Olika målgrupper för frivillig redovisning

Investerare, institutionella ägare och finansanalytiker

En central del av en analytikers arbete är att bedöma bolags framtida avkastnings- förmåga vilket sker bl.a. genom omvärldsbevakning av den miljö som bolaget verkar i och påverkas av. Finansanalytiker är experter på att bedöma företags fram- tida utveckling och spelar en viktig roll på finansmarknaden genom den informa- tion de delger marknaden. De samlar in information från många källor till sina analyser som innebär rekommendationer kring aktiehandel. Deras rekommendatio- ner påverkar investerarna och därmed i slutändan aktiepriserna och bolagens kapi- talkostnader.

Flera stora institutionella placerare, inte minst pensionsfonder, har ägardirektiv som inkluderar hållbarhet. Dessa innefattar även direkta miljökrav vilka antingen kan vara så att hela branscher utesluts (negativ screening) eller genom en aktiv dialog med och analys av valda företag (positiv screening). Sådana finansiella och hållbarhetsinriktade analyser utförs även av externa analyskonsulter åt investerare. Beroende på vilken verksamhet ett bolag bedriver har frågor om miljön olika betydelse. Miljöfrågorna kan påverka bolagets ställning på marknaden på många olika sätt.

Viktiga problemställningar för en analytiker kan vara

• Politiska och legala beslut, t.ex. regler för kemikalier, avfallsdeponering och utsläppsrätter.

• Naturresurser; tillgång och priser.

• Direkt miljöpåverkan som stormar, ösregn och torka. Hur arbetar en analytiker?

Vad letar en analytiker efter? Ett av världens stora företag inom affärsanalys arbe- tar på följande sätt:

Analyskomponenter:

• Ägarstruktur och yttre styrande påverkan.

• Aktieägares rättigheter och relationer med intressenter. • Transparens, redovisning och revision.

• Styrelsens struktur och effektivitet.

Inom detta ramverk bedöms relationer med intressenter genom bl.a. följande frå- gor:

• Hur hanterar ledningen miljö- och sociala frågor? • Vilken tillsyn utövar styrelsen?

• Vilken redovisning får styrelsen om miljö och sociala frågor?

• Finns tecken på svåra relationer till viktiga finansiella eller icke-finansiella intressenter eller NGO:s? Vilken substans finns i problemen? Hur hanterar företaget i så fall dessa problem?

• Har företaget en aktiv kontakt med investorer och intressenter?

• Har företaget eller ledande personer straffats/bötfällts för något som berör dess policies?

• Vilken relation har företaget till tillsynsmyndigheter?

• Hur omfattande är frivillig rapportering? Är den i enlighet med GRI? Hur hänger den ihop med den dagliga verksamheten?

Sveriges Finansanalytikers Förening

Miljöinformation i finansiella rapporter är av stor vikt för analytikerna vilket fram- går av den rekommendation som Sveriges Finansanalytikers Förening har om ”Hållbarhetsinformation för finansanalytiker - miljö, socialt ansvar och mänskliga rättigheter” (november 2002). Aktievärdering, kreditbedömning och andra ekono- miska beslut som analytiker är involverade i baseras på prognoser över framtida vinster eller kassaflöden. I rekommendationen påpekas att miljöfaktorer och frågor kring socialt ansvar och mänskliga rättigheter i ökande utsträckning påverkar många företags framtida kassaflöden både i positiv och negativ riktning och därför behöver analytiker denna information. Se vidare avsnitt 6.13.

Komplext samspel mellan ekonomi och miljö

Samspelet mellan miljö och ekonomi är komplext vilket kan vara en orsak till att det fortfarande finns en tvekan hos den finansiella sektorn att fullt ut beakta miljö- frågorna.

Miljöfrågorna kan inte ses skilt från företagsstyrningsperspektivet. På företags- nivån finns hos vissa en utbredd tro att en verksamhet inte kan använda sina finan- siella resurser till att förbättra miljöprestanda utan att samtidigt påverka aktieägar- värdet negativt. Ett vanligt argument hos dessa är att kostnaderna för ett bra miljö- arbete kommer att leda till högre priser, konkurrensnackdelar och lägre vinster. Detta skulle innebära att företag som tar miljöansvar skulle ge en lägre avkastning. Samtidigt argumenteras för att förbättrade miljöprestanda kan förbättra företagets effektivitet och ge nya marknader. Andra menar att ett aktivt miljöarbete leder till ett kostnadseffektivt resursutnyttjande. Således – om fördelarna med miljöinitiativ överstiger kostnaderna kommer företagen att visa bättre resultat. Förbättrad risk- hantering är ytterliggare ett motiv för miljöarbete.

