Analys av nationella nyckeltal

Nedan åskådliggörs nyckeltalen grafiskt med övergripande kommentarer för varje nyckeltal.

Nyckeltal (N17007), Kostnad i kommunal gymnasieskola, (kr/elev). Ej skoltransporter

Detta nyckeltal är summan av samtliga kostnadsnyckeltal, dessa kommer att beskrivas och illustreras i detalj. I detta nyckeltal ingår:

• 1. Kostnad för undervisning (Större stad genomsnittligt 52% av total kostnad)

• 2. Kostnad för lokaler (Större stad genomsnittligt 18% av total kostnad)

• 3. Övriga kostnader (Större stad genomsnittligt 16% av total kostnad)

• 4. Kostnad för lärverktyg (Större stad genomsnittligt 7% av total kostnad)

• 5. Kostnad för måltider (Större stad genomsnittligt 4% av total kostnad)

• 6. Kostnad för elevhälsa (Större stad genomsnittligt 3% av total kostnad)

Inom parentes till höger ovan anges procentuell andel av total kostnad enligt genomsnittligt värde i större stad, relaterat till de unika nyckeltalen vilka ingår i total kostnad.

Rödmarkerade siffror inom parentes betyder högre kostnad än jämförelsegruppens genomsnitt, blåa siffror inom parentes betyder kostnad under större städers genomsnitt i graferna. Avsikten är att

Vid analys av total kostnad i gymnasieskolan framgår att kostnadsspridningen är relativt stor. Umeå redovisar en kostnad uppgående till 142 548 kr/elev, vilket är 19 730 kr dyrare/elev än genomsnittet i jämförelsegruppen. Totalt satsar Umeå 70 mkr mer i skolformen (19 730kr *3547 elever) än den genomsnittet i jämförelsegruppen. Umeå uppvisar dock för 2019 totalt minskade kostnader med -0,25% från 2018.

Jönköping redovisar däremot den lägsta kostnaden i urvalet, 102 425 kr/elev. Det innebär att Jönköping är 20 038 kr billigare per elev än genomsnittet i jämförelsegruppen. Totalt satsar

Jönköping 99 mkr mindre i skolformen (-20 038kr *4959 elever) än den genomsnittliga kommunen i jämförelsegruppen. Jönköping är den kommunen som även redovisar den största minskningen av totala kostnader från 2018 uppgående till -2,25%.

Borås redovisar en kostnad uppgående till 107 617 kr/elev, vilket innebär 14 846 kr billigare per elev i jämförelse med genomsnittet i jämförelsegruppen. Totalt satsar Borås 65 mkr mindre i skolformen (-14 846kr *4385 elever) än den genomsnittliga kommunen i jämförelsegruppen. Borås redovisar minskade kostnader med 1,0 % från 2018, vilket är den näst största minskningen procentuellt i urvalet.

Luleå redovisar en kostnad uppgående till 121 418 kr/elev, eller motsvarande 1 045 kr billigare per elev i jämförelse med genomsnittet i jämförelsegruppen. Totalt satsar Luleå 2,5 mkr mindre i skolformen (-1 045kr *2 411 elever) än den genomsnittliga kommunen i jämförelsegruppen. Luleå redovisar en ökning av det totala kostnaderna uppgående till 2,7% från 2018, ökningen bland större städer uppgår genomsnittligt till 2,4%.

Luleå är alltså den enda kommunen bland de jämförda som ökar kostnaderna 2019 (2018 framgick att Luleå gymnasieskola satsade 1 374 kr/elev mindre än genomsnittet för större städer).

Förklaringen till avvikelsen har med stor sannolikhet att göra med den negativa utvecklingen av elevvolymerna i skolformen från 2018–2019. Luleå har minskat med -2,2% i volymunderlag och större städer ökat med 0,9%. Effekten blir högre fasta kostnader per elev: exempelvis dyrare lokaler, administration, ledning med mera. Dessa kostnader minskar inte i någon större omfattning när volymen går ner. Luleå kommun växer långsammare befolkningsmässigt än övriga kommuner i jämförelsegruppen vilket är huvudförklaringen. Färre elever inom språkintroduktionen är ytterligare en förklaring till minskning i elevvolym i gymnasieskolan. Vid analys av elevförändringen från 2017–

2019 framgår att volymunderlaget i Luleå minskat med -3,4 % och större stad ökat med 1,7 %.

Konsekvensen blir oundvikligen att Luleås nyckeltal försämras jämfört med övriga i kommungruppen.

En av det större strukturella faktorerna som påverkar den totala kostnaden är kommunens andel av de olika programtyperna. Yrkesprogram är generellt dyrare än högskoleförberedande program.

