Finansmarknaden, miljön och redovisningen

och redovisningen

miljön och redovisningen

Beställningar

Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket

Tel 08-698 10 00, fax 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se

Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se

ISBN 91-620- 5521-6.pdf ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2005

Elektronisk publikation Omslagsbild: © Lars Thulin / Johnér

Förord

Miljöinformation ger den finansiella sektorn underlag för bedömning av miljörela-terade risker och möjligheter i finansiella beslut som t ex kreditgivning, invester-ing, premiesättning. Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att utveckla information om produkters miljöbelastning, där en särskild del handlar om miljöin-formation till finansiella sektorn.

I föreliggande studie redovisas behov av miljöinformation i finansiella sektorn, inhämtning och användning av miljöinformation idag och trender i utvecklingen. Fokus är på miljö- respektive hållbarhetsredovisningar och årsredovisningslagens krav.

Denna rapport är framtagen av auktoriserad revisor Birgit Flening, Sustainabili-ty Director vid Ernst &Young AB. Författaren är ensam ansvarig för rapportens innehåll, varför den inte kan åberopas som Naturvårdsverkets ståndpunkt.

Rapporten är en underlagsrapport till ”Information om produkters miljöbelast-ning”, Naturvårdsverkets rapport 5526.

Innehåll

5 Miljökommunikation och trovärdighet 35

6 Årsredovisning 49

7 Vem läser miljö- och hållbarhetsredovisningar? 63

8 Utbildning är nyckel till förändring 77

9 Aktuella trender och rapporter 81

10 Andra länder 99

11 Var finns informationen? 103

Bilaga 1 Miljöskulder 109

Bilaga 2 ”Icke-finansiella” redovisningar i världen 115

Bilaga 3 Finansmarknaden 119

Bilaga 4 Intervju och enkät 127

1 Sammanfattande slutsatser

Denna rapport behandlar den finansiella marknadens behov av miljöinformation. Rapporten är framtagen inom ramen för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att utveckla information om produkters miljöbelastning1_.

Rapporten innehåller förklarande beskrivningar av finansmarknad, årsredovis-ning, revision och verifiering, svenska och utländska lagkrav på miljöinformation samt problem med miljöledningssystem och miljöredovisning. Den svårhanterade frågan om när en miljöskuld för förorenade områden ska redovisas behandlas sär-skilt i en bilaga där även förslag till ändring år 2007 presenteras.

Många företag lägger ned stora resurser på miljöfrågor men kunskap om detta arbete och dess effekter når inte finansmarknaden. Av rapporten framgår att faktis-ka läsare av frivilliga redovisningar inte alltid är de tänkta grupperna utan ofta är konkurrenter, konsulter och en del studenter. Rapporten behandlar särskilt finans-analytikers önskemål om miljöinformation.

Finansmarknadens behov av miljöinformation tillgodoses inte av de frivilliga redovisningarna, beroende på att redovisningarna har fel perspektiv, innehåller fel information och är fel forum.

1.1 Frivilliga redovisningar – slutsatser och

idéer tillutveckling

Fel perspektiv

• Information om hur miljöfrågorna påverkar företagets utvecklingsmöj-ligheter redovisas sällan i de frivilliga redovisningarna; det är mest in-formation om företagens direkta miljöpåverkan. Tydlig och begriplig koppling till långsiktiga strategier och riskhantering saknas ofta, det ver-kar som om miljö- och hållbarhetsfrågorna hanteras någon annan stans i företagen.

• Produktutveckling utelämnas ofta, troligen för att det inte identifieras som en väsentlig miljöaspekt i miljöledningssystemen.

• Traditionella system för klassificering av miljökostnader fångar inte upp fullständig information.

• Nyttan med miljöarbete anses vara av samhällskaraktär medan kostna-derna är rent företagsekonomiska; samtidigt som externa samhällskost-nader för miljöpåverkan inte internaliseras i företagens ekonomi.

1

Fel information

• Det är en tung och kostsam process att få fram relevant miljöinformation. Redovisning görs ofta av den information som redan finns tillgänglig och inte av den information som finansmarknaden vill ha. Redovisad infor-mation är alltid inte jämförbar eller väsentlig.

• Redovisad information är teknisk (ton och liter) och sällan kopplad till ekonomiska termer eller effekter (kronor och ören). Information kan vara finansiell, dvs. avse aspekter som har en finansiell påverkan, även om den inte kläs i monetära termer.

• Finansmarknadens kunskap i miljöfrågor är inte djup eftersom miljö inte ingår i all universitetsutbildning. Informationen är inte alltid anpassad till tänkta läsares kunskapsnivå.

Fel forum

• Den frivilliga informationen anses inte trovärdig, finansmarknaden är van att få sin information i reviderade finansiella redovisningar med en tydlig avsändare (styrelsen).

• Finansmarknaden förutsätter att all väsentlig information ska finnas i års-redovisningen eftersom årsredovisningslagen anger att förhållanden som är viktiga för att bedöma företagets utveckling, ställning och resultat ska redovisas i årsredovisningen, däribland upplysningar om miljöfrågor. Idéer till utveckling

Av denna rapport framgår både att finansmarknaden har ett behov av miljöinforma-tion men också att den informamiljöinforma-tion som erbjuds inte fyller detta behov.

Finansmarknadens behov av kvalitetssäkrad och sökbar miljöinformation på fö-retagsnivå ökar. Sökmöjligheterna måste vara enkla, överskådliga, lättillgängliga och överensstämma med sektorns övriga verksamhet. Ett sätt att tillmötesgå detta är att använda Bolagsverkets näringslivsregister både för frivillig registrering av miljö- resp. hållbarhetsredovisningar men även för en obligatorisk registrering av vissa uppgifter om miljöfarliga verksamheter.

För att få en fungerande efterfrågan på och kunskap om miljöfrågornas ekono-miska och finansiella effekter behövs dessutom utbildning, inte minst av de studen-ter som kommer att arbeta inom den finansiella sektorn. Även den allmänna kun-skapsnivån bör höjas, både för de som har direkt kontakt med konsumenter i sitt dagliga arbete men även för andra yrkesgrupper – och då helst redan i den utbild-ning som erbjuds inom gymnasier och högskolor.

Bolagsverkets näringslivsregister – information kring miljöfarliga verksamheter, förelägganden, miljödomar samt förorenade områden

I Sverige finns ett aktuellt näringslivsregister hos Bolagsverket. Här finns uppgifter om organisationsnummer, firmanamn, adress, styrelseledamöter och revisorer, verksamhet och alla årsredovisningar för bolaget m.m. Varje år registreras årsredo-visning och löpande förs ändringar om verksamhet, adress och ledamöter in i re-gistret tillsammans med andra uppgifter. Bolagsverket har redan idag ett löpande aktuellt näringslivsregister som ger tillgång till registrerade handlingar via internet och som inom en snar framtid kommer att kunna ta emot handlingar via internet.

Finansmarknadens aktörer betonar sitt intresse av att enkelt få information på företagsnivå, både aktuell och historisk, om miljöfarliga verksamheter, olika ären-den kring tillstånd och miljödomar samt risk för förekomst av ansvar för förorena-de områförorena-den.

Som framgår i denna rapport kan Bolagsverket inte självständigt upptäcka när bolag inte har redovisat sin miljöpåverkan enligt årsredovisningslagen 6 kap 1§ 4 st (tidigare 3 st). Därför har Bolagsverket registrerat dessa årsredovisningar trots att de inte varit kompletta.

En möjlig väg att hantera detta informationsbehov är att i näringslivsregistret registrera information för de bolag, som har en verksamhet som enligt miljöbalken klassas som A-, B- eller C-anläggning.

Om det i kommande förslag till miljöinformation i årsredovisning (se avsnitt 6.9) skulle bli en rekommendation att denna regel ej ska vara kvar i lagen är det ännu mer angeläget att en registrering av detta blir genomfört, då informationen kan vara av stort finansiellt intresse och efterfrågas av flera aktörer.

