Vad innehåller en årsredovisning?

En årsredovisning består av flera delar. Förvaltningsberättelse

Årsredovisningen inleds med en förvaltningsberättelse som ska innehålla ”en rätt- visande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resul- tat”. Därtill ska upplysningar lämnas om sådana förhållanden som inte redovisas på annan plats men som är viktiga för bedömning av företagets ställning och resultat m. fl. uppgifter. Av särskilt intresse här är att lagen anger att företag som är till- stånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska redogöra för sin påverkan på den yttre miljön. Bokföringsnämnden har lämnat anvisning kring detta och lagstif- taren utreder under 2005 eventuell utökning av lagkraven. Därtill ska här redogöras för disposition av bolagets resultat och andra uppgifter.

Med början 2005 ska börsnoterade bolag följa IFRS (International Financial Reporting Standards) för sin koncernredovisning. Detta är internationella redovis- ningsregler och noterade bolag och statliga bolag ska följa dem och andra kan välja att frivilligt följa dem. I IFRS regleras inte något som motsvarar den svenska för- valtningsberättelsen, (som dock ska upprättas enligt årsredovisningslagen, ÅRL 7 kap 32 §). I IFRS regelverk (IAS 1) diskuteras att många företag har en redogörel- se, utanför den finansiella redovisningen, som beskriver och förklarar huvuddragen i ställning och resultat och de viktigare osäkerheter som företaget står inför. Där redogörs även för att många företag publicerar miljöredovisningar och att då dessa publiceras utanför de finansiella redovisningarna så omfattas de inte heller av re- gelverket inom IAS/IFRS.

Resultaträkning

Resultaträkningen visar bolagets resultat för året uppdelat på intäkter och kostnader samt årets resultat.

Intäkter

Uppgifter om intäkter visar vad bolaget tjänat under året både från sin verksamhet (omsättning), i räntor och utdelningar från olika finansiella placeringar och andra inkomster.

Kostnader

Visar bolagets olika kostnader för sin verksamhet, som kostnader för sålda varor, för personal och för lokaler. Här ingår även kostnader för energi, transporter, mil- jöarbete, viss produktutveckling, producentansvar, avfallshantering och saneringar.

Kostnader för finansiering av verksamheten i form av räntor ingår här liksom kostnader för avskrivning (värdeminskning) hos gjorda investeringar, t.ex. pro- duktutveckling och miljöförbättrande åtgärder och nedskrivning (värdeminskning) t.ex. av utsläppsrätter eller av ett lager som kan vara svårsålt beroende på ingående kemikalier.

Skattekostnader för företagets vinster och fastigheter, personal och energiför- brukning redovisas också.

Balansräkning

En balansräkning består av tre delar som visar vad bolaget äger i tillgångar och hur dessa finansierats genom skulder och eget kapital.

Tillgångar

Omsättningstillgångar är avsedda att omsättas under året. Här inräknas likvida medel, kortfristiga placeringar och varulager samt kundfordringar. Andra exempel är utsläppsrätter.

Anläggningstillgångar är avsedda att behållas och användas för verksamheten, som industrifastigheter, värden i forskning och utveckling.

Skulder

Skulder är en del av finansiering av bolagets verksamhet, som leverantörsskulder (att ha handlat på kredit), skulder till staten i form av moms, sociala avgifter och andra skatter, gjorda koldioxidutsläpp eller statliga stöd t.ex. KLIMP.

En form av skuld är avsättningar där skuldens exakta belopp är okänd varför skul- dens storlek bygger på en uppskattning, t.ex. för producentansvar eller kommande saneringar.

En miljöskuld som är svårhanterad är den reserv som kan behövas vid ansvar för sanering av förorenade områden. Reglerna för hur den ska hanteras redovisas i bilaga 1.

Eget kapital

Eget kapital består av aktiekapital samt ackumulerade vinster som inte delats ut till ägarna. Bolaget har således finansierats av aktieägarna genom insatt aktiekapital och genom att de låtit vinster vara kvar i bolaget,

Inom linjen

Det finns vissa åtagande som inte redovisas som skuld då det är osäkert om de kommer att behöva infrias men som ändå måste redovisas. Dessa redovisas ”inom linjen”, dvs. som egna rader i årsredovisningen, oftast placerade efter balansräk- ningen. De består av ansvarsförbindelser och ställda panter och visar den risk bola- get kan ha utöver de skulder som finns i balansräkningen. Exempel på en ställd pant är om bolaget ställer en fastighetsinteckning som säkerhet för ett banklån medan ansvarsförbindelse kan vara att bolaget gjort ett åtagande för en såld fastig- het att ansvara för eventuella miljöskador som kan komma att upptäckas först senare.

Noter

Uppgifterna i balans- och resultaträkning är inte detaljerade varför det efter dessa finns ett avsnitt med noter som mer detaljerat beskriver vad som ingår i olika pos- ter, där god redovisningssed anger miniminivån.

Kassaflödesanalys

För större bolag upprättas en kassaflödesanalys som kompletterar redovisningen genom att visa likvidflödet i bolaget under året.

Vad innehåller en koncernredovisning?

Koncernredovisning upprättas av moderföretag i koncern, såvida inte bolaget ingår i en europeisk koncern där dess moderbolag lyder under lag inom EES eller kon- cernen har högst tio anställda eller tillgångar bokförda till högst 24 miljoner kro- nor. I annat fall upprättas en koncernredovisning som visar den samlade koncer- nens ställning och resultat samt en förvaltningsberättelse som även den ska ha viss miljöinformation om koncernbolagens miljöpåverkan, se mer nedan.

6.4 Årsredovisningslagens upplysningskrav

på hållbarhetsinformation

Årsredovisningslagen (ÅRL) har i 6 kap 1§ regler om vilka hållbarhetsfrågor som ska redovisas i årsredovisningens förvaltningsberättelse.

Med anledning av nya EU-regler41 _{i moderniseringsdirektivet har ändringar}42 genomförts i årsredovisningslagen i maj 2005, vilket innebär utökade upplysnings- krav på hållbarhetsinformation.

Eftersom informationen ingår i årsredovisning så omfattas de av reglerna i bo- lagsstyrningskoden om styrelsens rapportering om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.

Informationen omfattas av den lagstadgade revisionen och det gäller samma regler på fullständighet, riktighet och verifierbarhet som övrig information. De lagstadgade upplysningsskyldigheterna har tre olika perspektiv:

• Det allmänna perspektivet (ÅRL 6 kap 1§ 2 st) fokuserar på hur olika för- hållanden påverkar företaget. Bland dessa ingår även väsentliga miljö- och andra hållbarhetsfrågor (6.5 – 6.6).

o Frågor viktiga för bedömning av utveckling av företagets verk- samhet, ställning och resultat (6.5).

o Företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer (6.6).

• Det specifika perspektivet (ÅRL 6 kap 1§ 4 st första meningen) som foku- serar på icke-finansiella förhållanden (6.7).

• Det specifika miljöperspektivet (ÅRL 6 kap 1§ 4 st andra meningen) foku- serar på hur vissa företags miljöfarliga verksamhet påverkar miljön (6.8).

41

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/51/EG; kallad Moderniseringsdirektivet europa.eu.int/eur-lex/pri/sv/oj/dat/2003/l_178/l_17820030717sv00160022.pdf

42