt skydd.
I det regionala miljö- och hushållningsprogrammet föreslår länsstyrelserna att Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet utarbetar ett gemensamt
program för kunskapsuppbyggnad om fjällens natur- och kulturmiljö.
Bedömningen är att detta delmål kan nås förutsatt att åtgärder vidtas. Av särskild betydelse är de regio- nala målen som avser det samiska kulturarvet och förbättringar i kunskapen om fjällens natur- och kulturmiljöer. För att behålla samiska kulturvärden har Riksantikvarieämbetet 2005 använt medel för vård av kåtor och samiska förrådsbodar.
åtgärdsprogram för hotade arter
d e l m å l 4, 2005
Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
Totalt har tio arter och lika många åtgärdsprogram identifierats för fjällandskapet. Målet anses uppfyllt
70
s t o r s l a g e n f j ä l l m i l j ö 30 10 70 80 60 50 20 40 1996 antalfigur 14.3 Antalet funna föryngringar (lyor) av järv i renskötselområdet 1996–2005
I rovdjurspropositionen som riksdagen fattade beslut om 2001, anges det nationella etappmålet för järv till 90 årliga föryngringar i landet. Järvstammens utbredning och numerär fastställs årligen i länsstyrel- sernas rovdjursinventeringar i fjällänen. Inventeringsresultatet utgör grund vid ersättningarna för rovdjursförekomst till landets samebyar. Det nya ersättningssystemet infördes 1996. En välkommen ökning av antalet lyor kan konstateras.
1997 1998 1999 2000 2001 2002
källa: länsstyrelserna i bd, ac, z och w län
71
s t o r s l a g e n f j ä l l m i l j ö
när det finns ett fastställt eller ett av Naturvårdsverket godkänt förslag till åtgärdsprogram som sänts på remiss. Vid utgången av år 2005 finns för fjälland- skapet åtgärdsprogram för fjällräv och järv fastställda och program på remiss för dubbelbeckasin, fjällgås och jaktfalk. Tre program för rikkärr, varg och björn med anknytning till fjällen är också klara. Program- men för brunkulla, kungsörn och nordlig vityxne utarbetas samt programmen för pältsavallmo och polarblära förbereds för år 2006. De två senare har inte ingått i målet att vara inledda senast år 2005.
Delmålet har inte tillfullo uppnåtts, då antalet åtgärdsprogram som behövs har måst utökas efter- hand. Delmålet kommer att uppfyllas med något års försening.
Efterfrågan och priset på renkött har ökat. Därför beräknas utslaktningen av ren öka och det bedöms bromsa uppgången i antal renar. Turismen och utnyttjandet av terrängfordon och flyg bedöms öka. En utveckling som ställer krav på bättre planering och gör det svårt att både behålla och utöka arealen ostörda områden i fjällen.