Ledamöter och ersättare

(1)

Barn- och utbildningsförvaltningen

Ledamöter och ersättare

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Tid onsdag 18 november 2020 kl. 08:15 Plats Förvaltningshuset, Tor

Upprop

Val av justerare

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Punkt Rubrik Ärendenr Sida

1 Skolchefen informerar 2020/930 3

2 Information gällande uppdatering av visionsarbete med nationella

minoriteter 2020/695 4

3 Redovisning av meddelanden 2020-11-18 2020/44 5 - 7

4 Redvisning av delegationsbeslut 2020-11-18 2020/45 8 - 11

5 Riskanalys och riskvärdering internkontroll 2020/801 12 - 22

6 Grundskolans jämförelserapport om kostnader och kvalitet 2020/917 23 - 72 7 Gymnasieskolans kvalitets- och kostnadsjämförelse 2020/918 73 - 140 8 Motion (M) om att undersöka möjligheten av införande av

trygghetskameror i skolor som har behov av extra trygghetsskapande åtgärder.

2020/329 141 - 145

9 Nämndsinitiativ om att skyndsam ansöka om möjlighet att sätta upp

övervakningskameror utanför entréerna i Gymnasieby i Luleå 2020/140 146 - 149 10 Skolinspektionen granskar betygssättning i engelska i grundskolans

årskurs 6, 2019:2548 2019/967 150 - 161

(2)

12 Uppsägning av plats fritidshem och förskola 2020/906 164 - 166 13 Borttag av avgiftsfritt för barn placerade på fritidshem 2020/907 167 - 179 14 Remiss avseende förslag till ändringar i kursplaner och kunskapskrav 2020/912 180 - 182

15 Val av tillfälligt dataskyddsombud 2020/929 183 - 184

16 Redovisning av ärenden angående skolplikt och rätt till utbildning 2020/904 185 - 188 17 Utredning angående skolplikt och rätt till utbildning gällande elev vid

Stadsöskolan 2020/10 189 - 190

18 Utredning angående skolplikt och rätt till utbildning gällande elev vid

Öhemsskolan 2020/11 191 - 192

19 Utredning angående skolplikt och rätt till utbildning gällande enskild

elev 2020/776 193 - 194

20 Utredning angående skolplikt och rätt till utbildning gällande enskild

elev 2020/777 195 - 196

21 Utredning angående skolplikt och rätt till utbildning gällande enskild elev

2020/851 197 - 198

(3)

Elin Hallstensson

Skolchefen informerar

Ärendenr 2020/930-2.1.0.1

Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna.

Sammanfattning av ärendet

Skolchefen informerar om aktuella frågor.

(4)

Information gällande uppdatering av visionsarbete med nationella minoriteter

Ärendenr 2020/695-2.1.0.1

Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut

Sammanfattning av ärendet

Barn- och utbildningsförvaltningen informerar om visionsarbete med nationella minoriteter.

(5)

Redovisning av meddelanden 2020-11-18

Ärendenr 2020/44-1.1.1.7

Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att lägga redovisade meddelanden till handlingarna.

Beskrivning av ärendet

Följande meddelanden redovisas:

Avsändare Ämne

2020-10-19 Dnr 2019/1110-3.8.0.2

Skolinspektionen Ansökan om att anordna delar av undervisning på engelska

2020-11-05 Dnr 2020/862-3.8.1.9

Skolinspektionen Beslut från Skolinspektionen angående klagomål mot utbildning vid Furuparkskolan., ärendet avslutas 2020-10-30 Dnr 2020/510-3.8.1.9

Skolinspektionen Beslut med anledning av anmälan mot Kråkbergsskolan

2020-10-15 Dnr 2020/397-2.4.3.1

Skolverket Skolverket har fattat beslut om Behörighetsgivande utbildning yrkeslärare HT 2020

2020-10-22 Dnr 2020/397-2.4.3.1

Skolverket Skolverket har fattat beslut om Lärarlyftet HT 2020 2020-10-22 Dnr 2020/397-2.4.3.1

Skolverket Skolverket har fattat beslut om Högskolestudier specialpedagogik HT 2020

2020-10-29 Dnr 2020/397-2.4.3.1

Skolverket Skolverket har fattat beslut om Papperslösa barn HT 2020

(6)

2020-11-06 Dnr 2020/927-3.1.4.4

Arbetsmiljöverket Information om avslutat ärende händelse vid Kråkbergsskolan, oktober 2020

2020-11-06 Dnr 2020/951-2.4.3.1

Migrationsverket Beslut statlig ersättning för utbildning 2020-10-21 Dnr 2020/617-2.4.3.3

Migrationsverket Beslut om medel för att stärka tillämpningen av barnets rättigheter i Norrbottens län

2020-10-27 Dnr 2020/915-1.5.2.2

Gymnasiechef Svar på Klagomål mot utbildning vid gymnasieskolan

2020-10-26 Dnr 2020/869-1.5.2.2

Rektor Rektors svar på klagomål mot utbildning vid Boskataskolan

2020-10-28 Dnr 2020/922-1.5.2.2

Klagomål mot utbildning vid Tallkronanskolan 2020-10-28 Dnr 2020/885-1.5.2.2

Rektor Rektors svar på klagomål mot utbildning vid Borgarmästarskolan

2020-10-29 Dnr 2020/883-1.5.2.2

Rektor Rektors svar på klagomål mot utbildning vid Stadsöskolan

2020-11-04 Dnr 2020/919-1.5.2.2

Rektor Rektors svar på klagomål mot utbildning vid Ormbergsskolan

2020-11-05 Dnr 2020/928-1.5.2.2

Rektor Rektors svar på anonymt klagomål mot utbildning 2020-11-05 Dnr 2020/928-1.5.2.2

Rektor Rektors svar på anonymt klagomål mot utbildning 2020-10-19 Dnr 2020/886-1.5.2.2

Avdelningschef

IT/adminstration Svar på klagomål angående placering i Borgmästarens förskola

(7)

2020-10-27 Dnr 2020/886-1.5.2.2 Verksamhetschef

Förskolan Svar på klagomål mot Hällbackens förskola angående byggarbete

(8)

Redvisning av delegationsbeslut 2020-11-18

Ärendenr 2020/45-1.1.1.7

Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av anmälda delegationsbeslut.

Beskrivning av ärendet

Beslut fattade på delegation ska anmälas till x-nämnden på nästföljande sammanträde. Följande beslut redovisas enligt gällande delegationsordning:

Delegat Beslutsdatum

Verksamhetschef Grundskolan

Dnr 2020/844-3.8.0.1 2020-09-25

Delegationsbeslut Ställföreträdande rektorer i grundskolan 2020/2021

Dnr 2020/60-3.8.1.1 (Hid 2020.2761) 2020-10-20 Delegationsbeslut mottagande av barn/elev enligt

skollagen

Dnr 2020/182-3.8.1.1 (Hid 2020.2789) 2020-10-22 Beslut om placering av barn/elev vid skolenhet

när vårdnadshavare är oense Verksamhetschef Förskolan

skollagen

(9)

skollagen

Dnr 2020/884-3.8.1.1 2020-10-20

Beslut att bevilja utökad vistelsetid vid Uddens förskola

Dnr 2020/891-3.8.1.1 2020-10-20

Beslut att bevilja utökad vistelsetid vid Brisens förskola

Dnr 2020/815-3.8.1.1 2020-10-21

Beslut att bevilja utökad vistelsetid vid Gnistans förskola

Avdelningschef IT/adm

Dnr 2020/899-3.8.1.2 2020-10-14

Avslagsbeslut Skolskjuts, val av annan skola för elev vid Nya Läroverket Bergnäset

Dnr 2020/942-3.8.1.2 2020-10-14

Avslagsbeslut Skolskjuts, val av annan skola för elev vid Norrskenet

Dnr 2020/943-3.8.1.2 2020-10-27

Avslagsbeslut Skolskjuts, för elev vid Tallkronanskolan

Dnr 2020/944-3.8.1.2 2020-10-27

Avslagsbeslut Skolskjuts, val av annan skola för elev vid Björkskataskolan

Dnr 2020/945-3.8.1.2 2020-10-27

Avslagsbeslut Skolskjuts, val av annan skola för elev vid Norrskenet

Dnr 2020/946-3.8.1.2 2020-10-27

Avslagsbeslut Skolskjuts, val av annan skola för elev vid Avanskolan

(10)

elev vid Kråkbergsskolan Rektor Förskolan

Dnr 2020/881-3.8.1.1 2020-10-12

Beslut om dubbel placering vid Luleå ob-omsorg och Bergsprängaren

(11)

(12)

Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2020-11-04

§ 89 Riskanalys och riskvärdering gällande Internkontrollplan 2021

Ärendenr 2020/801-1.3.2.2

Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att göra en riskanalys och riskvärde- ring inför internkontrollplanen 2021.

