• No results found

Levande sjöar och vattendrag

600

200 400 800

Under 2004 uppfördes totalt 627 nya byggnader inom hundra meter från sjö eller vattendrag (exklusive tätort) i hela landet. Byggnader som uppförs på större avstånd än 75 meter till äldre bebyggelse antas i högre utsträckning än övriga nybyggnationer ta ny mark i anspråk och i dessa fall leda till att tidigare orörda ytor exploateras. Omfattningen av strandnära byggande vid sjöar och vattendrag är fortsatt hög och kan försvåra möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet. Komplette- rande bebyggelse som anpassas efter regionala eller lokala karaktärs- drag och bebyggelsemönster kan ge positiva effekter för kulturmiljön. Syftet med strandskyddet är dock att trygga förutsättningarna för friluftslivet och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.

figur 8.1 Strandnära byggande – sjöar och vattendrag

källa: scb

antal

2003 2004

2002 2001

fristående, d v s mer än 75 m från äldre bebyggelse inom 75 m från äldre bebyggelse

44

l e v a n d e s j ö a r o c h v a t t e n d r a g

Når vi delmålen?

skydd av natur- och kulturmiljöer

d e l m å l 1, 2005/2010

Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd och fördelas jämt mellan de fem vatten- distrikten. Minst 15 fiskefria områden skall finnas i varje vattendistrikt.

Formuleringen för delmålet har förändrats sedan 2005. Under 2005 har Naturvårdsverket, Riksantikvarie- ämbetet och Fiskeriverket med hjälp av länsstyrelserna sammanställt områden med nationellt värdefulla eller särskilt värdefulla sötvattenmiljöer för natur, kultur, fisk samt fiske. Kartskikt och listor över områdena utgör en viktig del av åtgärdsprogrammet för genom- förande av skydd enligt delmålet.

Nio nya naturreservat med syfte att bevara natur- värden i sjöar eller vattendrag har bildats under 2005, t ex Moån i Norrbottens län, ett vattendrag med stor mångfald av bottenlevande arter och variationsrika strandmiljöer. I Kalmar län har Emsfors kraftverk lösts in för att öka möjligheten till restaurering och långsiktigt bevarande av de stora natur- och fiske- värdena i nedre delen av Emån. I denna process ska flera olika intressen hanteras. Bland de biotopskydd som Skogsstyrelsen har beslutat finns tio av typen ”strand eller svämskogar” och 34 av typen ”mindre vattendrag och småvatten”. Biotopskyddsområden omfattar generellt mindre ytor än naturreservat.

För många av landets Natura 2000-områden med limniska naturtyper (sjöar eller vattendrag) har läns- styrelserna tagit fram och förankrat bevarandemål och bevarandeplaner. I dessa dokument framgår vilka åtgärder som behövs för att de utpekade natur- värdena ska bevaras och ”gynnsam bevarandestatus” uppnås.

restaurering av vattendrag

d e l m å l 2, 2005/2010

Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 skall minst 25 % av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats.

Restaureringsåtgärder ska prioriteras bland de vatten- drag som bedöms nationellt värdefulla eller särskilt värdefulla enligt delmål 1. Antal vattendrag som enligt delmålet behöver restaureras kommer att kunna uppskattas, men vilka åtgärder och i vilken

350 250 300 50 150 200 100

Naturreservat med limniska bevarandevärden (skäl), kulturreservat med anknytning till sjöar och vattendrag samt vattenanknutna biotopskydd på skogsmark (Strand eller svämskogar och Mindre vattendrag). Länsstyrelserna och kommunerna använder främst naturreservat medan Skogsstyrelsen använder biotopskydd för att långsiktigt bevara områden. Naturreservat ger ett starkare skydd och omfattar större områden än biotopskydd. Kriterier för kulturreservat med koppling till sjöar och vattendrag håller på att omarbetas, varför data för dessa ej har uppdaterats. antal

figur 8.2 Skyddade områden – sjöar och vattendrag

källa: vic natur (naturvårdsverket), skogsstyrelsens riksdatabas

naturreservat biotopskydd kulturreservat

45

l e v a n d e s j ö a r o c h v a t t e n d r a g

omfattning varierar mycket mellan vattendragen. Vid restaureringen ska nödvändig kulturmiljöhänsyn tas.

En av åtgärderna som idag genomförs i syfte att restaurera vattendrag är återskapande av fiskvägar. Västra Götalands län har under året följ upp hur anlagda fiskvägar fungerar. Av de inventerade fisk- vägarna (72 st) bedömdes endast 53 % fungera till- fredställande. Tolv av de icke fungerande fiskvägarna ligger i vattendrag som bedömts vara nationellt värde- fulla eller särskilt värdefulla. Uppföljningen visar ett ökat behov av planering och dimensionering samt dokumentation och effektuppföljning av åtgärder. Många vattendrag med nedlagda vattenkrafts- anläggningar har stora värden och kan komma att omfattas av restaureringsåtgärder. Elcertifikat innebär en oönskad ekonomisk drivkraft för utbyggnad av små- skalig vattenkraft vid många av dessa anläggningar, vilket försvårar att delmålet uppnås. I december 2005 föreslog regeringen därför att elcertifikat inte ska omfatta småskalig vattenkraft från 2010. Bland befintliga små vattenkraftverk finns de som har kul- turhistoriska värden. Fortsatt drift kan där vara ett sätt att bevara värdena som annars riskerar att förfalla.

vattenskyddsområden

d e l m å l 3, 2009

Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vatten- skyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenför- sörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt.

