Att skriva en uppsats med ett tillförlitligt, giltigt och hållbart resultat som dessutom är etiskt godtagbart är ett måste. Resultatet som redovisas i det färdiga arbetet ska vara trovärdigt och pålitligt och det ska verka riktigt för läsaren. Reliabilitet (tillförlitlighet) och validitet (giltighet) kan uppnås genom ”en noggrann uppmärksamhet på de grundläggande begreppen i undersökningen och på att man samlat in, analyserat och tolkat informa- tion” (Merriam, 1994, s. 175). Reliabilitet och validitet hänger ihop och är oupplösligen förknippade med varandra.
Efter sammanställningen av vår intervjuguide har vi kritiskt granskat våra frågor och bl a funderat över huruvida en viss fråga beskriver vad vi vill att den ska beskriva. Vi har ställt oss frågan att om någon annan än vi själva skulle använda vårt instrument (intervjufrågorna) skulle då hon/han få samma svar och komma fram till samma resultat? Dessutom, hur för- håller det sig när det gäller sannolikheten att ”samma intervjuare får liknan- de resultat, då ett instrument används vid flera olika tillfällen” (Bell, 1995, s. 63)?
När vi utför vår kvalitativa studie är det av största vikt att vi är medvet- na om att det vi studerar är de intervjuades konstruktion av verkligheten och deras upplevelser av den. Kvalitativ forskning strävar efter att försöka beskriva och förklara världen utifrån hur de människor som lever i den uppfattar den. Den information som vi får vid våra intervjuer talar inte för sig själv. Ingen kan mäta, utvärdera eller analysera något utan att förändra det. Rossman och Rallis (2003) skriver:
Data are filtered through the researcher’s unique ways of seeing the world – his lens or worldview. Given this interpretive nature of qualitative research, the researcher’s personal biography shapes the project in important ways. (s. 36)
Är vi medvetna om att den information som vi får fram är en funktion av den person som bidrar med den och av våra egna färdigheter så förstår vi och tar hänsyn till att begreppet reliabilitet i dessa sammanhang inte kan tillämpas på ett meningsfullt sätt. En upprepning av en kvalitativ under- sökning kommer inte att ge samma resultat som den första undersökningen. Merriam (1994) skriver dock att detta ”inte misskrediterar den första undersökningens resultat. Flera tolkningar av samma information är fullt möjlig, resultaten står sig tills de direkt motsägs av ny information”.
I detta sammanhang tar vi fasta på det som Kvale (1997, s. 213) skriver: ”Även om det är önskvärt att öka intervjuresultatens reliabilitet för att motverka godtycklig subjektivitet, kan en för stark tonvikt på reliabiliteten motverka kreativitet och föränderlighet”.
5.8 Etik
Etiska avgöranden ska aktualiseras under hela arbetsprocessen. ”Etiska frågor tas under övervägande redan från undersökningens början fram till slutrapporten” (Kvale, 1997, s. 105). Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet (1999) anger fyra huvudkrav som bör beaktas i forsknings- arbetet, nämligen informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitets- kravet och nyttjandekravet. Gullveig och Øyen (1998) talar också om rätten till människors tid. Människor kan betrakta tid som en del av det privata rummet och kan därmed uppleva det som en belastning att behöva ställa sin tid till förfogande för forskare.
Kvale (1997) tar upp etiska frågor som bör beaktas i början av en intervjuundersökning. Det är bl a hur undersökningen kan vara till fördel för respondenten och därmed bidra till att kanske förbättra en situation. Den mest idealiska situationen är när respondenten känner att hon/han både ger och tar emot vid intervjutillfället. Som intervjuare måste vi alltid ställa oss frågan om vår intervju kan åsamka respondenten någon negativ konse- kvens. Som intervjuare får vi aldrig sträcka oss så långt i våra frågor att vi får information som respondenten senare ångrar att hon/han har lämnat.