Sammanfattning av ärendet

Barn- och utbildningsnämnden gör en riskanalys av vilken typ av risker som kan förekomma inom verksamhetens processer samt en värdering av sannolikhet att och konsekvens om riskerna inträffar. Sannolikhet bedöms på en fyrgradig skala från osannolik till sannolik. Konsekvens bedöms på en fyrgradig skala från försumbar till allvarlig. Det multiplicerade värdet utgör riskvärdet.

Förvaltningen har förberett genom att ta fram förslag på kontrollmoment ur förvaltningens processer. Förutom barn- och utbildningsnämndens egna kontrollmoment tillkommer kommunstyrelsens kontrollmoment till bruttolistan.

Barn- och utbildningsförvaltningen har föreslagit barn- och utbildningsnämn- den besluta att göra en riskanalys och riskvärdering inför internkontrollplanen 2021.

Sammanträdet

Ordföranden ställer barn- och utbildningsförvaltningens förslag under propo- sition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget.

Dialog:

Dialog har gjorts i förvaltningschefens ledningsgrupp och i olika grad i verksamheterna.

Bedömning utvecklingsområde: Ökad jämlikhet

I och med att kontrollerna syftar till att minimera risker, som tar resurser om de inträffar, samt bidrar till förbättringsarbete ger det indirekt större möjlighe- ter att bidra till utvecklingsområdet.

(13)

Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2020-11-04

Bedömning utvecklingsområde: Mer jämställd fördelning av makt och resurser

Bedömning utvecklingsområde: Minskad klimatpåverkan

Bedömning utvecklingsområde: Starkare ekonomi för tillväxt

Beslutsunderlag

 Rutin barn- och utbildningsnämnden Internkontroll, BUF Hid: 2020.2817

 Barn- och utbildningsförvaltningens riskanalys, BUF Hid: 2020.2818

 Kommunstyrelsens obligatoriska kontrollmoment, BUF Hid: 2020.2853

(14)

Möjlig: det finns en möjlig risk för att fel ska uppstå.

Sannolik: det är mycket troligt att fel ska uppstå Konsekvens

Försumbar: är obetydlig för intressenterna och kommunen.

Lindrig: uppfattas som liten av såväl intressenter som kommun.

Kännbar: uppfattas som besvärande för intressenter och kommunen.

Allvarlig: är så stor att fel helt enkelt inte får inträffa.

(15)

omvärldsanalyser och -prognoser. eller utebliven samverkan. Regelefterlevnadsrisker: Risk att överenskommelser görs utan mandat och därmed inte gäller.

Hantera mål- och resursplaneirng: hantera effektiviseringar, konsekvensanalyser ex barngruppers storlek

Hantera mål- och resursplaneirng: hantera Investeringsprocessen, verksamhetslokaler.

Kommungemensam process.

Hantera delegationsordning Verkställande av beslut Organisera barn och utbildning Organisera verksamhet, Organisera system, Strategisk lokalplanering, Samordna

verksamhetsstöd

Riskanalys: Myndighetsrisker: att barngrupperna blir för stora och varje medarbetare fler barn att ansvara för Konsekvens att undervisningens kvalitet och tillsynsansvaret påverkas negativt. Risk i ineffektiva processer/Myndighetsrisker/Systembaserade risker: Många digitala system och många sällananvändare. Myndighetsrisker: att linjeorganisationen blir otydlig utifrån myndighetsutövning. Risk i ineffektiva processer: i strategiska lokalplaneringen att barn/elever inte har ändamålsenliga lokal samt att lokaler kostar mycket. Riskanalysför processen samordna verksamhetsstöd ej genomförd för förvaltningen som helhet.

Demokrati och insyn Hantera medborgarförslag, Hantera allmänhetens frågor och synpunkter, Återsöka och tillhanddahålla allmänna handlingar, Hantera personuppgifter, Hantera skyddad identitet

Riskanalys: Risk i bristande styrdokument/risk i ineffektiva processer Regelefterlevnadsrisker: att synpunkter inte omhändertas, att offentlighetsprincipen inte tillgodoses, personuppgiftsincidenter.

Hantera personuppgifter och skyddad identitet

Verksamhetsnära administration

Administrera utbildning och undervisning (klasslistor), Administrera användare, elev, vårdnadshavare, personal i system, Administrera samtycken och avtal med vh och elev

Riskanalys ej genomförd

Bedriva skolskjuts och verksamhetsresor

Bedriva skolskjuts och verksamhetsresor Riskanalys ej genomförd

Svara för måltider Planera meny, Specialkostplanering, Köpa in, Tillaga och servera, Efterarbeta måltider Riskanalys: risk i bristande styrdokument/regelefterlevnadsrisker risk för allergiska reaktioner och sjukdom, risk att maten inte är näringsriktig, risk att maten inte är hållbar.

Bedriva elevhälsa Främjande och förebyggande elevhälsa, Vaccinationer, Elevhälsosamtal, Journalföring, Utredningar

Riskanalys: risk i regelefterlevnad/bristande styrdokument: att elever inte skyndsamt får det stöd och/eller utredning den behöver. brist på kunskap om effektfulla metoder/verktyg samt att kompetens inte finns i de lokala elevhälsoteamen itillräcklig grad. Risk att journaluppgifter röjs. risk att elever inte får det stöd de behöver och därmed inte klarar målen.

Hantera inackordering Hantera inackordering Riskanalys ej genomförd

Tillhandahålla skolbibliotek Tillhandahålla skolbibliotek Riskanalys: Regelefterlevnadsrisker risk att utbudet inte är fullgott i alla skolor.

Barns och elevers utveckling mot målen

Kartlägga och bedöma elevers kunskaper f-3, Räkna-, läsa- skriva-garanti, Informera vårdnadshavare om barnets/elevens utveckling, Hantera tidiga stödinsatser, extra anpassningar och särskilt stöd, Mottagande och undervisning av nyanlända, Besluta om och informera om betyg, Individuell studieplan, Utfärda betyg,

Riskanalys (fördjupat i kvalitetsrapport): risk i bristande styrdokument, regelefterlevnadsrisker, ineffektiva processer, myndighetsrisker. Att behov av tidiga insatser inte uppmärksammas eller åtgärdas, att samspel med vårdnadshavare brister, att intern samverkan med stödfunktioner brister, att system för kommunikation med vårdnadshavare inte används som avsett, fel i individuella studieplaner.

FSK: Mottagning och placering, närvaro

Hantera ansökningar och placering, Hantera fakturering BO-avgifter Riskanalys: Systembaserade risker/myndighetsrisker: risk att systemen inte fungerar. finansiella risker att Luleå kommun förlorar intäkter för att inkomstjämförelse ej genomförs ej mot Skatteverket, osäkert hur stora bortfall i relation till kostnad för kontroll. samt Risk för skulder hos vårdnadshavare.