Naturvårdsverket arbetar med att utveckla en Svensk Miljörapporteringsportal, SMP. De miljörapporter som regleras i förordningar planeras bli inrapporterade till tillsynsmyndighet via denna portal. Därför vore det lämpligt att i samband med att SMP:s arbete fortskrider se över möjligheterna till en automatisk länk mellan dessa två register. Behovet av tillgång till ett centralt register på företagsnivå med kvali-tetssäkrad information, både aktuell och historisk, om miljöfarliga verksamheter och olika ärenden har betonats av olika aktörer på finansmarknaden.

Information som vore relevant att få via ett sådant register är:

• om företaget har en A-, B- eller C-verksamhet samt uppgift om län/kommun,

• dom, beslut eller förelägganden i tillståndsmål, tillståndsärenden eller mil-jöbalksfrågor,

• länkad koppling till den offentliga delen av miljörapporter, t.ex. emissions-data.

Likaså efterfrågas en möjlig koppling avseende förorenade fastigheter. Upplysning om fastigheter som företaget har, eller efter 1998 haft, lagfart på är av särskilt in-tresse om detta går att koppla till kvalitetssäkrade uppgifter som finns hos

myndighet om risk för föreorenat område. Information som skulle kunna återfinnas i länsstyrelsernas databaser, kanske via GIS-portal eller RUM-register2_.

En möjlig väg att hantera detta informationsbehov är att i näringslivsregistret även registrera information för de bolag, som kan kopplas till fastigheter som är potentiellt eller faktiskt förorenade.

Samtliga dessa uppgifter bör finnas i den bolagsinformation som lämnas ut på papper, CD-skiva eller via internet.

Många investerare investerar i bolag med verksamhet även utanför Sverige, of-tast inom EU. De har därför uttryckt en förhoppning om att ett sådant centralt re-gister skulle kunna finnas även i andra EU-länder.

Utbildning

Förutsättning för att lyckas nå våra miljömål är att dagens företag har anställda som har grundläggande kunskaper och rimliga värderingar inom miljö, hållbar utveck-ling och etiska frågor. Många företag arbetar aktivt med miljö- och hållbarhetsfrå-gor och kraven kommer att öka framöver på alla företag. Dagens studenter som kommer ut från universitet och högskolor är morgondagens anställda och besluts-fattare, både i företag, organisationer, offentlig sektor samt som politiker. Alltför ofta har de i sin utbildning inte fått den utbildning i miljö och hållbarhet som före-tag behöver.

Utbildning, inte minst inom universiteten, bör inkludera miljö- och hållbarhets-frågorna i all utbildning. Utbildning är ett universitets och en skolas absolut vikti-gaste miljöaspekt, även om den är indirekt.

Utbildning i miljöfrågor bör inte vara ”negativ” utan stimulera till delaktighet och ansvar inom miljöområdet samt sprida kunskap och förmedla framtidstro om miljöfrågor och hållbar utveckling till barn och ungdomar. Vikten av bättre teknik och produkter kan inte nog framhållas men även vikten av att göra medvetna prio-riteringar baserade på kunskap. Här har även media en viktig funktion som kun-skapsförmedlare att fylla. Även positiva nyheter sporrar till intresse och medverkan i arbetet för en hållbar framtid.

Budgetpropositionen hösten 2005 slår fast att universitet och högskolor har ett uttalat ansvar för hållbar utveckling i samhället. Hållbar utveckling skrivs nu in i högskolelagen. Men för att detta ska få genomslagskraft måste det tydliggöras vad som omfattas - såväl utbildningen innehåll i samtliga utbildningar som högskolor-nas egen, ”direkta” påverkan på hållbar utveckling. För att lagen ska tillämpas krävs inte bara att lagstiftaren klart kommunicerar vad detta innebär i praktiken utan även att en reell kontroll (uppföljning) sker av högskolornas arbete med detta.

De statliga utbildningsverksamheterna har åtaganden att arbeta med detta. Därför vore det önskvärt att ansvarigt departement blir tydlig i sina krav och aktivt följer upp lagkravet på hållbarhet även i undervisning för att miljö i utbildningar-na ska få den tyngd som de måste ha för att vi ska kunutbildningar-na nå våra utbildningar-nationella miljö-mål.

Det framgår av rapporten att dagens problem förvärras av att olika avdelningar för ekonomi, teknik och miljö inom företagen talar olika språk och ofta har helt olika system för att hantera information, som inte alltid är konsistenta. Detta kan förbättras genom utbildning av dem som kommer att arbeta med dessa frågor i framtiden. Detta gäller även för de som är ansvariga för marknad, kommunikation eller PR och som inte alltid förstår att miljö är intressant t.ex. för besökarna på företagens hemsidor. Likaså behövs utbildning av andra yrkesgrupper, även av revisorer.

För att få fram information behöver man först skapa en efterfrågan på miljö- och hållbarhetsinformation. Sambandet ekologi – ekonomi måste därför bli tydliga-re i alla utbildning, både vad gäller privatekonomi, fötydliga-retagsekonomi och samhälls-ekonomi. Integrering av miljö- och hållbarhetsfrågor i all universitetsutbildning och då inte bara ”negativ” information utan utbildning som stimulerar till delaktig-het och ansvar samt sprider kunskap och förmedlar framtidstro.

En grundläggande, allmän förståelse för sambandet mellan ekonomi, ekologi och samhälle är avgörande för om vi ska kunna nå de satta miljömålen.

Sambandet illustreras av figur 1 och diskuteras närmare i avsnitt 4.2. A-ekologi

Den statligt finansierade SVT borde få ett krav att förmedla information och kun-skap i hållbar utveckling via TV. Barn och ungdomar men även redan yrkesverk-samma grupper behöver få löpande kunskap och information. För att aktivt ge miljöfrågorna en ökad tyngd och medvetenhet – och då även positiva nyheter – kan ett avsnitt med miljöinformation, kanske kallat A-ekologi, sändas på TV-nyheterna varje fredag, före A-ekonomi. Syftet ska vara att ”göra om vetenskap till vetskap”3. Den klimatinformation som ges löpande i Rapport under hösten 2005 är en god förebild.

Detta skulle vara en del av den mer allmänna utbildning som är en grund-läggande förutsättning för att få en allmän förståelse för dagens och morgondagens miljöproblem.

Bolagsverkets näringslivsregister – frivillig miljöinformation

En frivillig registrering av miljö- och hållbarhetsredovisning hos Bolagsverket vore önskvärt. Därigenom kan de, via internet, bli tillgängliga ihop med årsredo-visning, vilket kan höja nivån för den frivilliga redovisningens status, innehåll och tillgänglighet.

Miljö- och hållbarhetsredovisningar kan lagras i näringlivsregistret under verk-samhetens organisationsnummer och finnas tillgängliga för en intresserad allmän-het. Det vore därför lämpligt om företag kunde ges möjlighet att frivilligt registrera sina frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar i Bolagsverkets näringslivsregis-ter och att dessa ska kunna åtkommas via innäringslivsregis-ternet. Om redovisningen bara finns på en hemsida så ska en sammanfattning med angivande av länk kunna registreras. För detta ska en avgift som täcker Bolagsverkets kostnader betalas.

3

Bolagsverket tillhandahåller idag företagsinformation till finanssektorn och kommer på detta sätt att kunna tillhandahålla miljöinformation tillsammans med årsredovisningen. Samtidigt torde miljöredovisningens status kunna höjas och kraven på kvalitet att stärkas. Även miljö- och hållbarhetsuppgifterna bör finnas i den bolagsinformation som lämnas ut på papper, CD-skiva eller via internet.

Systemet måste säkerställa att bara behöriga befattningshavare hos företaget kan låta registrera en frivillig redovisning. Detta skulle framöver kunna ske med samma säkerhet, troligen genom elektronisk signatur, som för väntad kommande elektronisk registrering av årsredovisning. Likaså måste det säkerställas, på samma sätt som för årsredovisning, att uppgifterna inte kan ändras av obehöriga.