Den utsträckning som miljöanalyser av företag bidrar till en god avkastning på investeringar beror på hur den finansiella sektorn uppfattar att företags resultat påverkas av miljörisker och miljöarbetet i stort. Det finns en risk att ett långsiktigt miljöarbete kan missbedömas vid en finansiell bedömning på kort sikt.

Frågan är vilka samband miljöansvar kan ha med lönsamhet. Troligen är de så tätt sammanlänkade att det är svårt att särskilja olika delar. Investerare kan reagera på miljöfrågorna direkt men även indirekt genom dess påverkan på lönsamhet, kreditvärdighet och på förtroendet för företagsledningen. Därigenom påverkar miljöarbetet såväl kostnaden för lån och kapital som löpande avkastning.

I dagens debatt diskuteras huruvida kostnader för miljö- och hållbarhetsarbete skapar värde eller påverkar avkastningen negativt. Ett vanligt argument är dels att miljö- och hållbarhetsarbete inte prissätts för noterade bolag och dels att begränsa sina investeringar till utvalda företag leder till minskning av lämpliga företag för investeringar. Därtill kommer kostnaden för bedömning av företags miljö- och hållbarhetsarbete. Andra menar att när marknaden väl prissätter ett bra miljö- och

hållbarhetsarbete så skördar investeraren sin lön genom ökat värde på bolagen. Troligen är det idag mycket liten skillnad i avkastning på ”vanliga” investeringar och de som valts ut på olika kriterier. Ändå avvaktar de flesta investerare med att utöka sina kriterier.

Kunskapen om och information kring företagens miljöarbete och miljöprestan- da är därför en viktig faktor för att påverka en utveckling mot att analytiker och investerare även beaktar miljö- och hållbarhetsfaktorer i sina analyser. Allmänt accepterade mätmetoder, nyckeltal och redovisningsprinciper samt kvalitet och trovärdighet i publicerade uppgifter är en avgörande faktor för analytiker och inve- sterare, vana som de är att den finansiella redovisningen följer lagar och förord- ningar, god sed och – inte minst att uppgifterna är verifierade, kvalitetssäkrade och jämförbara mellan företag och mellan olika år.

Informationskällor

Investerare hämtar oftast sin information genom analys av andra typer av rapporter, som bokslutskommunikéer, årsredovisningar, medias analyser, företagsträffar samt information från analytiker mm. De säger sig vilja ha miljöinformationen i årsre- dovisningen, med betoning på utveckling av miljöambitioner och strategier, eko- nomiska risker och effekter inom olika miljöområden. Annan information som efterfrågas är kommentarer till socio-demografiska ändringar i kunders köpbeteen- de, steg mot nya produktionsprocesser, politiska beslut som kan leda till ekonomis- ka sanktioner och vägledning om framtida miljökostnader.

Motivet att denna grupp vill ha informationen i årsredovisningen är dels att man vill ha ett fåtal källor men även att bara det förhållandet att miljöinformatio- nen återfinns i årsredovisningen tas som en indikation på att miljöarbete faktiskt är integrerat i verksamheten. Dessutom har styrelsen undertecknat årsredovisningen medan det ibland är oklart vem som är avsändare av den information som finns i en miljöredovisning. Slutligen menar man att information i en årsredovisning omfattas av revision eller, för delar utanför den formella årsredovisningen, av en översiktlig granskning av bolaget revisorer.

De som faktiskt läser fristående redovisningar använder dessa i sitt analysarbe- te både vad gäller koncernövergripande information, som olika införda policies och organisation, och verksamhetens uppföljning av miljömål och konkreta nyckeltal. De tillhör oftast den grupp som arbetar med etiska/miljöanpassade investeringar. Flera anser att arbetet med att gå igenom en miljöredovisning ger en bra grund för dialog med företagens ledning.

En frivillig miljöredovisning innehåller mycket varierande information både i omfattning, innehåll och kvalité. För att en finansanalytiker ska kunna förlita sig på denna information måste den vara kvalitetssäkrad och innehålla relevanta och be- gripliga uppgifter om väsentliga miljöaspekter.

