Frivillig redovisning

Frivillig redovisning är i dag i stor utsträckning offentligt tillgänglig. Den öppna informationen kan finnas i publicerade redovisningar i pappersform eller på företa- gens hemsidor, vid presskontakter, i personaltidningar, lämnas vid företagsbesök m.m. men även via en aktiv intressentdialog. I samband med olika affärsrelationer med utomstående kan miljöinformation efterfrågas som enbart redovisas konfiden- tiellt; t.ex. för banker, försäkringsbolag, kunder och olika samarbetsprojekt.

15

www.naturvardsverket.se/smp

16

Hållbarhetsredovisning

Utvecklingen inom redovisningsområdet har lett till att allt fler verksamheter kom- pletterar sin finansiella redovisning med en redogörelse för hur de ser på företagets roll i samhället. Utgångspunkten är att en ekonomisk utveckling måste kopplas till miljöhänsyn och socialt ansvar, dvs. till hållbar utveckling.

Hållbarhetsredovisning eller ”Sustainability Report” är en fristående rapport som en verksamhet (företag, kommun eller organisation i övrigt) publicerar för att informera om sina prestanda och sin påverkan inom miljö, ekonomi och sociala frågor. Ibland publiceras information bara för ett delområde, t.ex. en miljöredovis- ning för miljöfrågorna, där det oftast redovisas miljöledningsarbete och dess resul- tat. Här inräknas även redovisningar om hälsa och säkerhet men inte finansiella redovisningar.

En hållbarhetsredovisning redovisar företagets indikatorer inom tre områden: ekonomi, miljö och sociala frågor, s.k. ”triple-bottom-line-redovisning”. För en frivillig redovisning finns idag ingen standard. Bristen på vedertagna kriterier för hållbarhetsredovisning har varit ett hinder vid upprättande och vid verifiering av dessa.

Miljöredovisning

Den ökande miljömedvetenheten i samhället har medfört ett aktivt miljöarbete i många företag och därmed blivit till en utveckling av sätt att redovisa effekterna av detta arbete i en miljöredovisning i allt fler företag. Det finns inga krav på frivillig miljöredovisning, inga redovisningsstandarder och inga krav på verifiering. De kan vara allt från rena reklambladen till omfattande beskrivningar av miljösituationen. Global Reporting Initative

En av de mest pådrivande krafterna för redovisning av hållbarhetsaspekter har varit Global Reporting Initiative (GRI). Att 657 företag globalt idag ansluter sig till GRI är uppmuntrande. Av dessa företag är 303 europeiska verksamheter varav

17 svenska officiella rapportörer: Atlas Copco, Ericsson, ESAB, H & M, Recip, SAS, Scandiflex, Schenker, Skanska, SKF, SCA, Swedbank, Swedish Meats, Tetra Pak, Vattenfall samt Volvo Car Corporation.

År 1997 bildades Global reporting Initiative (GRI) av ett antal företag, univer- sitet och organisationer. GRI är en global organisation där kommunikation sker via internet och är öppen för alla. GRI utarbetar riktlinjer för hållbarhetsredovisning17 av ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer som fritt kan användas av den som vill.

GRI är det mest accepterade verktyget att rapportera alla aspekter av hållbar utveckling. Allt fler hållbarhetsredovisningar (Sustainability report) över hela värl- den upprättas nu ”i enlighet med” GRI:s riktlinjer. GRI:s riktlinjer är inte en mall att pricka en redovisning efter – den är avsedd att ses som mål att sträva mot.

Nyligen publicerade GRI en handbok till hjälp för små och medelstora företag, ”High 5!” som kan återfinnas på hemsidan.

17

GRI-redovisningarna kan lagras i GRI:s databas18 för lätt åtkomst via GRI:s hemsida.

Redovisningsprinciperna i GRI är i stort samma som för finansiell redovisning: • Transparens = öppen redovisning av antaganden, processer och principer i

framtagandet av redovisningen.

