Under arbetets gång har vi påtagligt upplevt ämnets aktualitet. Ett exempel på detta är Vetenskapsrådet (2006) som har valt ämnet läsning för den första publikationen i sin nya bokserie. Där ges en översikt över den senaste forskningen inom området.
Enligt Myrberg (2001) har forskningen kring läs- och skrivutveckling hittills i stor utsträckning varit fokuserad på avkodningen. Här har stora framsteg gjorts. Däremot är läsförståelsen ett försummat område trots att detta är ett mer sammansatt problem än avkodningen. Författaren anser att det inte finns någon samsyn inom forskningen när det gäller att tolka läsförståelseproblem.
I vårt arbete har vi koncentrerat oss på språkutveckling, tidig läs- och skrivinlärning samt läs- och skrivsvårigheter från förskolan till och med skolår två. En vidare undersökning skulle kunna inrikta sig på den fortsatta läs- och skrivutvecklingen, som äger rum från och med skolår tre, och då bland annat betona läsförståelsens betydelse.
Bristande läs- och skrivförmåga är ett hinder för individen men det är även ett samhällsproblem. För att komma närmare en lösning av dessa problem krävs samverkan på flera nivåer. I vår undersökning har det blivit tydligt för oss att samverkan är ett eftersträvansvärt inslag i den pedagogiska vardagen. Vårt arbete har fokuserat på samverkan mellan förskola och skola. Av stort intresse vore att titta på samverkan ur ett vidare perspektiv, där även föräldrar, BVC och bibliotek skulle finnas med. Vi har också insett ledningens betydelse för att samverkan ska komma till stånd. Därför skulle det vara värdefullt att undersöka hur skolledare, förvaltnings- tjänstemän och skolpolitiker ser på samverkan.
REFERENSER
Abrahamsson, N. & Hyltenstam, K. (2003). Barndomen – en kritisk period för språkutveckling? I L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt
språk (ss. 29–56). Lund: Studentlitteratur.
Adler, B. (2006, 14 september). Arbetsminne. Personlig kommunikation. Ahlstrand, E. (2003a). Tid, ledning och organisation för det integrerade
arbetslaget. I B. Lidholt, K. Granström, E. Ahlstrand & A. Arnqvist,
Lagarbete och tidig läs- och skrivutveckling (ss. 29–50). Stockholm:
Skolverket.
Ahlstrand, E. (2003b). Kulturer möts och påverkas. I B. Lidholt, K. Granström, E. Ahlstrand & A. Arnqvist, Lagarbete och tidig läs- och
skrivutveckling (ss. 51–66). Stockholm: Skolverket.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Arnqvist, A. (2003). Läs- och skrivutveckling i förskoleklassen. I B.
Lidholt, K. Granström, E. Ahlstrand & A. Arnqvist, Lagarbete och
tidig läs- och skrivutveckling (ss. 67–88). Stockholm: Skolverket.
Asmervik, S. (2001). Vad är specialpedagogik? I S. Asmervik, T. Ogden & A-L. Rygvold (Red.), Barn med behov av särskilt stöd (ss. 7–13). Lund: Studentlitteratur.
Atterström, H. & Persson, R. (2000). Brister eller olikheter? Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Bakhtin, M. (1981). The Dialogic Imagination. Austin: University of Texas
Press.
Bell, J. (1995). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Björk, M. & Liberg, C. (Red.). (1996). Vägar in i skriftspråket. Lund:
Studentlitteratur.
Bruce, B. (2003). Bokstavsbarnen och bokstäverna. I L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (ss. 253–274). Lund: Studentlitteratur. Carlström, M. (2001). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I
B. Ericson (Red.), Utredning av läs- och skrivsvårigheter (ss. 69–112). Lund: Studentlitteratur.
Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E. & Olsson, L-E. (2002). Barn
upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.