Ansvarsfrågan vid registrering av frivilliga redovisningar måste beaktas så att det blir klart vem som ansvarar för att mottagen text/länk registreras och bevaras korrekt.

Den 30 november 2005 publicerades en promemoria från Justitiedepartementet om ”Elektronisk ingivning till Bolagsverket” som innehåller förslag till författ-ningsändringar som ska göra det möjligt för aktiebolag att till Bolagsverket ge in årsredovisningshandlingar med revisionsberättelse elektroniskt. Det föreslås också att årsredovisning och revisionsberättelse ska få upprättas elektroniskt och under-tecknas med en avancerad elektronisk signatur. De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.

Figur 1: Samband mellan ekonomi, ekologi och samhälle.

(Bild framtagen av Professor Carl Folke, Institutionen för Systemekologi, Stockholms Universitet)

1.2 Årsredovisning – slutsatser och idéer till

utveckling

Informationskällor

Investerare hämtar oftast sin information genom analys av andra typer av rapporter, som bokslutskommunikéer, årsredovisningar, medias analyser, företagsträffar samt information från analytiker mm. De menar att de vill ha miljöinformationen i års-redovisningen, med betoning på utveckling av miljöambitioner och strategier, eko-nomiska risker och effekter inom olika miljöområden. Annan information som efterfrågas är kommentarer till socio-demografiska ändringar i kunders köpbeteen-de, steg mot nya produktionsprocesser, politiska beslut som kan leda till ekonomis-ka sanktioner och vägledning om framtida miljökostnader. Att miljöinformationen

återfinns i årsredovisningen tas som en indikation på att miljöarbete faktiskt är integrerat i verksamheten. Styrelsen undertecknar årsredovisningen medan det ibland är oklart vem som är avsändare av den information som finns i en miljöre-dovisning.

Det är dock angeläget att påpeka att det som i dagligt tal menas med en ”årsre-dovisning” ofta är något annat än den formella årsredovisningen som behandlas i denna rapport. I en tryckt skrift med beteckningen ”årsredovisning” ingår ofta flera delar. Den formella årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen, undertecknad av styrelsen, och omfattas av revisorns granskning och revisionsbe-rättelse. När de som intervjuats om sitt informationsbehov angav årsredovisning visade det sig att man ofta inte var klar över skillnaden mellan den formella, revi-derade årsredovisningen, och de övriga delar i den tryckta produkten som inte är reviderade eller lagreglerade.

Reglering

Globalt är utvecklingen på väg mot offentlig reglering av icke-finansiell rapporte-ring. Miljöinformation i årsredovisning innebär ofta minskad informationsmängd och en smalare rapportering och mer fokus på laglydnad än på utveckling. En ef-fekt av att placera miljöinformation i en årsredovisning, vare sig det är frivillig eller lagreglerat, är att informationen då omfattas av revisorns granskning och av revisionsberättelsen. Detta berör då enbart den information som placerats i den formella, lagreglerade årsredovisningen.

Samtidigt befarar många att om miljö- och hållbarhetsinformation enbart place-ras i den formella, lagreglerade årsredovisningen kan det leda till att informationen kan bli urholkad varför man anser det viktigt att även stödja arbete med harmonise-ring av den frivilliga rapporteharmonise-ringen.

Årsredovisning

Information som vänder sig till aktörerna på de finansiella marknaderna skall fin-nas i årsredovisningen, som är den centrala informationshandlingen för finansana-lytiker. Den information kring frågor om miljö, socialt ansvar och mänskliga rät-tigheter, som finansanalytiker behöver för aktievärderingar och kreditvärdighetsbe-dömningar, ska lämnas i årsredovisningen. Informationen skall i första hand avse fakta samt beslutade eller planerade åtgärder och undvika vaga uttalanden om mål och ambitioner, som inte ger underlag för kvantifieringar eller påverkar riskbe-dömningen. Informationen bör fokuseras på de frågor kring miljö som är av väsent-lig betydelse för bolagets ställning, resultat och förväntade framtida finansiella utvecklingsmöjligheter. Informationen ska beskriva sådana förhållanden, som kan bedömas ha effekt på företagets framtida vinster eller kassaflöden, men inte be-gränsas till sådant som kan uttryckas i kronor.

Extra text i tryckt årsredovisning

Många större företag publicerar en tryckt årsredovisning, som förutom den formel-la årsredovisningen, även innehåller en mer populär del, den s.k. ”framvagnen”,

och ofta finns där även ett miljöavsnitt. Denna del av årsredovisningen granskas enbart i ringa mån av revisorn.

Förvaltningsberättelse

Årsredovisningen inleds med en förvaltningsberättelse som ska innehålla upplys-ningar som är viktiga för bedömning av bolagets ställning, resultat och förväntade framtida finansiella utvecklingsmöjligheter. Däri innefattas även miljöfrågor, se avsnitt 6.4. För räkenskapsår som inleds efter den 30 april 2005 har tillkommit ett ytterligare krav på information om upplysningar.

Med början 2005 ska börsnoterade bolag följa IFRS (International Financial Reporting Standards) för sin koncernredovisning. Detta är internationella redovis-ningsregler och noterade bolag och statliga bolag ska följa dem och andra kan välja att frivilligt följa dem. I IFRS regleras inte något som motsvarar den svenska för-valtningsberättelsen. I IFRS regelverk diskuteras att många företag har en redogö-relse, utanför den rent finansiella redovisningen, som beskriver och förklarar huvuddragen i ställning och resultat och de viktigare osäkerheter som företaget står inför samt att många företag utanför de finansiella redovisningarna publicerar mil-jöinformation vilken inte omfattas av regelverket inom IAS/IFRS.

Pågående utredning

Det pågår under 2005 en utredning (avsnitt 6.9), inom justitiedepartementet, som ska ge förslag till vilka lagkrav, som ska ställas på miljöinformation i årsredovis-ning, varför det inte ges några konkreta förslag i denna rapport. Oberoende av om utredaren väljer att föreslå en explicit lagtext om miljöfrågor eller om han väljer en mer allmän skrivning om ”väsentliga frågor”, så vill vi betona vikten av att det tas fram tydliga anvisningar om vad som ska inkluderas i informationskravet och att detta fokuserar på det behov en läsare av en årsredovisning har på information som berör företagets ställning, resultat och framtida utvecklingsmöjligheter. Dessa rekommendationer bör även omfatta de krav som redan finns i lagen på viktiga upplysningar. Informationen ska fokusera både på företagets påverkan på miljön och på hur miljöfrågorna påverkar företagets ställning, resultat och framtida ut-veckling.

Bokföringsnämnden

Bokföringsnämnden har gett anvisningar om innebörden av årsredovisningslagens upplysningskrav för miljöfarlig verksamhet, se avsnitt 6.8. Nämnden har dock ännu inte gett ut några anvisningar för övriga upplysningskrav inom miljö- och hållbar-hetsområdet för årsredovisning, vilket nämnden bör uppmanas att göra snarast. Kanske kommer den pågående utredningen att i sin rekommendation föreslå att Bokföringsnämnden ska ta fram anvisningar även för de regler som utredaren kan komma att föreslå. Vi vill påpeka vikten av att Bokföringsnämnden utarbetar an-visningar för upplysningskraven för miljö- och hållbarhet samt att det säkerställs att det finns kunskap om miljö- och hållbarhet inom Bokföringsnämnden.

2 Summary of conclusions

This report addresses the financial market’s need for environmental information. The report has been produced within the framework of the Environmental Protec-tion Agency’s government commission to develop informaProtec-tion on the environ-mental impact of products.

The report contains explanatory descriptions of the financial market, annual re-ports, auditing and verification, legal requirements for environmental information in Sweden and other countries, and problems with environmental management systems and environmental accounting. The contentious issue of whether an envi-ronmental liability for polluted areas should be reported is dealt with separately in an annex to the report.