Riskanalys: Finansiella risker, Risk i bristande styrdokument, ineffektiva processer, myndighetsrisker, Regelefterlevnadsrisker: Risk att styrning inte är tillräcklig och att styrdokument förblir okända för dem som omfattas av dem, att den interna kontrollen inte är tillräcklig, att resultat från revisioner inte omhändertas, att beslut tas utan delegation, att resursplaneringen inte är samordnad i kommunen avseende investeringsprocessen. Risk att fattade beslut inte verkställs. Tänkbar konsekvens:

verksamheten inte lever upp till uppdraget.

Hantera styrdokument från regering och riksdag, Hantera reglementen och arbetsordningar, Hantera riktlinjer och strategier, Hantera egen styrning och internkontroll, Hantera revision, Hantera delegationsordningar, Hantera mål- och resursplanering (inklusive investeringar)

Styra barn och utbildning

Styrande processer

(16)

undervisning, Hantera elever från andra kommuner, Hantera elever i andra kommuner, Läsårs- och terminsplanering,

GY: Skolplikt och rätt till utbildning, antagning

Hantera skolformsplacering, Hantera intagning, antagning och placering, Registrera närvaro och frånvaro, Uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro, Ansöka, utreda, besluta om elevs ledighet, Hantera elever från andra kommuner, Hantera elever i andra kommuner, Läsårs- och terminsplanering

Riskanalys: Systembaserade risker, risk för ineffektiva processer, regelefterlevnadsrisker, myndighetsrisker.

Bedriva systematiskt kvalitetsarbete, tillgången till beslutsunderlag (statistik)

Barnkonsekvensanalyser Trygghet och studiero Arbeta med normer och värden, Hantera ordnings- och disciplinärenden, Skapa och

efterleva ordningsregler

Riskanalys: myndighetsrisker: risk att barn och elever inte har en trygg arbetsmiljö kan leda till att de inte klarar målen.

Åtgärder mot kränkande behandling

Aktiva åtgärder och plan mot kränkande behandling, Uppmärksamma, åtgärda och förhindra kränkningar

Riskanalys: regelefterlevnadsrisker, myndighetsrisker, risk att barn/elever far illa.. Uppmärksamma, åtgärda och förhindra kränkningar

Bedriva kulturskola Stödja skolorna i elevernas utveckling, Valbar undervisning, frivillig Riskanalys ej genomförd

Studie- och yrkesvägleda Vägledning i såväl snäv som vid bemärkelse Riskanalys: regelefterlevnadsrisker, risk att eleverna inte får den studie- och yrkesvägledning de behöver.

Planera och genomföra undervisning

Undervisningsmaterial, läromedel, utrustning, Elevers delaktighet i planering, Synliggöra lärandemål för vh, Stimulera elevernas lärande, Förmedla grundläggande värden, Lära eleverna att argumentera och ett kritiskt förhållningssätt, Pröva elevernas kunskaper , Praktisk arbetslivsorientering PRAO och APL

Riskanalys: risk i ineffektiva processer eller regelefterlevnad: risk att barn/elever inte når så långt som möjligt eller att de ej är delaktiga i sin undervisningsplanering, risk för utebliven PRAO på grund av Corona.

Fristående förskolor Pröva tillstånd och utöva kommunens tillsyn över fristående förskolor, Köhantering, Lämna bidrag

Riskanalys: Risk i bristande styrdokumnet/myndighetsrisker, risk att tillsynen inte är rättssäker.

Informationsförvaltning Bedriva informationssäkerhets-arbete, Registratur, Hantera post, Registrera allmänna handlingar och ärenden, Hantera sekretess i handlingar och ärenden, Hantera ärenden, Hantera allmäna handlingar som inte bildar ärende, Utreda bevarande och gallring, Hantera dokumentstyrning, Arkivering av fysiska handlingar

Riskanalys: myndighetsrisker, risk i bristande styrdokumnet (dokumenthanterings-plan), regelefterlevnadsrisker. Risk att informationssäkerhetsarbetet inte är samordnat, risk att allmäna handlingar inte görs tillgängliga, risker vid sekretessbedömning. risk vid arkivering av betyg och nationella prov.

IT- och systemförvaltning Bedriva projektledning och projektstöd, strategisk rådgivning, operativ rådgivning, Agera processutvecklingsstöd, Genomföra analyser, utredningar och förstudier, Bedriva E-tjänsteutveckling, Hantera applikationer, nätverk, lagring, PC-klienter, e- post och katalogtjänster, Förvalta datasystem, Support av datasystem, telesystem, Hantera licenser.

Riskanalys: risk för ineffektiva processer/systembaserade risker. Risk att utvecklingsresultat inte omhändertas. Risk att digitala infrastrukturen inte är tillräcklig.

Personal

Genomföra lönerevision, Hantera medarbetarsamtal, Förhandling enligt MBL, Facklig förhandling och samverkan, Kompetensförsörjning, Hantera omplacering, Arbetsmiljö, Bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete, Svara för medicinska kontroller, Hantera tillbud, Hantera arbetsskador, rehabilitering, bisysslor, disciplinärenden, Upphörande av anställning.

Riskanalys: Risk för ineffektiva processer, systembaserade risker risk i arbetsmiljö, risk för kompetensförsörjningssvårigheter.

Kompetensförsörjning: rekrytering av personal och chefer

Ekonomi Hantera fakturor, leverantörsfakturor, bokföring, statsbidrag, EU-bidrag, övriga bidrag. Riskanalys: regelefterlevnadsrisker. Risk att attestordningen inte följs, att regler för redovisning av representation och moms inte följs. risk att ekonomistyrningen inte är möjlig. Risk att vi inte använder bidragen till vad de är avsedda för .

Kris och säkerhet Bedriva intern krisledning, Kris- och säkerhetsarbete, Bedriva systematiskt riskhanteringsarbete, Bedriva systematiskt brandskyddsarbete, Hantera skalskydd, brandskydd, polisanmälningar

Riskanalys: risk för ineffektiva processer: att ansvar är otydligt .

Inköp Avropa och göra direktupphandling Riskanalys: regelefterlevnadsrisker/förtroenderisker Att avtal inte följs

Kommunikation Genomföra målgruppsspecifika undersökningar, Producera och publicera intern webb, Närvara i sociala medier, Hantera presskontakter, Hantera annonsering, Producera och publicera extern webb

Riskanalys: regelefterlevnadsrisker att medier används felaktigt. att tillgänglighetsdirektivet inte efterlevs.

Riskanalys: risk för ineffektiva processer, regelefterlevnadsrisker, risk i bristande styrdokument, myndighetsrisker. Risk att tillgången till statistik inte är tillräcklig, att arbetet med klagomålen inte är tillräckliga, risk att barns och elevers inflytande int tillgodoses.

StödprocesserKä

Systematiskt kvalitetsarbete, Genomföra enkäter och undersökningar, Hantera klagomål och anmälningar, Hantera inspektioner, Samverka med vårdnadshavare, föräldraråd, Samverka med barn och elever, elev- och klassråd,

Barnkonsekvensanalyser Kvalitet och inflytande

(17)

Kommunstyrelsen 2020-10-12

§ 205 Obligatoriska kontrollmoment 2021

Ärendenr 2020/1231-1.3.2.2

Kommunstyrelsens beslut

Kommunstyrelsen beslutar återremittera ärendet för att ta fram ett nytt mål gällande personuppgiftslagstiftningen som är tydligare och bättre än tidigare och som också ger förvaltningen möjligheten att agera och komma längre i frå- gan.

Sammanfattning av ärendet

Kommunstyrelsen ska enligt riktlinjerna för intern kontroll årligen göra en be- dömning över den interna kontrollen och de obligatoriska kontrollmomenten utifrån en riskbedömning.