Ett exempel: Enron55

55

Enron är ett drastiskt exempel på vikten av att inkludera miljö- och hållbarhet i en finansiell analys. Enron var ett bolag som startades 1985 med distribution av naturgas. Det blev på 15 år USA:s sjunde största bolag, främst genom handel med energiderivat och investeringar i bredband. Det sålde rättigheter och hade få fysiska tillgångar. Enrons historia sammanfaller med avreglering av energimarknaden i USA. I december 2000 var börsvärdet 80 miljarder dollar och den redovisade årsinkomsten närmare 100 miljarder dollar. Den 2 december 2001 begärdes Enron i konkurs och de många aktieägarna förlorade hela sitt sparkapital.

Enron publicerade under 2001 en omfattande overifierad hållbarhetsredovisning som beskrev företagets ekonomi, etik, miljö och sociala frågor. Visserligen redovisade Enron ett aktivt miljöarbete genom implementering av egenutvecklat miljöledningssystem men miljö- redovisningen saknade kvantitativa mål för minskning av miljöpåverkan. Enrons publicera- de policy för mänskliga rättigheter inkluderade krav på leverantörer.

Enron blev tidigt ifrågasatt av aktiva investerare i etiska fonder. En analys av Enrons miljö- och etikbeteende ledde till att några finansanalytiker rekommenderade försäljning av aktier i Enron. En svensk etisk fond gjorde en analys på Enron som ledde till att man sålde sina Enronaktier. Det som fällde avgörandet för den etiska fonden var att Enron var majori- tetsägare i flera kontroversiella projekt som av NGO:s (Amnesty och Human Rights Watch) förknippats med grova brott mot miljö och mot mänskliga rättigheter samt att bolagsled- ningen visade bristande öppenhet genom att vägra svara på frågor om de kontroversiella projekten.

Enron misstänktes även ha gett mutor till utländska tjänstemän för att få in kontrakt. Detta var känt för analytiker som arbetade med miljö- och etikfrågor. Ett analytikerföretag i Schweiz fick information om misstänkt korruption i Indien från lokala aktivister vilket ledde till att de rekommenderade att Enronaktier skulle utgå ur portföljerna. Även deras bedömning är att gravt oetiska företag innebär en stor risk och därför i längden inte är lön- samma som investering.

Riskkapitalbolag

Riskkapitalbolag har som affärsidé att investera i icke-noterade företag eller utköp från börsen och därefter effektivisera och utveckla dem och sedan sälja eller börs- introducera bolagen. Några stora aktörer är Industri Kapital, EQT, Nordic Capital och Industrifonden.

De senaste årens utveckling har medfört att riskkapitalbolagen är generellt mer försiktiga när det gäller miljörisker, inte bara när det gäller bolag som sålt asbest- produkter eller som är verksamma i USA. Miljöpåverkande faktorer delas upp i den som går att prissätta och de som inte kan prissättas. Exempel på faktorer som kan prissättas är sanering av förorenad mark eller byggmaterial med asbest, där priset sänks eller säljaren kvarstår med kostnadsansvaret enligt avtal. Om inte pri- set påverkas kan det istället tas ut genom högre priser till konsument. Det som är besvärligt för riskkapitalisterna är det som inte kan prissättas som påverkan från kommande lagstiftning eller marknadstryck som kan leda till en osäljbar produkt eller krav på stora investeringar. Sådana risker kan innebära att affären inte genom- förs.

Miljöaspekter beaktas således vid köp eller försäljning av bolag och ofta arbe- tar man med externa konsulter. Ofta analyseras garantier från säljaren avseende

tillståndsfrågor och befintliga föroreningar. Framåtblickande analyser genomförs av tillstånd och kommande lagändringar i de land bolaget har eller planerar verk- samhet, t.ex. kommande lagar om koldioxidutsläpp eller krav på vattenrening.

Årsredovisning används i mycket liten mån för miljöinformation och frivilliga miljö- eller hållbarhetsredovisningar används inte alls. I stället används bolagets egna interna rapporter och redovisningar, men framför allt genomförs egna due- diligence-analyser, både fas 1 (t.ex. skrivbordsanalyser) och fas 2 (t.ex. provborr- ningar och provtagningar). Ibland inhämtas även s.k. vendor-due-diligence, dvs. när säljaren tillhandahåller färdiga due-diligence-utredningar över redovisningsfrå- gor och större ställningstaganden under senare tid.