Det konkreta arbetet med skyddet av vattentäkter pågår på olika sätt. Livsmedelsverket stöder kommu- nerna i arbetet för säkrare dricksvattenförsörjning och påpekar bl a behovet av att skydda dricksvattentäk- terna. Naturvårdsverket ger vägledning om hur genomförande av skydd bör ske.

Resultaten från en enkät om skydd visar att av 156 kommunala ytvattentäkter hade 54 stycken, d v s 35 %, ett skydd i form av vattenskyddsområde. Av enkäten

framgår dock inte vad skyddet egentligen innebär eller vilka skyddsföreskrifter som beslutats.

Regeringen har under året upphävt några beslut om vattenskyddsområden efter överklagande på grund av att föreskrifterna var otydliga.

Vattenmyndigheternas arbete med att ta fram förvaltningsplaner aktualiserar behovet av att skydda dricksvattentäkter och att inrätta vatten- skyddsområden.

utsättning av djur och växter

d e l m å l 4, 2005

Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt.

Fiskutsättningar är en av de vanligaste fiskevårds- åtgärderna. Utsättningar görs i stor omfattning även om de inte alltid ger positiv effekt på fiske eller fisk- bestånd. Ibland kan effekterna t o m vara negativa. Fiskeriverkets rapport ”Fisk i fel vatten” (Finfo 2005:9) behandlar ekologiska konsekvenser av fisk- utsättningar.

Under 2005 har reglerna angående utsättningar av främmande fiskarter och -stammar skärpts. Enligt de nya föreskrifterna får kanadaröding utplanteras endast i vattenområden där arten förekommer i dag (FIFS 2004:47). Utsättning av bäckröding och splejk får endast ske i vattenområden där tillstånd tidigare har meddelats.

åtgärdsprogram för hotade arter

d e l m å l 5, 2005

Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder.

Naturvårdsverket och Fiskeriverket ansvarar för att fastställa åtgärdsprogram för hotade arter knutna till sötvatten. Listan över arter som är i behov av åtgärds- program revideras regelbundet med koppling till revisionen av rödlistan för hotade arter, men omfatt-

ningen av hittills fastställda eller påbörjade åtgärds- program uppfyller det ursprungligt bedömda behovet.

Genom en förändring av fiskeförordningen (SFS 1994: 1716) har Länsstyrelserna nu möjlighet att avsätta speciella skyddsområden för flodkräfta. För att minska risken att få in kräftpest i ett skyddsområde råder striktare bestämmelser för transport av kräftor och desinficering av redskap. Inga levande signal- kräftor får heller förekomma och betesfisk måste tas från det vatten där man ska fiska. Åtgärderna ska öka möjligheten att bevara kvarvarande flodkräftbestånd.

Under 2005 har åtgärdsprogram för strandsand- jägare fastställs medan revidering av ett flertal åtgärdsprogram pågår, bl a för mal, flodkräfta och tjockskalig målarmussla.

Under 2005 har konflikter kring rensning av vattendrag med hotade musselarter uppmärksammats. Bestämmelser om skydd för och hänsyn till hotade arter står i jordbrukslandskapet ofta i konflikt med tillstånd för vattenverksamhet.

46

l e v a n d e s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Strandsandjägaren lever på och i sanden på solexponerade stränder vid vattnet. Vattenståndsfluktuationer och naturlig omflyttning av sand i strandlinjen skapar livsmiljön för skalbaggen. Reglering och minskade vattenståndsfluktua- tioner är därmed det största hotet, men lokalt kan även friluftsliv, kanoting och bad vara ett problem för skalbaggen. Åtgärdsprogram för bevarande av strandsandjägare fastställdes 2005.

Efterfrågan av fiske på snabbväxande fiskarter och stammar samt på kräftor från svenska vatten kan påverka möjligheten att uppnå miljökvalitets- målet. För att tillgodose efterfrågan upprätthålls intresset för utsättning av främmande arter och stammar respektive signalkräftor, vilket kan ha negativ inverkan för en biologisk mångfald. Det finns även risk för spridning av främmande arter vid mete med levande agn.

Fisket och i synnerhet fritidsfisket medför samtidigt ofta en ökad miljömedvetenhet och sportfiskare deltar ofta i restaureringsåtgärder som bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålet.

Sportfiskarnas informationsfilm ”Miljömålsarbetet under ytan”, producerad med bidrag från Natur- vårdsverket, belyser tydligt fritidsfiskets koppling till Levande sjöar och vattendrag. Information via intresseorganisationer kan också vara ett bra sätt att förmedla kunskap om risken för negativa effekter av utsättning av främmande arter.

å erglind

teckning av typoform efter foto av sven-åke berglind

47

g r u n d v a t t e n a v g o d k v a l i t e t

Grundvattnet skall ge en säker och hållbar