Many companies invest substantial resources in environmental issues, but knowledge of this work and its effects does not reach the financial market. The report shows that the people who actually read voluntary reports are not always the intended target groups, but are often competitors, consultants and sometimes stu-dents. In particular, the report addresses the requirements which financial analysts make of environmental information.

The financial market’s need for environmental information is not met by volun-tary reporting, because the reports have the wrong perspective, contain the wrong information and provide the wrong forum.

2.1 Voluntary reports – conclusions and ideas

for development

Wrong perspective

• Information on how environmental issues influence the company’s oppor-tunities for development is rarely included in the voluntary reports, which mostly contain information on the company’s direct environmental impact. A clear and comprehensible link to long-term strategies and risk manage-ment is often lacking, as though environmanage-mental and sustainability issues are dealt with elsewhere in the company.

• Product development is often omitted altogether, probably because it is not identified as an important environmental aspect in environmental manage-ment systems.

• Traditional systems for classifying environmental costs do not capture the full picture.

• The benefit of environmental work is considered to be of a societal nature, while the costs are purely a matter of managerial economics. At the same time, the external societal costs of environmental impacts are not internal-ised in the company’s finances.

Wrong information

• Producing relevant environmental information is an onerous and costly process. The information which is reported is often already available and not the information which the financial market wants. The information re-ported is always neither comparable nor essential.

• The information reported is technical (tonnes and litres) and rarely linked to economic terms or effects (monetary amounts). Information can be fi-nancial, i.e. address aspects which have an financial effect, even if it is not expressed in monetary terms.

• The financial market lacks in-depth knowledge of environmental issues because the environment is not an element in all university education. The information is not always adjusted to the knowledge of the assumed reader. Wrong forum

• The voluntary information is not considered to be reliable; the financial market is used to receive its information in audited financial reports from a clearly named entity (the board of directors).

• The financial market presumes all essential information to be contained in the annual accounts, as the Swedish Annual Accounts Act states that cir-cumstances which are important in assessing the company’s development, financial position and performance must be reported in the annual ac-counts, and this includes information on environmental issues. Ideas for development

It is clear from this report not only that the financial market has a need for envi-ronmental information, but also that the information being offered does not meet this need.

The financial market’s need for quality-assured and searchable environmental information at company level is increasing. The search options need to be simple, clear and easily accessible, and to correspond with the sector’s activities at large. One way of accommodating this need is to use the Trade and Industry Register maintained by the Swedish Companies Registration Office not only for voluntary registration of environmental and sustainability reports but also for compulsory registration of specific information on environmentally hazardous activities.

In order to generate functional demand for and knowledge of the economic and financial effects of environmental issues, there is also a need for education, not least of those students who will be working within the financial sector. There is also a need to raise the general level of knowledge, both of those who have direct contact with consumers in their day-to-day work, and of other professional groups – ideally as part of the programme of education offered at upper-secondary and tertiary level.

The Swedish Companies Registration Office’s Trade and Industry Register – in-formation on environmentally hazardous activities, etc

In Sweden an up-to-date Trade and Industry Register is maintained by the Compa-nies Registration Office. This contains details of corporate identity number, com-pany name, address, board members and auditors, business activities and all the annual reports for the company, etc. The annual accounts are registered each year, and changes to business activities, address and board members are implemented in the register on an ongoing basis, together with other information. The Companies Registration Office already has an up-to-date trade and industry register which provides access to registered documents via the Internet and which will shortly also be able to receive documents via the Internet.

As is clear from the report, the Companies Registration Office cannot inde-pendently ascertain if companies have failed to report their environmental impact in accordance with the Annual Accounts Act chapter 6 § 1 para. 4 (formerly para. 3). The Companies Registration Office has therefore registered these annual ac-counts despite the fact that they are incomplete.

One possible way of addressing this problem is for the Trade and Industry Reg-ister to include information on companies with business activities classified as A, B or C facilities pursuant to the Swedish Environmental Code.

Should the forthcoming environmental information in annual reports bill rec-ommend (see section 6.9) that this rule should not remain in the act, it is even more important for this to be registered, as the information may be of financial interest and is asked for by several actors.

The Environmental Protection Agency is working on the development of a Swedish Environmental Reporting Portal, SMP. It is planned that the environ-mental reports covered by ordinances will be reported to the supervisory authority via this portal. As work on the SMP progresses, it would therefore be appropriate to consider the opportunities for an automatic link between these two registers. The need for access to a central register at company level containing quality-assured information, both current and historical, on environmentally hazardous activities and various matters has been emphasised by various players on the financial mar-ket.

Information which would be relevant to obtain via a register of this type would include:

• whether the company carries out A, B or C business activities, and details of the county/municipality

• judgements, orders or injunctions in licence cases, licence matters or issues relating to the Environmental Code

• link to the public part of environmental reports, e.g. emission data.

All this data should be contained in the company information published on hard copy, CD or via the Internet.

Many investors invest in companies which also have activities outside Sweden, usually within the EU. They have therefore expressed the hope that a central regis-ter of this type could also be available in other EU countries.

Education

Education, not least at university level, should include environmental issues in all disciplines; this is the most important environmental aspect of a university or school, even though it is indirect. The style of education should not be ‘negative’, but should stimulate participation and responsibility within the environmental area, as well as disseminating knowledge and conveying a belief in the future with re-spect to environmental issues and sustainable development to children and young people.

Educational activities within the state sector are committed to working on this. It would therefore be desirable for the responsible ministry to be clearer in its requirements, and actively follow up remits to ensure that the environment is given the necessary weight in education to enable us to achieve our national environ-mental objectives.

It is clear from the report that current problems are aggravated by the fact that different departments for finance, technology and the environment within compa-nies speak different languages and often have completely different systems for handling information, which are not always consistent. This situation can be im-proved by educating those who will be working on these issues in the future. The same applies to those people responsible for marketing, communication or PR, who do not always understand that the environment is of interest, for example to visitors to companies’ websites. Likewise, there is a need to educate other professional groups, including auditors.

In order to produce information, there is first a need to create a demand for en-vironmental accounting. The link between ecology and economy must therefore be made clearer in all programmes of education within the fields of the private econ-omy, business administration and managerial economics, and the social economy. This is a question of integrating environmental and sustainability issues in all uni-versity courses, and not just ‘negative’ information but a style of education which stimulates participation and responsibility, as well as disseminating knowledge and conveying a belief in the future.

A fundamental, general understanding of the link between economy, ecology and society is crucial if we are to achieve the environmental objectives which have been set.

A-ekologi

‘A-ekologi’ on the TV news each Friday, before ‘A-ekonomi’4, would give envi-ronmental issues increased weight and raise awareness – and positive news too. The aim is to “convert science into knowledge”5_.

4

Weekly summer of business and financial news – trans.

5

The Swedish Companies Registration Office’s Trade and Industry Register – volun-tary environmental information

Voluntary registration of environmental and sustainability reports at the Compa-nies Registration Office would be desirable. This would make these reports, to-gether with the annual accounts, available via the Internet, which may increase the status, content and accessibility of voluntary reporting.

Environmental and sustainability reports can be stored in the Trade and Indus-try Register under the enterprise’s corporate identity number and be made available to the interested public.

It would therefore be appropriate if companies could be given the opportunity to register their environmental and sustainability reports in the Companies Regis-tration Office’s Trade and Industry Register on a voluntary basis, and if these could be accessed via the Internet. If the report is only available on a homepage, it should be possible to register a summary providing a link. A fee would be payable for this to cover the Companies Registration Office’s costs.

The Companies Registration Office currently provides company information to the financial sector and will in this way be able to provide environmental informa-tion together with annual accounts. The status of environmental reporting could probably be raised and the quality requirements stepped up at the same time. Envi-ronmental and sustainability data should also be included in the company informa-tion published on hard copy, CD or via the Internet.