De intervjuade i denna studie menar att trycket från marknaden och lagstiftarna kommer att öka allt mer. Idag finns det ökande krav på sanering av förorenad mark och man bedömer att reningskraven på utsläpp till luft och vatten kommer att öka. Man bedömer även att detta kommer att öppna en ny marknad för försäkringsbolag där säljaren ska kunna köpa sig fri från eventuella konsekvenser av miljöriskerna.

Det anses vara svårt att få fram analyser av framtiden – allt färre vill uttala sig om vad som kan vara eller bli väsentlig inom miljöområdet!

Riskkapitalbolagen är tydliga med att de gärna vill ha ett centralt register för alla bolag som visar gamla verksamheter i bolaget, tillståndsansökningar och olika beslut och ålägganden, gärna i ett öppet register åtkomlig via internet; vilket är ett av denna rapports förslag. Ofta investerar de i bolag med verksamhet utomlands varför de uttryckt förhoppningar om att sådana centrala register skulle finnas även i andra EU-länder.

Revisorer

Revisorer anges inte som en målgrupp men i verkligheten skall revisorn alltid vara en läsare av kundens frivilliga redovisning. Revisorn kan också vara en oväntad drivkraft i miljöarbetet eftersom miljöfrågorna ska beaktas i revisionen och miljö- risker ingå i den riskanalys som hon gör. Genom en revisor som hanterar miljöfrå- gorna rätt i sitt arbete kan frågorna komma upp på ledningens bord.

Aktieägare

Större bolag med många olika ägare eller statliga bolag har ägaren som en mål- grupp för sin redovisning vilket ofta leder till att redovisningen av miljö placeras i årsredovisningen och i de fall en separat miljö- eller hållbarhetsredovisning finns kan ägarna (ibland) få den tillsammans med årsredovisningen.

Försäkringsbolag

Denna målgrupp har ett ökande intresse av miljöinformation då de allt mer drabbas av miljörelaterade skador. Den information som försäkringsgivare behöver inför- skaffas dock oftast i direkt kontakt med företaget.

Långivare (banker)

Denna målgrupp har ett ökande intresse av miljöinformation då långivarna allt mer drabbas av miljörelaterade skador. Den information som kreditgivare behöver in- förskaffas dock oftast i direkt kontakt med företaget och genom andra källor och ingångar till annan information inför kreditgivning.

Anställda

Samtliga anställda

Ett vanligt svar på frågan om vem som är tänkt läsare är att företag vill nå sin per- sonal, både med allmän information men även som en kvittens på vad miljöarbete resulterar i. Samtidigt har de anställda ett intresse att arbeta i en miljö som inte är hälsoskadlig och att inte ha en arbetsgivare med dåligt miljörykte.

Anställdas familjer

I flera fall vänder sig redovisningen även till de anställdas familjer med motiver- ingen att de anses vara en viktig grupp. Man förutsätter att de är väl insatta i verk- samheten och troligen är syftet ofta inte bara att vara förklarande och upplysande utan även att inge en stolthet över att vara knuten till företaget genom sin familj. Miljösamordnare och miljöintresserade anställda

Genom miljöredovisningen vill man i många fall ge en återkoppling till de som rent praktiskt arbetar med miljöfrågorna och på detta sätt ge en bild av helheten, entusiasmera och visa på de framgångar som gjorts och på de problem som måste lösas. Genom detta vill man visa att företagsledningen är intresserad av och upp- skattar det som utförs i verksamheten.

Blivande anställda

Många företag framhåller vikten av att vara en attraktiv arbetsgivare, inte bara för redan anställda, utan även för den framtida personal man kommer att behöva. Att visa ett starkt varumärke även inom miljö bedöms vara viktigt för dessa företag när det gäller rekrytering av eftertraktade anställda.

Kunder

Produkters miljöprestanda

Kunder är den vanligaste målgruppen som anges för miljöredovisningar. I prakti- ken verkar det dock inte vara den grupp som är verkliga läsare, förutom då kunder- na har miljöfrågan som en strategisk fråga i sin verksamhet och därmed även i sin leverantörsbedömning. Eftersom de flesta miljöredovisningar inte innehåller pro- duktspecifik information menar många att deras kunder i praktiken mest efterfrågar

produktens miljöfakta på annat sätt, oftast genom miljömärkning, produktblad, miljövarudeklarationer.

