och vatten samt byggnader

15

14 16 17

Det minskade antalet invånare per ytenhet i tätorterna visar att invånarna i städerna tar mer plats per person idag än år 1960. Det senaste årtiondet kan möjligen ett trendbrott börja skönjas, då antalet invånare per ytenhet åter har ökat svagt.

invånare/ha

figur IV.1a Urban täthet i Sveriges tätorter

1960 1975 1990 1995 2000

bl a stadsbyggandet, som på 70- och 80-talen i hög grad präglades av utbyggnad av nya bostadsområden i städernas ytterkanter, alltmer inriktats mot förtätning. Förtätningen innebär ofta svåra avvägningar mellan motstående intressen, som t ex att bygga i parker och grönområden eller att bevara kulturmiljöer. Kommu- nernas möjligheter att vid planläggningen få fram till- räckligt med beslutsunderlag för dessa avvägningar varierar. Översiktsplaneringen bedrivs inte kontinu- erligt i alla kommuner. Detaljplaneringen sker allt oftare på initiativ av en enskild exploatör och omfattar bara enstaka byggprojekt. Detaljplanerna används alltmer sällan för att reglera successiva förändringar eller bevarande av den befintliga miljön.

boendeytan ökar

Vi tar mer plats idag än 1960, vilket delvis beror på att vår boendestandard har ökat. Varje persons boen- deyta har ökat och antalet hushåll har blivit fler. Framförallt har hushåll med en person ökat markant. År 2000 bestod genomsnittshushållet av två personer, medan man 1960 var drygt 40 % fler i varje hushåll.

89

f y s i s k p l a n e r i n g o c h h u s h å l l n i n g m e d m a r k o c h v a t t e n s a m t b y g g n a d e r 300 100 500 600 400 200

Samtidigt har ökningstakten i tätortsarealerna minskat från en ökning på knappt 2 % per år under åren 1960 till 1975 till en ökning på knappt 0,4 % per år under åren 1990 till 2000.

ha, tusental

figur IV.1b Tätortsareal i Sverige

1960 1975 1990 1995 2000

ordlista

92

o r d l i s t a

ArtDatabanken= ArtDatabanken arbetar med kunskapen om den biologiska mångfalden i Sverige. Organisationen bedömer arters status och upprättar så kallade rödlistor. I rödlistorna förtecknas arter utsatta för olika grader och typer av hot

Bioackumulerande= ämnen ansamlas i organismer i högre halter än i den omgivande miljön eller i födan

Biotop= ekologiskt enhetligt område, landskapstyp, typ av livsmiljö

Biotopskydd= områdesskydd i miljöbalken (7 kap 11 §) som gäller för mindre mark- och vattenområden

Blandfiske= sådana fisken där flera arter fiskas tillsammans

Bq= becquerel, enhet för aktiviteten hos ett radioaktivt material. 1 Bq betecknar 1 radioaktivt sönderfall per sekund

CFC= klorfluorkarboner, används i kyl-, värme- och andra klimatanläggningar, i kemiska produkter och i skumplast

CRM-ämnen= Cancerframkallande Mutagena Reproduk- tionstoxiska ämnen

dBA= enhet för ljudnivå. Ljudtrycksnivån anges vanligen i decibel (dB). För att efterlikna det mänskliga örats variation i frekvenskänslighet innehåller en ljudtrycks- mätare ett frekvensfilter (A-filter). Efter A-filtrering kallas måttenheten ”ljudnivå” och mäts i dBA

DGV= Databas för Grundvattenförekomster och vatten- täkter

DU= Dobson Unit (”Dobsonenhet”), mått för ozonskiktets tjocklek. 1 DU = 0,01 mm. Ozonskiktet över Sverige är normalt 350 DU som årsmedelvärde, d v s ca 3,5 mm

Egentliga Östersjön= gränsen för Egentliga Östersjön går vid Falsterbo i Skåne

Ekosystem= ett dynamiskt komplex av växt-, djur- och mikroorganismsamhällen

EKU-verktyget= EKU står för ekologiskt hållbar upphand- ling. EKU-verktyget är en Internet-baserad databas med förslag till miljökravsspecifikationer vid upphandling av varor och tjänster. Miljökriterierna omfattar produkter som är vanligt förekommande inom offentlig och annan upp- handling och är specifikt utformade för varje vara och tjänst

Elektromagnetiska fält= radiovågor, mikrovågor, synligt ljus, UV, röntgenstrålning och gammastrålning är alla exempel på samma grundläggande fysikaliska fenomen, den elektromagnetiska vågrörelsen eller fältet