Introduktionsprogrammen, framförallt språkintroduktion, är också dyra utbildningsprogram.

Programstrukturen behöver därför analyseras för att bedöma varje kommuns redovisade kostnader.

(se sid 5 gällande elevfördelningen på högskoleförberedande program, yrkesprogram och

2019 2018 2017

Procentuellt förändring Kostnad för kommunal

gymnasieskola, kr/elev Umeå 142 193 142 548 128 607 -0,25%

Större stad 122 463 119 597 115 619 2,40%

Luleå 121 418 118 223 113 263 2,70%

Borås 107 617 108 681 102 385 -0,98%

Jönköping 102 425 104 783 104 887 -2,25%

Nyckeltal (N17007)

studie- och yrkesvägledare. (Se sid 27 där volymutvecklingen i urvalskommunerna finns illustrerad)

Kostnad för undervisning i kommunal gymnasieskola, (kr/elev)

Nyckeltal (N17010), Kostnad för undervisning i kommunal gymnasieskola, (kr/elev)

Undervisningskostnad är den största kostnadsposten, och motsvarar ca 52% av totalt redovisad

2018 2019 Gymnasieelever på

högskoleförberedande program i kommunal

gymnasieskola, andel (%) Luleå 62,2 64,0 Jönköping 63,1 63,7

Umeå 59,3 59,7

Större stad 57,2 58,2

Borås 55,4 57,7

Gymnasieelever på yrkesprogram i kommunal

gymnasieskola, andel (%) Borås 32,7 32,2

Umeå 30,4 31,3

Större stad 27,2 28,1 Jönköping 26,1 27,6

Gymnasieelever % per program 2019

54 281 kr/elev, vilket motsvarar 9 333 kr billigare/elev i jämförelse med genomsnittet i

jämförelsegruppen. Totalt satsar Jönköping 46,3 mkr mindre i skolformen (-9 333kr *4959 elever) än den genomsnittliga kommunen i jämförelsegruppen. Jönköping är även den kommun som redovisar den lägsta procentuella ökningen från 2018, -1,4%.

Borås redovisar näst högsta kostnad för undervisning i kommunal gymnasieskola, 63 715 kr/elev, eller motsvarande 101 kr dyrare/elev i jämförelse med genomsnittet i jämförelsegruppen. Totalt satsar Borås 7,0 mkr mer i skolformen (101kr *4385 elever) än den genomsnittliga kommunen i jämförelsegruppen. Borås redovisar ökade kostnader från 2018 med 5,2%. Det är den tredje högsta ökningen procentuellt i urvalet.

Luleå redovisar näst lägst kostnad i urvalet för undervisning i kommunala gymnasieskola, 59 438 kr/elev, eller motsvarande 4 176 kr billigare/elev i jämförelse med genomsnittet i jämförelsegruppen.

Totalt satsar Luleå 10 mkr mindre i skolformen (-4 176kr *2 411 elever) än den genomsnittliga kommunen i jämförelsegruppen. Luleå redovisar en ökning på 5,6% från 2018.

Alla kommuner i urvalet förutom Jönköping redovisar en ökad undervisningskostnad från 2018, vilket är naturligt relaterat till exempelvis den årliga lönerevisionen. Ökningen bland jämförelsegruppen större städer är i snitt 2,4%.

Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, (kr/elev)

2019 2018 2017

Procentuellt förändring Kostnader för undervisning i

kommunal gymnasieskola,

kr/elev Umeå 72 518 68 175 62 326 6,37%

Borås 63 715 60 552 55 717 5,22%

Större stad 63 614 62 132 59 495 2,39%

Luleå 59 438 56 263 53 929 5,64%

Jönköping 54 281 55 054 54 324 -1,40%

Nyckeltal (N17010)

kostnad.

Luleå redovisar den högsta kostnaden för lokaler, 24 813 kr/elev för 2019, vilket är 2 827 kr dyrare per elev än genomsnittet i jämförelsegruppen. Totalt satsar Luleå 6,8 mkr mer i skolformen (2 827kr

*2411 elever). Luleå uppvisar en ökningstakt av kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, 1,8% från 2018. Jämförelsegruppen större städer ökade kostnaden genomsnittligt för lokaler med 2,5%. Värt att anmärka är att Luleå är en av få kommuner som minskar i elevvolym.

