Jokkmokk och Pajala
3.13 Lokala handlingar och strategier för att hantera förändring
3.14.10 Alternativa maskuliniteter
Globaliseringen och omvärldsrelationer har en avgörande betydelse för omställning i näringslivet i både Jokkmokk och Pajala; indirekt får förändringar i produktionsvillkor och konsumtion betydelse i små som stora samhällen. I Pajala och Jokkmokk har det inneburit att arbetsmarknaden genomgått betydande förändringar; förändringar som gått snabbare än arbetskraften, de enskilda individerna, hunnit anpassa sig. Att vara man i Norrbotten har under en lång tid varit synonymt med skogsarbete, jakt och fiske, bildlikt talat. Därefter har elektronikindustrin varit en betydelsefull arbetsgivare i Pajala medan männen i Jokkmokk har en mer differentierad arbetsmarknad och även har sett långtidspendling som en lösning. Den senaste utvecklingen antyder att en stor andel av framtidens jobb finns inom den offentliga sektorn, och i både Pajala och Jokkmokk finns det män som arbetar inom vården med att vårda anhöriga eller andra vårdtagare. Vi menar att detta kommer att leda till alternativa bilder av vad det innebär att vara man i Norrbotten – samtidigt som myten om den norrländske jägaren även i fortsättningen kommer att odlas i filmer och litteratur. Ytterligare förändringar är att fritidsintressen som jakt och fiske ersätts av eller kompletteras med datorer och tv. Jakten eller fisket kan fortfarande vara väsentlig för identiteten samtidigt som det växer upp nya generationer med andra intressen. Flera av de intervjuade menar att det åtminstone tidigare varit så att män som inte passar in i den traditionellt manliga rollen har flyttat. Vidare studier inom projektet kommer bland annat att fokusera på just betydelsen av bilden av den maskuline norrbottningen och på alternativa arbetsmarknader.
Om turismen skall bli en räddande nisch på arbetsmarknaden i framtiden kommer det sannolikt att krävas ett större antal egna företagare. Eftersom förutsättningarna för säsongsbetonat företagande är speciella vore det önskvärt att utveckla alternativa företagsformer eller möjlighet att kombinera olika sysselsättningar. Det är något som jord- och skogsbrukare alltid gjort, medan steget hit kan vara längre för andra grupper på arbetsmarknaden. Studier har också visat att den lokala kulturen är viktig när det gäller nyföretagande på så sätt om det är socialt accepterat att vara företagare, om en s k ”löntagarmentalitet” är rådande. Även här spelar genusrelationerna på orten en mycket stor roll på så sätt att den lokala inställningen och toleransen skiljer sig åt beroende på om det är männen eller kvinnorna som ägnar sig åt företagande. Av våra studier har det framgått att det är av största betydelse att ett genusperspektiv anläggs på studier när det gäller regionalutveckling och välfärdens omvandling.
Referenser
Aarsaeter, Nils och J Ole Baerenholt 1998. [eds] Coping Strategies in the North. Local Practices in
the Content of Global Restructuring. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.
Ahrne, Göran 1990. Agency and Organization. Towards an Organizational Theory of Society. London: Sage.
Almquist, Katarina, Maria Engström och Kenneth Olausson (1999) Blandade upplevelser. En
förstudie om svensk upplevelseindustris möjligheter, med förslag till åtgärder. Stiftelsen för
Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Arbetsmarknadsstyrelsen 1999-12-17, Dnr 99-10775-00.
Berglund, Anna-Karin 1998. Lokala utvecklingsgrupper på landsbygden. Analys av några lokala utvecklingsgrupper i termer av platsrelaterad gemenskap, platsrelaterad social rörelse och systemintegrerad lokal organisation. Geografiska Regionstudier nr 38. Uppsala universitet: Kulturgeografiska institutionen.
Bergwall Analys 2002. En utvärdering av ett EU-projekt. Projektetapp 1 2001-2002. Kangos Kultur och Kreativitetscentrum.
Bjerén, Gunilla 1989. Kvinnor i Värmlands glesbygd: försörjningsstrategier för skogsbygdens
kvinnfolk. Norstedt. Stockholm
Blennberger, Erik 1993. Begrepp och modeller. Frivilligt socialt arbete. Kartläggning och
kunskapsöversikt. SOU 1993:82. Stockholm: Fritzes.
