ig själv och att leva som ensamstående med barn var mycket bättre i uvudstaden än på landsbygden. Husmoderkontrakten innebar ett fokus på den “klassiska” familjen a idan äldre kvinnor vars barn hade lämnat hemmet och även unga kvinnor som väntade på att “Prince i och för sig bosätta sig var som helst på Island. De kvinnor som inte hade Släkt och barn var här huvudsaken:
“Han [deras son] har en mormor i Reykjavík. Det är det enda som han har där. A
resten av släkten. Han har två gammelfarmödrar och de är ju gamla båda två. Och äv
om han inte ko
känna dom. Vi försöker spela in det på video och prata. Detta är någ
velat få själv. Vi åkte runt landet en gång varje sommar för att hälsa
hade naturligtvis ingen kontakt med dom som bodde där. V
som är bra.” [Kvinna, 32 år, by på östlandet]
Men det är inte många som vågar chansa på det sättet. Många fler skulle gärna vilja bo i gle
medan barnen är små men det finns andra aspekter som hindrar. Alla är beroende av arbete och det är tt hinder för bosättning på landsbygden som inte många klarar att lösa i dag.
e
6.10 Diskussion
Frånflyttningen av kvinnor på landsbygden som sådan verkar inte ha resulterat i ett nytt könskontr där. Kontraktet har visserligen förändrats på liknande sätt som det har förändrats på Isl
M
betydligt mer än i huvudstadsområdet. Och just det är en bidragande orsak till att kvinnorna flyttar i större utsträckning än männen. Det är i huvudstaden som kvi
g
inflytande så ser vi åter ett könsmönster som är ett i huvudstadsområdet och ett annat på landsbygd Andelen kvinnor
in
kommunerna i huvudstadsområdet har en kvinnlig borgmästare eller kommunalordförande när detta skrivs medan andelen kv
p
Det verkar också vara så att det inte endast är kvinnornas ekonomiska situation och m a
arbetsmarknaden är lite mera gammalmodiga där. Som ett exempel kan näm u
arbetsmarknaden som männen så fick man en sta o
landsbygden (Gallup 1995).
inns det anledning att tro att utvecklingen kommer att gå i en annan riktnin F
vi inte det. Mycket tyder på att rurala områden kommer att fortsätta mista befolkning och avfolkning kommer att framför allt om
1900-talet kännetecknades av att kvinnor upplevde förbättrade möjligheter i tillvaron och framför all tätbyggda område
kvinnor som upplevde och sökte efter självständighet, social frihet och ett rikare socialt liv Möjligheterna att försörja s
h
med en yrkesarbetande man och en hemmaarbetande kvinna. Kvinnor på arbetsmarknaden var å en s
charming” skulle komma och föra dom till köket, barnafödandet, städningen och familjeomsorgen. De som hittade prinsen kunde
en sån “försörjare” kunde generellt sett klara sig bättre i de större byarna. Husmoderkontraktet passade dag ser vi kanske mera unga kvinnor flytta därför att de letar efter utbildning och en bra position på än i män och det kommer knappast att minska llströmningen till huvudstadsområdet. Husmoderkontraktet har helt förlorat sin dragningskraft, det
isländska eträffande deras framtidsyrke. Den förra genomfördes 1968 ch den senare 2004. 1968 nådde husmoderyrket nästan upp i topp-tio bland flickorna då 6 procent a som nämnde den möjligheten (Kjartan man förväntar sig att bli erbjuden i dag. Men detta är vårare att få till stånd i glesbygden än i tätorter. Ingenting pekar mot några förestående förändringar vinnor och män. Så även om isländska kvinnor fortsätter att förbättra sin position och kvinnors och så att
02): Íslenskar byggðarannsóknir: Samantekt g greining. Akureyri, Byggðarannsóknastofnun.Byggðarannsóknastofnun og Hagfræðistofnun
ík, fnahagsstofnunin.
r ol. 11, number 2.