Vi tar en personlig kontakt, då vi ger information om oss själva och vår institutionsanknytning. Därefter berättar vi om vår undersökning och syftet med den. Vi betonar att deltagandet är frivilligt och att respondenten har rätt att avbryta intervjun när som helst utan att detta leder till negativa konsekvenser för den intervjuade. Vi berättar i stora drag om tillväga- gångssätt samt hur resultatet av intervjuerna kommer att användas och presenteras. Vi talar om att alla uppgifter behandlas konfidentiellt och att inget i intervjuerna som kan identifiera respondenten redovisas. Vi tar ansvar för att det är praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna. Vi upplyser om att ljudinspelningarna av intervjuerna avlyss- nas endast av den som intervjuat och eventuellt av dennes skrivarkollega. Intervjun kan också komma att avlyssnas av någon från institutionen i kont- rollerande syfte. Resultatet av intervjuerna kommer endast att användas för arbetet med vår uppsats. Vi kommer också att ge dem av respondenterna som är intresserade av det egna intervjumaterialet möjlighet att ta del av detta. Efter denna muntliga kontakt sker sedan utskick av missivbrev.
I vår sammanställning och analys av intervjuerna är vi vaksamma på att inte utelämna resultat som är mindre önskvärda för undersökningen, trots att det kan vara frestande (Stukát, 2005).
6 RESULTAT
Vi har valt att använda oss av våra kategorier som rubriker i vår resultat- redovisning. För att göra presentationen tydlig redovisas varje målgrupp i största möjliga utsträckning för sig. Citaten kodas med 1 A–D för för- skolan, 2 A–D för förskoleklasserna, 3 A–D för skolår 1–2 och 4 AB för specialpedagogerna.
6.1 Pedagogen
Här ger vi en presentation av våra respondenter. Vi berättar om deras grundutbildning, nuvarande sysselsättning och eventuell kompetensutveck- ling inom områdena språkutveckling samt läs- och skrivutveckling.
Fyra av våra respondenter har förskollärarexamen och arbetar inom för- skolan med barn mellan ett och fem år. De har alla tillförskaffat sig viss kompetensutveckling inom området språkutveckling genom småkurser, symposier och föreläsningar samt handledning från specialpedagog, logo- ped och barnhabiliteringen. Ytterligare fyra respondenter är förskollärare med förskollärarexamen. De är verksamma i förskoleklass. Här skiftar det när det gäller kompetensutveckling inom språk- respektive läs- och skrivut- vecklingsområdena. En av respondenterna uppger att hon inte har någon kompetensutveckling över huvud taget inom dessa områden och upplever dessutom att hon inte fick någon utbildning med sådan inriktning under högskoletiden. Några av förskollärarna har skaffat sig kunskap om Born- holmsmodellen och använder sig av metoden i sitt arbete tillsammans med barnen. En förskollärare har också tagit del av Reading Recoverymodellen. Ytterligare fyra av respondenterna är lågstadielärare. Tre av dem är verk- samma som förtroendelärare i skolår 1–2. Den fjärde har även speciallärar- examen och arbetar som speciallärare i F–3. De har alla viss kompetens- utveckling genom kortare kurser och föreläsningar. Som exempel ges kurser om LTG-metoden och processkrivning samt föreläsning om att skriva sig till läsning.
Förutom dessa respondenter har vi också intervjuat två specialpedago- ger. En av dessa har en halvfärdig lågstadielärarutbildning, förskollärarexa- men samt en specialpedagogexamen. Efter specialpedagogutbildningen har kompetensutveckling skett genom föreläsningar och en nyligen genomförd tvådagarsutbildning för specialpedagoger som berörde läs- och skrivut- vecklingen. Specialpedagogen tjänstgör inom förskolan, har ansvar för dag- barnvårdare och arbetar dessutom på två skolor där hon möter barn från och med förskoleklass till och med skolår tre. Den andra specialpedagogen har mellanstadielärarexamen och är dessutom utbildad lågstadielärare, spe-
ciallärare och specialpedagog. Tjänstgöringen är förlagd till en skola med elever från förskoleklass till och med år sex.
Flera av våra respondenter betonar att de själva har sökt sig till den kompetensutveckling de har ansett sig behöva inom området språkutveck- ling och läs- och skrivinlärning. Främst har den kompetensutvecklingen skett genom att de har läst litteratur inom området.