En kommunövergripande grupp med representanter från kommunstaben, ar- betsmarknads-, stadsbyggnads- samt barn- och utbildningsförvaltningen har genomfört en riskbedömning och tagit fram ett beslutsunderlag (se bilaga).

Gruppen föreslår att följande fem blir obligatoriska kontrollmoment för 2021:

• Kontrollera och säkerställ att gällande policy och riktlinjer för ett etiskt förhållningssätt följs

• Kontrollera och säkerställ efterlevnaden av delegationsordning

• Kontrollera och säkerställ att beslut i nämnd/Kommunstyrelse inkluderar bedömning utvecklingsområde Mer jämställd fördelning av makt och resurser

• Kontrollera och säkerställ avtalstrohet gentemot upphandlade leveran- törer

• Kontrollera och säkerställ att barnrättslagen följs.

Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2020-09-28 § 165 föreslagit kommunstyrelsen besluta att ha följande obligatoriska kontrollmoment för intern kontroll 2021.

Operativa risker:

(18)

Finansiella risker:

Kontrollera och säkerställ efterlevnaden av delegationsordning. Efterlevnads- risker: Kontrollera och säkerställ att gällande policy och riktlinjer för ett etiskt förhållningssätt följs. Kontrollera och säkerställ avtalstrohet gentemot upphandlade leverantörer. Kontrollera och säkerställ att barnrättslagen följs

Sammanträdet

Thomas Söderström (L) föreslår att ärendet återremitteras med följande moti- vering: Att ta bort GDPR som kontrollmoment är förhastat. Ett nytt mål som är tyd- ligare och bättre än tidigare bör tas fram som också ger förvaltningen möjligheten att agera och komma längre i frågan.

Ordföranden (S) stödjer Thomas Söderströms förslag.

Beslutsgång

Ordföranden ställer Thomas Söderströms förslag om återremiss under propo- sition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget.

Dialog:

Riskbedömningen har inkluderat flera verksamhetsrepresentanter. Kommun- styrelsen har vid workshop 2020-08-12 bidragit med input utifrån sitt upp- drag. Avstämning har även skett med specialister inom kontrollområden.

Bedömning utvecklingsområde: Ökad jämlikhet

I och med att kontrollerna syftar till att minimera risker, som tar resurser om de inträffar, samt bidrar till förbättringsarbete ger det indirekt större möjlig- heter att bidra till utvecklingsområdet.

Bedömning utvecklingsområde: Mer jämställd fördelning av makt och resurser

Ett specifikt kontrollmoment bidrar särskilt till att arbetssätt säkerställs för att åstadkomma förflyttning inom utvecklingsområdet.

Bedömning utvecklingsområde: Minskad klimatpåverkan

(19)

Bedömning utvecklingsområde: Starkare ekonomi för tillväxt

Beskrivning av ärendet

De kontrollmoment som tas fram i den kommungemensamma riskanalysen läggs in i varje nämnds egen interna kontrollplan. De antas av nämnderna till- sammans med nämndernas egna verksamhetsspecifika kontrollmoment.

Beslutsunderlag

• Underlag för riskbedömning och förslag till obligatoriska kontrollmoment 2021, KLF Hid: 2020.5351

• Kommunstabens förslag avseende obligatoriska kontrollmoment 2021, KLF Hid: 2020.5350

• Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2020-09-28 § 165, KLF Hid: 2020.5490

Beslutet skickas till

Kommunstabens avd Planering och analys

(20)

interna kontrollen inte är tillräcklig, att resultat från revisioner inte omhändertas, att beslut tas utan delegation, att resursplaneringen inte är samordnad i kommunen avseende investeringsprocessen. Risk att fattade beslut inte verkställs. Tänkbar konsekvens: verksamheten inte lever upp till uppdraget.

BUN Hantera mål- och resursplanering: hantera Investeringsprocessen, verksamhetslokaler.

Kommungemensam process.

Del av processen styra barn och utbildning Samlad riskanalys för styrprocessen Styra barn och utbildning: Finansiella

risker, Risk i bristande styrdokument, ineffektiva processer,

myndighetsrisker, Regelefterlevnadsrisker: Risk att styrning inte är tillräcklig och att styrdokument förblir okända för dem som omfattas av dem, att den interna kontrollen inte är tillräcklig, att resultat från revisioner inte omhändertas, att beslut tas utan delegation, att resursplaneringen inte är samordnad i kommunen avseende investeringsprocessen. Risk att fattade beslut inte verkställs. Tänkbar konsekvens: verksamheten inte lever upp till uppdraget.

BUN Hantera delegationsordning Del av processen styra barn och utbildning Samlad riskanalys för styrprocessen Styra barn och utbildning: Finansiella

risker, Risk i bristande styrdokument, ineffektiva processer,

myndighetsrisker, Regelefterlevnadsrisker: Risk att styrning inte är tillräcklig och att styrdokument förblir okända för dem som omfattas av dem, att den interna kontrollen inte är tillräcklig, att resultat från revisioner inte omhändertas, att beslut tas utan delegation, att resursplaneringen inte är samordnad i kommunen avseende investeringsprocessen. Risk att fattade beslut inte verkställs. Tänkbar konsekvens: verksamheten inte lever upp till uppdraget.

KS Kontrollera och säkerställ efterlevnaden av delegationsordning

Riskbedömning: Det föreligger en risk i att delegations- och arbetsordning inte följs på grund av bristande kännedom och rutiner. Att frångå

delegationsordningen är en risk då fel befattningshavare kan orsaka långtgående konsekvenser för kommunen. Sannolikheten bedöms stor då det är många personer som hanterar verifikationer, fakturor och avtal.

Konsekvenserna av detta är höga genom att beslut kan bli ogiltiga, leda till brott mot LOU, bryta mot interna riktlinjer och att beslut fattas på fel nivå av personer med fel kompetens. De innebär både förtroendeskada och ekonomisk skada. Utbildning bör ske samt stickprovskontroller av exempelvis återrapportering av delegationsbeslut gällande direktupphandling, att beslutsattest skett av rätt person eller att avtal/kontrakt tecknats av korrekt firmatecknare.

(21)

omhändertas, att beslut tas utan delegation, att resursplaneringen inte är samordnad i kommunen avseende investeringsprocessen. Risk att fattade beslut inte verkställs. Tänkbar konsekvens: verksamheten inte lever upp till uppdraget.

BUN Hantera personuppgifter och skyddad identitet

Del av processen demokrati och insyn Samlad riskanalys för styrprocessen demokrati och insyn: Risk i bristande

styrdokument/risk i ineffektiva processer Regelefterlevnadsrisker: att synpunkter inte omhändertas, att offentlighetsprincipen inte tillgodoses, personuppgiftsincidenter.

KS Kontrollera och säkerställ att enskilda får information enligt

personuppgiftslagstiftning vid identifierade personuppgiftsbehandlingar

Riskbedömning: I många fall informeras inte enligt lagkrav i våra verksamheter idag. I en del fall hänvisas fortfarande till PUL-information trots att den inte är tillräcklig sedan tre år. I andra fall saknas information helt. Enligt GDPR har enskilda rätt till information när deras personuppgifter behandlas (finns få undantag). Detta anses vara en av de mest grundläggande rättigheterna utifrån GDPR. Rätten till information finns för att den vi behandlar personuppgifter om (medborgare, politiker, anställda m.m.) ska förstå vad vi gör och varför och om denne kan påverka behandlingen. Det handlar i grund och botten att vi ska vara transparenta med vad vi gör för att öka förståelsen och tilliten till Luleå kommun. Finns risk för varumärkesskada, sanktioner (upp till 10 miljoner SEK för nämnderna eller 20 miljoner EURO för bolagen) samt skadestånd. Ser vi utdömda sanktionsavgifter hittills inom EU har detta varit en komponent i flera fall. Stickprov i registret över behandlingar är lämplig kontrollmetod.

BUN Hantera skolplikt för elever med hög frånvaro.

