Den instruktörsstyrda ledningsformen karaktäriseras vanligen av att en instruktör förmedlar arbetsledarens beslut, eller att han (eller hon, i mycket sällsynta fall) tar beslut som arbetarna ska förverkliga. Det finns en central kvalitativ skillnad mellan en förman och en instruktör, och det är att instruktören inte uppfattas som en arbetsledare eller en förman, utan som "en av oss", som någon av informan- terna uttrycker det. Det innebär att instruktören fyller en mycket viktig samord ningsfunktion inom ramen för manuella system. Samordningsfunktionen visar på en inledande gränsöverskridning mellan Lysgaard's (1985/1961) begrepp det "tekniskt-ekonomiska systemet" och det klassiska "arbetarkollektivet".
I vissa delar av TC har instruktörer, liksom förmän, ett relativt suveränt och uppgifitsorienterat inflytande.
4:25 Först måste jag se till att det finns folk på alla jobb. Sedan måste jag se till att alla har den nivå på utbildning som behövs för att göra jobbet riktigt. Eventuellt ska [jag], om nån är över, se var jag behöver sätta in åtgärder. Är det nånting som be höver stöttas. Är det en person som behöver stöttning några timmar? Det kan vara nån som inte hänger med riktigt och behöver stöttning för att lära sig bättre. Eller om jag behöver utbilda nån ny. Eller om det är nån som har problem med ryggen. Hur ser det ut på banan, har nån städat där idag. (Greger, instr).
4:26 Sen ska jag se till att jag har verktyg, jag ska se till att allting fungerar. Att alla spetsar, alla skruvar och att allt material finns. Jag är ju inte ansvarig för det, men fattas det får jag ju ta det. (Greger, instr).
4:27 .. .jag går först in och gör upp min lista. Vi har gjort upp en bas om man säger så va, det ska egentligen följas om man säger så va. (Herbert, instr).
Utsagorna (25-27) belyser att instruktörerna har ett obetingat stöd av den hierar kiska ordningen. När instruktören definierat situationen med hjälp av sin lista tycks det vara den som gäller.
I en annan del av TC förekom vid tidpunkten för vår undersökning ett experi ment med grupporganiserad produktion. Här verkar tonfallet inte vara lika auktori tärt orienterat.
4:28 Funkar det bra hela tiden och jag kan vara med dom, serva och hjälpa dom, bygga lite och peppa dom. När dom sätter sej och tar en ciggarett så bygger jag lite under tiden. (Ernst, instr).
4:29 Mer kompis än arbetsledare. Man får skoja med eller säga till; "att nu du får skärpa dej". Men att det mer blir som ett skämt, man får skämta lite så där. (Ernst, instr).
4:30 Bygger inte dom [arbetarna] nåra dörrar får ju jag skit. Dom [arbetsledare, m.fl.] frågar ju mej då. Jag ska ju kunna det. Jag lär ju dom [arbetarna] då. (Ernst, instr).
Man kan ana ett mer relationsorienterat förhållningssätt i ovanstående utsagor (28- 29), jämfört med de tidigare. Samtidigt antyds den bakomliggande målbeskriv ningens ständiga närvaro (30).
I TA förekommer det bland annat ett gruppsystem som går ut på att var och en ska växla arbetsställe varannan dag. Det går till så att instruktören anger de posi tioner som varje person ska ha respektive arbetsdag. Förutom instruktören före kommer gruppombud som ytterligare ett organisatorisk mellanled i förhållande till arbetarna. Förändringar av instruktörens uppgjorda placeringar sker först efter sådan kritik som kan uppfattas saklig. Här är instruktörens suveränitet gentemot förmannen ett avgörande tecken på förtrolighet.
4:31 Då gick [förmannen] in mer och la sej i vårat jobb och våra planeringar. Trots allt så känner ju jag mitt folk bäst, jag vet vad dom kan, jag vet vad dom kan prestera på en dag. I och med att jag är med dom hela tiden, jag är ju därute hela tiden. (Jerzy, instr).
4:32 Att jag säger "mitt folk", det är inga klasskillnader, det är inte alls det som det är frågan om. Det är ju trots allt jag som tar besluten vad det är som dom ska göra, med gruppombuden. (Jerzy, instr).
4:33 Däremot har [förmannen] en mycket, mycket viktigare roll utåt sett. Dom kommer till han och informerar oss, t.ex. om vissa övertider och så här. Jag går runt och hör efter med folket. (Jerzy, instr).
4:34 Neej det blir att instruktören kommer närmare killarna än vad förmannen gör, det blir mer kontakt där. Han har ju mer å göra, förmannen är ju inte ute så ofta. Dom har ju mer skrivbordsjobb och grejer, i allefall har det vatt så när jag har vatt där. (Björn, fd. instr)
4:35 Man är ju mitt emellan där. Dom kommer ju hellre och säger till mej, om det var nånting, än honom då. (Björn, fd. instr)
Där dessa informanter är verksamma i TA har man tydligen ännu inte gått över till att helt förlita sig på gruppombud. Istället använder man sig av två olika lednings positioner, instruktörer och gruppombud, som båda är bemannade av personal ur den kollektivanställda gruppen.
Samtidigt framgår det att det förekommer en viss uppluckring av den struktu rella suveräniteten. Instruktörens funktion i TA kan uppfattas stämma bättre över ens med innebörden av det interaktionistiska rollbegreppet. Det finns en viss befordrande fördel i att vara instruktör. Dessutom är det möjligt att även uppfatta en begynnande förtrolighet mellan förman och instruktör.
Arbetare i TB och TC bekräftar att instruktörer ofta följer den hierarkiska ord ningen.
4:36 Instruktören...[skriver upp på] tavlan över vilka balanser man ska göra - så det blir jämnt fördelat. (Gerda, arb).
4:37 Först går du till instruktören, sedan far han ta upp det med arbetsledare. Sedan får han försöka lösa problemen. (Jonas, arb.
4:38 Kan tala med instruktören och kanske välja var man ska börja, men det spelar ingen roll, man ska ju göra alla balanser. (Anna, arb).
Citaten avslöjar att instruktörer i TC och TB bär upp en tydlig funktionell position mellan arbetare och arbetsledare (36-37). Det sista citatet (38) belyser att instruk tören backas upp av den övergripande strukturella ordningen som anger vem som ska göra vad.
Det finns några centrala aspekter av ledningsformerna inom manuella system som förtjänar att lyftas fram. I TB och TC förekommer det tydligen en mycket genomträngande ledningsstrategi; från produktionsteknikerns arrangemang av den tekniska interiören, över verkmästarens kontroll över densamma, till förmännens och instruktörernas detaljerade styrning. I TA kan man ana en lite annorlunda ordning. Den produktionstekniska och arbetsorganisatoriska kontrollen finns kvar, men på ett mer övergripande plan. Detta har medfört en arbetsdelning mellan för männen och instruktörerna som tillåter instruktörerna att ta ett större ansvar för kontakten med arbetarna. Här förekommer också att man talar om arbetarna som en ansvarstagande grupp. I nästa avsnitt ska jag belysa de mellanmänskliga pro cesser som skulle kunna uppfattas uppstå som en följd av denna olikhet.