Positivt är att avvikelsen från jämförbara kommuner har förbättrats från 2018–2019 gällande lokalkostnaderna (trots färre elever i skolformen – vilket driver kostnader). Värt att anmärka är att elevunderlaget har minskat med -2,2% från 2018–2019 i Luleå kommun. Utan minskning av elever har faktiskt nyckeltalet reducerats med -0,4%, vilket är klart bättre än jämförelsegruppen större städers utveckling på 2,5%. I övrigt kommer nyckeltalet ytterligare att förbättras när

flygteknikutbildningen fasats ut höstterminen 2021. I den nationella statistiken uppgår kostnaden för dessa elever gällande lokaler till en kostnad av cirka 2,5 mkr för 41 elever. Konsekvens blir en

lokalkostnad/elev på cirka 62 000 kr för dessa.

Jönköping redovisar däremot den lägsta kostnaden för lokaler, 16 249 kr/elev, eller omräknat motsvarande 5 737 kr billigare per elev än genomsnittet i jämförelsegruppen. Totalt satsar Jönköping 28,4 mkr mindre i skolformen (-5 575kr *4959 elever). Jönköping redovisar en minskning av

lokalkostnaderna på 6% från 2018.

Även Borås redovisar en lägre kostnad för lokaler i kommunal gymnasieskola, 17 073 kr/elev, vilket innebär 4 913 kr billigare per elev än genomsnittet i jämförelsegruppen. Totalt satsar Borås 21,5 mkr mindre i skolformen (-4 913kr *4385 elever). Borås redovisar den högsta ökningstakten av

lokalkostnaderna från 2018 med 7,6%.

Umeå redovisar näst högsta lokalkostnad, 22 650 kr/elev, vilket motsvarar 664 kr dyrare per elev än genomsnittet i jämförelsegruppen. Totalt satsar Umeå 2,3 mkr mer i skolformen (664kr *3547 elever). Umeå redovisar kraftigt minskade lokalkostnader, -17,2% från 2019.

2019 2018 2017

Procentuellt förändring Kostnader för lokaler i

kommunal gymnasieskola,

kr/elev Luleå 24 813 24 367 22 444 1,83%

Umeå 22 650 27 363 25 165 -17,22%

Större stad 21 986 21 447 20 498 2,51%

Borås 17 073 15 872 15 200 7,57%

Jönköping 16 249 17 280 17 279 -5,97%

Nyckeltal (N17008)

Nyckeltal (N17009), Övriga kostnader i kommunal gymnasieskola, kr/elev

Även gällande kostnadsposten övriga kostnader finns en stor spridning i jämförelsegruppen.

Skillnaden mellan den högsta och lägsta redovisade kostnaden är hela 10 608 kr/elev.

Totalt motsvarar övriga kostnader i genomsnitt i jämförelsegruppen ca 16% av totalt redovisad kostnad.

Umeå redovisar den högsta kostnad i urvalet inom övriga kostnader i kommunala gymnasieskola, 22 724 kr/elev, eller motsvarande 3 082 kr dyrare per elev än genomsnittet i jämförelsegruppen.

Totalt satsar Umeå 10,9 mkr mer i skolformen (3 082 kr *3547 elever) än genomsnittet i

jämförelsegruppen. Umeå redovisar även den högsta ökning av övriga kostnader, 2,0% från 2018.

Övriga kommuner i urvalet redovisar minskade kostnader från 2018. Större städer genomsnittligt redovisar dock en ökning med 1% genomsnittligt från 2018.

Borås redovisar den lägsta kostnaden inom övriga kostnader i kommunal gymnasieskola, 12 116 kr/elev, eller omräknat motsvarande 7 526 kr billigare per elev än genomsnittet i jämförelsegruppen.

Totalt satsar Borås 33 mkr mindre i skolformen (-7 526kr *4385 elever) än den genomsnittliga kommunen i jämförelsegruppen. Borås redovisar en minskning av övriga kostnader uppgående till 23% från 2018. Detta är en väldigt stor procentuell avvikelse enskilda år emellan.

Luleå redovisar den näst högsta kostnaden inom kategorin övriga kostnader inom urvalet;

uppgående till 22 011 kr/elev för 2019, vilket är 2 369 kr dyrare per elev än genomsnittet i jämförelsegruppen. Totalt satsar Luleå 5,7 mkr mer i skolformen (2 369kr *2411 elever) än

genomsnittet i jämförelsegruppen. Luleå redovisar en minskning av övriga kostnader på -4,4 % från 2018.

Jönköping redovisar näst lägst kostnader inom övriga kostnader i kommunal gymnasieskola, 16 469 kr/elev, eller motsvarande 3 173 kr billigare per elev än genomsnittet i jämförelsegruppen. Totalt

Elevförändring är en faktor som bör inverka på nyckeltalets kostnadsutveckling. (Gällande kommunernas volymutveckling i gymnasieskolan se nedan)

Delningstal elever nationell statistik (Skolverket)

Här illustreras elevutvecklingen från 2017 och 2018 till 2019