Varför flyttar kvinnorna?

Arbete – lön

grundorsakerna för flyttning generellt E

betydelse att ha tillgång till arbete, en tillfredsställande lönenivån, och möjlighet till social mobilitet, vilket tidigare forskning visar. För familj handlar det om ett reellt behov att någon eller några lönearbetar för familjens försörjning. Generellt uppfattas det ofta som viktigare att mannen har arbete eftersom män i flertalet fall har bättre i

I de intervjuer som vi gjorde visade detta sig kanske främst i att mannens möjligheter till arbete var en viktig del av beslutet om familjen skulle flytta eller stanna. En av våra informanter berättade att

marknaden var väldigt könsuppdelad och speciellt begränsad för kvinnorna, men att det inte var stor katastrof om kvinnan i familjen förlorade sitt jobb:

“Nej det är när mannen förlorar jobbet. Då är allt slut. Då är det bara att flytta.” [Kvinna, 32

år, by på östlandet] Det är dock viktigt att på

boplats. Faktiskt, förvånade det lite grann hur stor mångfald av modeller som fanns. Vi fick även höra pel där det tvärtom var kvinnans möjligheter som var utslagsgivande. En av våra informanter var inna som hade blivit erbjuden ett intressant jobb på landsbygden och hela familjen flyttade dit:

“Och man har fått höra det och också från andra kvinnor som har kommit hit va, och fått jobb. Att frågan blir alltid... nej vad sä

den frågan. Och jag sa bara: Han kommer bara med mig. Vad har det med saken att göra?”

[Kvinna, 35 år, by på Vestlandet]

En annan välutbildad kvinna var väldigt nöjd med att hennes välutbildade man hade lyckats hitta ett jobb som han var nöjd med, även om den främsta orsaken till att de hade flyttat från Köpenhamn till den isländska landsbygden var att hon fick jobb:

“Det var liksom ett kontrakt mellan oss att den som först hittade ett passande jobb, dit skulle vi flytta. Och den andra fick så helt enkelt acceptera det och arbeta med något annat.” [Kvinna,

28 år, by på norrvästlandet]

Det viktiga här är att det är de strukturella förutsättningarna på arbetsmarknaden som är bestämmande, inte könet som sådant. Tankar om att det skulle vara “omanligt”, eller att det inte skulle vara i överensstämmelse med någon slags “maskulinitet” - att kvinnans möjligheter är överordnade, det är våra att hitta i våra intervjuer. Däremot är strukturen på arbetsmarknaden ordnad så att den leder till

önade valsituationer. Med andra ord situa annens möjligheter blir utslagsgivande.

visar sig ock

ssande jobb. Generellt sätt borde det leda

ft större och bättre arbetsmöjligheter på landsbygden än kvinnor. Men denna rationalitet är inte som handlar om kvinnans och mannens förutbestämda ro

ulinitet och femininitet. En kvinna be m

“Vi hade inte bestämt om vi ville flytta hit eller till Eskifjörður. Och jag sökte jobb här

och på Reyðarfjörður. Jag kan inte få arbete på Eskifjörður. [Min man] har fortfarande

inte fått arbete.” [Kvinna, 27 år, by på östlandet]

Vid detta tillfälle var det alltså hon som kunde få arbete i den delen av landet där de ville bo och familjens bosättning bestämdes utifrån den möjligheten. Lite senare framkom det att mannen inte hade llföljt sin utbildning och att de någon gång i framtiden skulle flytta till huvudstaden så att han kunde

“Kvinna: Jag tågade helt enkelt in där och fick jobb.

och jag tyckte ju inte att det spelade så stor

enare tillade hon: “Ja jag var ju naturligtvis gift med min man och jag bara följer med honom.”

b. Som min mans bror, hans familj har just flyttat hit. De väntade på att han skulle få jobb. Men sen sökte hans fru

Samma tendens visade sig när arbetslöshet kom på tal. En av våra informanter fick frågan om det blev ett större ståhe

“Ja det en som är en

man blev familjen hade

förlorat alla sina möjligheter... detta är fruktansvärt. Som om hans fru använde alla sina pengar

nna, 35 år, by på vestlandet] Samma informant tillade:

“Jag tycker också att det är så på mitt arbetsområde att det är först när männen blir arbetslösa som boendet står på spel. Då börjar folk flytta. Kvinnorna tar hellre arbetslöshetsersättningen och väntar och ser. Men direkt när mannen har förlorat sitt jobb då är hela grundlaget borta.”

[Kvinna, 35 år, by på vestlandet]

Här kan det också spela en viss roll att traditionellt sett har kvinnorna fungerat som reservarbetskraft. Island har fram till de allra senaste åren till mycket stor del präglats av fångstekonomi och säsongssvängningar när det gäller efterfrågan på arbetskraft. När fisken väl hade kommit på land så var det bråttom att bearbeta den och kvinnor (och barn) kom för att jobba under en intensiv men fu

bli färdig med studierna. Men i det här fallet var mannens behov eller arbete uppenbarligen inte det viktigaste.