The system must ensure that only authorised officers of the company are able to register a voluntary report. In the future this could be effected with the same level of security, probably by means of electronic signatures, as the electronic reg-istration of annual accounts, which is anticipated to be forthcoming. Likewise it must be ensured, in the same way as for annual accounts, that the data cannot be changed by unauthorised persons.

The issue of responsibility in connection with the registration of voluntary re-ports must be taken into account so that it is clear who is responsible for the text/link received being registered and stored correctly.

2.2 Annual reports – conclusions and ideas

for development

Sources of information

Investors usually obtain their information by analysing other types of report, such as press releases of unaudited annual earnings figures etc., annual reports, media analyses, company meetings, and information from analysts etc. They want to have environmental information in the annual report, with the emphasis on developing environmental ambitions and strategies, economic risks and effects within different environmental areas. Other information investors would like to have includes comments on socio-demographic changes in customers’ buying behaviour, steps towards new production processes, political decisions which may lead to economic sanctions, and guidance on future environmental costs. The fact that environmental

information is available in the annual report is taken as a sign that environmental work is genuinely integrated in activities. The board of directors signs the annual report, while it is sometimes unclear who has issued the information contained in an environmental report.

However, it is important to point out that what is commonly referred to as an ‘annual report’ is often something other than the formal annual report addressed in this report. A printed publication with the designation ‘annual report’ [årsre-dovisning] often comprises several elements. The formal annual accounts are pre-pared in accordance with the Annual Accounts Act, signed by the board of direc-tors, and comprised by the auditor’s review and auditor’s report. When those inter-viewed about their information needs mentioned ‘annual reports’, it emerged that they were often unclear as to the difference between the formal, audited annual accounts and the other parts of the printed product, which are not audited or regu-lated by law.

Regulation

There is a global trend towards public regulation of non-financial reporting. Envi-ronmental information in annual reports often entails a reduced quantity of infor-mation and a narrower scope of reporting, with more focus on legal compliance than on development. One effect of placing environmental information in the an-nual report, whether on a voluntary or statutory basis, is that the information is then comprised by the auditor’s review and report. This only relates to the information placed in the formal, statutory annual accounts.

At the same time, many people fear that if environmental and sustainability in-formation is only placed in the formal, statutory annual accounts, this may lead to the information being undermined, which is why it is considered important to sup-port efforts to harmonise voluntary resup-porting.

Annual accounts

Information addressed to players on the financial markets must be present in the annual accounts, which is the central information document for financial analysts. Information on issues concerning the environment, social responsibility and human rights, which financial analysts require for share valuations and assessments of creditworthiness, must be included in the annual accounts. The information must in the first instance relate to facts and adopted or planned measures, and avoid vague statements on targets and ambitions, which do not provide a basis for quantifica-tions or have any bearing on risk assessments. The information should focus on the environmental issues which are of material significance to the company’s financial position and performance, and expected future opportunities for financial develop-ment. The information must describe circumstances which may be considered to have an effect on the company’s future profits or cash flows, but must not be lim-ited to circumstances which can be expressed in monetary terms.

Extra text in the printed annual report

Many major companies publish a printed annual report which, as well as the formal annual accounts, also contains a part with more general appeal, the so-called ‘front end’, and this too often contains an environmental section. This part of the annual report is only subject to a limited review by the auditor.

Statutory administration report

The annual accounts are introduced by a statutory administration report which must contain data important in assessing the company’s financial position and perform-ance, and expected future potential for financial development. This also embraces environmental issues, see section 6.4. For financial years beginning after 30 April 2005, there is an additional requirement for information on disclosures.

Starting from 2005, quoted companies must follow IFRS (International Finan-cial Reporting Standards) in their consolidated accounts. This is a set of interna-tional accounting regulations which must be followed by quoted and public com-panies; other companies may also choose to use them on a voluntary basis. The IFRS do not contain anything which corresponds to the Swedish statutory admini-stration report. The IFRS body of regulations discusses the fact that many compa-nies have a report, in addition to the purely financial report, which describes and explains the key elements of the company’s financial position and performance, and the more important uncertainties facing the company, and that many compa-nies, in addition to the financial reports, also publish environmental information which is not covered by the regulations within IAS/IFRS.

Ongoing inquiry

There is an inquiry (section 6.9) ongoing within the Ministry of Justice in 2005 with the purpose of submitting proposals as to the legal requirements which should be made of environmental information in annual reports, for which reason no con-crete proposals are made in the present report. Whether the person in charge of the inquiry chooses to propose an explicit legal text on environmental issues or chooses a more general wording of ‘material issues’, we wish to emphasise the importance of drawing up clear instructions as to what should be included in the information requirements, and that this should focus on the needs a reader of an annual report has for information relating to the company’s financial position and performance, and future opportunities for development. These recommendations should also include the requirements already laid down in law for important dis-closures. The information must not focus solely on the company’s impact on the environment, but also on how environmental issues impact on the company’s fi-nancial position and performance, and future development.

3 Bakgrund

3.1 Uppdraget

De frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar som finns är inte alltid anpassade till intressenterna och inte heller alltid lätt tillgängliga. Ernst & Young AB har därför av Naturvårdsverket fått uppdraget att:

• beskriva för vilka läsare företag publicerar frivilliga miljö- och hållbar-hetsredovisningar samt beskriva annan miljöinformation från näringslivet i årsredovisningar,

• undersöka hur och om finansanalytiker använder frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar,

• undersöka trender inom icke-finansiell rapportering,

• ge förslag på hur frivilliga miljö- och hållbarhetsinformation till utomstå-ende kan åtkommas på ett överskådligt och lättillgängligt sätt.

3.2 Målet med detta uppdrag

Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket att utveckla försörjningen av infor-mation om produkters (varors och tjänsters) miljöbelastning längs hela livscykeln inom ramen för arbetet med en miljöorienterad produktpolitik6. Här betonas att samtliga aktörer som är involverade i något led av en produkts livscykel ska ta del i arbetet med att minska miljöpåverkan från produkten. Detta förutsätter bl.a. att miljöinformation är tillgänglig och anpassad till olika aktörers behov.

En grupp som har pekats ut som mottagare av denna information är den finan-siella sektorn, dvs. banker, försäkringsbolag, revisorer, fastighetsmäklare, kredit-upplysningsföretag, finansanalytiker, investerare m.fl. Information om miljöpåver-kan miljöpåver-kan ge sektorn underlag för bedömning av miljörelaterade risker och möjlighe-ter vid beslut om bl.a. invesmöjlighe-teringar, fastighetsköp, kreditgivning och premiesätt-ning men även vid extern revision och konkurrentanalys. När den finansiella sek-torn tar hänsyn till miljöfrågor blir det ett tryck från marknaden som kan läggas till utöver den påverkan som andra styrmedel leder till. Miljö- och hållbarhetsredovis-ningar är ett sätt för företag att redovisa information om miljöpåverkan, bl.a. till finansiella sektorn7_.

3.3 Genomförande av utredningen

Denna utredning är baserad på egna erfarenheter och inläsning av olika rapporter samt intervjuer av olika befattningshavare bland finansanalytiker, riskkapitalbolag, ”vanliga” och ”etiska” investerare, fondförvaltare, personer inom bank och försäk-ring, revisorer, miljöchefer, konsulter inom miljö- och hållbarhetsredovisning, frivilligorganisationer, lärare och studerande, småföretagare och befattningshavare inom större företag8.

6

Se ”Information om produkters miljöbelastning”, Naturvårdsverkets rapport 5526.

7

Se vidare bilaga 3 för en beskrivning av den finansiella sektorn.

