Det är, enligt min uppfattning, av stort intresse att undersöka om det är möjligt att koppla etnisk diskriminering till kvalificerade jobb på VTV. Man kan förmodligen erhålla ett övergripande mått på detta genom att jämföra förhållandet mellan med borgarskap och anställningsår. En sådan jämförelse kan säga en del om vilka
medborgar- och åldersgrupper man anställt under 1980-talet, då planerna på och förverkligandet av moderniseringar tagit form och varit som intensivast.
Tabell 5: Medborgarskap och anställningsår (anställningstid) i medeltal för män och kvinnor i pressverket, N=257
Medborgarskap Arbetare Arbetsledare
Män Kvinnor Män Kvinnor SE 1980 (10 år) 1985 (5 år) 1974 (16 år) - Fl 1973 (17 år) - 1970 (20 år) - YU 1972 (18 år) - - Övriga 1974 (16 år) - - Källa: Personalstatistik från VTV, 900402.
Tabell 5 visar att svenska arbetare i genomsnitt varit anställda i 10 år eller mindre, medan det för invandrade arbetare varierar mellan 16-18 år. Detta skulle kunna uppfattas som ett indirekt stöd för förekomsten av etnisk diskriminering. Man har inte anställt några invandrare i samma grad som svenskar, vilket i sig medför att det inte heller förekommer vare sig någon extern eller intern rekrytering av in vandrare.
Dessvärre är det med utgångspunkt i tabellen svårt att förstå de bakomliggande skälen till denna minskning. Det finns inget som kan belägga ett antagande om att personkaraktäristika skulle betyda mer än formell utbildning vid rekrytering till kvalificerade jobb. Det finns därför anledning att gå vidare med undersökningen genom att presentera intervjudata.
3:48 ...jag har aldrig anställt en enda jugoslav i hela mitt liv, jag har ändå vart arbets ledare i 11 år. (Ulf, tj).
3:49 ...dom jugoslaverna som har varit här var man så trött på, så man ville inte ha in några nya jugoslaver. (Ulf, tj).
3:50 ...det finns då söner till jugoslaver som har jobbat här, och som varit här och sökt jobb. Dom har inte fått jobb tack vare att fäderna inte gjorde så pass bra ifrån sig. (Ulf, tj).
Citaten visar att åtminstone jugoslaver inte haft några möjligheter att anställas de senaste 11 åren (48). Det framgår också att ett skäl kan vara att man varit missnöjd med de jugoslaver som tidigare varit anställda i pressverket (49). Detta går så långt som att man kan ana en antydan till att man betraktar det som ett socialt eller biologiskt arv (50). Jag uppfattar dessa citat som ett belägg för Jenkins (1986) uppfattning om den del av etnocentrism som handlar om att "de", i d etta fall in vandrarnajugoslaverna, etcetera, är alla likadana.
Man kan fråga sig om tjänstemännen har någonting emot invandrare eller om det handlar om att man är missnöjd med just jugoslaver.
3:51 Jag försöker fundera på om jag anställt någon invandrare direkt utifrån... för jag för modar att du inte räknar invandrare från nordiska länder. För då har jag t.ex. anställt islänningar, och där är väl ett plus på islänningar, alltså att, där vågar jag. För dom kan prata ganska dålig svenska när dom kommer hit, men på ett par månader har dom fixat till det./.. ./Jag vet att det kommer så snabbt på dom. (Set, tj).
Det ovanstående citatet (51) uppfattar jag som tecken på att missnöjet med invand rare kan uppfattas som selektivt, i ganska hög grad. Tjänstemannen kommer på sig själv med att inte ha inbegripit medborgare från andra nordiska länder som in vandrare. Han försöker förklara det med att han tror sig veta att, i detta fall, islän ningar snabbt lär sig svenska.
Sammanfattningsvis kan man säga att inställningen till jugoslaver hårdnat be tydligt, hitintills framlagda data antyder om etnisk diskriminering och uteslutning. Numera tycks man vända sig till andra målgrupper än sydeuropéer. Åtminstone när det gäller rekrytering till integrerad mekanisering.
Det framgick ovan att det skett vissa omvärderingar av den jugoslaviska med- borgargruppen. Man har också upptäckt åtminstone en alternativ målgrupp för rekrytering, nämligen islänningar. Jag ska nu gå vidare med analysen genom att undersöka hur förhållandena såg ut vid tidpunkten för vår undersökning.
Tabell 6: Antal anställda i pressverket uppdelade på befattning och medborgarskap, N=257
Medborgarskap Tjänstemän Arbetare Arbetsledare
ant % ant % ant %
SE 18 95 162 72 11 92 Fl - - 32 14 1 8 YU - - 21 9 - Övr. 1 5 11 5 - Totalt 19 100 226 100 12 100 Källa: Personalstatistik från VTV, 900402.
Tabell 6 visar att 5 % av tjänstemännen i Pressverket är invandrare. Enligt Paulson, Schierup och Ålund (1994) är motsvarande siffra för hela VTV 6 %, det föreligger med andra ord en marginell skillnad med pressverket. Vidare så visar tabellen att 28 % av arbetarna inom pressverket är invandrare, medan motsvarande siffra för VTV är 33 % (op.cit.). Andelen invandrare är således något lägre i press verket. Den mest uppseendeväckande skillnaden mellan pressverket och VTV i sin helhet är nog ändå att 8 % av arbetsledarna i pressverket är invandrare, medan motsvarande siffra för hela VTV är 15,5 %.
