Metoder är redskap vid datainsamling och det är av stor betydelse att välja de verktyg som passar bäst för att kunna uppfylla målsättningen med undersökningen. Intervjuer och enkäter är exempel på undersöknings- metoder som ger data av kvalitativ eller kvantitativ art. Vilket av dessa redskap som används styrs delvis av de forskningsfrågor som ställs.
Stukát (2005) konstaterar att den inriktning som kallas kvantitativ har sin bakgrund i naturvetenskapen, som använder sig av kvantifierbara och objektiva mätningar och observationer. Syftet är att finna mönster för att kunna förklara och dra säkra slutsatser. Den kvalitativa inriktningen, som har vuxit fram ur de humanistiska vetenskaperna, resulterar i verbala uttryck i tal eller skrift. Den strävar efter att tolka och förstå resultat, men inte att generalisera.
Enligt Bell (1995) är ett kvalitativt angreppssätt inriktat på att få en insikt i hur människor upplever sin värld. Inom det kvalitativa perspektivet ifrågasätts det kvantitativa angreppssättet i sådana sammanhang, där syftet är att få inblick i andra människors upplevelser av sina livsvärldar. Om det kvantitativa perspektivet skriver Bell att här handlar det om att samla in fakta och studera ”relationer mellan olika uppsättningar av fakta. De mäter och använder vetenskapliga tekniker som kan ge kvantifierbara och om möjligt även generaliserbara slutsatser” (s. 13). Författaren konstaterar att båda perspektiven har starka sidor tillika svaga. Vart och ett av angrepps- sätten passar in i ett visst, särskilt sammanhang. Vilket perspektiv som väljs för datainsamling beror på vilket slag av undersökning det handlar om och vilken information som eftersöks.
Syftet med en kvalitativ undersökning är att försöka förstå innebörden i upplevelser och vissa företeelser och därefter skapa en förståelse av hur alla delar kan bilda en helhet genom samverkan. Rossman och Rallis (2003) beskriver den kvalitative forskaren på detta sätt:
Qualitative researchers pursue multiple perspectives about some phenomenon; they search for truths, not Truth. They typically assume that reality is an interpretive phenomenon, and that meaning is constructed by participants as they go about their everyday lives. (s. 65)
Det kvalitativa perspektivet är i huvudsak induktivt – det utvecklar hypo- teser och teorier snarare än prövar teorier som redan existerar. Dess syfte är primärt förstående och inte förklarande. Backman (1998) skriver om den holistiska ansatsen att den är övervägande induktiv. ”Här börjar man istället
i (eller åtminstone interagerar man starkt med) empirin, samlar in data, för att därefter (ofta samtidigt) formulera begrepp i form av hypoteser eller teorier” (s.48). Inom det kvalitativa angreppssättet används ord och ibland bilder och dess karaktär blir därigenom deskriptiv.
Datainsamling kan bl a ske genom enkäter, experiment, test, prov, frågeformulär, intervjuer och observationer. Inom det kvalitativa området är intervjuer och observationer vanliga metoder. Stukát (2005) konstaterar att vill man i en undersökning inte endast få kunskap om vad någon säger att han eller hon gör utan vill få veta vad människor faktiskt gör är observationsmetoder lämpliga. I en intervju eller i en enkät kan man aldrig vara säker på att svaren är sanningsenliga. I observationssituationer använder observatören sig själv som mätinstrument och kan därigenom titta, lyssna och registrera intryck och har då möjlighet att studera både verbala och icke-verbala beteenden. Kunskapen hämtas direkt från sammanhanget. Stukát anser att resultaten vid en observationsundersökning oftast utgör ett stabilt underlag för en tolkning. Författaren ser dock en nackdel med denna metod – den är tidsödande och en mycket noga uttänkt metodik måste finnas bakom användandet.
Liknande nackdelar finner Stukát (2005) hos intervjun som metod för datainsamling. Den strukturerade intervjun ställer stora krav på frågorna och svarsalternativen. Det kan vara nödvändigt med flera personer som kritiskt granskar frågorna samt med ett antal träningsintervjuer. En nackdel med den strukturerade intervjun är att den inte tar hänsyn till det oförutsedda som kan komma upp vid intervjutillfället. Därmed är den inte flexibel.
Ett betydligt större mått av flexibilitet finns hos såväl den ostrukturera- de som den semistrukturerade intervjun. Stukát poängterar dock att dessa två intervjumodeller ställer höga krav på intervjuarens goda förkunskaper och psykologiska förmåga. Likaså kan bearbetningen av materialet bli tidsödande. Att göra utskrifter av intervjuer kan ta lång tid och dessutom krävs många och upprepade genomläsningar av utskrifterna för att intervju- analysen inte ska bli ytlig.
Merriam (1994) å sin sida betonar de positiva sidorna hos intervjun som metod då det gäller samhällsvetenskaplig forskning. I intervjun kan forskaren få reda på människors känslor, avsikter och tolkningar av sin om- värld, vilket inte kan uppnås genom observation. Kvale (1997) skriver: ”Samtalet är en grundläggande form för mänskligt samspel” (s. 13). För- fattaren beskriver hur den kvalitativa intervjun försöker förstå världen så som intervjupersonen ser den, utforska människors erfarenheter och beskri- va deras livsvärld. Kvale uppmärksammar det faktum att den kvalitativa in- tervjun som metod har ökat i popularitet under senare tid och ser en för-
klaring till detta i den nutida filosofi som sysselsätter sig med företeelser som ”erfarenhet, mening, livsvärld, samtal, dialog, berättelse och språk” (s. 18). I intervjuforskning har språket en dubbel funktion. Det fungerar som medel vid själva intervjutillfället, men är också själva målet för forskningen i och med att intervjuutskrifterna utgör det material som är föremål för texttolkning.