Estuarium= mynningsområde där sött och salt vatten möts

Euratom= Europeiska atomenergigemenskapen. Ett av EU:s grundfördrag med syfte att underlätta användningen av kärnkraft, undvika missbruk av kärnkraft samt stödja forskning och övervakning inom området

93

o r d l i s t a

Evertebrater= ryggradslösa djur

Ftalater= mjukningsmedel, används i plast

Greppa näringen= Greppa näringen har som uppgift att förse lantbrukare med kunskap och verktyg för att kunna minska bl a kväve- och fosforförlusterna och genomförs i bred samverkan mellan lantbruksnäringen och myndig- heterna

Gränsvärde= angivet värde som inte får överskridas eller i vissa fall inte underskridas

Göteborgsmodellen= begreppet Göteborgsmodellen syftar på metodiken i arbetet för att förändra kemiska produkter i hälso-/miljöanpassad riktning som bedrivits i Göteborgs- området/Västsverige sedan 1990-talet. I början av 2000- talet tog det formen av ett projekt kallat Grön Kemi (www.gronkemi.nu)

Göteborgsprotokollet= ett protokoll inom luftkonventionen (LRTAP) med syfte att minska utsläppen av försurande och övergödande ämnen samt marknära ozon. Protokollet skrevs på 1999 och trädde i kraft 2005

HCFC= klorfluorkolväten, används i kyl-, värme- och andra klimatanläggningar, i kemiska produkter och i skumplast

Klimp = statligt investeringsstöd för klimatåtgärder

Koldioxidekvivalent= mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan; 1 kg metan motsvarar t ex 21 kg koldioxid

Kontinuitetsskogar = skog med lång trädkontinuitet som bedöms ha stora naturvärden

Kulturbärande landskapselement = t ex stenmur, trägärdes- gård, dike, ensamt träd, allé (en fullständig förteckning med definitioner finns i Statens jordbruksverks författ- ningssamling 2001:114)

Kyotoprotokollet= undertecknades i Kyoto i Japan 1997, är ett första steg att kvantifiera åtaganden för att nå Klimatkonventionens (1992) mål

LBU= Miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU-programmet) omfattar ekonomiskt stöd till lantbruket som ska bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på den svenska landsbygden. Det är ett program för EU:s medlemsländer. I Sverige har Jordbruksverket huvud- ansvaret för LBU

Limnisk= som rör sötvatten

Linjeelement= t ex stenmur, trägärdsgård, dike eller brukningsväg

Malignt melanom= elakartad form av hudcancer

MIFO-klassning= riskklass definierad enligt MIFO, Metodik för inventering av förorenade områden, Naturvårdsverkets Rapport 4918

Miljöbil= bilar som kan drivas av etanol, naturgas och bio- gas, samt el- och elhybridbilar. Hit hör även bilar som drivs med bensin eller diesel som har särskild låg bränsle- förbrukning

Montrealprotokollet= Montrealprotokollet undertecknades 1987 och innehåller bindande överenskommelser när det gäller minskning av användande och produktion av CFC och andra ozonnedbrytande ämnen. Protokollet revideras kontinuerligt i takt med att nya ämnen identifieras

mSv= millisievert, en tusendels sievert, som är en enhet för absorberad stråldos med hänsyn tagen till strålningens biologiska verkan. Eftersom sievert är en mycket stor stråldos använder man ofta enheten millisievert

Natura 2000= EU:s nätverk av skyddade områden

Naturvårdsavtal= civilrättsligt avtal som tecknas mellan staten eller en kommun och en markägare i syfte att bevara och utveckla ett områdes naturvärden

Områdesskydd = skydd enligt 7 kap miljöbalken, t ex naturreservat, biotopskydd och nationalpark

Persistent= långlivad – det dröjer mycket länge innan (ett ämne) bryts ner

ppm= part per million, miljondel

Punktelement= t ex åkerholme, odlingsröse eller ensamt träd

REACH= EU:s förslag till ny kemikalielagstiftning: Registration, Evaluation and Authorization och Chemicals

Riksintresse= område av nationellt intresse enligt miljö- balken kap 3 och 4

RoHS-direktivet= (Restriction of Hazardous Substances in Electric and Electronic Equipment 2002/95/EG). Direktivet föreskriver att nya elektriska och elektroniska produkter som släpps ut på marknaden från och med den 1 juli 2006 inte får innehålla kvicksilver, kadmium eller bly