Dannefjord, P. (2005). Metod och problem – en inledning till sociologisk analys. I P. Bergman, B. Berner, P. Dannefjord, A. Franssén & C. Wright Mills, Samhällsvetenskapens hantverk (ss. 13–46). Lund: Arkiv förlag.
Dysthe, O. (1996). Det skrivna ordet skapar dialog för flera röster. Peda-
gogiska magasinet, 3, 26–31.
Dysthe, O. (2003a). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Dysthe, O. (2003b). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (ss. 31–74). Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. & Igland, M-A. (2003). Vygotskij och sociokulturell teori. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (ss. 74–94). Lund: Studentlitteratur.
Ericson, B. (Red.). (2001). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Frisk, M. (2001). Läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi. Förekomst, orsaker och diagnostik. I B. Ericson (Red.), Utredning av läs- och
skrivsvårigheter (ss. 43–68). Lund: Studentlitteratur.
Frost, J. (2002). Läsundervisning. Praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur.
Frykholm, C-U. (2003) Pedagogiska interventioner. I Att läsa och skriva. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Gahne, G. & Nauclér, K. (1992). Försenad språkutveckling. I L-A. Rudberg (Red.), Barns tal- och språksvårigheter (ss. 9–12). Lund: Studentlitteratur.
Granström, K. (2003). Om vuxnas samarbete och kompensations- utnyttjande. I B. Lidholt, K. Granström, E. Ahlstrand & A. Arnqvist,
Lagarbete och tidig läs- och skrivutveckling (ss. 13–28). Stockholm:
Skolverket.
Gullveig, B. & Øyen, Ø. (1998). Etik och praktik i forskarens vardag. Lund: Studentlitteratur.
Hansson, K. (2003). Att bedöma barns språk och kommunikation. I L. Bjar, & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (ss. 195–214). Lund: Studentlitteratur.
Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet. (1999). Forsknings-
etiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stock-
holm: HSFR.
Häggström, I. (2003). Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I L. Bjar, & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (ss. 237–251). Lund: Studentlitteratur.
Høien, T. & Lundberg, I. (1992). Dyslexi. Stockholm: Natur och Kultur. Høien, T & Lundberg, I. (2004). Dyslexi: från teori till praktik. Stockholm:
Jacobson, C. (2001). Psykologisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I B. Ericson (Red.), Utredning av läs- och skrivsvårigheter (ss. 113– 137). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlittera- tur.
Körling, A-M. (2006). Kiwimetoden – Hela språkets undervisning. Grund-
skoletidningen. Småbarnens övningar. Språk och lärande, (2), 20–35.
Larsson, L., Nauclér, K. & Rudberg, L-A. (1992). Läsning och läsinlär-
ning. Lund: Studentlitteratur.
Leimar, U. (1974). Läsning på talets grund. Lund: Liber läromedel.
Liberg, C. (2003). Möten i skriftspråket. I L. Bjar, & C. Liberg (Red.),
Barn utvecklar sitt språk (ss. 215–235). Lund: Studentlitteratur.
Lidholt, B. (2003). Bakgrund och inledning. I B. Lidholt, K. Granström, E. Ahlstrand & A. Arnqvist, Lagarbete och tidig läs- och skrivutveckling (ss. 1–12). Stockholm: Skolverket.
Lindö, R. (2002). Det gränslösa språkrummet. Lund: Studentlitteratur. Lindö, R. (2005). Den meningsfulla språkväven. Lund: Studentlitteratur. Lpfö 98. (1998). Läroplan för förskolan. Stockholm: Utbildningsdeparte-
mentet.
Lpo 94. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskole-
klassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling – kartläggning och
övningar. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundgren, M. & Persson, B. (2003). Barn och unga i riskzonen. Samverkan
och förebyggande arbete. Svenska kommunförbundet. Hämtat 20
september 2006, från
http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc34613_1.pdf
Lundgren, U. P. (1979). Att organisera omvärlden. En introduktion till
läroplansteori. Stockholm: Liber.