Del av kärnprocessen Skolplikt och rätt till utbildning Samlad riskanalys för kärnprocessen Skolplikt och rätt till utbildning i grundskolan: risk för ineffektiva processer, regelefterlevnadsrisker, myndighetsrisker: risk att enskilda ärenden hanteras fel då många funktioner är inblandade i olika delprocesser/delmoment.

BUN Bedriva systematiskt kvalitetsarbete, tillgången till beslutsunderlag (statistik)

Del av kärnprocessen Kvalitet och inflytande Samlad riskanalys för kärnprocessen kvalitet och inflytande: risk för

ineffektiva processer, regelefterlevnadsrisker, risk i bristande styrdokument, myndighetsrisker. Risk att tillgången till statistik inte är tillräcklig, att arbetet med klagomålen inte är tillräckliga, risk att barns och elevers inflytande inte tillgodoses.

BUN Barnkonsekvensanalyser Del av kärnprocessen Kvalitet och inflytande Samlad riskanalys för kärnprocessen kvalitet och inflytande: risk för

ineffektiva processer, regelefterlevnadsrisker, risk i bristande styrdokument, myndighetsrisker. Risk att tillgången till statistik inte är tillräcklig, att arbetet med klagomålen inte är tillräckliga, risk att barns och elevers inflytande inte

(22)

att bygga upp igen. Bör tas upp vid APT samt understödjas med e-utbildningar KS Kontrollera och säkerställ att beslut i

nämnd/Kommunstyrelse inkluderar bedömning utvecklingsområde Mer jämställd fördelning av makt och resurser

Riskbedömning: En ny beslutsmall infördes i början av 2020. Risken är dels att gammal mall fortsätter användas dels att kvalitén i analysen kan vara bristfällig. Om risken skulle inträffa påverkar det kommunens strategiska arbete för jämställdhetsintegrering och förtroende. Faktaunderlag, könsuppdelad statistik Könskonsekvensbeskrivning Jämställdhetsanalys KS Kontrollera och säkerställ leverantörstrohet

gentemot upphandlade leverantörer

Riskbedömning: Brister i organisation och att genomföra upphandling riskerar att leda till brott mot LOU (lagen om offentlig upphandling), vilket kan leda till vitesförelägganden och skadestånd, fördröjningar i verksamheten samt högre kostnader för varor och tjänster. Uppföljning vad gäller avtal och leverantörer behöver utvecklas. Kan kontrolleras med inköpsrapport, samtliga eller stickprov.

(23)

Grundskolans jämförelserapport om kostnader och kvalitet

Ärendenr 2020/917-3.8.3.1

Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut

Sammanfattning av ärendet

Barn- och utbildningsförvaltningen beslutar att lägga informationen till handlingarna.

(24)

• • • Grundskolans jämförelserapport

om kostnader och kvalitet

(25)

Sammanfattning

Rapportens syfte är att undersöka om grundskolan i Luleå skiljer sig mot övriga kommuner beträffande kostnadsstruktur och övriga kvalitetsmått för att på så vis kunna utveckla och stärka Luleå kommuns grundskola på sikt. Urvalskommunerna är Borås, Jönköping, Umeå och Uppsala.

Förutom dessa kommuner sker kostnadsjämförelser med kommungruppen ”Större stad” och elevernas måluppfyllelse jämförs även med nationella medelvärden. Information är dels hämtat från Kolada som är en samlingsdatabas för offentlig statistik, Skolverkets statistik samt

kompletterad med intervjuer.

I inledande kapitel beskrivs Luleås grundskolas nuläge med fokus på resursfördelning,

budgethantering, organisation, effektiviseringar, struktur och volymförändringar. Efterföljande två kapitel genomlyser samtliga kostnadsnyckeltal samt nyckeltal för måluppfyllelse och där jämförelse sker mot urvalskommunerna, även mot kommungruppen (samtliga 21 kommuners medelvärde). I analysen fångas även olika trender upp för den valda tidsperioden, exempelvis om vi har en stigande kostnadsutveckling men med fallande momentum och hur ser det ut inom urvalet med motsvarande analys. I rapporten framgår det också hur stor del av resurserna som kommunerna lägger på grundskolans kärnuppdrag i relation till alla övriga kostnader som ingår i totala kostnad. Rapporten avslutas med ett intervjukapitel samt med ett analysavsnitt där vi diskuterar vad statistiken visar.

Utifrån all dataanalys och intervjumaterial har ett antal förslag plockats fram i syfte att inspirera till fortsatt arbete. Dessa förslag skulle kunna bidra till ytterligare högre måluppfyllelse i Luleås grundskola. Dessa förslag är främst följande:

- Undersöka förutsättningar till att aktivt kunna bidra till att förvaltningen satsar mer pengar på kärnuppdraget framöver, alternativt tillse att resurser omfördelas från kringverksamheten till skolans kärnuppdrag, undervisningen.

- Se över och bättre genomlysa övriga kostnader, i synnerhet overheadkostnadens olika delar som ingår. Dels har bland annat kostnaden för den centrala overheaden stigit, det kan därför finnas styrningsvinster i att införa en interndebiteringsmodell.

- Luleås lokalkostnad per elev stiger, kostnaden i sig är också på en högre nivå än

urvalskommunerna och kommungruppen. Analysen visar att våra urvalskommuner redan genomlyst fastighetsbeståndet med syfte att synliggöra dess faktiska kostnader. Den

interndebiteringsmodell som Luleå tillämpar är dels otransparent och otidsenlig, den riskerar även att bidra till omotiverad hög ersättning till friskolorna.

- Skolskjutsen bör kunna ses i ett större strategiskt sammanhang, exempelvis inom samma kontext som central antagning, kapacitetsöver-/under-skott och likvärdig skola, samt hur resurseffektiv skolskjutsen är.

- Kostnadsanalys och meritvärdesanalysen visar att vi har en relativt låg undervisningskostnad per elev samtidigt som vi tappar i måluppfyllelse när eleven blir äldre. De högt uppfyllda

kunskapskraven i åk 6 konserveras inte utan andelen elever med uppfyllda kunskapskrav i åk 9

sjunker. Även kunskapskraven i relation till modellberäknat värde är för lågt. Ett sätt att stärka

(26)

Innehåll

Sammanfattning ... 2 1.0 Inledning... 5 1.1 Syfte ... 5 1.2 Avgränsning ... 5 1.3 Metod ... 5 2.0 Nulägesbeskrivning samt fördelning av kostnader ... 6 2.1 Beskrivning av förskoleklass, grundskola och fritidshem i Luleå kommun ... 6 2.2 Ekonomistyrning för måluppfyllelse ... 6 2.21 Resursfördelning ... 7 2.22 Skolpengen ... 7 2.23 Strukturbidrag ... 8 2.24 Övriga resurser ... 8 2.25 Ekonomisk uppföljning ... 9 2.3 Skolstruktur ... 9 2.31 Volymutveckling ... 9 2.32 Skolstruktur ... 12 2.33 Organisationsbeskrivning ... 12 2.4 Utgående balans ... 13 2.41 Kostnadsanpassning av grundskolan ... 14 2.42 Rekvirerade statsbidrag på grundskolan ... 15 2.5 Kostnadsnyckeltal jämförelse mellan kommuner ... 17 2.51 Kostnad (er) och kostnadsutveckling för kommunal grundskola ... 18 2.52 Kostnad grundskola ... 20 2.53 Nettokostnadsavvikelse ... 21 2.54 Undervisningskostnad ... 22 2.55 Kostnad förskoleklass ... 24 2.56 Lokalkostnad ... 25 2.57 Övriga kostnader ... 26 3.0 Skolresultat – en jämförelse mellan kommunerna ... 29 3.1 Uppnådda kunskapskrav årskurs 9 ... 29 3.11 Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor ... 29 3.12 Meritvärde årskurs 9 ... 30 3.13 Årskurs 9 Nationella prov i matematik, svenska och engelska 2019 ... 31 3.14 Behörighet till yrkesprogram årskurs 9... 32 3.2 Uppnådda kunskapskrav årskurs 6 ... 33 3.21 Andelen A-E betyg i matematik årskurs 6, kommunala skolor ... 33 3.22Andelen A-E betyg i svenska årskurs 6, kommunala skolor ... 33 3.23 Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ... 34 3.3 Avvikelse mellan det faktiska resultatet och modellberäknade värdet ... 34 3.31 Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen - modellberäknat värde ... 34 3.32 Elever i år 9 genomsnittligt meritvärde - avvikelse från modellberäknat värde ... 35 3.33 Elever i år 9, behöriga till yrkesprogram, avvikelse från modellberäknat värde ... 36 4.0 Intervjuer - en jämförelse mellan kommunerna ... 36