Skog och Historia inventering= Skog och Historia är primärt en inventering av skogens kulturvärden och har pågått sedan 1995

SMART-mat= SMART-mat står för Större andel vegetabilier, Mindre ”tomma kalorier”, Andelen ekologiskt ökas, Rätt kött och grönsaker, samt Transportsnålt

Småbiotop= ett mindre mark- eller vattenområde som utgör eller kan utgöra livsmiljö för värdefulla växt- och djurarter knutna till odlingslandskapet

Svensk våtmarksfond = Svensk våtmarksfond arbetar med rådgivning, information och bidrag till våtmarksprojekt. Fonden stöds och finansieras av flera organisationer och företag

Översiktsplan= varje kommun skall ha en aktuell över- siktsplan som i stort ska ange hur mark- och vatten- områden är avsedda att användas och hur bebyggelse- utvecklingen bör ske. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda, men ska beaktas och vara vägledande vid olika beslut, enligt Plan- och bygglagen 1 kap 3 §

m i l j ö m å l s r å d e t

Regeringen inrättade den 1 januari 2002 Miljömålsrådet, ett organ för samråd och samverkan i arbetet med att uppnå de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen. Miljömålsrådet består huvudsakligen av företrädare för centrala myndigheter och länsstyrelser. En expertgrupp med representanter för kommuner, landsting, ideella miljöorganisationer och näringslivet bistår Miljömålsrådet.

Miljömålsrådets viktigaste uppgifter är att:

• följa upp och utvärdera utvecklingen mot miljökvalitetsmålen

• rapportera till regeringen om hur arbetet mot miljömålen går och vad som ytterligare behöver göras • samordna informationsinsatser från miljömålsmyndigheterna

• övergripande samordna regional anpassning av miljökvalitetsmålen

• fördela medel till miljömålsuppföljning, miljöövervakning och viss internationell rapportering.

Miljömålsrådet

96

m i l j ö m å l s r å d e t

Bengt K Å Johansson, ordförande Lars-Erik Liljelund, generaldirektör

vid Naturvårdsverket, vice ordförande

Kjell Asplund, generaldirektör

vid Socialstyrelsen

Göran Enander, generaldirektör

vid Skogsstyrelsen

Eva Eriksson, landshövding

vid Länsstyrelsen i Värmlands län

Ethel Forsberg, generaldirektör

vid Kemikalieinspektionen

Marie Hafström, generaldirektör

vid Försvarsmakten

Lars-Erik Holm, generaldirektör

vid Statens strålskyddsinstitut

Thomas Korsfeldt, generaldirektör

vid Statens Energimyndighet

Inger Liliequist, riksantikvarie

vid Riksantikvarieämbetet

Lars Ljung, generaldirektör vid

Sveriges geologiska undersökning

Mats Persson, generaldirektör

vid Jordbruksverket

Lisa Sennerby-Forsse, huvud-

sekreterare vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS)

Ingemar Skogö, generaldirektör

vid Vägverket

Ines Uusmann, generaldirektör

vid Boverket

Axel Wenblad, generaldirektör

vid Fiskeriverket

Gunnar Ågren, generaldirektör

vid Statens folkhälsoinstitut

Regeringen har utsett Lars-Erik Liljelund till vice ordförande i rådet.

miljömålsrådets ledamöter

Regeringen har utsett följande personer att vara ledamöter i Miljömålsrådet för perioden 1 januari 2005–31 december 2008:

miljömålsrådets experter

Följande personer har av Naturvårdsverket utsetts som experter till Miljömålsrådet för perioden 1 januari 2005-31 december 2008:

Inger Strömdahl, Svenskt Näringsliv Anna Jonsson, Miljöförbundet

Jordens Vänner

Mikael Karlsson, Svenska

Naturskyddsföreningen

Peter Wenster, Sveriges

I. naturmiljön Naturvårdsverket II. kulturmiljön Riksantikvarieämbetet III. hälsofrågor Socialstyrelsen

IV. fysisk planering och hushåll- ning med mark och vatten samt byggnader Boverket 1. begränsad klimatpåverkan Naturvårdsverket 2. frisk luft Naturvårdsverket

3. bara naturlig försurning Naturvårdsverket 4. giftfri miljö Kemikalieinspektionen 5. skyddande ozonskikt Naturvårdsverket 6. säker strålmiljö Statens strålskyddsinstitut

In document Miljömålen – miljömålen på köpet – de Facto 2006 (Page 91-100)