Upphandling

När det gäller upphandling så ställs miljökrav av vissa kunder men detta sker ofta genom särskilda frågeformulär där miljöredovisning inte efterfrågas. Istället inne- håller de allmänna frågor av typen ”är ni ISO-certifierade”, ”har ni miljöpolicy” , ”har ni miljömål” och liknande frågor kring verksamhetsstyrningen. Det är inte allmänt förekommande att de miljöuppgifter som lämnas vid upphandling senare blir granskade. Det är även oklart i vilken mån de beaktas vid upphandlingarna, en bred variation torde förekomma.

Kunderna efterfrågar miljömärkning, produktblad, miljövarudeklarationer vid upphandling av varor.

Hyresgäster

För fastighetsförvaltande bolag är kunden deras hyresgäster. Uthyrning sker av både bostäder, lokaler, lager av olika slag samt industrilokaler m.m. Många större bostadsbolag och fastighetsförvaltande bolag publicerar miljöredovisning, både separat eller som en del i årsredovisning. Då en stor del av Sveriges energiproduk- tion konsumeras inom denna bransch är de en viktig målgrupp att informera och påverka.

Offentlig verksamhet Skattebetalare

För vissa offentliga och offentligt ägda verksamheters miljöredovisningar anges ”skattebetalare” som en målgrupp för redovisningen.

Fullmäktige (kommuner och landsting)

”Fullmäktige” är en klart uttalad målgrupp för vissa landstings och kommuners miljöredovisningar. I dessa fall är en avsikt med den publicerade miljöredovisning- en att ge fullmäktige en möjlighet att ta del av den uppföljning som görs av de olika ingående verksamheternas miljöarbete, mål och utfall liksom av visionerna för miljöarbetet.

Kommuner och myndigheter

Detta är oftast inte en målgrupp som prioriteras i utformningen då miljöfarlig verk- samhet tar fram lagstadgade miljörapporter till myndigheterna för deras uppfölj- ning och lämnar annan information som dessa efterfrågar i sin myndighetsutöv- ning. De nämns dock ibland som en målgrupp bland flera andra.

Allmänheten

Flera företag vänder sig till ”allmänheten” i sin redovisning, en odefinierad all- mänhet, där man inte funderat på mottagarnas behov av information eller vilken kunskapsnivå som redovisningen ska anpassas till eller hur de ska få tillgång till

redovisningen. Därför är det stor risk att dessa redovisningar varken läses eller används av målgruppen.

Media

Några företag anger media som en viktig målgrupp. Troligen anser de flesta företag detta men det kan inte alltid utläsas av redovisningarnas innehåll eller utformning. Samtidigt är det ovanligt att det i miljöredovisningarna redogörs för hur företaget och dess produkter behandlas i media. Eftersom media tar del av innehållet är det av stor vikt att det är kvalitetssäkrat och att man är transparent och tydlig i sin re- dovisning.

Samhällsaktörer/NGO/CSO

NGO (Non Governement Organisations) och CSO (Civil Society Organisations) är viktiga målgrupper för många miljöredovisningar. Deras kritiska analysarbete krä- ver att redovisningen är kvalitetssäkrad och att man har klart bedömt vilken infor- mation dessa grupper efterfrågar.

De anser dock att miljöredovisningar ofta är för ytliga och att de inte uppmärk- sammar de tunga frågorna tillräckligt. Man vill ha dem enklare och mer förklaran- de. Dagens redovisningar är alltför ofta en redovisning för de redan insatta och kunniga.

Leverantörer

Även denna grupp nämns ibland som en målgrupp för miljöredovisningen. Konkurrenter

Dessa är inte en målgrupp men troligen en av de grupper som är de flitigaste läsar- na, både för benchmarking och för konkurrentanalys.

.

Skolor och universitet

Ett av de viktigaste medlen för att nå miljömålen är utbildning av skolelever och studenter så att de i sina senare yrkesliv som allt från butiksanställda med direkt konsumentkontakt till inköpare och beslutsfattare och som konsumenter redan tidigt bibringas en kunskap som gör att de förstår miljöfrågorna och känner ansvar för att bidra till ett bra beteende.

Skolor

Flera verksamheter (ofta offentlig eller ”samhällsviktig” verksamhet) anger skolor som en målgrupp varför miljöredovisningen även har ett syfte att användas i ut- bildningen av (oftast) gymnasister. Man bedömer dock att man sällan når skolele- verna som man önskar. Då miljökunskap bör bibringas eleverna under skoltiden är detta nedslående.

Universitet