• Helhet = val av avgränsningar, indikatorer, produkter, redovisade aktiviteter etc. • Krav på det som rapporteras

o Relevans = till nytta i användarens beslutsprocess och anpassad till mottaga- res behov, dvs. vad som är väsentligt att redovisa som indikator, aspekt eller annan information.

o Fullständighet = all väsentlig information ska redovisas och det ska ske en- ligt valda principer för avgränsning, tidsperiod och omfattning.

o Hållbarhetsperspektiv = prestanda ska placeras i ett hållbarhetsperspektiv. • Kvalitet i redovisad information

o Riktighet = att uppnå en hög grad av exakthet med en låg felmarginal. o Neutralitet = rapporten ska vara balanserad med en rättvisande presenta-

tion.

o Jämförbarhet = konsekventa uppställningar och användande av nyckeltal, diagram och tabeller över åren. Kontinuitet så att ändringar i principer re- dovisas och då ska även äldre information omarbetas.

• Tillgänglighet till information

o Begriplighet = förklaringar till svåra avsnitt behövs.

o Tidsperiod = regelbundenhet i publicering, informera om publiceringsinter- vall och om den tidsperiod som redovisningen omfattar.

• Verifierbarhet = informationen ska vara verifierbar, även i efterhand; även om redovisningen inte är oberoende verifierad.

Innehåll i en hållbarhetsredovisning ska enligt GRI omfatta följande områden: • En beskrivning av företagets vision och strategi för hållbarhet med ett uttalande

från VD.

• Beskrivning av företagets struktur, verksamhet och redovisningens omfattning. • En beskrivning av företagets organisation, styrning, policies och intressentdia-

log.

• En tabell som visar var GRI:s olika indikatorer har placerats i redovisningen, dvs. ett index för innehållet.

• Olika indikatorer och nyckeltal för prestanda för de tre delarna inom hållbarhet, dvs. ekonomi, ekologi och sociala frågor. Version GRI 2002 innehåller totalt 123 indikatorer.

18

Utvecklingen av nästa version av GRI, G3, planeras vara klar under 2006. Arbetet syftar till att anpassa GRI att kunna hantera de interna ledningssystemen, leda till större jämförbarhet, möjliggöra verifiering och hantering av väsentlighetsaspekter- na.

EMAS19

EMAS är en förordning som antogs i sin första version av EU:s miljöministrar den 29 juni 1993. Förordningen, som dessutom är svensk lag, började tillämpas i Sveri- ge i april 1995. Företag kan frivilligt ansluta sig till EMAS och ska då följa regel- verket.

EMAS är ett inslag i EU-kommissionens femte aktionsprogram "Mot en hållbar utveckling". EMAS är öppet för alla organisationer och verksamheter, även verk- samheter inom handel- och tjänstesektorn samt offentlig verksamhet kan inklude- ras. Syftet är primärt att stimulera företag och organisationer att vidareutveckla sitt miljöarbete på ett systematiskt och enhetligt sätt utöver de krav som lagstiftningen ställer. Detta sker genom ett detaljerat program med klart utsatta mål, åtgärdspro- gram och utvärdering av alla väsentliga miljöförhållanden som berörs av verksam- heten.

Från 200120 _{baseras EMAS på ISO 14001-standarden, men innefattar även} publicerandet av en granskad miljöredovisning. ”Nya” EMAS21 _{ger möjlighet för} företag att informera olika målgrupper om sitt miljöarbete och om produkters och tjänsters miljöprestanda. EMAS-företagen kan använda sig av en officiell EMAS- logotyp i information och marknadsföring med fokus på produkter och tjänster. Logotypen visar att man har en EMAS-registrering och därmed också uppfyller kraven i ISO 14001. EMAS har anknytning till andra ISO-standarder, t ex ISO 14021 om egna miljöuttalanden och ISO 14031 om nyckeltal och indikatorer i miljöredovisningen varför miljöinformation i EMAS-redovisning kan användas separat i olika sammanhang som i information, annonsering och marknadsföring.

EMAS har formen av en komplett system för miljöstyrning, i vilket bl.a. ingår de kärnelement som ingår i ett miljöledningssystem (miljöutredning, miljöpolicy, miljömål, miljöprogram m.m.) och definitioner av begrepp m.m. med krav på la- gefterlevnad, ständig förbättring av miljöprestanda och krav på öppenhet och redo- visning. Här ingår även krav på miljörevision och på innehåll i miljöredovisningen som ska verifieras. Miljöpåverkan, uppgifter om utsläpp, avfall, resursförbrukning, miljöstyrningsfrågor och andra faktorer ska redovisas. Det finns möjlighet att lägga EMAS-redovisningen på Internet. (Se även avsnitt 9.18 där en utvärdering av mil- jöledningssystem redovisas).

