Utvecklingen av det isländska samhället ur ett könsperspektiv

Norden, har under de senaste 40-50 åren genomgått stora förändringar när det gäller kö

kännetecknas som en utveckling frå trakt mot ett jämställdhetskontrakt.

örst skedde mödrarnas intåg på arbetsmarknaden, sedan kollektiviseringen av barnomsorgen och till Island liksom övriga

nsrelationer och samspelet mellan arbetsmarknaden och familjelivet. Dessa förändringar kan n ett husmodersbaserat kon

F

slut har pappornas intåg på familjearenan börjat ta fart.

Isländska mäns deltagande på arbetsmarknaden har legat rätt konstant kring 90procent från början av nittonhundratalet och fram till våra dagar. Andelen kvinnor i förvärvsarbete däremot pendlade mellan 30 och 40procent fram till sextiotalet då andelen snabbt steg och år 2002 låg deras arbetsmarknads deltagande på 78,2 procent medan männen låg på 87,3procent. Det är alltså en skillnad på endast 9,1 procent. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1971 1981 1991 2001 2002 % Män Kvinnor

Figur 6-3. Isländska mäns och kvinnors arbetsmarknadsdeltagande 1910-2002

n bättre bild av vad som faktiskt ägde rum får vi om vi tittar på kvinnors arbetsmarknadsdeltagande

(Hagskinna; Landshagir)

E

utifrån deras äktenskapliga status, alltså om de är gifta eller inte. Ogifta kvinnor hade ett rätt högt deltagande under huvuddelen av 1900-talet och varierande mellan 50 och drygt 70 procent. Gifta kvinnor däremot var knappast verksamma alls på arbetsmarknaden förrän efter andra världskriget. Det stora språnget skedde på sextiotalet. Den stora förändringen i kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden var med andra ord att de gifta kvinnorna och mödrarna tågade in på arbetsmarknaden. Faktum är att numera spelar det knappast någon roll för arbetsmarknadsdeltagandet om en kvinna är gift eller inte.

90 100 Ogifta Gi 20 30 40 80 50 60 70 % 0 10 1920 1930 1940 1950 1960 1971 1981 1991 2001 fta

Figur 6-4. Kvinnor arbetsmarknadsdeltagande efter civil status

der naturligtvis inte att kvinnors och mäns situation på arbetsmarknaden är den samma. Fortfarande är det så att männens genomsnittliga arbetstid är mycket längre än kvinnornas. Isländska män arbetade i genomsnitt 46,9 timmar i veckan år 2003 medan kvinnor arbetade 36,0 timmar (Landshagir 2004). Andelen kvinnor som deltidsarbetar är (2002) 42,1 procent medan andelen deltidsarbetande män endast är 12,1 procent (Vinnumarkaður 2002). De senaste tio-femton åren har trenden varit den att andelen deltidsarbetande kvinnor har minskat medan det har varit en liten ökning deltidsarbetande bland männen.

Det verkar logiskt att ställa sig frågan om det finns ett samband mellan det att ha barn och deltidsarbete. Det visar sig att andelen barn i hemmet inte påverkar mäns situation alls medan det har uppenbara effekter på kvinnors situation. Tre utvecklingslinjer visar sig. För det första så är en stor skillnad på andelen heltidsarbetande kvinnor beroende på barn, ju fler barn i hemmet desto ovanligare är det att kvinnor heltidsarbetar. För det andra så ökar andelen heltidsarbetande bland alla kvinnor och för det tredje så är det bland de mödrar som har två eller fler barn som ökningen av heltidsarbetande har varit störst.

Om vi sen tittar på utvecklingen när det gäller arbetstid så har kvinnor ökat sin arbetstid de senaste ren medan män har minskat sin. Återigen visar det sig att barnen har olika effekter på arbetstid. För

m r

b

(Hagskinna; Landshagir)

Detta bety

å

ännen gäller att ju fler barn man har desto längre arbetstid, medan det är tvärtom för kvinnor, ju fle arn desto kortare arbetstid.

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 e f rån bar n lö sa 8 10 Ti m e r / vecka avvi k a n d Män - 1 barn Män - 2 barn e.f. Kvinnor - 1 barn Kvinnor - 2 barn e.f.