5.2 Metodval
Vår undersökning behandlar områdena språk och mellanmänskligt samspel. Kvale (1997) skriver: ”Genom samtal lär vi känna andra människor, vi får veta något om deras erfarenheter, känslor och förhoppningar och om den värld de lever i” (s. 13). Syftet med vår undersökning är att ge röst åt peda- goger som arbetar med språkutveckling, läs- och skrivinlärning samt läs- och skrivutveckling för att på detta sätt finna metoder för att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. I vårt arbete ingår att även undersöka den specialpedagogiska rollen just när det gäller språk-, läs- och skrivutveck- ling.
I dag talas det allt oftare om vikten av en koppling mellan skolforsk- ning och det praktiska vardagsarbetet. Dock verkar denna koppling mesta- dels bestå i att pedagoger ute i verksamheten tar del av nya rön och forsk- ningsresultat. Vi skulle vilja understryka hur viktigt det är att även låta pedagogerna komma till tals, så att de kan påverka utvecklingen med sin verklighetsförankring och erfarenhet av det praktiska arbetet.
Metoden som vi har valt för att nå vårt syfte är av kvalitativ art. Vi ser den kvalitativa intervjun som ett lämpligt verktyg för vårt syfte att ge en röst åt pedagogerna i vår undersökning. Detta eftersom den kvalitativa forskningsintervjun syftar till att beskriva och förstå intervjupersonens livsvärld och hur den intervjuade upplever denna värld. Vi har valt att göra intervjuer av en halvstrukturerad eller semistrukturerad typ.
Tekniskt sett är den kvalitativa forskningsintervjun halvstrukturerad, det vill säga varken ett öppet samtal eller ett strängt strukturerat frågeformulär. Den genomförs enligt en intervjuguide som koncentrerar sig till vissa teman och som kan omfatta förslag till frågor. Intervjun skrivs vanligtvis ut, och den skrivna texten utgör jämte bandinspelningen materialet för den följande tolkningen av meningen. (Kvale, 1997, s. 32)
Målsättningen med vår undersökning har varit att nå nyanserade beskriv- ningar av utvalda teman som förekommer i de intervjuades livsvärld. Genom att välja den kvalitativa intervjun har vi fått en större flexibilitet i vår roll som intervjuare. Vi har haft möjlighet att följa upp tankar och idéer, ställa följdfrågor och därigenom få en annan insikt i hur informanterna
tänker och känner. Vi har strävat efter att fokusera på innebörder och sammanhang i vår undersökning. Detta kräver enligt Merriam (1998) ett undersökningsinstrument som är lyhört för mening och betydelse både vid insamlandet och vid bearbetningen.
Viktigt är att vara medveten om att på den som utför intervjuer utifrån ett kvalitativt perspektiv ställs mycket stora krav. Intervjuaren är i sig själv ett instrument som påverkar utfallet av intervjun. Backman (1998) konsta- terar att instrumentet (intervjuaren) ofta siktar mot en holistisk förståelse. Därför finns olika former av felkällor. Enligt Kvale (1997) ”reagerar inter- vjuaren och den intervjuade på varandra och påverkar varandra ömsesidigt” (s. 39). Författaren konstaterar att detta dock inte behöver vara något nega- tivt utan istället kan vara en styrka hos den kvalitativa forskningsintervjun, som ändå blir objektiv i den mening att objektet får komma till tals. I kraft av att vara en språklig, mellanmänsklig och tolkande metod blir den kvalitativa forskningsintervjun mer objektiv än naturvetenskapliga metoder utvecklade för ”icke-mänskliga objekt” (s. 66).
Observationer kunde också ha utförts som ett komplement i vår under- sökning. Vår bedömning har dock varit att intervjun är det instrument som bäst svarar mot vårt syfte – att ge röst åt pedagogernas tankar kring språk- utveckling, läs- och skrivinlärning och samverkan.
5.3 Pilotstudier
För att utpröva och få relevans i våra frågeställningar har pilotintervjuer gjorts med förskollärare i förskoleklass som den ena respondenten och specialpedagog verksam i resursteam som den andra. Intervjuerna har varit av en halvstrukturerad karaktär. Vi spelade in dem på band och transkribe- rade dem. Vid analysen av intervjuerna använde vi oss av meningskategori- sering vid intervjun av förskolläraren och meningskoncentrering när det gällde intervjun av specialpedagogen. Vi utförde intervjuerna, bearbetade och analyserade dem var och en för sig. Vi tog sedan del av varandras resultat.
Pilotintervjuerna har framför allt gett oss riktlinjer när det gäller att be- gränsa syftet med vårt forskningsarbete. Det blev tydligt för oss vad vi ville lyfta fram i vår undersökning. Resultatet av pilotstudierna, som även be- handlade genusperspektivet och självbild, ledde till att vår undersökning kom att fokusera på språkutveckling, läs- och skrivsvårigheter och sam- verkan. Därmed begränsades syftet med och innehållet i vår undersökning. En konsekvens av detta blev att ingen av pilotstudiernas intervjuguider kunde användas i ursprungligt skick. En ny intervjuguide upprättades.
Av de kategorier som fanns med i resultatredovisningen av pilot- intervjuerna har vi behållit pedagogen, språklig medvetenhet och språkut-
veckling, läs- och skrivinlärning respektive -utveckling, läs- och skriv- svårigheter, specialpedagogiska insatser och samverkan.