Här undersöker vi pedagogernas syn på språklig medvetenhet och hur pedagogerna ser på ett samband mellan språklig medvetenhet och läs- och skrivinlärning.
Genomgående upplever samtliga intervjuade pedagoger den språkliga medvetenheten som något betydelsefullt tillika nödvändigt för fortsatt språklig utveckling hos barnen.
2D: Det är ju jätteviktigt att man arbetar med den språkliga medvetenheten, för språket är ju allting. Alltså alla ämnen kommer in i språket så småningom i skolan och i vuxenvärlden.
Förskollärarna upplever att de arbetar mycket med språklig medvetenhet. Det gäller såväl förskollärarna i förskolan som förskollärarna i förskole- klass. Pedagogerna i förskolan betonar vikten av att ha ett förhållningssätt och ett arbetssätt i vardagssituationer som berikar barnens språk. Samtalet ska löpa som en röd tråd i samvaron med och mellan barnen. Språklig medvetenhet är nära sammankopplat med det språkutvecklande arbete som ständigt bör äga rum i det vardagliga arbetet anser pedagogerna.
1B: Jag tycker att man kan sammanfatta det i att jag tänker på vad jag säger, hur jag säger det och när jag säger det. Och att jag tänker på vilken dialog jag för med barnen och hur viktigt det är att ge barnen talutrymme.
Läs- och skrivinlärningsprocessen är något som förskollärarna inom för- skolan upplever att de inte kan uttala sig så mycket om, eftersom det är ett område som de inte känner sig delaktiga i. Däremot anser de att det finns ett samband mellan språklig medvetenhet och läs- och skrivinlärning. Förskollärarna framhåller de skillnader som finns hos barnen när det gäller intresse för skrift och språk.
1D: Om man tänker tillbaka på de erfarenheter man har så upplever man att de som inte är så nyfikna på språket, som inte har den här förmågan att kunna snappa upp variationer i språket socialt och i kommunikation, att upptäcka det här med roliga ord och ordlekar. Oftast är det så att det blir svårare för dem att skriva.
Pedagogerna ser det som en viktig uppgift att tidigt väcka ett intresse hos barn för språket och att detta sedan i sin tur påverkar läs- och skrivinlär- ningen positivt.
Förskollärarna verksamma i förskoleklass upplever språklig medveten- het som något som växer fram i samband med rim och ramsor och vid lek med språket. Som pedagog är det viktigt att se till att barnens intresse för bokstäver, ord, meningar och texter tas tillvara. Barnens förmåga till kommunikation upplevs också som språklig medvetenhet, dessutom den pragmatiska medvetenheten – att förstå sig på samspelet i omgivningen och att vara lyhörd för nyanser.
2B: Att de förstår det jag säger både när det gäller instruktioner och i samtal, tillsägelser. Att man förstår varandra, att barnen förstår varandra, nyanser.
När det gäller sambandet mellan språklig medvetenhet och läs- och skrivin- lärning upplevs den språkliga medvetenheten som något som måste finnas inför läs- och skrivinlärningen.
2D: Visst finns det en koppling. Det som man själv ser är att det underlättar om vi arbetar med det så mycket vi kan i förskoleklass t ex och även i förskolan. Man lägger ju liksom grunden.
Det påtalas också hur viktigt det är att skapa ett intresse, en nyfikenhet och längtan efter att lära sig att läsa och skriva. Genom att arbeta med bildvand- ring och även med pekläsning, där föräldrarna är involverade, skapas en språklig medvetenhet hos barnen som befrämjar läs- och skrivinlärningen och som också skapar glädje och självförtroende.
För pedagogerna i skolår 1–2 innebär språklig medvetenhet att förstå många ord och att känna till begrepp, den semantiska medvetenheten. Dessutom poängteras vikten av den fonologiska medvetenheten, att höra ljuden i orden. Att kunna lyssna och förstå, diskutera och leka med ord samt ha en känsla för ords olika betydelse är annat som anses ingå i den språkliga medvetenheten. Pedagogerna ser det som något mycket positivt för läs- och skrivinlärningen att barnen har en god språklig förmåga när de kommer till skolår ett.
3B: Ett barn som kommer och har en god språklig medvetenhet och god förståelse klarar ju sin läsinlärning och sitt skrivande på ett mycket bättre sätt. Kommer de och har med sig i bagaget att de har fått läsa mycket, prata mycket hemma, inte bara tillsägelser utan prata så får de ett rikt ordförråd. De barnen har ju mycket större chans att klara sin läs- och skrivinlärning.
Specialpedagogerna belyser den tekniska sidan inom språklig medvetenhet samt den kommunikativa och sociala delen i språket. Specialpedagogen poängterar det stora samband som finns mellan ett barns språkliga medvetenhet och dess förutsättningar att lära sig att läsa och skriva. Trots användandet av olika metoder och modeller i undervisningen är det den språkliga medvetenheten och även ordkunskapen som är av störst betydelse. En av specialpedagogerna framhåller också det faktum att språk- lig medvetenhet inte är något som endast gäller den tidiga språkutveck- lingen och läs- och skrivinlärningen.
4B: Men språklig medvetenhet finns det ju också sedan när de kommer lite längre upp och har knäckt läskoden, men sedan kanske inte riktigt har insett att det här är ett budskap, något som jag ska förstå. Man läser bara på. Och så förstår man inte riktigt vad det handlar om.