Figur 6-5. Mäns och kvinnors arbetstid efter antal barn (0-6 år) (Landshagir, egna beräkningar)

Alla grupper kvinnor har dock ökat sin arbetstid och mest de som har två barn eller fler. Man kan därför generellt säga om arbetstiden att utvecklingen har varit den att kvinnors och mäns arbetsmarknadsdeltagande mer och mer liknar varandra. Fortfarande är det dock så att barn har en annorlunda (och större) effekt på kvinnors arbetsliv än på män. Kvinnor med barn har en större benägenhet att arbeta deltid än kvinnor utan barn och deras arbetstid är kortare.

Slutligen visar diagra aste decennierna när

det gäller löneklyftan mellan kvinnor och

mmet nedanför hur utvecklingen har varit på Island de sen män. 0 10 20 30 40 50 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 %

Figur 6-6. Kvinnors arbetsmarknadsintäkter som andel av männens arbetsmarknadsintäkter (Beräkningar baserade på information från Þjóðhagsstofnun och Hagstofa Íslands)

Våra beräkningar är baserat på taxerad inkomst och hänsyn har alltså inte tagits till arbetstid eller andra möjliga förklaringar till den stora skillnaden. Det som är viktigast i detta sammanhang är för det

60 70 80 90 100

vad m tjänar. För det andra så kan v med ökad intensitet de senaste åren.

än i notera att skillnaden mellan män och kvinnor minskar, och

Hemmet och barnomsorgen har traditionellt varit kvinnornas uppgift och om mödrarna deltog i lönearbetet så var man ju illa tvungen att se till att någon tog hand om barnen. Det innebar en kollektivisering av barnaomsorgen. Barnomsorgsutbyggnaden kom samtidigt med, eller lite efter mödrarnas intåg på arbetsmarknaden.

300 100 150 200 250 Ant a l 0 50 1937 1940 1973 1980 1985 1990 1995 2000

Figur 6-7. Antal förskolor och daghem på Island (Hagskinna; Landshagir)

Island har hunnit långt på det området. Om man tar alla barn fem år och yngre så vistas nu omkring 79 procent av dem på daghem. 24 procent av ettåringar har plats på daghem och i åldersgruppen 2-5 år har mellan 89 procent och 95 procent daghemsplats.

100 Alla barn 80 90 0-2 år 3-5 år 70 60 20 30 40 50 % 0 10 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001

Figur 6-8. Barn på förskolor som andel av varje årskull (Hagstofa Íslands)

Men en sak är naturligtvis att ha plats på ett daghem och en annan sak är hur många timmar barnen vistas där. Utvecklingen har snabbt gått i den riktningen att fler och fler barn vistas längre och längre

på daghem. År 1981 vistades 7,8 procent av alla barn på daghemmen 7 timmar eller längre varje dag. År 2003 var andelen 72 procent. Denna utveckling har för det första varit knuten till kvinnornas ökand

heltid blivit

et är med andra ord en förändrad värld som möter nyblivna pappor i dag jämfört med papporna för a att isländska män numera deltar i hushållsarbetet i större

det är

detta ark, Norge och Sverige visar att mäns andel av hushållsarbetet

umera är omkring 40 procent (Lausten & Sjörup 2003; Vaage 2002; Tid för vardagsliv). ). Enligt en

tt trend av den utjämning mellan könen som nu har pågått i ågra årtionden. Det vill säga, utvecklingen går fortsatt i riktning mot ett jämställdhetskontrakt.

och för det tredje

lokalk

Har b de men har återvänt. Inom denna grupp

kuserade vi på personer mellan 25 och 45 år gamla och en jämn fördelning kvinnor och män. Allt i

r, Fljótsdalshreppur och Norður-Hérað. Generellt sätt kännetecknas centrala östlandet av n snabb avfolkning även om Egilsstaðir har lyckats behålla och till och med öka sin befolkning.

.

För d tra delen av Island.

Interv ett rel

sedan arna baserar sin existens på fiskeindustri och

ervice. Blönduós har en befolkning på cirka 900 invånare och befolkningstalen har minskat kraftigt rvice Austur-Húnavatnssýsla och arbetsmarknaden grundas i huvudsak på detta samt industri i mycket För d

Grund Befol

e deltagande på arbetsmarknaden, för det andra till det faktum att fler och fler kvinnor jobbar och därtill att genomsnittsarbetsveckan för kvinnorna har blivit längre medan den faktiskt har lite kortare för männen.