(27)

4.1 Intervju av Umeå kommun ... 37 4.11 Umeå ... 37 4.2 Intervju med Jönköping... 38 4.21 Jönköping ... 38 4.3 Intervju med Borås ... 39 4.31 Borås ... 39 4.4 Kommunjämförelse ... 40 5.0 Sammanfattande analys ... 42 5.1 Kostnadsökning per elev ... 42 5.11 Elevhälsa ... 43 5.12 Lokaler ... 43 5.13 Lärverktyg ... 43 5.14 Måltider ... 43 5.15 Undervisning ... 44 5.16 Övrigt ... 44 5.17 Förskoleklass och fritidshem ... 44 5.18 Skolskjuts ... 45 5.19 Elevernas måluppfyllelse ... 45 5.20 Kostnader och elevers måluppfyllelse ... 46 6.0 Förslag till fortsatt arbete ... 46 7.0 Källor ... 49

(28)

1.0 Inledning

Under 2019 presenterade Luleå kommuns förskola en rapport som tagits fram för att analysera och förstå kostnads- och kvalitetsaspekter i jämförelse med fyra andra kommuner i

kommungruppen ”större städer”. Utifrån det upplevda mervärdet framställs det som en självklarhet att även försöka ta fram en motsvarande rapport till förvaltningens övriga

verksamheter. Grundskolans jämförelserapport är en studie där Uppsala, Borås, Jönköping och Umeå ingår, i studien jämförs även Luleås resultat mot kommungruppens ”större stads¹” medelvärde.

1.1 Syfte

Syftet med jämförelsestudien är att undersöka om grundskolan i Luleå skiljer sig mot övriga kommuner beträffande kostnadsstruktur och övriga kvalitetsmått för att på så vis kunna utveckla och stärka Luleå kommuns grundskola på sikt.

1.2 Avgränsning

Huvudfokus är de kommunala verksamheterna. I de fall fristående skolor nämns är det för att belysa något i anslutning till de kommunala verksamheterna. Den tidsperiod som belyses är först och främst kopplad till kostnadsutvecklingen under de senaste fem åren, kombinerat med ett fokus på ”nutiden” (2019). Rapporten avgränsas till att belysa förskoleklass och grundskola med huvudfokus på årskurs 1–9, dock förekommer vissa uppgifter om fritidshem. Jämförelsen är inte heller heltäckande, det vill säga analyserar inte all tillgängliga data utan ett urval har skett av nyckeltal både gällande kostnader och kvalitet. Jämförelsekommuner är Uppsala, Borås,

Jönköping och Umeå som alla ingår i kommungruppen ”större stad”, i rapporten används även kommungruppens medelvärde som urval i analysen. Urvalskommunerna är valda utifrån ett intresseperspektiv, kommunerna har en likvärdig struktur samtidigt som kostnadsnyckeltalen är av intresse. Kommungruppen ”Större stad” är ett vedertaget urval om 21 städer med fler invånare än 50 000 och lägst 40 000, i tätort.

1.3 Metod

I rapporten undersöks kommunernas olika nyckeltal över tid, kompletterat med intervjuer med respektive kommun. Underlaget för jämförelsen baseras i huvudsak på nationell statistik från Kolada² samt Skolverkets statistikdatabas, vilken i stora delar baseras på kommunernas årliga inrapportering till Statistiska centralbyrån. Även Barn- och utbildningsförvaltningens interna dokument utgör en del av underlaget gällande kostnader. Intervjuer har genomförts med

representanter för Borås, Jönköping och Umeå kommun. Uppsala ingår men jämförelsen baseras helt på nationell statistik. Intervjuerna utgick från ett frågeformulär som skickades ut inför mötet, i syfte att ge kommunerna förberedelse. Samtliga intervjuer genomfördes digitalt via teams på grund av rådande pandemi.

1 De 21 kommuner som ingår i kommungruppen större stad omdefinierad sedan 2017. Se kolada.se

2 www.kolada.se är en hemsida som presenterar statistik och nyckeltal från Sveriges kommuner och regioner löpande varje år.

(29)

Rapportens huvuddel består av redovisning och analys av kostnader och kostnadsjämförelse.

Därefter följer ett avsnitt om skolans resultat när det gäller uppdraget utifrån nationella

styrdokument i vilket olika mått på elevernas måluppfyllelse jämförs med urvalet av kommuner, samt kommungruppen ”Större stad”. Rapporten avslutas med en sammanfattande analys och förslag på åtgärder.

2.0 Nulägesbeskrivning samt fördelning av kostnader

I detta kapitel beskrivs nuläget för Luleås grundskolan med fokus på senaste årens händelser, utveckling, resursfördelningsmodell, volymer och allmänna kostnadsutveckling. Jämförelse med jämförelsekommunerna och kommungruppen ”Större stad” sker löpande.

2.1 Beskrivning av förskoleklass, grundskola och fritidshem i Luleå kommun

Grundskolans kommunala verksamheter omfattas av förskoleklass (fskk), årskurs 1–3 (åk 1–3), årskurs 4–6 (åk 4–6), årskurs 7–9 (åk 7–9) och skolbarnsomsorg (fritids). Kommunens befintliga friskolor (Norrskenet och NLV) har likadana strukturer, dock finns även den pedagogiska omsorgen hos BAIK (Bergnäset AIK). En pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem och riktar sig till barn i ålder 1–12 år. BAIK:s idrottsinriktade verksamhet riktar sig till barn i fritidsålder (6–12 år).

o Förskoleklass som sedan hösten 2018 är obligatoriskt, har i regel en förskolelärare per klass. Den kommunala förskoleklassen består som regel av 16–17 elever, spridningen ligger samtidigt från 10–25 elever per klass, enligt förvaltningens elevregister (ProCapita).

o Grundskolans årkurs 1–9 skiljer sig från förskoleklass på så sätt att eleven undervisas utifrån en bestämd timplan samtidigt som klassläraren eller ämnesläraren samtidigt har en ferieanställning. En ferieanställning skiljer sig från en vanlig semesteranställning på så vis att läraren jobbar upp sin ferie under läsårets 194 skoldagar för att sedan kunna vara ledig under skolloven. En ferieanställning har en reglerad del (undervisningstid och

planeringstid) på 1360 timmar per år (ca. 35 timmar per vecka) och en förtroendearbetstid på 407 timmar per år (ca. 10 timmar i veckan).

o Fritidshem är en för- och eftermiddags-verksamhet för barn i ålder 6–12 år. I Luleås kommunala fritidshem finns i regel två resurser per fritidshemsavdelning, ofta en fritidsassistent och en fritidspedagog. En avdelning omfattar cirka 36 barn, men spridningen kan vara från 25–55 barn.

