Från miljöredovisning till hållbarhetsredovisning - stabilisering eller utmattning?
1993 publicerades färre än 100 miljöredovisningar i världen65. År 2003 är samma siffra över 1 500 redovisningar. De flesta redovisningar 2003 var renodlade miljö- redovisningar med över 40 % , rena hållbarhetsredovisningar utgjorde 14 % och övriga var olika variationer på temat. Globalt börjar antalet att stabiliseras sedan den snabba tillväxten i slutet av 1990-talet. Antalet icke-finansiella rapporter stag- nerar i USA, börjar stanna av inom EU men fortfarande råder dynamisk utveckling i Japan och AustralAsien. I USA finns en rädsla för stämningar och i Centraleuropa hindras man av uppfattningen att miljöuppgifter är konfidentiella. Trycket på före- tagen ökar, ibland är det även ett legalt tryck på publicering medan det i andra fall drivs på av intressenter. Det blir allt färre nya företag som kliver in och börjar pub- licerar frivilliga redovisningar. Kostnaden för att producera frivillig redovisning är fortfarande en begränsande faktor för små och medelstora företag. Efter 14 års snabb utveckling har kanske icke-finansiell redovisning nått ett stadium att ”stilla- stående utmattning”, delvis beroende på frågornas komplexitet men även på att mindre ambitiösa företag väljer att inte satsa resurser på detta.
I en rapport från ACCA (Association of Chartered Certified Accountants)66 kartläggs den globala förekomsten av frivilliga icke-finansiella redovisningar. I bilaga 2 visas tabeller ur rapporten som anger i vilka länder frivilliga redovisningar publiceras samt antal rapporter som publicerats elektroniskt och i pappersformat.
Ingen miljöredovisning höll måttet i år
Redan 1990 startade ACCA67 prisutdelning för miljöredovisningar. ACCA har analyserat 2003 års europeiska redovisningar för tävlingen ESRA (European Sus- tainability Reporting Awards)68 där 15 länder deltager. En engelsk bank hade bästa hållbarhetsredovisningen medan man inte utsåg någon bästa miljöredovisning vid prisceremonin våren 2005. Anledningen anges av en jurymedlem vara att de pro- gressiva företagen nu publicerar hållbarhetsredovisningar medan de som fortfaran- de koncentrerar sig på renodlade miljöredovisningar inte håller måttet längre, enligt ESRA:s kriterier. I avsnitt 9.15 redovisas samma slutsatser från en internationell rapport.
Övergång från miljöredovisning till hållbarhetsredovisning riskerar således att leda till minskat fokus på miljö, därför är Global Reporting Initative, GRI, en viktig faktor för att få en reell triple-bottom-line-redovisning.
65
Towards transparency: Progress on global sustainability 2004, ACCA (Association of Chartered Certified Accoutants; www.accaglobal.com
66
Towards transparency: Progress on global sustainability 2004; www.accaglobal.com
67
ACCA = the Association of Chartered Certified Accountants, www.accaglobal.com
68
Redovisningar via internet
En trend bland frivilliga redovisningar är att allt fler publiceras i elektronisk form, och många nu bara som pdf-filer på företagens hemsida. Detta visas tydligt som en global trend i bilaga 2.
Detta är även en trend som nu börjat för noterade bolags årsredovisningar69 ge- nom allt färre tryckta upplagor och istället publicera fler men tunnare sammanfat- tande årsöversikter. Även färre delårsrapporter sänds ut till aktieägarna. Observer bedömer att antalet utsända redovisningar totalt minskat med ca 25% under två-tre år. Detta innebär stora besparingar både på tryckkostnader och på porto. Ingenstans nämns dock den miljöfördel som detta innebär i minskande resursåtgång och mins- kade tranporter. Telia Sonera har minskat årsredovisningen från 135 000 till 1 500 exemplar och en tunn årsöversikt på 32 sidor sänds till de aktieägare som begärt den. Astra Zeneca och Peab försöker också att styra över aktieägarna till tunnare redovisningar. Observer har tagit steget fullt ut och publicerar årsredovisningen bara på sin hemsida. Peab beräknar att spara över en miljon kronor samt minskade portokostnader medan Observer räknar med att spara runt 700 000 kronor om året.
Företagen lägger fortfarande ned omfattande tid och resurser på innehållett i årsredovisningen. En genomarbetad årsredovisning fungerar bra som informa- tionsmaterial eftersom den har hög trovärdighet och har en helt annan tyngd än andra broschyrer och presentationer70.
