Bolagsverkets näringslivsregister

I Sverige finns ett aktuellt näringslivsregister hos Bolagsverket, f.d. Patent- och registreringsverket (PRV), som är en egen myndighet. Här finns uppgifter om or- ganisationsnummer, firmanamn, adress, styrelseledamöter och revisorer, verksam- het och alla årsredovisningar för bolaget m.m.

Varje år registreras årsredovisning och löpande förs ändringar om verksamhet, adress och ledamöter in i registret tillsammans med andra uppgifter. Dock kan redovisningar idag inte insändas till Bolagsverket annat än i papperskopia. Förfat- taren till denna rapport är revisor i Stockholms Handelskammare som sedan tre år upprättar sin årsredovisning i elektronisk form. Den undertecknas av styrelsen via elektroniska signaturer varvid vi revisorer avger vår revisionsberättelse i elektro- nisk form med elektroniska signaturer. Detta har ännu inte accepterats av Bolags- verket som dock arbetar med att lösa detta med kommande lagändringar och tek- niska lösningar. Det är dock möjligt idag att hos Bolagsverket läsa eller hämta inskannade årsredovisningar via internet.

Bolagsverket arbetar idag med sitt miljöledningssystem och deras största mil- jöpåverkan torde vara transport till Bolagsverket av alla handlingar som skannas in i registret och därefter arkiveras samt den pappersmängd som detta representerar. Även av miljöskäl torde Bolagsverket således arbeta med att kunna lösa fråga om att elektroniskt sända in och registrera handlingar på ett säkert sätt.

Förslag om möjligheter till obligatorisk registrering av miljöfarliga verksam- heter, förelägganden, miljödomar samt förorenade områden

Finansmarknadens aktörer betonar sitt intresse av att enkelt få information på före- tagsnivå, både aktuell och historisk, om miljöfarliga verksamheter, olika ärenden kring tillstånd och miljödomar samt risk för förekomst av ansvar för förorenade områden.

Likaså efterfrågas en möjlig koppling avseende förorenade fastigheter. Upplys- ning om fastigheter som företaget har, eller efter 1998 haft, lagfart på är av särskilt intresse om detta går att koppla till kvalitetssäkrade uppgifter som finns hos myn- dighet om risk för föreorenat område.

Som framgått tidigare i rapporten kan Bolagsverket inte självständigt upptäcka när bolag som skulle ha redogjort för sin miljöpåverkan (enligt ÅRL 6 kap 1 § 4 st) inte har gjort det. Därför har Bolagsverket registrerat dessa årsredovisningar trots att de inte varit kompletta. Likaså har riskkapitalbolag och andra svårt att enkelt få fram information om olika miljörelaterade ärenden som ett företag kan ha med olika tillsynsmyndigheter.

Lantmäteriverket har föreslagit att tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken ska framgå ur fastighetsregistret. Detta är av intresse när man ska ana- lysera risken för att en fastighet kan ha en skada men det är inte tillräckligt för den analytiker som söker bolagsinformation. Ett bolag kan äga många olika fastigheter, varav en del hyrs ut till andra verksamhetsutövare. Bolag kan även bedriva miljö- farlig verksamhet på hyrda fastigheter. Information av olika ärenden hanteras på bolagsnivå (verksamhetsutövarnivå). För att få en helhetsbild av bolagets olika verksamheter och deras tillståndsfrågor bör informationen finnas på bolagsnivå.

Uppgifterna bör sparas, även om bolagets tillståndspliktiga verksamhet upphör, så att man i efterhand kan följa bolagets verksamheter under dess livstid.

För att hantera detta problem är en möjlig väg att det i näringslivsregistret blir en registrering (eller en länkad koppling till andra myndighetsregister) av om bola- get har en verksamhet som klassas som A-, B- eller C-anläggning, förelägganden och miljödomar samt relevant fastighetsinformation. Kopplingarna bör vara via organisationsnummer.

Då arbete pågår inom Naturvårdsverket med en Svensk Miljörapporteringspor- tal. SMP, vore det lämpligt att i samband med att SMP:s arbete fortskrider se över möjligheterna till en automatisk länk mellan dessa två register. Det är inte klart om SMP blir ett offentligt register varför en registrering i Bolagsverkets näringslivsre- gister torde vara att föredra. Dessutom kan man då enkelt få all information om ett företag och dess historia genom ett register, vars uppgifter löpande hålls aktuella. Information som vore relevant att få via ett sådant register är:

1. Huruvida företaget har en A-, B- eller C-verksamhet samt uppgift om län/kommun.

2. Dom, beslut och olika förelägganden mm i tillståndsmål eller tillstånds- ärenden.

3. Länkad koppling till den offentliga delen av registrerade miljörapporter. Likaså bör en koppling till uppgifter om förorenade områden övervägas.

