tio. Det är fortfarande osäkert om målet kan nås. Delmål och generationsperspektiv för frågor som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller, avfalls- generering och inomhusmiljö bedöms bli svåra att nå, eftersom effektiva styrmedel saknas eller inte används. Att befintliga styrmedel inte används kan bero på resursbrist men också på mål- eller intresse- konflikter, t ex när det gäller att bygga nya bostäder i centrala men bullerutsatta lägen.
Når vi delmålen?
planeringsunderlag
d e l m å l 1, 2010
Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för:
•
hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras,•
hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas,•
hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö- som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas,•
hur energianvändningen skall effektiviseras för att på siktminskas, hur förnybara energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas.
Boverkets bostadsmarknadsenkät visar att andelen kommuner som anger att de har program och strate- gier för delmålets olika aspekter fortsätter att öka. År 2005 anger exempelvis 35 % av Sveriges kommuner att de har program för minskad bilanvändning och/ eller ökade förutsättningar för miljöanpassade trans- porter. Nästan hälften av kommunerna anger att de har inarbetat frågan i en översiktsplan.
m i l j ö m å l f e m t o n
73
g o d b e b y g g d m i l j ö
Program för tillvaratagande och utveckling av grön- och vattenområden i tätort har nästan hälften av kommunerna, medan 70 % har inarbetat frågan i en översiktsplan. Vanligast är program och strategier för de kulturhistoriska värdena. Resurssituationen i kommuner och länsstyrelser gör det dock osäkert om målet kan nås i tid.
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
d e l m å l 2, 2010
Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning.
Formuleringen för delmålet har förändrats sedan 2005. Enligt beslut i november 2005 är det gamla del- målet, om att minst 25 % av den värdefulla bebyggel- sen ska vara långsiktigt skyddad, numera inkluderat.
En aspekt av delmålet är skyddet av de ur ett nationellt perspektiv värdefullaste byggnaderna och miljöerna. I en enkät genomförd av Boverket uppgav endast tre av länsstyrelserna reservationslöst att riks- intresseområdena för kulturmiljövården avspeglade ett relevant och heltäckande urval. Flertalet ansåg att urvalet var i huvudsak relevant, men behövde ses över. Få hade dock en strategi för detta. Nästan alla som preciserat hindren för en översyn angav resursbrist och bristande stöd från centrala myndigheter. Mindre än hälften av länen hade identifierat de byggnader som uppfyllde kriterierna för en byggnadsminnes- förklaring, och enbart fem län hade dessutom skyddat minst 20 % av dem. Delmålet blir svårt att nå.
buller
d e l m å l 3, 2010
Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998.
Beslutsfattarnas kunskap om buller som ett folk- hälsoproblem har brister. Boverkets generella rekom- mendationer för hur riktvärdena bör tillämpas har medfört att många kommuner arbetar med lokala policydokument. Trots åtgärdssatsningarna bedöms delmålet bli svårt att nå. Om delmålet ska nås krävs en generell sänkning av emissionen på ett par dB medan sänkning med ca 10 dB behövs för att nå målet om en god ljudmiljö för alla.
80 40
20 60 100
Jämfört med 2004 har antalet kommuner som anger att de både har aktuella program och behandlat frågor i översiktsplaneringen ökat mest för kulturhistoriska värden (9 % fler kommuner), grön- och vattenområden i tätort (7 % fler) och estetiska och arkitektoniska värden (7 % fler).
%
figur 15.1 Andelen kommuner med särskilda program eller strategier som behandlar miljöfrågorna i delmål 1
funktionsblandning och förtätning
källa: boverkets bostadsmarknadsenkät 2005
minskad bilanvändning, miljöanpassade transporter kulturhistoriska värden estetiska och arkitektoniska värden grön- och vatten- områden i tätort främjande av vindkraft utbyggnad av fjärrvärme och/ eller närvärme
endast särskilt program/strategi
fullständiga uppgifter saknas
endast behandlat i översiktsplan
varken program/strategi eller översiktsplan både program/strategi
Politiska beslut är nödvändiga, exempelvis:
• Skärpning av EG-direktiven för fordon och däck. • Stimulering av köp och användning av tystare
däck och fordon.