ISO 14063

ISO 14001 innehåller inga krav på eller regler för en offentlig miljöredovisning. Därför pågår nu ett projekt inom ISO:s organisation som arbetar med att ta fram

19

EMAS = Ecological Management and Audit Scheme

20

Europaparlamentetes och rådets förorning (EG) nr 761/2001

21

förslag till en ISO-standard22 , ISO 14063, om miljökommunikation. Standarden ska underlätta för både stora och små företag att redovisa sitt miljöarbete genom strategier för PR-insatser, miljöredovisningar, internet och övrigt informationsma- terial som en vägledning i att kommunicera miljöfrågor. ISO 14063 ska innehålla hjälp med att definiera målgrupper. Arbetet sker i nära samarbete med Global Re- porting Initiative, GRI.

Extra text i tryckt årsredovisning

Många större företag publicerar en tryckt årsredovisning, som förutom den formel- la årsredovisningen, även innehåller en mer populär del, den s.k. ”framvagnen”. Denna del innehåller ofta omfattande beskrivningar av företagets verksamhet, dess produkter och dess personal. Oftast finns även ett miljöavsnitt. Denna del av årsre- dovisningen omfattas inte av den finansiella revisionen, såvida det inte anges sär- skilt i revisionsberättelsen.

Miljöindex

För att förenkla läsning och tolkning av miljöinformation och för att försöka göra jämförbara nyckeltal så använder vissa företag allmänna miljöindex. De absoluta värden som ska redovisas för miljöprestanda bör även normaliseras till ett affärs- mått relaterat till något affärsvärde. Nedan beskrivs hur fastighetsbranschen använ- der miljöindex relaterad till byggnadsytor för att kunna få jämförbarhet.

Runt 40 % av Sveriges energikonsumtion förbrukas för uppvärmning och be- lysning av byggnader (bostäder, lokaler, industrier). Inom fastighetsförvaltning har det utvecklats miljöindex som syftar till att på ett enkelt sätt tydliggöra verksamhe- tens miljöpåverkan inom några områden. Syftet är att kunna följa upp miljömål men även att göra uppgifterna jämförbara och begripliga för en intresserad allmän- het. Dessa index förfinas fortlöpande allteftersom kunskapen, parametrar och tek- niken utvecklas.

Ett exempel på verksamheter som arbetar med egna index är konsultföretaget Carl Bro AB och Locum AB. Miljöindex används bl.a. av Svenska Bostäder, Va- sakronan, AP-fastigheter och Tornet. Locum AB ägs av Stockholm Läns Landsting och dess index används för uppföljning av de strategiska landstingsfastigheternas miljöpåverkan. Ett annat exempel är en LCA-analys som ett holländska konsultbo- lag23 _{tillhandahåller via sin hemsida för olika kemikalier.}

Modellerna bygger på en miljöbelastningsprofil24 _{som redovisar utsläpp till} luft, mark och vatten från el- och värmeanvändning (per kvadratmeter) samt från transporter. De parametrar som analyseras är utsläpp av bl.a. koldioxid, kolväten och kväveoxider m.m. Utsläppen omräknas till olika miljöpåverkanskategorier. De data som används är s.k. LCI-data25 _{för energi, material, transporter, arbetsmaski-} ner m.m. Uppgifter samlas in från Svensk Fjärrvärmes statistik,

22 www.iso14000.nu 23 www.pre.nl/life_cycle_assessment/impact-assessment.htm 24

Miljöbelastningsprofil MBP har utarbetats i samarbete med Stockholms Stads miljöuppföljning av Hammarby Sjöstad i Stockholm

25

LCI = Livscykelinventering, beskriver en produkts liv från vaggan till graven, från det att energi och material utvinns tills dess att de återförs till naturen

Energimyndigheten, Naturvårdsverket, IVL, tillverkare, IPCC samt Nordic Guide- lines for Life-Cycle Assesment, aktuella värmeverks bränslemixar och energikäl- lor. Från verksamheten samlas ett stort antal uppgifter in om förbrukning och leve- rantörer, ytor och mängder, transporter, fordon och bränslen m.m. Ofta normalise- ras data genom omräkning med hjälp av graddagsberäkning som ska eliminera påverkan av årsvariationer i temperatur.