8

3.4 Beskrivning av problemet

Många företag och organisationer lägger ned mycket resurser på miljöfrågor men kunskap om detta arbete och dess effekter når inte alltid företagets intressenter. Ett hinder är osäkerhet om vad som ska kommuniceras och hur detta mottages. När företag väljer att rapportera sitt miljöarbete till externa intressenter tillkommer en del svårigheter som inte finns vid den finansiella rapporteringen. De vanligaste problemen är att kriterier för redovisning är osäkra men även att det kan saknas ett kvalitetssäkrat rapporteringssystem för mätning av olika miljöprestanda. Bristen på kriterier medför att intressenter ibland ifrågasätter objektivitet och kvalitet i rappor-terad information eller att informationsvärdet blir lågt då den inte är anpassad till mottagarens kunskapsnivå. Ett annat hinder är att den miljöinformation som före-tag väljer att redovisa inte alltid når sina tänkta motföre-tagare. Informationen är ibland svårtolkad då den inte anpassats till läsaren. Drivkrafter till att producera miljöin-formation är många liksom anledningen att ingen miljöinmiljöin-formation presenteras alls.

Miljödata produceras och registreras många gånger; visionen är att hitta ett sy-stem för att bara gör detta en gång och därefter använda uppgifterna i olika sam-manhang; allt från miljörapport till svar på miljöanalytikers frågeformulär.

Enligt årsredovisningslagen ska miljöfarlig verksamhet öppet redovisa sin mil-jöpåverkan i sin årsredovisning som information åt de tänkta intressenterna. Denna regel tillämpas inte alltid och det finns därför ett behov av att göra information om dessa verksamheters tillstånds- och anmälningsplikt, liksom information om före-komst av misstänkt eller konstaterade förorenade områden, mer lättillgänglig för både företagets revisorer och övriga i finanssektorn i samband med att den frivilli-ga redovisningen görs mer tillgänglig.

Det som i dagligt tal menas med en ”årsredovisning” är ofta något annat än den formella årsredovisningen. I en tryckt skrift med beteckningen årsredovisning ingår ofta flera delar. En del är den formella årsredovisningen, upprättad enligt årsredo-visningslagen, undertecknad av styrelsen, och som omfattas av revisorns gransk-ning och revisionsberättelse. Sedan finns en del, ofta kallad ”framvagnen” som innehåller allmän information om bolaget och koncernen, om produkter, personal och annat som bolaget vill redovisa för läsaren. I denna del kan det ingå en miljö- eller hållbarhetsredovisning, som ibland är verifierad och då har ett bifogat gransk-ningsintyg. För detta finns ingen lagreglering. Med årsredovisning menas i denna rapport den formella, lagreglerade årsredovisningen.

För de bolag som kommer att följa bolagsstyrningskoden ska internkontroll och kvalitetssäkring av redovisad information inkluderas i den s.k. bolagsstyrningsrap-porten, som ska finnas på bolagets hemsida. Även miljöfrågor bör ingå i den risk-bedömning styrelsen ska göra och i vissa fall troligen komma att inkluderas i bo-lagsstyrningsrapporten.

Det finns många olika typer av extern miljöinformation med olika målgrupper och olika krav på kvalitet och informationsnivå. Miljörapport är en tillförlitlig källa men troligen inte lättbegriplig för en läsare inom finansiella sektorn medan en års-redovisning har en begränsad miljöinformation. Frivilliga miljö- och hållbarhetsre-dovisningar saknar ibland fullständighet och kvalitetssäkring och ofta även jämför-barhet även om Global Reporting Initiative, GRI , alltmer används som referens.

Brister i grundläggande principer skapar förväntansgap, det brister ibland i rele-vans, tillförlitlighet och fullständighet, liksom i avgränsning och periodisering. Ett ökat marknadstryck (efterfrågan) på tillgänglig och vederhäftig miljöinformation skulle skapa möjligheter för att utvecklingen av dessa frivilliga redovisningar kan bli till nytta även för den finansiella sektorn.

4 Vilka miljöproblem?

Dagens miljöfrågor handlar till stor del om den miljöpåverkan företag har vid sin produktion, vid användning, återvinning och deponering av produkterna men även miljöpåverkan från transporter, energianvändning och råvaruutvinning.

4.1 Ökat tryck från intressenter

Alltfler intressenter vill veta allt mer om företagens miljöpåverkan. Interna intres-senter som anställda vill veta mer om sin arbetsmiljö. Externa, lokala intresintres-senter vill veta om risker för lokala föroreningar medan kunder vill veta mer om produk-terna och investerare vill veta hur miljön påverkar företagens framtida utveckling. Intresset varierar naturligtvis mellan olika företag och olika länder men alla har gemensamt att det tvingar företagen att söka efter nya, kreativa och kostnadseffek-tiva sätt att hantera, minimera och redovisa miljöpåverkan från sina verksamheter. Även internationellt växer frågan, exempel är:

• krav från stora företag att deras leverantörer följer en miljöledningsstan-dard, ofta ISO 14001,

• krav från intressenter att miljö- eller hållbarhetsredovisningar publiceras, • moderniseringsdirektivets krav på miljöinformation i årsredovisning, • EU:s krav på årlig rapport om ländernas miljöemissionsdata (emissioner

till luft och vatten, avfall och kemikalie- och materialflöden),

• EU:s RoHS-direktiv som begränsar användningen av vissa kemikalier.

4.2 Vad är egentligen problemet?

Ekosystemets tjänster eroderas 9

Ekosystem ger oss ekologiska varor och tjänster av många slag. Dessa är inte bara lyx (t.ex. ett vackert landskap) utan en ekonomisk nödvändighet. En global ned-gång i biologisk mångfald och ekosystemtjänster (två relaterade fenomen) beror på den vitt spridda missuppfattningen att förluster av fungerande ekosystem är någon annans problem. Viktiga ekosystemtjänster är:

• genetiskt bibliotek • bevarar markens jordskikt • binder kväve och kol • cirkulerar näringsämnen • kontrollerar vattnets flöden • filtrerar föroreningar • assimilerar avfall • pollinerar grödor

• sköter den hydrologiska cykeln

• bibehåller sammansättningen av gaser i atmosfären.

9

Detta avsnitt bygger på en föreläsning i oktober 2005 på Handelshögskolan av professor Partha Dasgupta, Cambridge.

Ekosystem kan vara globala, regionala och lokala (t.ex. en damm). Vissa ekosy-stemtjänster har ökat (t.ex. jordbruk, grödor, boskap och trä), vilket lett till ökat välstånd men till priset av att andra ekosystemtjänster minskat, t.ex. luftrening, dricksvatten och nedbrytning av avfall. Ekosystemens tillstånd har urholkats så att dess förmåga till återhämtning (resiliens) har skadats varför kapaciteten att långsik-tigt leverera ekosystemtjänster har reducerats. De värsta hoten är bl.a. klimatför-ändringar, övergödning och utrotning av arter. Försämring av ekosystem kan liknas vid avskrivningar på vägar, broar och byggnader, men med två stora skillnader: ett ekosystem kan kollapsa abrupt och skadan är ofta irreversibel.

Den biologiska mångfalden är egentligen vår framtida livförsäkring men den produktiva basen kan eroderas vid kraftig tillväxt. En ökad BNP kan bero på erode-rad produktiv bas, likaså kan en ökning av BNP bero på undanträngd lokal ekono-mi som ej inräknas i BNP. Ett problem är att BNP inte innehåller avskrivningar på utnyttjade naturtillgångar och att vissa naturtillgångar saknar ägare, t.ex. fiskbe-stånd och atmosfär och därför är många delar av naturen inte är prissatta eller har för lågt pris. Detta möjliggör resursintensiv produktion och produkter. Därför dis-kuteras att företag bör tvingas ”internalisera externaliteter”, dvs. inkludera de sam-hällskostnader som deras verksamhet orsakar.

Exempel på aktuella problem:

• växthusgaser o klimatförändring10_{. (Stormar och regn och kyla; torka och} värme.)

• freon, ozonskikt och UV-strålning.(Hudcancer ökar.) • marknära Ozon. (Förstörd gröda.)

• förorening av tätortsluft. (Astma och buller.) • försurning. (Skogsdöd.)