• Kraftig minskning av andelen dubbdäck. • Krav på väg- och spårhållare att använda material
och teknik som ger tystare trafik.
• Satsning på kunskapsförmedling och bättre lokalisering av bostäder.
Eftersom emissionsåtgärderna tar lång tid för att få genomslag, behövs fortsatt satsning på skydds- åtgärder i form av bullerplank och fasadåtgärder.
uttag av naturgrus
d e l m å l 4, 2010
År 2010 skall uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år.
Bedömningen och formuleringen för delmålet har förändrats sedan 2005.
Som en effekt av ökade bygginvesteringar med en ökad efterfrågan på ballastmaterial, ökade också uttagen av naturgrus under 2004. Andelen naturgrus av den totala ballastanvändningen fortsätter dock minska. Det starkaste styrmedlet för en minskad naturgrusanvändning är länsstyrelsernas tillstånds- givning. För att nå målet är en mer restriktiv prövning av grustäkter utifrån hushållnings- och skyddsaspek- terna nödvändig. Tillståndsprocessen för bergtäkter kan underlättas genom regionala underlag för materialförsörjning och aktuella kommunala över- siktsplaner. Naturgrusskatten, som höjdes med tre kronor vid senaste årsskifte, bedöms ha haft viss effekt.
avfall
d e l m å l 5, 2005–2015
Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att:
•
mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 % till år 2005 räknat från 1994 års nivå,•
senast år 2010 skall minst 50 % av hushållsavfallet åter-vinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling,
•
senast år 2010 skall minst 35 % av matavfallet från hus- håll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling,•
senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m m återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer74
g o d b e b y g g d m i l j öLiksom vid tidigare uppgångar i totalefterfrågan på ballast följer naturgruset med, men utan att stiga lika brant. Bygginvesteringarna, som samvarierar med ballastleveranserna, ökade även under 2005 och förväntas enligt Sveriges Byggindustrier fortsätta öka under 2006. ton, miljoner
figur 15.2 Leveranser av ballastmaterial 1984–2004
2000 källa: sgu 1998 1994 1992 1986 1984 1988 1990 1996 2002 2004 naturgrus
krossberg morän mål 2010, naturgrus
40 80
20 100
75
g o d b e b y g g d m i l j ö utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan
kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling,
•
senast år 2015 skall minst 60 % av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.Formuleringen för delmålet har förändrats sedan 2005. Målsättningen om att de totala avfallsmängderna inte ska öka kommer inte att nås. För att minska den genererade mängden avfall krävs åtgärder i samband med produktion och konsumtion av varor.
Deponeringen av hushållsavfall har minskat med 70 % mellan 1994 och 2004. Även deponeringen av övrigt avfall, t ex industriavfall och byggavfall, har minskat kraftigt. Styrmedel som bidragit till detta är exempelvis deponiskatten och förbud mot att depo- nera organiskt avfall.
År 2004 återvanns 44 % av hushållsavfallet genom materialåtervinning inklusive biologisk behandling, varav 10 % utgjordes av biologisk behandling av mat- avfall.
Ca 40 % av kommunerna samlar in matavfall separat och flera planerar att ytterligare bygga ut den biologiska behandlingen. Mängden matavfall från livsmedels- industrier som återvinns genom biologisk behandling är osäker. Dock tyder mycket på att mängden ökar och att återvinningen kan bli ekonomiskt lönsam.
Mängden återförd fosfor ur avlopp till produktiv mark är osäker, men troligen är det ännu långt kvar till målsättningen. Användningen av avloppsslam för jordtillverkning respektive gödsling av energiskog ökar dock.
energianvändning m m i byggnader
d e l m å l 6, 2010
Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta skall bl a ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar.