ísli Ágúst Gunnlaugsson (1993): “Fólksfjölda- og byggðaþróun 1880-1990.” I Guðmundur k, ísli Ágúst Gunnlaugsson og Ólöf Garðarsdóttir (1997): “Aðstæður og heimilisstaða íslenskra ekkna
ny, Mark Nuttall, Leo Hendry, Marion Kloep and Sheila Wood (2003): “Rural ommunities and well-being: a good place to grow up?” The Sociological Review, 51.
irkjun, mat á amfélagsáhrifum. Reykjavík, Landsvirkjun (LV-2001/031).
inte för dom. I
arbetsmarknaden. Generellt är efterfrågan efter väl utbildade människor mindre på landsbygden huvudstadsområdet. Kvinnor utbildar sig nu i högre grad än
ti
finns ingen kvinna som vill underteckna det. Nyligen jämfördes material från två undersökningar om ungdomars önskemål b
o
nämnde det som sitt framtidsyrke. År 2004 var det inte en end Ólafsson 2004). Jämställdhetskontraktet är vad
s
på arbetsmarknaden på den isländska landsbygden som skulle kunna göra den lika attraktiv för k
mäns generella position fortsättar att utjämnas så kommer det nog fortsättningsvis att vara kvinnorna söker sig till tätorterna i större grad än männen.
Referenser
Althingi (1956): Greinargerð um athugun á röskun jafnvægis í byggð landsins: um jafnvægisframkvæmdir o.fl.Byggðarannsóknastofnun (20
o
(2003) Fólk og fyrirtæki. Reykjavík, Iðnaðar- og viðskiptaráðuneytið.
Efnahagsstofnunin (1969): Vestfjarðaáætlun: Greinargerð um framkvæmd hennar. Reykjav E
Félagsmálaráðuneytið (2000): Athugun á stöðu kvenna á landsbyggðinni. Reykjavík, Félagsmálaráðuneytið.
Forsberg, Gunnel (1998): “Regional Variations in the Gender Contract: Gendered Relations in Labou Markets, Local Politics and Everyday Life in Swedish Regions.” Innovation V
Friðrik H. Jónsson og Stefán Ólafsson (1991): Lífsskoðun í nútímalegum þjóðfélögum. Reykjavík. Félagsvísindastofnun.
Gallup (1995): Jafnréttiskönnun Gallup. Reykjavík. Íslenskar markaðsrannsóknir. Gallup (2000): Aukin lífsgæði með sveigjanleika. Reykjavík. Gallup.
G
Hálfdanarson og Svanur Kristjánsson, (red). Íslensk þjóðfélagsþróun 1880-1990. Reykjaví Félagsvísindastofnun Háskóla Íslands og Sagnfræðistofnun Háskóla Íslands
G
um síðustu aldamót.” I Gísli Ágúst Gunnlaugsson: Saga og samfélag. Reykjavík. Sagnfræðistofnun Háskóla Íslands og Sögufélag.
Glendinning, Antho c
Grétar Þór Eyþórsson, Kjartan Ólafsson og Hjalti Jóhannesson (2001) Kárahnjúkav s
Guðbjörg Linda Rafnsdóttir (2001): Hér liggur fiskur undir steini. Reykjavík. Sjávarútvegsstofnun Háskóla Íslands.
n.
eykjavík, einkaútgáfa.
Ísland. Redaktörer Guðmundur Jónsson och Magnús S.
agnússon. Reykjavík. Hagstofa Íslands 1997.
agtíðindi 2004:1. Reykjavík. Hagstofa Íslands.
amilton, Lawrence C., Oddmund Otterstad (1998): “Sex Ratio and Community Size: Notes from the orthern Atlantic.” Population and Environment. Vol. 20, number 1.
Helgi Skúli Kjartansson (1974): “Fólksflutningar til Reykjavíkur 1850-1930.” I Safn til sögu
Reykjavíkur. Reykjavík. Sögufélagið.
Hernes, Helga 1987: Welfare State and Women Power. Essays in State Feminism. Oslo, Norwegian University Press.
Hildur Rúna Hauksdóttir (2002): “Óhefðbundnar leiðir.” I Anna Kristine Magnúsdóttir: Litróf lífsins. Reykjavík. Vaka-Helgafell.
Hirdman, Yvonne (1990): Genussystemet. Maktutredningen. Slutrapport. SOU 1990:44. Stockholm. Hjalti Jóhannesson (1990): Internal Migration in Iceland 1983-1987: A study of regional differences. Ontario, York University.
Hjalti Jóhannesson (2003) ”Um tilfærslu mannfjöldans á 20. öldinni og viðleitnina til að hamla á móti straumnum”. I Jón Hjaltason (red.): Afmæliskveðja til Háskóla Íslands. Akureyri, Bókaútgáfan Hólar. Hjalti Jóhannesson og Kjartan Ólafsson (2004): Samgöngubætur og félags- og efnahagsleg áhrif
þeirra. Akureyri. Rannsóknastofnun Háskólans á Akureyri.
Ingólfur V. Gíslason (1994): Bjarmi nýrrar tíðar. Saga Iðju, félags verksmiðjufólks, í 60 ár. Reykjavík. Hið íslenska bókmenntafélag.