Nya format
I början publicerades miljöredovisningar enbart i pappersformat men i mitten av 90-talet kom allt fler i form av pdf-filer och nu finns många bara i HTML-format. HTML innebär att företag kan offentliggöra stora mängder med data på internet.
Ökande användning av elektroniska format kan ganska snart ta över rapporter i pappersformat. Detta kan leda till ökande möjligheter till flexibel kommunikation. Ett ökat accepterade av rapportering via internet är en idealisk metod för aktu- ell rapportering med möjlighet till kontinuerliga uppdateringar. Alltfler har hela redovisningen på sin hemsida med en kortfattad pappersbroschyr som komplement. En annan effekt är att redovisningen kan göras i många språk och på flera organisa- toriska nivåer.
One-stop-shop
Många redovisningar bygger på information som samlats in för att möta andra redovisningskrav, t.ex. från en tillsynsmyndighet. Det finns ett ökande behov av att hantera det ökande antalet frågeformulär och andra krav på information. För att förenkla rapporteringskrav på företag från olika intressentgrupper behövs ny tek- nik. Exempelvis Londonbörsen föreslår nu en one-stop-shop för data, även hållbar- hetsdata, som annars samlas in av olika intressenter, t.ex. fonder, för analyser. Tek- nisk utveckling av informationshantering går snabbt.
69
Dagens Industri 10 maj 2005, bilaga Årsredovisningar sidan 6.
70
Inom den finansiella sektorn arbetar man med XBRL71, en global standard för att elektroniskt märka data så att de automatiskt kan bearbetas för insamling och redovisning. Inom frivillig redovisning finns olika system för att samla in och pre- sentera data, t.ex. AlfaQuest i Sverige och One-report72. Därtill finns platser som öppet lagrar olika redovisningar, både för hållbarhet och miljö som CorporateRe- gister73 och för rena EMAS74-redovisningar. Global Reporting Initative (GRI) planerar bli helt digital till 2006 års revision av riktlinjerna.
Standardisering
Behovet av jämförbarhet, transparens och trovärdighet har lett till den pågående utvecklingen mot mer allmänna format för icke-finansiell rapportering. Risken att nya områden kan bli utelämnade måste bevakas.
Global Reporting Initiative
Global Reporting Initiative (GRI) är det mest accepterade verktyget att rapportera alla aspekter av hållbar utveckling och allt fler hållbarhetsredovisningar över hela världen upprättas nu ”i enlighet med” GRI:s riktlinjer. Under 2006 publiceras en utvecklad version, G3, som syftar till att anpassa GRI för att kunna hantera de in- terna ledningssystemen, leda till större jämförbarhet, möjliggöra verifiering och hantering av väsentlighetsaspekterna. Se även avsnitt 5.3.
ISO 26000 ”Guidance on Social Responsibility”
Vid en konferens i Stockholm i juni 2004 beslöt ISO att börja arbetet med att ta fram riktlinjer för socialt ansvartagande, ISO 26000. Begreppet som används är SR (Social Responsibility) inte CSR (Corporate Social Responsibility) då riktlinjerna ska kunna användas av alla typer av verksamheter, även offentliga och ideella, och i alla branscher och vid alla typer av ägande. I januari 2005 hölls en omröstning bland ISO:s alla medlemmar vilka godkände start av arbetet med ISO 26000.
Det finns idag ett otal modeller för att redovisa inom SR, bl.a. GRI, Global Compact, ISO 14000, SA 8000, WBCSD, OECD Guidelines, m.fl. ISO bedömer att det därför finns ett behov av ett internationellt, globalt, konkret och brett accep- terat helhetsgrepp genom ett vägledningsdokument.
ISO 26000 kommer att bli en riktlinje, inte en standard för certifiering av tredje part. Den kommer således inte att innehålla skall-krav som man kan certifieras mot. ISO 26000 beräknas vara klar i början av 2008.
Många svenska organisationer och bolag är projektdeltagare, däribland ABB, Atlas Copco, Ericsson, Folksam, IKEA, Sandvik, Scania, Swedpower, Skanska, Telia Sonera, AB Volvo, Electrolux och många fler.
71
www.xbrl.org, XBRL International är en non-profit-organisation av 250 företag globalt som arbetar med att få XBRL att fungera, se avsnitt 11.6.
72
www.one-report.com
73
www.CorporateRegister.com
74
Konsolidering
Utvecklingen är på väg mot en mer enhetlig begreppsapparat för innehåll, språk och begrepp, genom arbetet med one-stop-shop och Environmental Management Accounting (EMA).