Antagligen är detta förhållningssätt; att det inte spelar lika stor roll vem som får (eller har) arbete, dock något som har förändrats under de senaste årtiondena. Den äldsta av våra informanter berättade att hon hade flyttat till Egilsstaðir därför att hennes man fick jobb där. Själv fick hon jobb på sjukhuset efter att de hade flyttat:

Intervjuare: Tror du att det hade förändrat något om du inte hade fått jobb? Kvinna: Inte för min del, han hade ju fått det arbetet

roll därför att man ändå inte fick så bra betalt. Det var ju huvudsakligen för att ha något att syssla med...” [Kvinna, 73 år, huvudstadsområdet]

S

En annan informant var inne på ett liknande tema när hon fick frågan om det var folk eller arbete som bestämde bosättningen:

“Jag kan nämna exempel om båda delar. En kvinna flyttade hit härom dagen. Hon hade inget jobb men kom ändå. Men sedan är det nog vanligare att folk väntar på job

jobb när de väl var här. När det är ett par så väntar de ofta tills den ena har fått ett säkert jobb.” [Kvinna, 33 år, glesbygd på östlandet]

När vi var inne på ett annat ämne framkom det också att det inte alls är så att mannens önskemål styr det hela. Vi var inne på skilsmässor och vår berättare sa att folk var så gammalmodiga att de skilde sig inte i sin hembygd. De flyttade hellre och skilde sig sedan:

“Jag känner till ett exempel. De drev en minkfarm. Kvinnan bestämde sig för att börja studera. Så därför flyttade de. Det var ingenting på gång. Kvinnan bestämde sig för att börja studera.” [Kvinna, 36 år, glesbygd på östlandet]

Men trots att det uppenbarligen numera inte är självklart att det hela hänger på mannen och hans möjligheter så är det betydligt vanligare att fokus ligger på mannen eftersom de strukturella förutsättningarna är bättre för honom.

j när männen förlorar sina jobb än när kvinnorna gör det:

tror jag helt säkert. Ett nyligt exempel som belyser detta. Miljöinspektör uppsagd för en månad sen och alla blev som tokiga. Och blev som... att

till kosmetika eller liknande! Det förvånade mig väldigt. Jag hör inte samma uppror när kvinnor förlorar sina jobb.” [Kvi

begränsad period. Det kunde fortfarande hända för endast några år sedan, att barnen i de övre klasserna i grundskolan fick ledigt när fryshuset behövde extra arbetskraft. På ett liknande sätt så behövde gårdarna extra hjälp under sommarmånaderna och på hösten behövdes många händer i samband med slakten och bearbetningen av fårköttet och andra fårprodukter. Här var det behov av kvinnorna och antropologisk forskning på Island har visat att de ofta ser detta som sin roll och att de anser att fiskeriarbetet är bra eftersom det kunnat förenas med deras roll som mammor och husmödrar (Unnur Dís Skaptadóttir 1995, 230-233). Vår äldste informant som var uppvuxen på norrlandet var inne på just detta:

“Intervjuare: Var det, det mest vanliga i din uppväxt att kvinnorna arbetade hemma, d.v.s.

att de inte var ute på arbetsmarknaden?

Kvinna: Mamma deltog i sillarbetet om sommaren. Som vanligt var men hon var husmoder och stolt av det.

Intervjuare: Och var det vanligt i byn?

Kvinna: Ja det var det. I och för sig fanns det ett fryshus där och jag minns att hon var där i 1-2 år men jag minns henne alltid som mamma därhemma.”

[Kvinna, 73 år, huvudstadsområdet]

Igen verkar det vara så rbete spelar i familjens

rsörjning och val av boplats har mera med de ekonomiska realiteterna att göra än traditionella idéer

iga, slitsamma,

husmoder.

e s enstaka jobb till välutbildade kvinnor så är det en oerhört begränsad

Som flesta

kvinn högre lön än kvinnorna, medan

vinnorna låg på samma lönenivå som tonåringar (Ingólfur V. Gíslason 1994:372-380). Detta

var 52,8 rocent. Orsakerna till skillnaden har dels berott på att män på landsbygden har haft högre intäkter än rationellt för kvinnornas att arbeta i huvudstadsområdet. Under de senaste åren ar dock denna bild förändrats eftersom män i huvudstadsområdet numera tjänar bättre än män på landsbygden. Vi kan ändå dra slutsatsen att arbetsmarknaden i huvudstadsområdet har varit gynnsammare för kvinnor än arbetsmarknaden på landsbygden.

att den större betydelse som mannens förvärvsa fö

om män och kvinnor. I en undersökning om livsinställning som gjordes på Island 1990 visade det sig att Islänningar var helt oeniga med påståendet att när det är ont om arbete då bör männen ha större rätt till jobb än kvinnorna. 92 procent sa sig vara oeniga, vilket är en högre siffra än i de övriga nordiska länderna och mycket högre än länder i Sydeuropa och Västeuropa (Friðrik H. Jónsson och Stefán Ólafsson 1991).