• övergödning av mark o vatten. (Östersjön dör.) • tungmetaller. (Förgiftning.)

• organiska miljögifter. (Sjukdomar, utvecklingsstörning hos barn, nedsatt immunförsvar eller fertilitet.)

• oljeutsläpp. (Fågel och fisk utplånas.) Diskontering med hög ränta 11

För att jämföra framtida kostnader med nutida kostnader för att fatta investerings-beslut används diskontering till nuvärde. De kostnader som miljöproblem förväntas orsaka i framtiden diskonteras till ett nuvärde och jämförs med dagens kostnad att åtgärda dessa redan nu. Med en hög positiv diskonteringsränta får man ett lågt nuvärde (1 krona om 100 år har ett nuvärde med 6 % ränta om 0,3 öre). Detta leder till att man får ett beslutsunderlag som ger en bild av att det kan vara lönsamt att vänta med åtgärder för att dagens kostnad för att åtgärda ett problem vida översti-ger det nuvärde som beräknas för den kostnad som uppstår om man inte åtgärdar problemet. I dagens forskardebatt diskuteras att räntan bör vara låg, kanske under

10

På 14 år har Sveriges temperatur ökat 1 C och regnet ökat med 10 %, uppgift i Rapport oktober 2005.

11

Detta avsnitt bygger på en föreläsning i oktober 2005 på Handelshögskolan av professor Partha Dasgupta, Cambridge.

1 %. Då förutsättning för en positiv diskonteringsränta är tillväxt/inflation diskute-ras även om framtida problem kan leda till nedgång/deflation och därmed ett behov av en negativ diskonteringsränta som ger ett nuvärde som är högre än den framtida kostnaden.

Företagens roll 12

De flesta företag köper energi, vatten och material för att stödja sina olika aktivite-ter. Inom tillverkningsindustrin omvandlas en del av inköpt material till slutprodukt till kunder. Samtidigt produceras avfall beroende på design av produkten, ineffek-tivitet i produktionen, kvalitetsfrågor mm. I tillverkningen används energi, vatten och material som inte ingår i slutprodukten utan som behövs för att kunna produce-ra denna och som till stor del förvandlas till avfall som måste hanteproduce-ras. Även inom icke-tillverkande företags verksamheter omvandlas material till avfall.

Det mest uppenbara exemplet på materialrelaterad miljöpåverkan är produktion av avfall och utsläpp som kan påverka både människor och naturliga ekosystem med växter och djur. Vatten, luft och mark kan förorenas.

Den tillverkade produkten, med sina biprodukter och sina förpackningar, kan i sin tur ha en negativ miljöpåverkan. Detta kan ske när den hamnar på en soptipp men även innan dess t.ex. genom att den har en onödigt stor energi- eller vattenför-brukning vid sin användning.

Dessa problem kan minskas genom en bra utformning (design) av produkten både för dess tillverkning, lagring, användning, återanvändning och sluthantering. Exempel på detta kan vara reduktion av förpackningsmaterial, effektivare design i produktionen med mindre spill, design av energisnålare produkt, val av andra in-satsvaror samt bättre transportplanering av leveranser till marknaden.

Minskad förbrukning av insatsvaror leder till mindre förbrukning av råmaterial. Utvinning av råvaror har ofta en stor miljöpåverkan, som vid skogsbruk och utvin-ning av guld och andra mineraler och metaller. Minskad förbrukutvin-ning av energi vid produktion, transporter och vid användning av produkten ger också minskad miljö-påverkan. Förutom påverkan på klimat och luft vid utsläpp vid förbränning så leder utvinning av uran, olja, gas och kol till stor miljöpåverkan lokalt. Miljöskadorna består inte bara i föroreningar och avfall vid utvinning utan även av erosion eller borttagande av jord och vegetation, sedimentering av vattendrag och störningar av djurens förmåga till reproduktion, födotillgång och vandringsmönster. Dessutom påverkas den lokala befolkningen som är beroende av de påverkade ekosystemens möjlighet att producera mat och vatten.

Produkters användningsfas innebär ofta stor men ibland förbisedd miljöbelast-ning. Miljöpåverkan från använda kemikalier förekommer längs en produkts hela livscykel13_{, inte bara vid dess produktion.}

För att rätt kunna hantera dessa miljöfrågor måste företaget ha information om den potentiella miljöpåverkan dess produkter kan ha, information om avfall och

12

Beskrivning bygger på iIFAC:s exposure drapt International gudelines on EMA, Environmental ma-nagement Accounting.

13

En produkts livscykel omfattar råvaruutvinning, tillverkning, användning, slutligt omhändertagande samt transporter i anslutning till dessa i olika led.

utsläpp, energiförbrukning och vattenåtgång, materialflöden, kemikaliefrågor och transporter. Det är väsentligt att veta hur mycket som förbrukas, produceras och som släpps ut eller blir till avfall. Kunskap om en produkts livscykel är avgörande för en korrekt total bedömning av företagets hela miljöpåverkan.

4.3 Har företagen tillräcklig information?

För ett korrekt beslutsfattande behövs tillförlitlig information om materialflöden och om kostnader. Informationen ska vara fullständig, riktig och kunna tas fram till en rimlig kostnad.

Ökade krav från samhälle, myndigheter och intressenter har lett till ökande mil-jökostnader. Kostnader för att följa lagar, förordningar och tillstånd har ökat liksom för teknisk hantering av frågorna, men även för skatter, avgifter, pappershantering och rapportering. Krav från kunder, långivare och investerare har orsakat ytterliga-re kostnader för frivilliga initiativ för att kommunicera med olika intytterliga-ressegrupper. Många kostnadsredovisningar av miljöpåverkan bygger på schabloner som inte speglar verkligheten. Därtill kommer att många miljörelaterade kostnader är ”göm-da” i andra kostnader eller intäktsreduktioner och därför inte lätta att identifiera. Visserligen har miljö- och teknisk personal ofta god kännedom om flödet av ener-gi, vatten och varor inom företaget men nästan aldrig vet de hur dessa speglas i företagets finansiella redovisning och rapporter. Ekonomerna har ofta liten kunskap i företagets materialflöden eller kännedom om företagets miljöpåverkan varför de inte alltid levererar den information som miljö- och teknikpersonal skulle behöva mest. Därtill är det ibland oklart vem som har ansvaret för miljörelaterade kostna-der. Ansvarar designavdelningen för de material de väljer ut? Ansvarar miljösam-ordnaren för avfallet som han ska se till blir hanterat? Ansvarar ekonomichefen för de miljökostnader som ryms inom overheadkostnader?

Att klassificera miljökostnader bland allmän overhead leder till problem. Ex-empelvis är kostnader som kan vara svåra att direkt relatera/fördela på olika pro-dukter/processer ofta allokerade som overhead. Därför fångas inte alla miljökost-nader upp vid analyser, vanligt är att kostmiljökost-nader för tillstånd, utbildning och advo-katkostnader placeras bland enhetens allmänna kostnader. Kostnader som redan från början aggregerats på hög nivå kan senare vara svåra att bryta ned i sina olika delar för analys.

Dessutom fångar traditionella system inte upp framtida kostnader orsakade av miljöproblem, t.ex. tappade miljömedvetna kunder, sämre lånevillkor, tappade marknader med miljöbegränsande lagar. Även dessa framtida händelser bör med i en analys, kanske i form av riskpremieberäkningar.

Problemen förvärras av att de olika avdelningarna för ekonomi, teknik och mil-jö talar olika språk och ofta har helt olika system för att hantera information som inte alltid är konsistent. Detta måste hanteras genom bättre system för kostnadskal-kyler och kontoplaner.

Miljöproblem orsakar stora samhällskostnader som ofta inte är ”internalisera-de”, dvs. de ingår inte bland företagens kostnader utan bärs helt av samhället.

Först när det finns en allmänt accepterad metod att redovisa miljöinformation i form av flöden och kostnader som fångar upp alla relevanta poster på ett sätt så de

kan redovisas och analyseras kan en fullödig miljöinformation användas för design, uppföljning samt intern och extern redovisning.