Blennberger, Erik, Ulla Habermann och Eva Jeppsson Grassman 2004. Genus och civilt samhälle. Sköndal: Sköndalsinstitutet.
Brulin, Göran 2002. Faktor X. Arbete och kapital i en lokal värld. Stockholm: Atlas. Arbetslivsinstitutet.
Borja, Jordi och Manuel Castells 1997. Local and global: the management of cities in the information
age. London: Earthscan, cop.
Baerenholdt, J.Ole 2002. Coping Strategies and Regional Policies - Social Capital in the Nordic
Peripheries. Stockholm: Nordregio.
Dagens nyheter 2003-04-23. "Gränsen nådd för partilojaliteten" DN-debatt, kommunalråden (s) Bengt
Niska i Pajala, Leif Nilsson i Överkalix och Arne Honkamaa i Övertorneå
Ds departementserien, 2000:7. Tillväxt i hela Sverige: rapport om tillväxtavtalen. Stockholm :
Näringsdepartementet, Regeringskansliet.
Eurenius, Birgitta 1999. Juridiska former m.m. inom den sociala ekonomin. I Bilagor till Social
ekonomi – en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt. Regeringskansliet: Kulturdepartementet.
Esping-Andersen, Gøsta 1991. The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity Press. Forsberg, Anette 2001a. Lokala utvecklingsgrupper och jobbskapande. I Westlund, Hans (red) Social
Forsberg, Anette 2001b. Lokalt utvecklingsarbete på landbygden. .I Westlund, Hans (red) Social
ekonomi i Sverige. Stockholm: Fritzes.
Havnevik, Kjell och Cecilia Waldenström 2002. Att förstå lokal utveckling i en globaliserad värld. I:
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift. Årg. 142, Nr. 8, 2003. Stockholm.
Herlitz, Ulla 1998. Bygderörelsen i Sverige. Östersund: Institutet för regionalforskning (SIR). Hugemark, Agneta 1994. Den fängslade marknaden: ekonomiska experter om välfärdsstaten. Lund: Arkiv, Lund: Studentlitteratur.
Hägglund, P. (2002) Första året med Aktivitetsgarantin – en utvärdering av Aktivitetsgarantins
effekter. Stockholm Arbetsmarknadesstyrelsen URA 2002:2.
Höckertin, Catrine 2001. Ekonomiska föreningar och nykooperation i ett regionalt perspektiv. I Westlund, Hans (red) Social ekonomi i Sverige. Stockholm: Fritzes.
Johansson, Staffan 2002. Sociala ideella organisationer – som kommunerna ser dem. Stockholm: Socialstyrelsen.
Johansson, Staffan 2005. Kommunalt stöd till sociala ideella organisationer. Omfattning, utveckling
och former. Stockholm: Socialstyrelsen.
Johansson, Susanne 2000. Genusstrukturer och lokala välfärdsmodeller – Fyra kommuner möter omvandlingen av offentliga sektorn. Geografiska regionstudier nr 40. Diss Uppsala universitet. KUC i Kalmar län 2000. Framväxt för tillväxt – den sociala ekonomin och dess betydelse i fem sydlän, Jönköoing, Kalmar, Kronoberg, Blekinge och Halland. Delrapport från Kalmar län genomförd av Kooperativt Utvecklingscentrum i Kalmar län. December 2000.
Kulturdepartementet 1999. Social ekonomi – en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? Rapport från en arbetsgrupp. Stockholm: Regeringskansliet.
Liljeström, Å. och Strömquist U. 2000. Den nya ekonomiska geografin. Scenarier fram till år 2010. Rapport 3 från regionalpolitiska utredningen. Stockholm: Nordstedts tryckeri AB.
Lundström, Tommy 1997. Barnavårdsorganisationer vid två sekelskiften. Frivilligt barnavårdsarbete
förr och nu. Sköndalsinstitutets skriftserie nr 10. Stockholm: Sköndalsinstitutet.