Samtliga dessa uppgifter bör finnas i den bolagsinformation som lämnas ut, t.ex. på papper, CD-skiva eller via internet.

Informationssäkerhet, ansvarsfrågor och användande av elektroniska signaturer är andra frågor att hantera.

Länsstyrelsernas information om miljöfarlig verksamhet och förorenade områden127

Via internet kan man idag nå information om miljöstörande verksamheter i flera län/kommuner via Länsstyrelsernas GIS-portal på adress

http://www.gis.lst.se/lanskartor/. På denna adress kan man välja län och sedan kommun. Då når man länsstyrelsernas RUM-register. (RUM = Regionalt Under- lags Material). Genom att ange ”Miljöstörande verksamhet” som sökkriterium markeras samtliga A- och B-anläggningar i kommunen/länet på kartan med blå prick. Om man klickar på en prick så erhålls upplysning om typ av verksamhet samt SNI-kod. Uppgift saknas dock om verksamhetsutövarens namn eller adress.

Uppgifter från EMIR-databasen kan vara underlag till GIS, möjlighet finns att verksamhetsutövare vissas men detta görs inte idag.

Idag finns i länsstyrelsernas MIFO-databas (MIFO = Metodik för Inventering av Förorenade Områden) uppgifter om misstänkta och konstaterade förorenade områden. De förekommer idag önskemål hos länsstyrelser, bl.a. i Västmanlands län, att uppgifter om förorenade områden ska kunna läggas in på dessa RUM-

127

Uppgifterna i detta avsnitt bygger på en intervju med Helena Segervall, Miljöenheten vid Länsstyrelsen i Västmanlands Län

kartor, med de koordinater som registrerats. Idag saknas möjlighet att registrera status i MIFO.

Det kan vara lämpligt att överväga om RUM-registret kan kompletteras med upp- gift om

• verksamhetsutövare för A- och B- anläggningar,

• uppgift om (misstänkta och konstaterade) förorenade områden som idag finns i länsstyrelsernas MIFO-databas

• uppgift om MIFO-fastigheternas status (misstänkt, under utredning, före- mål för föreläggande eller dylikt)

• uppgift om dessa fastigheter fastighetsbeteckning så att koppling kan ske till fastighetsbokens uppgifter om aktuell och tidigare ägare (deras organi- sationsnummer/personnummer).

Kvalitetssäkrade uppgifter som via dessa register kan kopplas till Bolagsverkets näringslivsregister skulle ge möjlighet för intressenter, däribland finansmarknadens aktörer, att på ett enkelt och effektivt sätt erhålla de myndighetsuppgifter som idag finns spridda på många olika register.

Möjligheter till frivillig registrering av miljö- och hållbarhetsredovisningar Som framgår tidigare i rapporten finns ett behov av att lagra frivilliga icke- finansiella redovisningar på ett säkert och lättillgängligt sätt. Miljö- och hållbar- hetsredovisningar skulle kunna lagras i näringlivsregistret under verksamhetens organisationsnummer och finnas tillgängliga för en intresserad allmänhet när detta register inom en snar framtid förväntas kunna ta emot handlingar via nätet och ge tillgång till dessa via internet. Om redovisningen enbart finns på en hemsida så bör en sammanfattning med angivande av länk kunna registreras. För detta bör en av- gift som täcker Bolagsverkets kostnader betalas. Storleken på avgiften har ej be- räknats då den beror på hur detta integreras i Bolagsverkets system.

Bolagsverket tillhandahåller idag företagsinformation till finanssektorn och kommer på detta sätt att kunna tillhandahålla miljöinformation tillsammans med årsredovisningen. Samtidigt torde miljöredovisningens status kunna höjas och kraven på kvalitet att stärkas.

Samtliga dessa uppgifter bör finnas i den bolagsinformation som lämnas ut, t.ex. på papper, CD-skiva eller via internet.

Informationssäkerhet, ansvarsfrågor och användande av elektroniska signaturer är andra frågor att hantera.