viss person. De handlar om betydelsefulla individer man vill imponera på, som man har respekt för, kan få acceptans från, är rädd för eller kan identifiera sig med. Signifikanta andra fyller funktionen av modell för roller, det vill säga beteendemönster och förhållningssätt som individen överför till sig själv. Förmågan att reglera det egna beteendet utvecklas genom interaktion med sådana modeller. Heiss (1992/1981:113) menar att signifikanta andra består av individer som kontrollerar sådan belöning och bestraffning som är viktig för individen. Det kan handla om olika typer av belöningar; materiella, sympati, acceptans eller ära (op.cit.: 128, not 21).
23
Enligt Kuhn står orienterande andre i motsatt förhållande till begreppet om referensgrupper. Referensgruppsbegeppet, som utgör en kontaktpunkt mellan individen och det större sociala samhället, kommer i mitt fall att knytas till det gemensamt etniska förflutna i termer av nationalitet och medborgargruppstillhörighet (se till exempel Hewitt, 1981/1979).
rar till meningsfulla roller, och, slutligen, så speglar dessa andra vidmakthållandet och/eller förändringar av individens självbegrepp.
Jag avser att i första hand knyta detta begrepp till individens uppfattning om sig själv som anställd på Volvo. Som sådan är man känslomässigt och psykologiskt engagerad i att bygga personbilar vid Torslandaverken. Bilbyggandet erbjuder också speciella begrepp, kategorier och meningsfulla roller, samtidigt som verk samheten ger individen ett begrepp om sig själv.
För det andra så förekommer det "rollspecifika andra", vars betydelse är situa tionelit betingad. Denzin (1966) kopplar begreppet rollspecifika andra till Sullivan's begrepp om signifikanta andre och Mead's begrepp om sociala andra. Sullivan (1953) menar att dynamiken hos självet är uppbyggt genom erfarenheter av "gillande och ogillande av belöning och bestraffning" (op.cit.:20). Självet är med andra ord känslomässigt avgörande och är skapat genom "återspeglad upp skattning" (reflected appraisal) från specifika andra. Sociala andra är viktiga för att individen ifråga ska få en känsla av vem han eller hon (personligen) är i förhål lande till omvärlden (se även Hewitt, 1981/1979, Charon, 1995). I jämförelse med orienterade andra kan individen uppfattas vara mer specifikt kopplad till rollspe cifika andra, framför allt genom sin position i organisationen i fråga, men även genom situationeilt konstruerade rollkonstellationer.
Jag vill knyta begreppet rollspecifika andra till både positionella och situa- tionella roller i det aktuella sammanhanget. Exempel på positionella roller är an- ställare, utbildare, förman, produktverkstadsledare, gruppombud/instruktör, press mekaniker, montör, etcetera. Situationella roller präglas av att man oavsett med- borgargruppstillhörighet och position även kan hysa ett personligt förtroende för och en stor tillgivenhet till någon särskild annan eller några särskilda individer.
Ovanstående beskrivning leder fram till följande antagande: Då individer ur olika referensgrupper bedöms, så värderas de mot bakgrund av såväl orienterande som rollspecifika andra.
Social interaktion och etniska relationer
Charon (1995) delar in den sociala interaktionen i sex delar, här nämner jag enbart de fyra (som jag anser) viktigast i sammanhanget. För det första antas den sociala interaktionen bestå av ett rolltagande, där aktörerna försöker frammana en före gripande förståelse av varandras handlingar utifrån varandras perspektiv. Då en person träder in i en social interaktion går det att uppfatta rolltagande som en kontrastverkan mellan orienterande och/eller rollspecifika andra och det som utspelar sig i den konkreta samspelsituationen. Rolltagande finns med i både
kommunikation och tolkning. Men rolltagande behöver inte enbart handla om en kognitiv akt, det kan också ha att göra med känslomässig interaktion.24
För det andra handlar social interaktion om symbolisk interaktion. Det innebär att varje aktörs handlingar förväntas ha en mening för den aktör som utför dem och att dessa handlingar normalt tolkas av dem som aktören handlar mot. För det tredje kan social interaktion förstås som ömsesidig social handling där varje aktör
25 o
tar varandra i beräkning, kommunicerar och tolkar varandra. För det fjärde så menar Charon att den sociala interaktionen innehåller en etikettering. Den består i att man definierar vem andra är och vad de andra vill då man interagerar. Männi skor etiketterar andra med utgångspunkt i det andra gör eller säger, eller hur andra är klädda, eller vad de själva hört om andra. I avhandlingen är det i första hand frågan om etiketter som tar sin utgångspunkt i uppfattningen om hur andra är och vad de vill.
Dessa fyra aspekter av den sociala interaktionen föranleder mig att ställa upp följande antagande: Då människor träder in i eller föreställer sig en etniskt präglad social interaktion anstränger de sig för att föregripa en förståelse av varandra med hjälp av symboler, genom att ta varandra i beräkning och genom att definiera hur andra är och vad de vill.
Sammanfattningsvis ligger betydelsen av den symboliska interaktionismen för avhandlingens analys, i det följande: Innebörden av begreppet rolltagande betonar förutsättningen av att människor försöker att föregripa handlingar utifrån andras kognitiva och känslomässiga perspektiv: Begreppen generaliserade och oriente rande andre gör det möjligt att särskilja sådant medvetande som rör allmän karak- täristika från det som omfattar specifik. Åtskillnaden kan främst användas till att belysa den ständigt pågående sociala konstruktionen och huruvida den anknyter till situationen eller till något annat: Med hjälp av begreppet rollspecifika andra blir det möjligt att uppmärksamma viktiga personer (förebilder) som kan tänkas ha visst inflytande för riktning och organisering av perception: Med hjälp av begrep pet symbolisk interaktion kan man fånga upp den vidare mening som vissa hand lingar kan tänkas ha, både för aktören ifråga och för dem som tolkar handlingarna: Begreppet ömsesidig handling, som utgår ifrån att aktörer tar varandra i beräkning då de interagerar med varandra, gör det möjligt att avgöra om så är fallet; det vill säga, föreligger det någon kommunikation och tolkning av varandra? Eller lägger
24
Shott (1979) presenterar rolltagande känslor som ett grundläggande bidrag till social kontroll, och framför allt i termer av självkontroll. Till skillnad från andra känslor kan inte "roll-tagande känslor väckas upp utan att man sätter sig själv i en annans position och tar denna persons perspektiv" (op.cit.:1323).
25 ••
Omsesidighet inkluderar att man bekräftar varandras närvaro och bidrag, genom existentiell
man knappt märke till varandra? Avslutningsvis hjälper begreppet etikettering till med att notera hur människor definierar vem andra är och vad andra avser med sin interaktion.
Den kombinerade innebörden av dessa begrepp gör det möjligt att bestämma huruvida det förekommer samarbete, segregering och/eller konflikt mellan indivi der från olika etniska grupper.26 Man kan inför den fortsatta framställningen fråga
sig vilka empiriska ledtrådar som är relevanta att betona?
I avhandlingen diskuteras det som ovan presenterats som 'mening', i termer av referensgrupp som perspektiv som är riktad mot en begreppsligad grupp eller en abstrakt kategori (se Shibutani, 1955, Blumer, 1988). Den slutsats man kan dra av detta är att den minsta och mest centrala analysenheten i min modell är männi
skors tolkningar av sociala handlingar. Det innebär att huruvida en interaktion
kommer att uppfattas som kontrollerande och/eller konfliktfylld, beror på hur den tolkas av de inblandade. Jag ska gå vidare med att specificera den kognitiva dimensionens etniska aspekter.