Utbildning i hållbarhet är en av de absolut viktigaste faktorerna för att vi ska få en hållbar framtid.
I rapporten är ett genomgående tema att bristen på kunskap om miljöfrågorna är en orsak till att miljöarbetet haltar. Därtill är kunskapen om sambanden ekologi – samhällsekonomi, ekologi – företagsekonomi och ekologi – privat ekonomi allt- för bristfälliga. Utbildningsfrågorna berör både skolelever, studerande på universi- tet och högskolor, lärarutbildningen och utbildning av anställda inom olika företag, allt från expediter med direkt kundkontakt till inköpare och beslutsfattare.
I en aktuell undersökning56 från Demoskop57 visas en allmän okunnighet i Sve- rige om miljöfrågornas status. Av särskilt intresse är att de högst utbildade visade sig mest okunniga i de frågor som undersökningen avhandlade. En slutsats var att de som var yngre än 25 år var mest pessimistiska när det gäller miljöfrågorna. Det är därför av särskilt intresse att utbildning i miljöfrågor inte bör vara ”negativ” utan stimulera till delaktighet och ansvar inom miljöområdet samt sprida kunskap och förmedla framtidstro om miljöfrågor och hållbar utveckling till barn och ungdomar. Vikten av bättre teknik och produkter kan inte nog framhållas men även vikten av att göra medvetna prioriteringar baserade på kunskap. Här har även media en viktig funktion som kunskapsförmedlare att fylla! Även positiva nyheter sporrar till in- tresse och medverkan i arbetet för en hållbar framtid.
Grunden för ett samhälles möjlighet att lyckas med sina miljöambitioner beror till stor del på om alla berörda begriper vad det handlar om och om man har till- räcklig kompetens för att kunna dra egna slutsatser. All utbildning bör inkludera miljöfrågorna, detta är ett universitets och en skolas absolut viktigaste miljöaspekt.
Miljö måste integreras på ett naturligt sätt i all utbildning, från förskolor, grundskolor, gymnasier, vuxenutbildning till högre utbildning vid universitet och högskolor. Miljöfrågorna måste integreras i alla utbildningslinjer, inte bara för ekonomer, tekniker och industridesigner och inte bara i de speciella miljöutbild- ningarna. Alla utbildningar inom alla ämnen bör ge grunderna inom miljö och hållbar utveckling för alla blivande yrkesgrupper.
Även den som redan är ute i arbetsliver bör får kunskap, utbildning och infor- mation t.ex. via veckovisa informationsavsnitt som kan benämnas A-ekologi inom Aktuellts sändningar. Den statligt finansierade SVT borde få ett krav att förmedla information och kunskap i hållbar utveckling via TV.
De utbildningsverksamheter som arbetar med miljöledning måste uppmärk- samma miljö i utbildning som den viktigaste miljöaspekten.
De statliga utbildningsverksamheterna har ett åtaganden att arbeta med detta men det måste följas upp från utbildningsdepartementet för att arbetet ska få den tyngd som det måste ha.
56 Beskriven i DN 6 oktober 2005 57
FN har beslutat att 2005 – 2014 ska vara ett decennium för lärande om hållbar utveckling för att kunna möta mänsklighetens stora utmaningar som t.ex. ohållbara konsumtions- och produktionsmönster58. FN har tagit beslut 59om vikten av att integrera hållbar utveckling i samtliga utbildningar60.
8.1 Universitet
Sveriges regering har formulerat nationella miljökvalitetsmål som tillsammans ger en helhet som är nödvändig för ett lyckosamt svenskt miljöarbete. Regeringen har givit myndigheter i uppdrag att införa miljöledningssystem med syfte att styra upp och påskynda dessas miljöarbete.
Universitet är en stor arbetsplats som ”producerar studenter” vilka senare ute i arbetslivet kommer att påverka samhällsutvecklingen och miljöarbetet. Studenter- nas attityd och inställning till, samt kunskap om miljö och hållbar utveckling är av yttersta vikt för Sveriges fortsatta miljöarbete, varför innehållet i utbildning och forskning är avgörande för ett lyckat miljöarbete i framtiden.
I Sverige har utbildningsdepartementet uttalat att Haga Baltic 2161 skall inte- greras i utbildningarna och genomsyra alla nivåer. Utbildningsministrarna i länder- na runt Östersjön antog 2002 en agenda för utbildning för hållbar utveckling. ”Alla individer skall ha kompetens som bidrar till en utveckling som möter behovet hos den nuvarande generationen utan att äventyra för kommande generationer att till- godoses sina. Utbildning för hållbar utveckling skall vara baserad på en integrering av ekonomisk, social och miljömässig utbildning. Mål för den högre utbildningen är att den studerande skall ha sådana färdigheter och kompetens som är relevanta för framtida arbetsliv och framtida roll som beslutsfattare. Högre utbildning skall också spela en aktiv roll lokalt, nationellt och internationellt i att öka kunskap och handlingsförmåga med tanke på hållbar utveckling genom forskning och utbildning i samarbete med omgivande samhälle."
8.2 Miljö och utbildning, ett exempel
Sedan 1998 har Lunds universitet en Policy för integrering av miljöfrågor i all utbildning och forskning. Enligt policyn skall samtliga studenter få en utbildning som ger dem kunskap om vilken miljöpåverkan de kommer att ha i sitt framtida yrkesliv (även indirekt) samt hur de kan bidra till en hållbar utveckling. Detta inne- bär att undervisningen ska rymma miljöinslag i alla relevanta kurser samt att
58
Läs mer i Naturvårdsverkets rapport ”Hållbar konsumtion och produktion i Sverige”; Naturvårdsverket 5432
59
Internationella satsningar: Copernicus-charter “The Cooperation Programme in Europe for Research on Nature and Industry throughout co-ordinated University Studies” (ett samarbetsprogram för universitet som presenterades 1993. Idag har 306 universitet från 37 länder anslutit sig)., GHESP – Global Higher Education for Sustainability Partnership, Haga deklarationen , Johannesburg Plan of Implementation (kapitel 9 § 114), Ubuntu deklarationen.