Reglering
Globalt är utvecklingen på väg mot offentlig reglering av icke-finansiell rapporte- ring. När miljöinformationen hamnar i årsredovisning innebär detta ofta minskad informationsmängd och kan även leda till smalare rapportering och mer fokus på laglydnad än på utveckling. Det kan även leda till att de som är tysta idag börjar rapportera och att ämnet då kommer upp på en högre nivå i en del företag. Visser- ligen har tillämpningen av sådana regler i en årsredovisningslag i Sverige, Frankri- ke och UK inte varit särskilt framgångsrik men förväntningarna på tillämpning i den utvecklade delen av världen kommer att öka.
En effekt av att placera miljöinformation i en årsredovisning, vare sig det är frivillig eller lagreglerat, är att informationen då omfattas av revisorns granskning och av revisionsberättelsen och blir mer trovärdig.
Ett annat exempel på förslag till reglering är Konsumentombudsmannens öns- kan att företag ska tvingas redovisa hur produktionen påverkar miljö och arbets- villkor. Detta föreslås ske genom en ändring i Marknadsföringslagen. Idag är det bara företag som använder miljöargument i sin marknadsföring som måste redovisa sina underlag och därmed är det bara de företag som försöker agera ansvarsfullt som synas. Därför anser KO att det är dags att överväga lagstiftning för att få före- tag att informera om negativ miljöpåverkan och inhumana arbetsvillkor75. KO menar i ett remissyttrande att hon ser ett behov av att genom lag införa en obligato- risk skyldighet för producenter att lämna uppgifter till myndighet (Konsumentver- ket) om produkters egenskaper, vilket inkluderar den miljöpåverkan som produk- terna har76. Likaså menar KO att internalisering av miljökostnader är en nödvän- dighet, ”det är en nödvändighet att miljöbelastning i ökad utsträckning blir kost- samt för producenter och därmed även synliggörs för konsumenter”. Likaså menar KO i sitt remissyttrande att miljöstyrande mål och fiskala mål kan verka i motsatt riktning, vilket nu kan anses vara allmänt känt. (Ett exempel på detta är att Svenska Spel tog bort personalens motorvärmare i Visby då personal som utnyttjade dem skulle bli förmånsbeskattade. Ett annat exempel är ökande fastighetsskatt genom ökat taxeringsvärde för de fastigheter som investerar i energieffektivisering.) International Chamber of Commerce, ICC
I ett uttalande den 15 mars 200577 hyllar ICC de företag som inte bara har finansiell redovisning utan även redovisar sina verksamheters påverkan på miljö och samhäl- le. ICC påpekar att visserligen är dagens rapportering på en låg nivå men bedömer att det kommer att växa. ICC vill starkt rekommendera att rapportering ska vara ”frivillig och flexibel” och inte lagreglerad. På detta sätt menar ICC att företag kan
75
Pressmeddelande 2005-03-02 Konsumentverket
76
Remissyttrande 2005-02-28 över delbetänkandet ”hållbara laster” SOU 2004:119
77
utforma sina redovisningar så de blir av största värde för både förtaget och dess huvudintressenter, annars befarar ICC att det kan bli rapporter som är kostsamma men ointressanta för annat än ett fåtal läsare. ICC menar att världens regeringar bör uppmuntra befintliga initiativ för harmonisering av frivillig redovisning och stödja företagen i detta. ICC har publicerat ett Policy statement on economic, environmen- tal and social reporting78 där man klart påpekar vikten av att företag inser att håll- barhetsfrågorna är en realitet som måste identifieras, hanteras och rapporteras på ett korrekt sätt. I denna policy finns önskemål om frivillig och flexibel vägledning (guidelines) till stöd för företag för att hantera ansvarsavgränsning och val av indi- katorer för att mäta icke-finansiella prestanda, principer och metoder för rapporte- ring m.m.
Integrering
Utvecklingen går mot ökande försök att integrera, eller blanda, finansiell och icke- finansiell rapportering. Detta kan leda till en mindre krets av läsare och att ”mjuka områden” tappas bort samt till risk för alltför omfattande informationsmängder. Troligen kommer information att integreras ytterligare, både vad gäller redovis- ning, rapportering och kommunikation men samtidigt bli mer varierad och anpas- sad till målgrupperna genom interaktiva presentationer på hemsidor.