D

några årtionden sen. Det har medfört ett ändrat beteende hos män och det är den utvecklingen som vi har sett allt tydligare de senaste åren. Den har manifesterat sig på åtminstone två områden på Island som i övriga Norden. För det första kan man ant

utsträckning än tidigare. Det har visserligen inte gjorts systematiska tidsstudier på Island, men ingen grund till att anta att utvecklingen på Island skulle vara annorlunda än i övriga Norden på

område. Tidsstudier i Danm n

Gallup undersökning på Island år 2000 var männens andel av hushållsarbetet 35% (Gallup, 2000). För det andra så har Island, Norge och Sverige kvoterat föräldraledigheten så att delar av tiden är bunden till mammorna och andra delar till papporna. I alla dessa länderna nyttjar papporna sin andel. På Island är pappornas andel av den totala föräldraledigheten 34 procent av tiden. Vad detta kommer att leda till med hänsyn till den generella situationen för kvinnor och män är för tidigt att spekulera om men antagligen kommer det att betyda en fortsa

n

6.7 Om intervjuerna

Vi bestämde oss för att genomföra intervjudelen av projektet i tre geografiska områden. För det första två fiskebyar, för det andra två byar som kan betecknas som orinterade mot servicenäring

byar i rurala miljö. Intervjupersonerna fann vi genom information från personer med ännedom som kunde hjälpa oss finna fram till namn som uppfyllde något av följande kriterier: ott där hela sitt liv, födda på platsen men flyttat, flytta

fo

allt intervjuade vi 45 personer.

När det gäller de samhällen som vi fokuserade på så var det för det första centrala östdelen av Island, Stöðvarfjörður, Fáskrúðsfjarðarkaupstaður/Búðahreppur, Fjarðabyggð, Egilsstaðir och Austur-Hérað, Fellahreppu

e

Utbildningsnivån är låg och arbetsmarknaden mycket begränsad och kännetecknas av fiskeindustri, lantbruk och service (Grétar Þór Eyþórsson, Kjartan Ólafsson och Hjalti Jóhannesson, 2001). Nu byggs dock ett kraftverk som skall ge elektricitet till en stor aluminiumfabrik som man har nyligen börjat uppföra i området

et andra så intervjuades folk i Austur-Húnavatnssýsla som ligger på norr-väs

juer gjordes med invånare på Skagaströnd och Blönduós. Det förra området har i några år haft ativt stabilt befolkningsunderlag på ungefär 600 människor vilket dock är en betydlig minskning nittiotalet (Sigurður Sigurðsson 2003:28-30). Invån

s

under de senaste åren (Sigurður Sigurðsson 2003:25-27). Samhället är centrum för handel och se i

liten skala.

et tredje ingår tre byar på västlandet i intervjustudien dvs. Stykkishólmur, Borgarnes, arfjörður samt de rurala områdena Kolbeinsstaðahreppur och Eyja- och Miklaholtshreppur. kningsunderlaget är relativt stabilt numera i dessa byar, men utbildningsnivån är låg. Fiske och

fiskei

Dessu stlandet.

6.8.1

n av sätt är arbetsmarknaden. Det kan med andra ord ha stor

nkomstmöjligheter än kvinnor.

arbets en så

peka att det inte var alltid som mannens arbete bestämde familjens val av exem

en kv

ger du, men din man då, vad fick han för jobb? Jag fick ofta

s

k tioner där det oftare blir så att mannens situation och

m

Detta så vid de tillfällen där bosättning bestäms utifrån vilken av parterna som först hittar

ett pa till att mannens möjligheter “bestämmer” eftersom män

har ha

något ll i familjen eller metafysiska idéer om

mask rättade att hon och hennes man hade studerat utomlands,

en ville flytta till Island. Hon ringde tre arbetsgivare och kunde få arbete hos två av dom:

ndustri är huvudnäringar, men service, industri och turism håller på att utvecklas som näringar. tom finns det numera två små universitet på vä