2.2 Ekonomistyrning för måluppfyllelse

Grundskolan i Luleå tillämpar sedan 2014 en månatlig volymavstämd skolpeng, kombinerat med ett enskilt strukturbidrag, skolan kan även ansöka om extra tilläggsbelopp och de eleverna med så kallad integrerad klassplacering ger också extra resurser till skolan. Styrmodellen är byggd för att stärka likvärdigheten mellan samtliga grundskolor oavsett huvudman. Under räkenskapsåret sker cirka tre ekonomiska uppföljningar för respektive resultatenhet, och för vissa underskottsenheter

(30)

2.21 Resursfördelning

Sedan 2014 betalas skolpeng ut till skolan per avstämd klassplacerad elev. Avstämning sker varje månad (den 17:e) med undantag sommartid då juni avstäms enligt maj och juli/augusti avstäms enligt skolstart (22: a aug 2019). Fritidspengen stäms också av månadsvis den 17:e, med undantag sommartid då maj månad ger volymersättning för juni, juli och augusti.

Tabellen och bilden illustrerar regelverket kring utbetalning av elevpeng.

2.22 Skolpengen

Skolpengens byggstenar består av lärarens årsarbetstid och elevens timplan, det finns även en inbyggd resurs för halvklassundervisning i de praktiska skolämnena (musik, slöjd, elevens val &

hemkunskap) och även kompensation för sjukfrånvaro. I ett teoretiskt räkneexempel framgår det vad de olika delarna finansierar (omräknat i tjänstetal):

Bilden illustrerar en grundbemanning på en 1-parallellig skola. Skolpengen består av en så kallad lönedel och av en driftdel, driftdelen används till läromedel och övriga inköp och inkluderas inte i räkneexemplet ovan.

Verksamhet Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Åk 0-9 ^17:e ^17:e ^17:e ^17:e ^17:e ^17:e

maj 22:a aug 22:a

aug 17:e 17:e 17:e 17:e

Fritids ^17:e ^17:e ^17:e ^17:e ^17:e ^17:e

maj

17:e maj

17:e 17:e 17:e 17:e

Klassplacering

Registrering elevregister

Avstämning 17:e Utbet.

skolpeng till skola

Skolpeng exkl drift

1-parallellig skola

(elevantal) Timplan

Underv.

per vecka (medel)

Grund- bemanning

halvklass

Övrigt (sjukfrån- varo mm)

Summa resurser

FSKK 33 711 17,1 100% 8% 108%

Klass 1-3 36 362 57,3 3 280 1 080 304% 26% 46% 376%

Klass 4-6 49 515 57,3 4 157 1 080 385% 74% 47% 507%

Klass 7-9 50 293 64,5 4 315 1 080 400% 90% 88% 578%

FRITIDS 27 012 75,0 400% 22% 422%

1990%

(31)

2.23 Strukturbidrag

Strukturbidraget, eller socioekonomin, är en kompletterande resurs till respektive skola, beräknat på den relativa elevsammansättningen mellan alla grundskolor, inklusive friskolor. Sedan 2017 används två parametrar till fördelningen; dels elevers föräldrars utbildningsnivå och utländsk härkomst kortare i Sverige än 5 år. Grundfilosofin med strukturbidraget är att öka likvärdigheten mellan skolor och mellan elevers förutsättningar, genom att tillse mer resurser till specifika socioekonomiskt utsatta skolor.

Cirka 8,6 % av grundskolans kommunala budget (exkl. lokaler, elevhälsa, SYV, ledning) fördelas utifrån socioekonomiska parametrar.

o ”Utländsk härkomst kortare i Sverige än 5 år” innebär att skolan får extra resurser för elever som har varit kortare tid i Sverige än 5 år.

o ”Föräldrars utbildningsnivå” innebär att skolan får extra resurser för elever vars föräldrar maximalt har gått gymnasieskola och/eller folkhögskola.

o Beräknat per elev på respektive skola ger en spridning från 1 292 per elev till 14 091 per elev, medelvärdet ligger på 5 471 per elev.

o Av totalt 46,15 mkr i budget betalas 2,17 mkr till fristående skolor.

2.24 Övriga resurser

Utöver skolpeng och strukturbidrag finns även extra resurser kopplade till klassplacerade

År Fördelningsparametrar

Fördelning av

budget Summa budget

Relativ tilldelning kommunal huvudman

2020

Utländsk härkomst kortare i

Sverige än 5 år 40% 18 460 000

Föräldrars utbildningsnivå 60% 27 690 000

SUMMA (Frist + Kom) 100% 46 150 000 8,6%

2019

Sverige än 5 år 40% 18 000 000

SUMMA (Frist + Kom) 100% 45 000 000 8,8%

2018

Sverige än 5 år 40% 18 000 000

SUMMA (Frist + Kom) 100% 45 000 000 8,6%

2017

Sverige än 5 år 40% 18 000 000

SUMMA (Frist + Kom) 100% 45 000 000 8,6%

2016 Utländsk bakgrund 40% 18 000 000

SUMMA (Frist + Kom) 100% 45 000 000 9,0%

(32)

 En klassplacerad integrerad elev ger skolan 100 000 extra per år.

 TF-elev, det vill säga elev med tillfälligt personnummer ger skolan 25 000 extra per år.

 Tilläggsbelopp (vanligen 50 000, 75 000 eller 100 000) kan sökas för elever med funktionsnedsättning.

Grundskolan har samtidigt tillgång till ett resurscentrum där det finns 1600% skolkuratorer, 1600% skolsköterskor, 600% skolpsykologer, 1100% specialpedagoger och metodutvecklare samt modersmålsundervisning för ett antal olika språk.

2.25 Ekonomisk uppföljning

Barn och utbildningsförvaltningen i Luleå har totalt 2 delårsprognoser per år, en vårprognos (DÅR 1) vanligen under februari-mars och en höstprognos (DÅR 2) under augusti-september.

Därutöver sker också en avstämning inför varje nytt budgetår och skolenheter med ekonomiska obalanser har även en eller flera extra avstämningar (”åtgärdsplaner”) mellan prognoserna.

2.3 Skolstruktur

Grundskolans lokalstruktur i Luleå över tid har karaktäriserats av flera mindre skolor och färre stora skolor. Under de senaste fem åren har dock strukturen ändrats något, exempelvis har en ny skola byggts på Kronan (Tallkronanskolan) för att kunna ta emot cirka 450 elever, under samma period har även två mindre skolor (elevunderlag under 100 elever) stängts. Inför 2020 har även en skola (Tunaskolan) på Notviken byggts om för att kunna ta emot cirka 600 elever. På samma upptagningsområde planeras samgående av grundskoleverksamheten. Därmed finns en tendens (trend) på kort sikt i Luleå att vilja utveckla skolan mot färre skolor.

2.31 Volymutveckling

Att en kommun som regel vill växa befolkningsmässigt över tid råder inget tvivel om. De allra flesta kommunerna i Sverige har mer eller mindre olika tillväxtstrategier, Luleå är inget undantag.

Jämfört med en minskande befolkning innebär en stigande befolkning att kommunen har bättre verktyg för att utveckla välfärden och främja affärslivet. En växande kommun upplevs troligen med framtidstro relativt en krympande kommun. Luleå som är en tillväxtkommun både sett till befolkningsutvecklingen och sett till den politiska ambitionen, har kunnat se ett växande

elevunderlag i grundskolan under flera år, dock är tillväxttakten sedan 2018 lägre än tidigare:

Tabellen illustrerar grundskolans volymutveckling i Luleå senaste 5 åren. Totala elevunderlaget har på 5 år gått fr 7696 till 8331, vilket motsvarar en ökning på +8,25%.