Det är nu möjligt att göra en spekulerande jämförelse mellan tabell 5 och 6. Av tabell 5 framgår att de invandrare som vid tiden för vår studie arbetade i press verket troligtvis funnits med sedan tiden innan moderniseringen. Det vill säga, de kan arbeta i pressverket mer på grund av skydd från Lagen om anställningsskydd än på grund av sin kompetens. Tabell 6 kan uppfattas stödja en sådan spekulation eftersom invandrarnas andel tenderar vara avtagande. Mot denna bakgrund är det därför rimligt att försöka belysa svaret som följer på frågan om invandrare i press verket är särskilt lågt kvalificerade.
Pressverket består av två huvudsakliga enheter; "produktion" och "underhåll". Produktionen är den del där olika karossdelar pressas och underhåll är den del av pressverket där verktyg, med mera, repareras och modifieras. Underhållsenheten består följaktligen av mycket högt kvalificerad personal inom det Verkstadstek niska området. Genom att studera medborgargruppernas fördelning över produk tion och underhåll blir det möjligt att erhålla ett grovt mått på huruvida invandrare kvalificerat sig i pressverket på grund av anställningsår eller på grund av tekniska kunskaper.
Tabell 7: Medborgarskap och enhetstillhörighet i pressverket, n=226
Medborgarskap Produktion Underhåll
ant % ant % SE 105 69 57 78 Fl 27 18 5 7 YU 13 8 8 11 Övriga 8 5 3 4 Totalt 153 100 73 100 Källa: Personalstatistik frän VTV, 900402.
Tabell 7 visar att det är en större andel invandrare som arbetar inom produktion (31 %), jämfört med underhåll (22 %). Med tanke på att missnöjet särskilt tycks omfatta jugoslaver, skulle man kunna vänta sig att denna medborgargrupp var lägst kvalificerad (se till exempel citaten 48-49 ovan). Men tabell 7 kan uppfattas visa det motsatta, hälften av den andel invandrare som arbetar inom underhåll är jugoslaver (11 %).
Då man tar hänsyn till pressverket i sin helhet tycks invandrare ligga ganska bra till med tanke på kompetens och kvalificerade arbetsuppgifter. Särskilt med tanke på att det inte verkar ha rekryterats någon större andel invandrare de senaste tio åren (se tabell 5 ovan). De intervjudata som finns till mitt förfogande omfattar nästan uteslutande produktionssidan i pressverket. Det är därför följdriktigt att gå vidare med analysen av just denna del av pressverket.
Jag påpekade nyss att man mot bakgrund av tabell 5 ovan kan anta att man de senaste 10 åren i synnerhet anställt svenskar. Det kan vara intressant att undersöka hur dessa svenskar fördelar sig med avseende på ålder i jämförelse med sina in vandrade arbetskamrater inom produktionsområdet.
Tabell 8: Ålderskategorier och medborgarskap inom produktionsverkstäderna i pressverket, n=149
Medborgarskap 30år 31-45 år >45 år
ant % ant % ant %
SE 51 93 28 56 22 50 Fl 3 5 13 26 9 20 YU - - 8 16 7 16 Övriga 1 2 1 2 6 14 Totalt 55 100 50 100 44 100 Källa: Personalstatistik från VTV, 900402.
Av tabell 8 framgår att svenskarna utgör hela 93 % av alla i åldrarna 30 år. Detta stärker ytterligare antagandet att man i första hand rekryterat svenska arbetare de senaste 10 åren. Dessutom visar det att man prioriterat relativt unga svenskar.
Mot denna bakgrund kan man börja misstänka etnisk diskriminering, och som framför allt riktar sig mot jugoslaver. Grunden för dessa misstankar ligger i jäm förelsen mellan uppgifterna i tabell 5, där jugoslaviska arbetares genomsnittliga anställningstid är 18 år, och med uppgifterna i tabell 8 som visar att det inte finns någon jugoslav som är 30 år.
Vad visar hitintills redovisade data? Man kan konstatera att det är en något lägre andel invandrare som arbetar i det moderniserade pressverket jämfört med VTV i sin helhet. Man har också huvudsakligen anställt yngre svenska medbor gare de senaste 10 åren. Det föreligger således en trend som går ut på att andelen invandrare minskar inom pressverket, särskilt utsatt är medborgargruppen från det forna Jugoslavien.
Mot bakgrund av den ovan skisserade utvecklingen och genomgången av läget vid tidpunkten för vår undersökning väcks föraningar om att moderniserade pro duktionsmiljöer och vissa typer av arbetsuppgifter i hög grad förbehålls yngre svenska arbetare. Jag ska därför fortsätta analysen med utgångspunkt i tesen om att det tekniska/ekonomiska systemets representanter tenderar uppträda mer posi tivt till utvecklingspotentialen hos yngre svenska män, medan invandrade bil arbetares kvalifikationer uppfattas som problematiska. Men det är samtidigt viktigt att betona skillnaden mellan att som informant uttala sig mot bakgrund av det perspektiv man intar i egenskap produktionssystemets företrädare och det per spektiv man föredrar i egenskap av samhällsmedborgare. Innan jag belyser infor-
manterna som produktionssystemets företrädare ska jag låta en tjänsteman uttala sin personliga åsikt om invandrare.
3:52 Jag har aldrig haft några problem me d invandrare. Du vet nu är dom här invand rarna vi har här, gamla i gården. Dom kan väldigt bra svenska, d om flesta invand rare som är här idag, dom arbetade här innan jag kom till pressverket. (Gert, tj).
Jämförelsen mellan citat (48-50) och (52) i kombination med den fortsatta analy sen kan förhoppningsvis belysa två problem. För det första hur olika etnicitet kan framstå för enskilda individer och för det andra vilken avgörande påverkan som kollektiva eller institutionella förväntningar och normer har på den enskilda indi viden.