Formuleringen för delmålet har förändrats sedan 2005. När det gäller energianvändningens miljöbelastning bedöms delmålet kunna nås, då andelen förnyelsebar energi ökar och uppvärmning med elvärme och olje- eldning minskar. Den totala energianvändningen inom sektorn håller sig tämligen konstant, trots att bebyggelsearean ökar, vilket tyder på en energi- effektivisering.
Boverkets byggregler håller på att revideras, vilket kommer leda till nya föreskrifter på energiområdet. Bl a kommer nya krav gällande utsläpp från småskaliga fastbränsleanläggningar. EG-direktivet om byggnaders energiprestanda bedöms bidra till måluppfyllelse när det väl får genomslag.
Exempel på aktuella ekonomiska stöd som gynnar delmålet är Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp), det nya investeringsstödet för energibesparing i offent- liga lokaler och de nya investeringsstöden för fastig-
2 5
4
1 3
Deponeringen av hushållsavfall har minskat med drygt 70 % mellan 1994 och 2004. Totala mängden hushållsavfall har varit konstant de sista tre åren, men det kan bero på att mycket hushållsavfall lagras i väntan på att avfallsförbränningen ska byggas ut. ton, miljoner
figur 15.3 Behandlad mängd hushållsavfall under åren 1994–2004 källa: renhållningsverksföreningen 2000 1998 1996 1994 2002 2004 total mängd materialåtervinning deponering
76
hetsägare för konvertering från direktverkande elvär- me och oljeuppvärmning i bostäder. Andra styrmedel är energirådgivning och den gröna skatteväxlingen.
god inomhusmiljö
d e l m å l 7, 2010/2015/2020
År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför skall det säkerställas att
•
samtliga byggnader där människor vistas ofta eller underlängre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation,
•
radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3luft, och att•
radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft.Ungefär 400 fall per år av lungcancer beror på expo- nering av radon. 90 % av dem som drabbas är rökare.
Boverket och Hyresgästernas riksorganisation har startat informationskampanjer som uppmanar de boende att mäta radon i sina bostäder och Social- styrelsen har inbjudit kommunerna att delta i ett tillsynsprojekt om radon i skolor och förskolor.
I bostadsmarknadsenkäten 2005 svarar 49 % (året innan 46 %) av kommunerna att hela eller betydande delar av bostäderna inventerats med avseende på radonsituationen.
Byggnadsmiljöutredningen har under året presen- terat sitt slutbetänkande och trycker där på behovet av uppdaterad kartläggning av inomhusmiljön.
Bristande kunskapsunderlag, låg radonsanerings- takt och dålig kontroll av ventilation gör att delmålet bedöms bli svårt att nå.
g o d b e b y g g d m i l j ö 200
Den totala energianvändningen inom sektorn har varit ungefär konstant under en lång tid, men andelen fossilt bränsle har minskat kraftigt. Elanvändningen inom sektorn kan fördelas på driftel (41 %), elvärme (32 %) och hushållsel (27 %). Ca hälften av svensk elproduktion kommer från kärnkraft.
figur 15.4 Energianvändning inom bostads- och service- sektorn
2000
källa: scb, energimyndighetens bearbetning
1995 1990 1985 1975 1970 1980 2004 fjärrvärme övriga bränslen biobränslen, torv m m oljeprodukter el TWh 160 40 80 120
Våra konsumtionsmönster har stor betydelse för måluppfyllelsen av vissa aspekter inom God bebyggd miljö. Trenden med breda och grova bil- däck orsakar exempelvis extra buller. Byggnader och hushållsapparater med god design som håller länge och förbrukar mindre energi bidrar till att hålla nere den totala avfallsmängden och energi- användningen. Genom att stänga av apparater som inte används och se till att uppvärmnings- och ventilationssystem är i god trim kan energi sparas och inomhusmiljön förbättras.