Finansmarknaden har ett stort behov av fullödig och relevant information från analyserade företag om vilka kostnader, skulder och risker som kan finnas eller uppstå för olika miljöproblem. Denna information bör fångas upp i företagets in-terna system och analyser så att analysen kan genomföras på kvalitetssäkrade upp-gifter så långt möjligt.

Exempel på vilken typ av information som efterfrågas är: • Analyser av miljöns inverkan på företagen

o Klimatförändringarnas påverkan på fastigheter, byggnader och produktion orsakat av regn, fukt, markskador, översvämningar, stormar m.m.

o Förändrad tillgång till och kostnad för rent vatten i produktions-process.

o Tillgång till råvaror med begränsade volymer eller med allvarlig miljöpåverkan vid utvinning.

o Påverkan på personalens hälsa orsakad av externa problem i miljön o Infrastrukturproblem pga. klimatpåverkan på vägar, järnvägar,

hamnar och flygplatser.

o Transportproblem pga. brister i tillgång till drivmedel eller ökande kostnader pga. ökande råvarupriser eller skattepåslag.

o Ökande kunskaper om ekologiska risker med olika kemikalier som ingår i en produkt.

• Marknadstryck som kan komma att innebära att en produkt inte kan eller får säljas

o Opinionen kan svänga snabbt och påverka företagets möjlighet till fortsatt verksamhet.

• Befintliga föroreningar och deras bedömda kostnad och existens

o Här finns problem med att ansvarsfrågan kan vara oklar liksom sa-neringsbehov och de framtida utgifter som kommer att behövas för återställande av skada.

o Likaså kan det vara problem med att civilrättsliga avtal kan inne-bära en risk för framtida ansvar som inte klart redovisats. • Kostnader för att hantera förelägganden och tillståndsfrågor

o Dessa kostnader ryms ofta i en allmän overhead och framtida be-räknade kostnader är inte alltid reserverade i form av en skuld. • Framåtblickande analyser för kommande tillståndsfrågor

o Ökande krav på sanering av förorenad mark. o Kommande kemikalielagstiftningar.

• Framåtblickande analyser kommande lagändringar som kan komma att kräva investeringar

o Ökande reningskrav på utsläpp till luft och vatten. o Ökande krav på koldioxidutsläpp.

o Ökande krav på kemikaliehantering. • Handel med utsläppsrätter

o Strategi för att hantera koldioxidutsläpp.

o Behov av att köpa utsläppsrätter och därmed förenade kostnader och redovisningsproblem.

5 Miljökommunikation och

trovärdighet

Miljökommunikation för en organisation sker idag via många kanaler med miljöin-formation till olika målgrupper och med olika trovärdighet och kvalité. De lagstad-gade miljörapporterna till tillsynsmyndigheten är en förhållandevis tillförlitlig källa men informationen är inte begriplig eller relevant för en finansanalytiker medan informationen i en frivillig miljöredovisning kan vara begriplig men inte alltid fullständig eller jämförbar. Därför bör olika redovisningshandlingar vara anpassade till sin tänkta målgrupp.

Följande källor till miljöinformation är de vanligaste: • ofrivilliga, t.ex. via media, se avsnitt 5.1.

• tvingande, t.ex. lagkrav på miljörapport och årsredovisning, se avsnitt 5.2.

• frivilliga, t.ex. miljö- och hållbarhetsredovisning, se avsnitt 5.3. Avsnittet beskriver även verifiering av frivillig redovisning.

• utöver dessa finns idag också miljökommunikation för en produkt, t.ex. genom miljömärkning, egna miljöuttalanden och miljövarudeklarationer, se avsnitt 5.4.

I avsnitt 5.5 redogörs för problem kring avgränsning och väsentlighet.

5.1 Ofrivillig redovisning

Bland ofrivillig miljöinformation ingår t.ex. uppgifter i olika media och från olika NGO:s14 till allmänheten samt miljödomstolens domar.

5.2 Tvingande redovisning

Lagkrav på externt redovisad miljöinformation finns i miljöbalken för miljörappor-ter och i årsredovisningslagen för årsredovisning.

Miljörapport

Företag som har verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken 9 kap. är skyldiga att (minst) varje år, senast 31 mars, ge in en miljö-rapport avseende föregående kalenderår till tillsynsmyndigheten (länsstyrelse eller kommun). Av miljörapporten ska framgå enligt vilka punkter i förordningen om miljöfarlig verksamhet m.m. som verksamheten är tillståndspliktig samt vilka vill-kor som gäller för tillståndet. I rapporten ska vidare samtliga åtgärder som har vidtagits för att uppfylla villkoren anges samt resultatet av dessa åtgärder.

I miljörapporten finner man således konkreta uppgifter om utsläpp av förore-nande ämnen från verksamheten samt vilka åtgärder och kontroller som genomförts under året. Uppgifter om tillåten driftsomfattning och eventuella överskridanden av

14

tillståndsvillkor redovisas också. Miljörapporterna har en relativt standardiserad och teknisk utformning.

Miljörapporterna är inte en källa för information om de tillverkade produkter-nas miljöbelastning eller information om produkterprodukter-nas miljöpåverkan ur ett livscy-kelperspektiv. Miljörapporten hanterar endast tillverkningsfasen, förutom för ett antal ämnen som också rapporteras om de ingår i den tillverkade produkten. Svensk Miljörapporteringsportal (SMP)

Svenska miljöemissionsdata (emissioner till luft och vatten, avfall och kemikalie- och materialflöden) ska årligen rapporteras enligt olika EU-direktiv och andra reg-ler. Informationen kommer även att användas för uppföljning av nationella mål. Naturvårdsverket har tagit fram förslag15 _{till en miljörapporteringscentral, SMP, för} central inrapportering och lagring av miljörapporterna från företagen i en databas ägd av Naturvårdsverket, varifrån informationen går vidare för handläggning och arkivering hos berörd tillsynsmyndighet.

Miljörapporten är offentlig handling men tillsynsmyndigheten måste göra en sekretessprövning innan de lämnar ut den. Miljörapporten kommer att kunna läm-nas elektroniskt, men kommer inte att bli tillgänglig för allmänheten på webben. Delar av miljörapporten kommer dock att finnas tillgänglig för allmänheten via det s.k. kemikalieutsläppsregistret (KUR) som finns på Naturvårdsverkets webbplats. Om mer information lagrades elektroniskt och var allmänt tillgänglig skulle detta vara liknande det system USA använder16 _{för att allmänheten ska kunna ta del av} informationen på ett lättillgängligt sätt.

I ett tidigare regeringsuppdrag (1998) fick Naturvårdsverket uppdraget att ge förslag till hur miljöinformation från myndigheter kan ställas till finansmarknadens förfogande vilket ledde till ett förslag om en central databas med information på företagsnivå. Detta har inte blivit verklighet, men arbetet med SMP, Svensk Miljö-rapporteringsportal, pågår.

Årsredovisning

En årsredovisning ska innehålla den miljöinformation som följer av lag och god sed. Lagkrav är bl.a. att företag med tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet ska redogöra för sin miljöpåverkan i årsredovisningens förvaltningsberättelse, vil-ket omfattas av den sedvanliga revisionen. Se vidare kapitel 6.

5.3 Frivillig redovisning

Frivillig redovisning är i dag i stor utsträckning offentligt tillgänglig. Den öppna informationen kan finnas i publicerade redovisningar i pappersform eller på företa-gens hemsidor, vid presskontakter, i personaltidningar, lämnas vid företagsbesök m.m. men även via en aktiv intressentdialog. I samband med olika affärsrelationer med utomstående kan miljöinformation efterfrågas som enbart redovisas konfiden-tiellt; t.ex. för banker, försäkringsbolag, kunder och olika samarbetsprojekt.

15

www.naturvardsverket.se/smp

16