Jónas Jónsson (1913): “Dagarnir líða.” Skinfaxi 8. tbl. 4. árg.
Landshagir 2004. Reykjavík. Hagstofa Íslands.
Kjartan Ólafsson (2004): The future heaven of gender equality? se: http://notendur.unak.is/not/kjartan/
Gylfi Arinbjörnsson (1989): Iðnaður og búseta: Staðarval iðnaðar á Íslandi og svæðisbundin þróu R
Hagskinna. Sögulegar hagtölur um
M
Hagstofa Íslands (2002): Iceland in Figures. Reykjavík. Hagstofa Íslands.
H
H N
Lausten, Mette & Karen Sjörup (2003): Hvad kvinner og mænd bruger tiden til. Om tidsmæssig
ligestilling i danske familier. Köbenhavn. Socialforskningsinstitutet.
Moon, B. (1995): “Paradigms in migration research: exploring “moorings” as a schema.” Progress in
Human Geography 19(4) pp. 504-524.
Ní Laoire, Caitríona (2001): “A Matter of Life and Death? Men, Masculinities and Staying “Behind” in Rural Ireland.” Sociologia Ruralis Vol 41, number 2.
Ólöf Garðarsdóttir (1998): “Þáttur kvenna í flutningum til sjávarsíðunnar við upphaf
þéttbýlismyndunar á Íslandi.” I Friðrik H. Jónsson (red.): Rannsóknir í félagsvísindum II. Reykjavík,
Félag indastofnun Háskóla Íslands, Hagfræðistofnun Háskóla Íslands, Háskólaútgáfan.
. (1978) Migration and underdevelopment. Politics and Society 8. astofnun Háskólans á Akureyri (1998): Staða kvenna í dreifbýli á Norður Rannsóknastofnun Háskólans á Akureyri.
lhjálmsson, Ólafur Ólafsson, J svís
Portes, A
Rannsókn landi vestra.
Akureyri.
Rúnar Vi óhann Ág. Sigurðsson och Tryggvi Þór Herbertsson (2001):
Aðgangur að heilbrigðisþjónustu á Íslandi. Reykjavík. Landlæknisembættið.
Shresta, N. R. (1988): “A structural perspective on labour migration in underdeveloped countries.”
Progress in Human Geography, 12(2) pp. 179-207.
Sigurdur Gudmundsson (1973): Internal migration in Iceland. Waterloo, University of Waterloo. Sigurður Sigurðsson (2003): Unga fólkið fór. Aldursskipting á Norðurlandi vestra 1992 og 2002. Statistics Iceland (2002): Statistical Yearbook of Iceland. Reykjavik, Statistics Iceland.
ta á Íslandi: Rannsókn á búferlaflutningum. Reykjavík,
(1998): “Verkaskipting kynja og vinnuskipulag í fiskiðnaði.” I Friðrik H. ónsson (red.): Rannsóknir í félagsvísindum II. Reykjavík, Félagsvísindastofnun Háskóla Íslands,
. Reykjavík. Félagsvísindastofnun áskóla Íslands. Háskólaútgáfan.
Byggðastofnun. Iðnþróunarfélag Norðurlands vestra. Stefán Ólafsson (1997) Búse
Byggðastofnun.
Stefán Ólafsson (1999) Íslenska leiðin. Almannatryggingar og velferð í fjölþjóðlegum samanburði. Reykjavík, Tryggingastofnun Ríkisins og Háskólaútgáfan.
Tid för vardagsliv. Kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01. Stockholm. Statistiska
centralbyrån 2003.
Unnur Dís Skaptadóttir (1995): “Konur við sjávarsíðuna.” I Friðrik H. Jónsson (red.): Rannsóknir í
félagsvísindum. Reykjavík. Félagsvísindastofnun Háskóla Íslands. Háskólaútgáfan.
Unnur Dís Skaptadóttir J
Hagfræðistofnun Háskóla Íslands, Háskólaútgáfan.
Vaage, Odd Frank (2002): Til alle dögnets tider. Tidsbruk 1971-2000. Oslo. Statistisk sentralbyrå.
Vinnumarkaður 2002. Reykjavík. Hagstofa Íslands.
Þingsályktun 30/127, 2 maí 2002.
Þóroddur Bjarnason (2004): “Leiðin að heiman... Forspárgildi viðhorfa unglinga fyrir búsetuþróun á Íslandi.” I Úlfar Hauksson (red.): Rannsóknir í félagsvísindum V