Verifiering
Allt fler redovisningar verifieras av externa verifierare. År 2003 var nästan 40 % av alla globala redovisningar extern verifierade, främst i Europa och AustralAsien medan USA ligger långt efter. FAR, föreningen för revisionsbyråbranschen i Sve- rige, har, som första land i världen, presenterat ett förslag till rekommendation ”Oberoende översiktlig granskning av frivillig separat hållbarhetsredovisning” 79, vilken används vid verifiering av miljö- och hållbarhetsredovisningar, utförda av medlemmar i FAR, se avsnitt 5.3.
Aktiva aktieägare
Många aktiva grupper koncentrerar sig internationellt på finansiella aktörer som pensionsfonder som de menar har en potential att som aktiva aktieägare driva på utvecklingen av förändringar hos företagen. Det kan gälla allt från klimatpåverkan till tillgång till modern teknologi som mediciner. Dessutom kan omvärdering av risk kan komma plötsligt med dagens volatila värdepappersmarknader varför miljö kommer att allt mer innefattas i riskbedömningar.
Flera stora institutionella placerare, inte minst pensionsfonder, har ägardirektiv som inkluderar hållbarhet. Dessa innefattar även direkta miljökrav vilka antingen kan vara så att hela branscher utesluts (negativ screening) eller genom en aktiv dialog med och analys av valda företag (positiv screening). Sådana finansiella och hållbarhetsinriktade analyser utförs även av externa analyskonsulter åt investerare.
78
www.iccwbo.org/home/statements_rules/statements/2005/
79
Hållbarhetsindex
Intresset för hållbara företag och investeringar ökar bland kapitalförvaltare globalt och så även att få analyshjälp genom analyserade index för olika företag. I ett håll- barhetsindex ska bara finnas företag som klarar högt ställda krav på ekonomi, mil- jöfrågor och socialt ansvar. Det mest kända index är Dow Jones Hållbarhetsindex (DJSI = Dow Jones Sustainability Index) som lanserades redan 1999 och som får allt fler anslutna förvaltare80. Idag förvaltas 3 miljarder euro med ledning av index- et. I Sverige har SPP och Folksam licens för att använda DJSI i sin förvaltning. Det finns ett europeisk och ett globalt index vilka årligen tas fram av Dow Jones i sam- arbete med det schweiziska konsultbolaget SAM (Sustainable Asset Management). Indexet DJSI World analyserar de 2 500 största bolagen och de 300 bästa bolagen i tjugofyra länder medan europaindexet har 167 företag i tretton länder. Ingen bransch utesluts ur indexen då man anser att företag i varje bransch ska ges en drivkraft att förbättra sitt arbete, men att förvaltare frivilligt kan välja bort olika branscher. Den senaste fyra åren har DJSI World utvecklats bättre än det ”vanliga” MSCI81 Världsindex.
Miljö och hållbar utveckling hos bolagen på Stockholmsbörsens A-lista Samtliga 54 bolag på Stockholmsbörsens A-lista har 2005 undersökts av Enell Sustainable Business AB. Genom att granska och analysera bolagens webbplatser har utredaren kartlagt hur bolagen där ser på miljöfrågor och hållbar utveckling. Att webbinformation valts som källa beror på att dessa alltmer betraktas som före- tagets ansikte utåt. Internet är en av bolagen viktigaste kanaler för extern informa- tion. Det är här bolagen själva avgör hur och vad man kommunicerar samt hur man vill profilera sig. I första hand har utredaren granskat hur bolagen presenterar sitt miljöarbete. Industriföretagen hamnade i topp och tjänsteföretagen i botten. Avsik- ten är att göra analysen årligen tillsammans med en analys av företagens föränd- ringar i börsvärde.
Rankningen visar att de mest omsatta aktierna profilerar sig starkare med mil- jö- och hållbarhetsarbete än de mindre bolagen. Industriföretag visade sig bättre än tjänsteföretagen. Utredaren menar att en orsak till att många börsföretag inte bryr sig om att kommunicera sitt miljöarbete kan bero på att de är rädda att bli detaljsy- nade av media och miljörörelser om de visar upp sitt miljöarbete. Men den främsta orsaken anser han vara att ansvariga för marknad, kommunikation eller PR inte förstår att detta är intressant för webbsökarna. De har då grovt missbedömt besö- karnas intressen och kunskaper menar utredaren.
Utredaren fann att bolagen var sämre än de själva tror. Deras miljömål ligger längre bort och kräver mer arbete och insatser för att uppnås än de räknat med. De flesta företag lever kvar i tron att det enbart kostar med miljöarbete. De har inte räknat med vad det kostar att inte ha ett aktivt miljöarbete.