Malmgren Hansen, A. (2002). Specialpedagoger – nybyggare i skolan. Stockholm: HLS Förlag.
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Student- litteratur.
Myrberg, M. (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Skolverket.
Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att
motverka läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Lärarhögskolan.
Myrberg, M. (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska
insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Special-
Nauclér, K. & Magnusson, K. (2003). Språkstörningar i tal och skrift. I L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (ss. 275–290).
Persson, B. (2005). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Price, E. (2001). Motorisk bedömning vid läs- och skrivsvårigheter. I B. Ericson (Red.), Utredning av läs- och skrivsvårigheter (ss. 208–235). Lund: Studentlitteratur.
Regeringens proposition 1999/2000:135. En förnyad lärarutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Regeringens skrivelse 1996/97:112. Utvecklingsplan för förskola, skola och
vuxenutbildning – kvalitet och likvärdighet. Stockholm: Utbildningsde-
partementet.
Rosenqvist, J. (1995). Specialpedagogiska forskningsmiljöer – en analy-
serande översikt. Göteborg: Göteborgs universitet.
Rossman, G. B. & Rallis, S. F. (2003). Learning in the Field. An Introduc-
tion to Qualitative Research. Thousand Oaks: Sage Publications.
Rydelius, P-A. (2001). Om begreppen dyslexi och läs- och skriv- svårigheter. I B. Ericson (Red.), Utredning av läs- och skrivsvårigheter (ss. 250–257). Lund: Studentlitteratur.
Rygvold, A-L. (2001a). Läs- och skrivsvårigheter. I S. Asmervik, T. Ogden & A-L. Rygvold (Red.), Barn med behov av särskilt stöd (ss. 14–83). Lund: Studentlitteratur.
Rygvold, A-L. (2001b). Språk- och talstörningar. I S. Asmervik, T. Ogden & A-L. Rygvold (Red.), Barn med behov av särskilt stöd (ss. 186-222). Lund. Studentlitteratur.
SFS 1985:1100. (1985). Skollagen. Sveriges riksdag. Hämtat 20 september 2006, från http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3910 SFS 1993:100. (1993). Högskoleförordningen. Examensordning för spe-
cialpedagogexamen. Sveriges riksdag. Hämtat 20 september 2006, från
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3910
Skolverket. (2000a). Kursplaner och betygskriterier. Grundskolan. Stockholm: Skolverket och Fritzes.
Skolverket. (2000b). Helheten i utbildningen. Stockholm: Skolverket. Snowling, M. J. (2000). Dyslexia. United Kingdom, Cornwall: TJ Interna-
tional, Padstow.
Sohlman, B. (2000). Möjligheten finns. Om hjälp för barn med läs- och
skrivsvårigheter och andra inlärningsproblem. Borås: Sama Förlag.
SOU 1997:108. Att lämna skolan med rak rygg: Om rätten till skriftspråket
och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs-
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusk-
lappar. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Strömqvist, S. (2003). Barns tidiga språkutveckling. I L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (ss. 57–77). Lund: Studentlitteratur. Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsveten-
skap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Unescorådet. (2001). Salamancadeklarationen och Salamanca +5. Svenska Unescorådets skriftserie nr 1/2001.
Svensson, A-K. (1995). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, A-K. (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Säljö, R. (2005). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv.
Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Taube, K. (2000). Läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Prisma. Tideman, M., Rosenqvist, J., Lansheim, B., Ranagården, L. & Jacobsson,
K. (2004). Den stora utmaningen. Högskolan i Halmstad. Malmö Högskola.
Trageton, A. (2005). Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och
skola. Stockholm: Liber AB.
Tuomela, V. (2002). Att få en syl i vädret – språkutvecklande arbetssätt i förskolan. I Fickla, avloppsrör och stjärnprickig (ss. 69–75). Stock- holm: En bok för alla.
Tuomela, V. (2006, 19 september). Språkutvecklande arbetssätt i peda-
gogiska miljöer – förskolan. Personlig kommunikation.