Lundström, Tommy och Filip Wijkström 1997. The Nonprofit sector in Sweden. Johns Hopkins
Nonprofit Sector Series 11. Manchester: Manchester University Press
Magnusson, Lars och Jan Ottosson 1996, eds., Evolutionary Economics and Path Dependence. Cheltenham: Edward Elgar.
Massey, Doreen 1994. Space, place and gender. Oxford: Polity Press
Nordfeldt, Marie och Anna Lundstedt 2001. Den ideella sektorn och sysselsättningen i ett regionalt perspektiv. I Westlund, H. (red) Social ekonomi i Sverige. Stockholm: Fritzes.
Persson, Lars Olov 2003. Promoting sustainable labour markets in rural settings. I: Persson, Lars Olov, Ann-Mari Sätre Åhlander och Hans Westlund (eds.) Local Responses to Global Changes.
Economic and Social Development in Northern Europé´s Countryside. Arbetsliv i omvandling
Pettersson, Björn 2002. Framtiden för de fem älvarnas bygd. Pajala kommun Rapport september 2002 Arbetsmarknadsanalys och utvecklingsförslag
Rapport till regeringen: Arbetsmarknadsverket i 2000-tal Arbetsmarknadspolitiken,
Arbetsmarknadsverket och verksamheten i början av 2000-talet. Dnr 99-10775-00,
Arbetsmarknadsstyrelsen 1999-12-17.
Regeringens budgetförslag 1989/90. Finansplan och sammandrag/sammanställd och utgiven av
Finansdepartementet 1989/90. Stockholm: Fritzes.
Regeringens budgetförslag 1991/92:150. Finansplan, sammandrag/sammanställd utgiven av
Regeringskansliet. Stockholm: Fritzes
Regeringens budgetförslag 1992/1993: finansplan, sammandrag / sammanställd och utgiven av
Regeringskansliet. Stockholm : Fritzes.
Regeringens budgetförslag 1993/1994: Finansplan och sammandrag/sammanställd och utgiven av
Finansdepartementet. Stockholm: Fritzes.
Regeringens proposition 1990/91:100. Bilaga 2 Civildepartementet. Utveckling av offentlig sektor.
Stockholm.
Regeringens proposition 2001/02:4. En politik för tillväxt och livskraft i hela landet.
Ridderstråle, Jonas och Kjell A. Nordström 2004. Karaokekapitalism: Management för Människan (svensk utgåva). Bookhouse Publishing AB, Sverige.
Rosengren, Björn 2000. Tal vid SNS regionkonferens i Karlskrona 2000-10-02.
Salamon, L.M. och H.K. Anheier (1996) The Emerging Nonprofit Sector: An Overview. Johns
Hopkins Nonprofit Series. No 1. Manchester: Manchester University Press.
Salamon, L.M. och H.K. Anheier, et al (1999) Global Civil Society. Dimensions of the Nonprofit Sector. The Johns Hopkins Comparative Nonprofit Sector Project. Baltimore: Center for Civil Society Studies. The Johns Hopkins Universtity.
Salonen, Tapio 1994. Välfärdens marginaler. Stockholm: Fritzes.
Scholten, Christina 2003. Kvinnors Försörjningsrum. Hegeminins förvaltare och murbräckor. Meddelanden från Lunds universitet. Avhandlingar nr 149. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi. Lunds universitet.
Schough, Katarina 2001. Försörjningens geografier och paradoxala rum. Institutionen för samhällsvetenskap. Karlstad University Studies 2001:19.
SOU 1996/97:169. Kommunala förnyelsekommitténs slutbetänkande. Förnyelser av kommuner och
landsting. Stockholm: Inrikesdepartementet.
SOU 2000:36 Utgångspunkter för 2000-talets regionalpolitik. Näringsdepartementet. Delbetänkande från regionalpolitiska utredningen.
Stenbacka, Susanne 2001. Landsbygdsboende i inflyttarnas perspektiv. Intention och handling i
Stenbacka, Susanne, 2005. Rural identities in transition: male unemployment and everyday practice in the North of Sweden. Paper presented at: The XXI Congress of the European Society for Rural Sociology, August 22-27, 2005. Keszthely, Hungary.