60
DESD – Unescos och FN:s ”Decade of Education for Sustainable Development – 2005-2015” I DESD dokumenten slås fast att “education is the primary agent of transformation towards sustainable development, increasing people’s capacities to transform their visions for society into reality, Education not only provides scientific and technical skills, it also provides the motivation, justification and social support for pursuing and applying them” (UNESCO 2003a).
61
speciella miljöinriktade utbildningar ska erbjudas. Introduktion ska ske av miljöan- knutna frågeställningar i all undervisning, där det är relevant, och för att det skall kunna ske i någon större utsträckning krävs utbildning av universitetslärare. I ut- bildningen skall ambitionen vara att ge de studerande en helhetssyn på miljöfrågor och hushållning med naturresurser, liksom på de samhällsmässiga förutsättningarna för en varaktigt hållbar framtid.
Vid en analys62 (genomförd vid årsskiftet 2003/2004 ) av Lunds Universitets tillämpning av denna policy63 framkom en reflexion från flera som blev intervjua- de:
”många studenter är miljömedvetna när de börjar studera vid universitetet (kanske 40%), men att det är långt färre som är miljömedvetna när de slutar sin utbildning.” I revisionen framkom att denna policy inte följdes och att det nästan inte förekom någon miljöutbildning i grundutbildningen, förutom för speciella och separata mil- jökurser och några få miljöinslag i vissa utbildningar och enstaka kurser. Miljöut- bildning för ”alla studenter” saknades. En orsak som angavs var svårighet att integ- rera miljö och hållbar utveckling i utbildningarna. En kommentar var att det är ”svårt att förstå” att alla yrken har en miljöpåverkan, ”hur ser miljöpåverkan ut för t.ex. en läkare?”64
En viktig förutsättning för att lyckas är att den tillsyn som utbildnings- och mil- jödepartementen utövar måste vara tydlig, återkopplande och stödjande. För att uppfylla de nationella målen bör utbildning av studenter innehålla miljö, hållbar utveckling, kretsloppsstänkande, etik m.m. Det gäller att väva in den ”gyllene trå- den” och att få in ekologiskt tänkande och hållbar utveckling i grundutbildning. För att lyckas krävs att universiteten även utbildar lärarna.
Sambandet ekologi – ekonomi måste bli tydligare i alla utbildning. Integrering av miljö- och hållbarhetsfrågor i all universitetsutbildning och då inte bara ”nega- tiv” information utan utbildning som stimulerar till delaktighet och ansvar samt sprider kunskap och förmedlar framtidstro.
En grundläggande, allmän förståelse för sambandet mellan ekonomi, ekologi och samhälle är avgörande för om vi ska kunna nå de satta miljömålen.
8.3 Hållbar utveckling i Högskolelagen 2006
Höstens budgetproposition slår fast att universitet och högskolor har ett uttalat ansvar för hållbar utveckling i samhället. Hållbar utveckling skrivs nu in i högsko- lelagen. Men för att detta ska få genomslagskraft måste det tydliggöras vad som omfattas såväl utbildningen innehåll i samtliga utbildningar som högskolornas egen ”direkta” påverkan på hållbar utveckling. För att lagen ska tillämpas krävs inte bara att lagstiftaren klart kommunicerar vad detta innebär i praktiken utan även att en reell kontroll (uppföljning) sker av högskolornas arbete med detta.
62
Rapport ”Miljöledningsarbetet vid Lunds Universitet”, Birgit Flening, Ernst & Young AB, 2004-02-29
63
Idag pågår ett aktivt och energiskt arbete med en ny policy och ny relevanta mål för Lunds Universitet
64
Stockholms Läns Landsting har som ett av sina sex övergripande miljömål att minska läkemedelsrester i naturen, www.sll.se
Budgetproposition 2006
I budgetproposition 2006 finns följande förslag till tillägg 2006 i 1 kap. 5 § hög- skolelagen (1992:1434): ”Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.”
Hållbar utveckling
Följande text är motivering för föreslagen lagändring: i propositionen under ut- giftsområde 16 ”Utbildning och Universitetsforskning”
Vi står i dag inför stora utmaningar som angår alla människor och alla länder. Lösningar förutsätter en helhetssyn där vi alla tar ett ansvar. Omställningen till hållbar utveckling är en av vår tids stora utmaningar och är sedan tidigare ett övergripande mål för regeringens poli- tik. Detta förutsätter att alla politiska beslut beaktar ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser i ett längre tidsperspektiv. Hållbar utveckling handlar om att stimulera och skapa förutsättningar för en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
Utbildning och forskning är fundamentala verktyg för att skapa förutsättningar för att vår värld skall kunna uppnå en hållbar utveckling.
Tillgången på kostnadsfri utbildning och fri forskning är grundläggande element för att till- försäkras en god miljö och hälsa, jämställdhet ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Vid landets lärosäten finns i dag en omfattande verksamhet som på olika sätt utgör en god och naturlig grund för att vidare utveckla arbetet med den hållbara utvecklingens olika di- mensioner.
Regeringen vill ytterligare stimulera denna utveckling och framhålla universitetens och högskolornas roll i vår strävan efter att uppnå hållbar utveckling. Regeringen föreslår därför att det i högskolelagen (1992:1434) införs en ändring så att det tydligt framgår att högsko- lorna i sin verksamhet skall främja hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kom- mande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.