Med utgångspunkt från dessa uppgifter beräknas en miljöpåverkan för el- och värmeanvändning per kvadratmeter yta inom kategorierna uttag av inte förnybar råvara, växthuseffekt, övergödning, marknära ozon, försurning, farligt avfall samt radioaktivt avfall, men även miljöbelastningsprofil för transporter.

Nedan visas exempel på detta genom utdrag ut Svenska Bostäders årsredovisning 2004:

Växthuseffekt g CO2-ekvivalenter/kvm Försurning mol H´-ekvivalenter/kvm

Övergödning g O2-ekvivalenter/kvm Uttag ej förnybar energiråvara/kvm

Miljöeffekterna sammanvägs och kan även visas som ett enda sammanvägt index med växthuseffekt, marknära ozon samt övergödning som ingående delar. Ett typ- exempel visas i bilden nedan:

0 2 0 0 0 4 0 0 0 6 0 0 0 8 0 0 0 1 0 0 0 0 1 2 0 0 0 1 4 0 0 0 2 0 0 1 2 0 0 2 2 0 0 3 2 0 0 4 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 2001 2002 2003 2004 0 50 100 150 200 250 300 350 2001 22002 2003 2004 0 10 20 30 40 50 60 70 2001 2002 2003 2004 MILJÖINDEX / KVM 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 19997 1998 2201 2002 2003 2004 MILJÖINDEX / KVM

Problem med drivkrafter för frivillig redovisning

Att inte frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar publiceras och används i större utsträckning och omfattning än vad som är fallet idag beror på ett antal bris- ter:

• Låg kunskap om samband miljö, ekonomi och framtida utveckling! • Låg efterfrågan på miljöinformation från finanssektorn, som inte är en mål-

grupp.

• Väsentlighet beaktas inte; information som finns tillgänglig publiceras och inte den information som är mest relevant.

• Kvalitetssäkring och jämförbarhet är ett problem. • Kostnadskrävande att publicera en frivillig redovisning. Trovärdighet och kvalitetssäkring

Det förs en livlig diskussion om de frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar- nas kvalitet. Deras trovärdighet varierar kraftigt och åsikterna om hur detta ska lösas varierar. Många frivilliga redovisningar som inte är verifierade, uppfattas inte som trovärdiga, inte minst av den finansiella sektorn eftersom dess aktörer är vana vid verifierade uppgifter. Allt fler redovisningar verifieras därför av externa verifi- erare. 2003 var nästa 40 % av alla globala miljö- och hållbarhetsredovisningar externt verifierade, främst i Europa och AustralAsien medan USA ligger långt efter.I rapport26, framtagen av Standard & Poors, SustainAbility och UNEP, är 78 % av de 50 högst rankade rapporterna i världen verifierade. I en av flera rappor- ter27 _{framkom att läsarna är övertygade om att trovärdighet bäst nås genom extern} formell verifiering. En del anser dock att verifiering är en onödig kostnad och att läsaren inte uppfattar den som nödvändig.

Skälen till varför oberoende granskning av miljö- och hållbarhetsredovisning be- hövs är följande:

• Verifiering säkerställer kvaliteten o i den redovisade informationen, o i interna beslutsunderlag, o i interna system.

• Katalysator i företagets miljö- och hållbarhetsarbete.

• Ökar trovärdighet för företagets externa hållbarhetsredovisning.

I dag diskuteras vilken standard som ska utarbetas för verifiering av hållbarhetsre- dovisningar. International Federation of Accountants, IFAC28_{, påbörjade i decem-} ber 2004 ett projekt för att försöka hantera frågan om granskningsintyg. I den ”sus- tainability assurance project proposal” som IFAC har publicerat finns en bra be- skrivning av de olika standarder och diskussioner som finns inom området. I det ”briefing paper” som ingår i denna ”project proposal” redovisas att av de verifie-

26

Standard & Poors, SustainAbility, UNEP ”Risk & opportunity: Best practice i non-financial reporting” 2004

27

ECC KOHTES KLEWES Stakeholder report 2003 , www. ecc-kohtes-klewes.com

28 I

ringar som görs är hälften utförda av (auktoriserade) revisionsbyråer (87 % i Japan, 23 % i UK och 60 % i resten av Europa samt 15 % i Australien)29_.