Varför får en del bolag låga poäng, dvs. är ”eftersläntrare”? Ofta har de inte prioriterat hållbar utveckling och om de överhuvud taget arbetar med miljöfrågor
80
SVD Näringsliv 4 maj 2005
81
Morgan Stanley Constituent Index, består av 1 697 bolag, några svenska. Ett av de mest använda index.
beror detta enbart på externa krav. Miljöarbete är i dessa fall isolerat från andra strategiska frågor. En del eftersläntrare motiverar sitt låga miljöintresse med att de inte är en tillverkande industri och därför har en låg miljöpåverkan. Detta gäller, enligt rapporten, inte minst börsens två stora investmentbolag. Men genom sina investeringar har kan de i verkligheten ha en stor ekonomisk makt över miljöarbe- tet. Därtill finns det alltid i den egna verksamheten mätbara miljöinsatser att genomföra. Alla beslut har någon typ av miljöpåverkan menar utredaren.
Ett ägarinflytande i andra företag innebär inte bara ett ekonomiskt ansvarsta- gande utan det innefattar även frågor om miljö och hållbar utveckling. Utredaren uppmanar berörda bolag att ta en mer aktiv ägarroll även i dessa frågor och göra en grundläggande företagsanalys av på vilket sätt de kan påverka frågor om miljö och hållbar utveckling.
Utredaren fann samtidigt att några av de bolag där de båda investmentbolagen har avgörande eller betydande inflytande var bland de som fick högsta poäng. Högst ligger skogsbolag och verkstadsindustri vilket beror på att de fick kritik redan för många decennier sedan varför de sedan länge är uppmärksamma i miljö- debatten och har haft VD:ar som profilerat sig och talat om miljö på ett naturligt sätt.
Utredaren menar att forskarna på olika kanter har tittat ensidigt på antingen ekologi eller ekonomi och drivit debatten var för sig. För att komma vidare måste miljöinformation i ton, kubik och utsläpp räknas om till kronor. Det är något som företagsledare förstår. Om man kan se de ekonomiska effekterna av miljöpåverkan så vidtar företagsledare åtgärder.
Utredaren drar några generella slutsatser om de analyserade företagen:
• Företagen är generellt bäst på att sätta upp policies och strategier och sämst på att följa upp arbetet.
• Få företag visar hur de korrigerar sina avvikelser från satta mål. • Företag med högst poäng
o Ser detta ur ett ekonomiskt perspektiv och som ett sätt att spara el- ler tjäna pengar.
o Har kommit så långt i eget arbete att de kan ställa krav på sina le- verantörer.
o Publicerar en årlig hållbarhetsredovisning.
o Har mätbara indikatorer relaterade till mängd eller omsättning med årlig uppföljning.
o Ser till sina indirekta miljöaspekter.
o Ser inte bara till utsläpp utan även till sina produkters miljöaspek- ter.
o Har även ett samhällsengagemang i hållbarhetsfrågor. • Företag med lägst poäng
o Har börjat arbeta med miljöfrågor de senaste sex åren beroende på externa krav.
o Arbetar främst med utsläppsreducerande mål.
o Har ett miljöarbete som främst består av miljöledningsarbete, ocer- tifierat.
o Ser inte den indirekta miljöpåverkan. Global Compact Research Report
På World Economic Forum 1999 i Davos höll FN:s generalsekreterare Kofi Annan ett anförande om företagens ansvar för bättre miljö, mänskliga rättigheter och ar- betsvillkor samt korruption. 2000 sjösatte FN initiativet Global Compact82. Till idag har knappt 1 900 företag anslutit sig till detta frivilliga ”avtal” och förbundit sig att leva upp till följande tio krav:
1. Stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter 2. Försäkra sig om att det egna företaget inte är delaktigt i brott mot mänskliga
rättigheter
3. Upprätthålla föreningsfrihet och att erkänna rätten till kollektiva förhandlingar 4. Avskaffa alla former av tvångsarbete
5. Avskaffa barnarbete
6. Avskaffa diskriminering vid anställning och yrkesutövning 7. Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker
8. Ta initiativ för att främja större miljöansvar
9. Uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik Under 2004 tillkom princip tio:
10. Uppmuntra och verka för att stävja alla former av korruption – inberäknat ut- pressning och mutor
Global Compact är inte en standard utan mer ett ramverk där olika initiativ koordi-