Utbildningsdepartementet. (2001). Elevens framgång – skolans ansvar. (Ds. 2001:19). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet. (2006). Den hemliga koden – aktuell forskning om läs-
ning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1 Hej!
Vi är två studerande på den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen vid Malmö högskola.
Under höstterminen 2006 avslutar vi våra 3-åriga halvfartsstudier med att skriva ett examensarbete. Syftet med vårt arbete är att belysa vikten av tidiga insatser för att kunna förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Dessutom vill vi lyfta fram betydelsen av samverkan mellan förskola, förskoleklass och skolans år 1-2 just med tanke på språk-, läs- och skrivutveckling.
För oss är det viktigt att framhålla pedagogernas roll. Att ge röst åt dem som har en verklighetsförankring och erfarenhet av det praktiska arbetet med barnen känns angeläget. Därför har vi valt att använda oss av intervjun som metod i vår studie. Intervjuerna kommer att spelas in på band. Materialet behandlas konfidentiellt. I studien beaktas anonymiteten både vad gäller arbetsplats och namn på den intervjuade. Vid intervjutillfället kommer du att träffa endast en av oss.
Vi har valt att intervjua fyra förskollärare i förskolan, fyra förskollärare i förskoleklass, fyra grundskollärare i år 1-2 samt två specialpedagoger. Vi hoppas att just du vill dela med dig av din erfarenhet och dina tankar genom att ställa upp på en intervju som rör barns språkutveckling och läs- och skrivinlärning.
Du är välkommen att höra av dig om du har några frågor!
Britt Carlsson tel.nr. 036-407 82
e-post lsp04015@stud.mah.se Annika Nilsson tel.nr. 036-35 17 67
Bilaga 2 Intervjufrågor
Pedagogen
• Inom vilken verksamhet arbetar du? • Vilken utbildning har du?
• När tog du din examen?
• Vilken kompetensutveckling har du inom området språkutveckling/läs- och skrivut- veckling?
Språklig medvetenhet
• Vad innebär språklig medvetenhet för dig?
• Vilket samband ser du mellan ett barns språkliga medvetenhet och dess läs- och skrivinlärning?
Språkutveckling och läs- och skrivinlärning respektive -utveckling
• Hur arbetar du med språkutveckling respektive läs- och skrivinlärning/utveckling? Ge exempel på aktiviteter och arbetssätt!
• Vilka mål har du med detta arbete? • Hur ser du på det förebyggande arbetet?
• Hur ser du på tidiga insatser när det gäller barns språkutveckling? • Hur ser du på dina egna möjligheter att arbeta förebyggande? Språkstörning samt läs- och skrivsvårigheter
• Vad innebär begreppen språkstörning och läs- och skrivsvårigheter för dig? • Hur agerar du när du i din verksamhet möter barn med ovanstående problem? Specialpedagogiska insatser
• Vilken typ av specialpedagogiskt stöd ger/får du när det gäller barn med språkstör- ning respektive läs- och skrivsvårigheter?
• Hur ser specialpedagogens roll ut i det här sammanhanget? Samverkan
• Hur samverkar förskola, förskoleklass och år 1-2 kring barns språkliga utveckling och läs- och skrivinlärning respektive -utveckling?
• Hur ser samverkan ut på
- individnivå (överlämning och återkoppling kring enskilda barn) - gruppnivå (organiserade träffar mellan förskola och skola)
- organisationsnivå (gemensam kompetensutveckling, nätverk o.dyl.)?
• Vad är det önskvärt att barnen har med sig från förskola respektive förskoleklass? • Vilken är din syn på läs- och skrivförberedelser i förskolan?
Vision
• Hur skulle du vilja att arbetet inom områdena språkutveckling respektive läs- och skrivutveckling ser ut i framtiden?
• Kommentera din vision utifrån aspekterna tidiga insatser, förebyggande åtgärder och samverkan.