Däremot har forskningen visat att t.ex. jobben inom fiskeindustrin är könsuppdelade och att männen verkar ha en tendens att hellre vara arbetslösa än ta “kvinnojobb” som även kan betecknas som

homo”. Föga förvånande så är de jobben som anses vara kvinnojobb mera enform “

tröttsamma och kontrollerade än de jobb som anses vara “mansjobb” (Unnur Dís Skaptadóttir, 1998). Kvinnornas jobb i fiskeindustrin är alltså jobb som antagligen inte är särskilt frestande som framtidsjobb men kan vara ok, så länge man har huvudfokuset på andra delar av livet, rollen som mamma och

Och äv n om det finn

arbetsmarknad. En sjuksköterska som bodde på landet sa:

“Jag har i och för sig inga möjligheter att byta jobb här. Jag är bunden till just detta. Och om jag inte vill jobba där då måste jag faktiskt flytta bort.”

[Kvinna, 31 år, by på östlandet]

vi redan har påpekat så är löneskillnaderna mellan kvinnor och män stora på Island, liksom i de västerländer. Fram till 1960-talet förhandlade faktiskt facket och arbetsgivarna sig fram till att

or skulle ha lägre lön än män. Ofta fick männen en tredjedel k

lönesystem förändrades på sextiotalet men fortfarande är lönegapet stort.

Det är dock inte lika stor löneskillnad i huvudstadsområdet där kvinnornas lön motsvarade 62 procent av männens lön år 2003. Det ska jämföras med landsbygden där motsvarande lön för kvinnor

p

män i huvudstadsområdet, dels att kvinnor på landsbygden har haft lägre intäkter än kvinnor i huvudstaden. Det betyder att det “rationella” valet för män har varit att arbeta på landsbygden medan det tvärtom varit mer

Om vi inkluderat arbetstiden och beräkn Island visar det sig att även om det sker n svag utveckling mot löneutjämning mellan åren 1991 till 2003 så finns det även svängningar över

ar löneskillnaden på e

tid. Det förvånar dock att det inte har skett några förändringar under de senaste fyra åren.

80 90 100 0 0 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 20 1 2 4 5 6 7 02 2003 % Orsak tveck 0 0 0 0 30

Figur 6-9. Löneklyftan mellan män och kvinnor på Island 1990-2003 (Egna beräkningar baserade på information från Hagstofa Íslands)

en till situationen visas i nästa bild där utvecklingen i huvudstadsområdet jämförs med lingen på landsbygden. u 0 10 100 20 30 40 50 % 6 7 8 9 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 0 0 0 0 Huvudstadsområdet Landsbygden

Figur 6-10. Löneklyftan i huvudstadsområdet och på landsbygden 1993-2003.(Egna beräkningar baserade på information från Hagstofa Íslands)

Åter visar det sig att det sker en svängning upp och ner medan orsaken till stagnationen totalt för landet under åren 2001 och 2002 kan förklaras med att löneklyftan ökar på landsbygden medan det i huvudstadsområdet sker en fortsatt löneutjämning. Det är också så att skillnaden i arbetstiden för kvinnor och män som lönearbetar är större på landsbygden än i huvudstadsområdet. Arbetstidsskillnaden innebar år 2003 att män på landsbygden arbetade15,5 timmar/veckan längre än kvinnor, medan män i huvudstadsområdet arbetade 11,4 timmar mer i veckan än kvinnor.

Skillnaderna beror både på att männen på landsbygden jobbar mera än männen i huvudstadsområdet och att kvinnorna på landsbygden jobbar mindre än kvinnorna i huvudstaden.

Slutligen kan det nämnas att de tillfällen där kvinnan i familjen har högre arbetsintäkter än mannen är mer ofta förekommande i huvudstadsområdet (20,1 procent av familjerna) än på landsbygden (16,7 procent).

6.8.2 Utbildning

Utbildning blir ständigt viktigare för att klara sig bra på arbetsmarknaden. Det var också uppenbart i våra intervjuer att föräldrarna ansåg det vara mycket viktigt att barnen fick en bra utbildning och att just det var en viktig faktor för valet av bostadsort. En av kvinnorna som vi intervjuade sa att det var fullt möjligt att de flyttade från gården för att säkra barnens utbildning:

“Det beror på situationen på arbetsmarknaden. Om det blir mycket jobb. Att [min man]

kan jobba hemskt mycket här i samband med kraftverket eller byggandet av denna

aluminiumfabrik.” [Kvinna, 36 år, glesbygd på östlandet]

barnen till

gymnasieskolan ycket jobb var

mindre, var de illa tvungna att sälja och de bo hos dom och gå i skolan. Här ser

i åter igen vikten av mannens ställning på arbetsmarknaden för hela familjen.

Situationen var alltså den att om mannen kunde jobba mycket så kunde de ha råd att sända och själva bo på gården, medan om mannens möjligheter till att få m

flytta så att barnen kun

In document Civilsamhällets lokala genuskontrakt (Page 165-169)