Svallfors, Stefan 2001. Kan man lita på välfärdsstaten?: risk, tilltro och betalningsvilja i den svenska
välfärdsopinionen 1997-2000. I Välfärdens finansiering och fördelning: antologi från Kommittén
Välfärdsbokslut (Statens offentliga utredningar)Stockholm Fritzes offentliga publikationer.
Sätre Åhlander, Ann-Mari 2001. Den sociala ekonomins betydelse för Sverige. I Westlund, H. (red)
Social ekonomi i Sverige. Stockholm: Fritzes.
Sätre Åhlander, Ann-Mari 2003. The social economy – a lever for local economic development? I: Persson, Lars Olov, Ann-Mari Sätre Åhlander och Hans Westlund [eds] Local Responses to Global
Changes. Economic and Social Development in Northern Europé´s Countryside. Arbetsliv i
omvandling 2003:11. pp. 269-278. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Trydegård, Gun-Britt 2001. Välfärdstjänster till salu – privatisering och alternativa driftformer under 1990-talet. I Szebehely, Marta (red.) SOU 2001:52. Välfärdstjänster i omvandling. Stockholm: Fritzes. Trägårdh, Lars 1999. Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan. I Amnå, Erik (red) Civilsamhället. SOU 1999:84. Stockholm: Fakta Info Direkt.
Vetenskapsrådet 2003. Svensk forskning om demokrati, offentlig förvaltning och folkrörelser – en
kartläggning av forskning under perioden 1990-2003 utförd av Vetenskapsrådet på regeringens
uppdrag. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westlund, Hans (red.) 2001. Stockholm: Fritzes. Social Ekonomi i Sverige.
Westlund, Hans och Stig Westerdahl 1997. Social ekonomi och nya jobb. Fallstudier i 20 europeiska regioner. I Westlund, Hans (red) Lokal utveckling för Regional Omvandling. SIR-rapport Nr 100. Östersund: Institutet för Regionalforskning.
Westlund, Hans och Stig Westerdahl 1998. Social ekonomi och sysselsättning. I Grut, Katarina och Elisabet Mattsson (red) Social Ekonomi – Om kraften hos alla människor. Stockholm:
Utbildningsförlaget Brevskolan.
Wijkström, Filip och Tommy Lundström 2002. Den ideella sektorn. Organisationerna i det civila
samhället. Stockholm: Sober Förlag.
Årsbok 2004, Glesbygdsverket. Östersund: Glesbygdsverket.
Lista över intervjuade och deltagare i Dialogkonferenserna Pajala
Bengt Niska, kommunalråd
Gunnar Karvonen, vd Pajala Utveckling AB
Tyra Norberg, Pajala konferens och utredningsservice Kurt Lind, chef arbetsförmedlingen Pajala
Göte Marjavaara, Arbetsförmedlingen
Inger Oja, Utredare, Länsarbetsnämnden i Norrbotten län Johanna Alm, Utbildningssamordnare
Juoko Jarvinen, projektsamordnare med EU-kompetens Boel Svanberg, näringslivssekreterare
Jan Tornberg, skolchef
Jokkmokk
Anita Lindfors, Chef för utvecklingsenheten Birgitta Nilsson, turistansvarig Jokkmokk Irene Lindström, Företagarna i Jokkmokk Maud Johansson arbetsförmedlingen i Jokkmokk Sylvia Kenttä, Arbetsförmedlingen
Sandqvist, Åke, landsbygdsutvecklare, Jokkmokks kommun.
Ekblom, Inga-Greta, huvudsekreterare Mål 1 Norra Norrland. Länsstyrelsen i Norrbottens län. Karlsson, Roine, verksamhetsledare, Norrbottens Kooperativa Utvecklingscentrum.
Företrädare för följande ideella föreningar, ekonomiska föreningar och stiftelser har intervjuats: Björkholmens byaförening, Byaliv i Tornedalen, Byakraft i Korpilombolo, Jarhois Intresseförening, Jokkmokks sameförening, Kangos Kultur- och Ekologiskola, Korpilombolo Intresseförening, Lovikka Utveckling ek.fören., MEJA Byautveckling, Norrbottens bygderåd, Saittarova Intresseförening, Samernas utbildningscentrum, VIS-projektet (Vuollerim i Samverkan) och Vuollerimbygdens ekonomiska förening.