Verifiering av en redovisning utgår ifrån att det måste finnas kriterier som in- formationen ska granskas mot och detta är en av de springande punkterna som diskuteras idag och som hanteras av både FAR30 och IFAC. IFAC kommer troligen att låta GRI bli ett kriterium för redovisning, inte minst när den nya versionen G3 blir klar. Andra som nämns är AA 1000AS31 _{(AccountAbilitys Sustainability Assu-} rance Standard) eller speciella kriterier för ett visst företag. Av alla (internationella) verifierade redovisningar nämner ungefär två tredjedelar inte kriterier alls i sina granskningsintyg.

Likaså diskuteras omfattningen av granskningsintyget och vem som är motta- gare – i motsats till revisionsberättelse är mottagaren här en bred skara av läsare, med olika intressen och definitioner av väsentlighet. Därför rekommenderas ofta att en intressentdialog hålls av företaget så att informationsbehovet klarläggs. Lika- så är begreppet ”väsentlighet” avgörande för innehåll i redovisning och verifiering.

The Institute of Chartered Accountants of England and Wales (ICAEW) redo- visar i sin skrift “Sustainability – the role of accountants” den roll som revisorerna kan spela i utvecklingen mot ett hållbart samhälle och hållbara företag.

Förutom FARs förslag, som beskrivs nedan, utvecklar även Royal NIVRA32 (Holland) och IDW (Tyskland) nationell standard för granskning.

Ramverk för revision

Ramverk för revision består av fyra olika typer av granskning. Verifiering av mil- jö- och hållbarhetsredovisning innebär idag en granskning enligt typ 3 nedan me- dan utvecklingen strävar mot att en verifiering enligt typ 2 nedan.

1. Revision – Audit

Granskning utförd enligt ett regelverk (god revisionssed) mot ett regelverk för redovisning (god redovisningssed) av en finansiell redovisning (årsredovisning) med ett positivt uttalande (”är upprättad enligt god sed”) i en revisionsberättelse. 2. Översiktlig granskning – Review

Granskning utförd enligt ett regelverk (god revisionssed) mot ett regelverk för redovisning (god redovisningssed) av en redovisning (t.ex. delårsbokslut) med ett negativt uttalande (”inte funnit något som visar att det inte är upprättad enligt god sed”) i ett granskningsintyg.

29

www.cpaaustralia.com.au/01_information_centre/26_tbl/1_26_0-0_tbl_index.asp, rapport om granskningsintyg

30

FAR = föreningen för revisionsbyråbranschen

31

www.accountability.org.uk

32

”Exposure Draft 3410 Assurance Engagements realting to Sustainablity Report” samt ”Exposure Drafts 3010 Practitioners working with subject matter experts from other disciplines on non-financial assurance engagements”

3. Överenskommen granskning – Agreed upon procedures

Granskning utförd enligt överenskomna kriterier av en redovisning med ett negativt uttalande (”inte funnit något som visar att det inte är upprättad enligt valda kriteri- er”) i ett granskningsintyg.

4. Sammandrag – Compilation

Granskning av utdrag ur en handling mot en annan, t.ex. utdrag ur en huvudbok mot en ansökan om bidrag.

Förslag till rekommendation för ”Oberoende översiktlig granskning av frivillig separat hållbarhetsredovisning” enligt FAR

FAR, föreningen för revisionsbyråbranschen i Sverige, har, som första land i värl- den, presenterat ett förslag till rekommendation ”Oberoende översiktlig granskning av frivillig separat hållbarhetsredovisning” 33_{, vilken används vid verifiering av} miljö- och hållbarhetsredovisningar, utförda av medlemmar i FAR.

Rekommendationens syften är:

• Ange riktlinjer för hur granskningen ska göras. • Harmonisera granskningen.

• Bidra till högre kvalitet och transparens i redovisningen. • Öka revisorerna kunskap.

Rekommendationen innehåller följande delar: • Avtals- och ansvarförhållande

o Företagsledningen ansvarar för redovisningens innehåll och för att lagar och regler efterlevs.

o Den granskande revisorn ansvarar för att uttala en uppfattning om huruvida redovisningen upprättats enligt givna kriterier.

• Det sakförhållande som ska verifieras. • Kriterier; ändamålsenliga och identifierbara. • Granskningsbevis; ändamålsenliga och tillräckliga. • Granskningsberättelsen.

In document Finansmarknaden, miljön och redovisningen (Page 37-45)