2014 2015 2016 2017 2018 2019

Elever i åk 0-9 i egen regi belägen i kommunen, antal, Luleå 6 951 7 028 7 202 7 361 7 440 7 463 Elever i åk 0-9 i egen regi belägen i kommunen, Luleå (förändring) 1,1% 2,5% 2,2% 1,1% 0,3%

Elever i fristående åk 0-9 belägen i kommunen, lägeskommun, antal, Luleå 745 792 792 798 788 868 Elever i fristående åk 0-9 belägen i kommunen, lägeskommun, Luleå (förändring) 6,3% 0,0% 0,8% -1,3% 10,2%

Summa elever i åk 0-9, totalt kommunen, Luleå 7 696 7 820 7 994 8 159 8 228 8 331

Summa elever i åk 0-9, totalt kommunen, Luleå (förändring) 1,6% 2,2% 2,1% 0,8% 1,3%

Elever i fristående skola åk 0-9, hemkommun, Luleå, andel (%) 9,7% 10,1% 9,9% 9,8% 9,6% 10,4%

(33)

Grafen visar grundskolans volymutveckling över tid samt rektorstätheten mätt som elever per rektor.

Om vi placerar in urvalkommunerna i samma kontext ser vi att samtliga kommuner i urvalet, inklusive kommungruppens medelvärde har en relativt god volymutveckling på 5 år, Luleå som också växer hamnar dock en bit efter.

Volymutvecklingen kan också illustreras uppdelat mellan förskoleklass och grundskola:

Elever i grundskola F-9 i egen regi belägen i kommunen,

antal 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Förändring (%) 2014-2019

Borås 10 379 10 600 11 075 11 446 11 737 11 845 14,1%

Jönköping 12 738 13 186 13 590 13 961 14 351 14 550 14,2%

Luleå 6 951 7 028 7 202 7 361 7 440 7 463 7,4%

Umeå 10 719 10 979 11 398 11 666 11 969 12 237 14,2%

Uppsala 17 290 18 133 19 096 19 631 20 422 21 059 21,8%

Kommungruppen 9 940 10 262 10 587 10 819 11 065 11 244 13,1%

(34)

Det är endast Luleås förskoleklass om har en negativ volymutveckling på fem år.

Luleås volymutveckling är alltså relativt god men inte lika god som kommungruppens utveckling över tid. Oavsett om jämförelse sker av volymutveckling av folkbokförda elever i kommunen (”hemkommunen”) eller vid jämförelse av alla elever (”belägen i kommunen”), ligger Luleås utveckling under kommungruppens medelvärde. Samtliga urvalskommuner har en starkare volymutveckling än Luleå. Om man dissekerar volymutvecklingen ytterligare synliggörs Luleås svagheter i de lägre åldrarna.

 Luleå kommunal förskoleklass har en ”slagig” volymutveckling över tid och pendlar mellan 700–800 elever. Bottenåret 2018 sticker ut som en tydlig förlorare då volymen minskade med -12,1% mätt mot föregående år. Den svaga volymutvecklingen i förskoleklass påverkar Luleås kostnadsnyckeltal negativt.

 Det kommunala lågstadiet har även den en blygsam volymutveckling under flera år för att till 2019 tappa -4,8%. Den sjunkande volymen på lågstadiet påverkar 2019 års

kostnadsnyckeltal negativt.

 Mellanstadiet har haft en stabil positiv volymutveckling senaste åren, ifrån 3,5% till 5,0%

i årlig tillväxt. Tyvärr uppvisar mellanstadiet negativ (-1,6%) tillväxt mellan 2018/2019.

Den sjunkande volymen på mellanstadiet påverkar 2019 års kostnadsnyckeltal negativt.

 Högstadiets volymutveckling är positiv med flera procents tillväxt per år, med undantag för 2016/2017 där volymen stod still. Från 2018 till 2019 stiger volymen med 6,6% vilket påverkar kostnadsnyckeltalen positivt.

Sammantaget kan Luleås kommunala grundskolas volymutveckling beskrivas utifrån två perspektiv. Dels innebär lägre volymtillväxt, och i synnerhet negativ volymtillväxt, att kommunens kommunala grundskolekostnader blir stigande, det är svårt att bli av med fasta kostnader, även rörliga kostnader kan stiga då även de tenderar att vara trögrörliga. Det andra perspektivet, mer kortsiktigt, är att den totala elevvolymen i Luleå stiger snabbare än vad ensamt den kommunala skolan som helhet gör. Fristående skolor har uttalat att de önskar växa mer, både på Björkskatans- och på Bergnäsets upptagningsområde, även nya friskoleaktörer kan etableras i framtiden.

(35)

2.32 Skolstruktur

Definitionen av en liten respektive stor skola kan se olika ut och är därför svår att definiera, dock kan man antagligen argumentera för att små skolor karaktäriseras av flera små klasser och där elevunderlaget inte når upp till fler elever än 10–20 per klass vilka även kan vara åldersblandade Exempelvis från en studie av SKR (”Om samband mellan skolstorlek och utbildningsresultat”;

2018) testades skolresultat i olika skolstorlekar och intervallen som användes var 1–49 elever, 50–

99 elever, 100- elever, 200- elever och så vidare. Flest antal elever i Sverige återfanns i skolor med 200–299 elever och medelvärdet var 218 elever per skola.

Stapeldiagrammet visar hur skolstrukturen i Luleå kommunal skola utvecklats sista åren (källa: QlikView).

I den ekonomiska debatten i Luleå har lokalfrågan lyfts fram som ett strategiskt val för kommunen. Kostnadsanalysen har tydliggjort att Luleås lokaler är dyrare än jämförbara

kommuners. En ytterligare aspekt som lyfts fram är lokalernas skick och renoveringsbehov, även skolkökens renoveringsbehov har legat till grund för beslut. Kommunen har därför utifrån effektivitetssynpunkt sett lokalerna som intressanta och för att så långt det är möjligt undvika att minska på kärnverksamhetens resurser.

2.33 Organisationsbeskrivning

Främst har de senaste årens organisatoriska behov kretsat kring att minska avståndet till rektor samt att mobilisera stödresurserna på ett sådant sätt att elever kan direktintegreras i skolmiljön.

(36)

Beskrivning av grundskolans- och resurscentrums organisation 2020-01-01.

Fram till 2018 bestod grundskolans organisation av två verksamhetschefer, uppdelat mellan högstadieskolor samt låg- och mellanstadieskolor. Stödfunktionerna fanns då även inom respektive verksamhetsben.

Beskrivning av grundskolans organisation fram till 2018-12-31.

2.4 Utgående balans

Bortsett ifrån tillfälliga pengar (ex. skolpaketet som var en lokal satsning i Luleå under 3 år) och riktade statsbidrag, räknas förvaltningens budget upp med den årliga lönerevisionen, indexering av drift och demografiuppräkning, därutöver föreligger en årlig kostnadsanpassning.

Verksamhets- chef grsk

Verksamhets- utv.

Områdes-

chef 1 Områdes-

chef 2 Områdes-

chef 3

Skolområde Hert/Örn/Björk totalt 14 rektorer &

11 resultatenheter

Skolområde Sun/Gam/Rån totalt 11 rektorer &

10 resultatenheter

Skolområde Cent/Not/Berg totalt 12 rektorer &

15 resultatenheter Grundsärskola totalt 2 rektorer 1 gemensam resultatenhet 6 studie &

yrkesvägledare

AVD Resurscentrum

Resurscentrum skolpsykologer 1 enhetschef

Resurscentrum Spec-- ped. & metodutv. 1 enhetschef

Resurscentrum Skolkuratorer &

skolsköterskor. 1 enhetschef

Resurscentrum Modersmålsenhet 1 enhetschef

Resurscentrum Kulturskola 1 enhetschef

Stöd

Verksamhets-

chef grsk Verksamhets-

chef grsk

Verksamhets- Verksamhets- utv.

utv.

Främst högstadiet, 16 rektorer, 13 resultatenheter

Främst låg &

mellanstadiet, 20 rektorer, 23 resultatenheter Grundsärskola

totalt 2 rektorer &

3 resultatenheter

Flerspråkscentrum 1 enhetschefer

Central elevhälsa1 enhetschefer

Kulturskola 1 enhetschefer