Sammanfattande analys

Sammanfattningen grundar sig på föregående två kapitel som i sin tur bygger på jämförelsedata. I kapitlet fokuseras främst på vissa utvalda kostnader, dess relativa andel till varandra samt vilka mönster vi ser i grundskolans måluppfyllelse. Kan vi se någon koppling mellan input kontra output?

5.1 Kostnadsökning per elev

Olika kostnader har utvecklats olika i Luleås grundskola senaste 5 åren. Det är främst elevhälsa, lokaler, måltider, övrigt och skolskjuts som haft en kraftigare prisutveckling per grundskoleelev relativt kommungruppen. Samtidigt har lärverktyg, undervisning, förskoleklass och fritids haft en försiktigare utveckling per elev under motsvarande tidsperiod. Total kostnad per elev åk 1–9 ligger på 19% i Luleå och 22% i kommungruppen:

Kostnadsökningen är betydande för alla kommuner för den valda tidsperioden, främst från 2015 och framåt då ökningstakten accelererar, för att från 2018 till 2019 åter avta något. Grundskolans kostnadsutveckling ligger på 3,6% i årlig prisökningstakt medan kommungruppen ligger på 4,1%.

Kostnadsökning kommunal grundskola per elev (%) 2014-2019 Luleå Kommungruppen

Total kostnad grundskola 19% 22%

Fritids 9% 15%

Skolskjuts 15% -1%

5.11 Elevhälsa

Elevhälsans kostnadsutveckling per elev är betydande i Luleå relativt övriga urvalskommuner, även då vi mäter kostnaden i relation till kommungruppen. Sett över tid har främst Luleås grundskola stärkt upp elevhälsan med främst fler skolkuratorer och skolsköterskor⁹. 5.12 Lokaler

Lokalkostnaden per elev är intressant att analysera utifrån flera perspektiv. Dels har

kommungruppen som helhet en försiktig kostnadsutveckling under tidsperioden, samtidigt som Luleå stiger i en kanske mer förväntad normal positiv takt, vilket bör betyda att flera kommuner valt att minska på sitt kapacitetsöverskott samtidigt som kommunens elevunderlag stigit. Det är inte heller osannolikt att flera kommuner vidtagit andra kostnadsminskande åtgärder i syfte att sänka lokalkostnaden per elev. Vi vet exempelvis att våra urvalskommuner varit flitiga på att genomlysa fastighetsbeståndet samtidigt som man mejslat fram de faktiska kostnaderna, vilket också bidragit till lägre lokalkostnader på grundskolan.

Den valda tidsperioden på fem år visar att så många som 7 av 21 kommuner i urvalsgruppen har en negativ kostnadsutveckling per elev. Urvalskommunerna som ingår i rapporten har haft lite olika utvecklingar, Borås (-20%), Jönköping (-10%), Umeå (-3%), medan Umeå och Luleå har stigande lokalkostnad per elev (18%, respektive 11%). Att så pass många kommunala grundskolor i kommungruppen haft en negativ lokalkostnadsutveckling (kr/elev) kan tala för att det funnits ett uttalat strategiskt vägval, att minska på kapacitetsöverskottet kombinerat med generell

genomlysning av lokalkostnaden.

5.13 Lärverktyg

Lärverktyg omfattar inköp som används i undervisningen, exempelvis läromedel i form av böcker, olika digitala program samt skol- och klassdatorer. Kostnaden för lärverktyg i relation till totala kostnad uppgår till 3,4%, kommungruppen ligger samtidigt på 4,1%. Samtliga

urvalskommuner ligger på en högre nivå än Luleå. Värt att notera är att grundskolan i Luleå gjort en riktad besparing på skoldatorer under tidsperioden. Istället för att förnya skoldatorerna efter 3 års användning togs beslut om att återanvända datorerna ett fjärde år. Detta beslut har bidragit till att hålla nere på kostnaderna.

5.14 Måltider

Det erbjuds olika kostalternativ i grundskolan och man kan även få specialkost om man har ett giltigt intyg (se kommunens kostpolitiska program). Lokalfrågan har även den aktualiserats inom området, det är främst antalet tillagningskök och mottagningskök som varit föremål för nya beslut. Små kök, kökens skick som renoveringsbehov har också bidragit till beslutsriktning.

Kostnadsutvecklingen i Luleå är hög för den valda tidsperioden, 40% prisökning mot

kommungruppens 16%. Samtliga kommuner i jämförelsen har en försiktigare prisökningstakt per elev. Måltidskostnadens andel av total kostnad är vid jämförelse även den på en relativt hög nivå.

9 Studerat elevhälsans budgeteringsmaterial från 2016.

5.15 Undervisning

Undervisningskostnaden består av lönekostnader kopplad till timplan- och läroplanbunden aktivitet. Här inkluderas all pedagogisk personal, även skolledning och övrig personals arbete i ledningsfunktionen. Även kostnader för modersmålsundervisning ingår i nyckeltalet.

Kostnadsutvecklingen per elev i Luleå uppfattas som normal och uppgår till 16% på fem år, för kommungruppen är utvecklingen 31% under samma tidsperiod. Två av urvalskommunerna (Borås och Jönköping) ligger på en högre andel undervisningskostnad (ca 55%), medan Umeå och Uppsala ligger nära Luleås andel (ca 49%). Det är flera faktorer som påverkar

undervisningskostnaden per elev, exempelvis löneläget som i denna jämförelse visar att Luleå ligger lägre än urvalskommunerna. Även lärartätheten, elevvolymutveckling och indirekt skolstrukturen påverkar nyckeltalet.

5.16 Övrigt

Övriga kostnader är svåranalyserat av flera skäl, dels ingår flera olika, mindre vanliga, kostnadsposter i nyckeltalet, i sammanställningen inkluderas även ytterligare två olika

OH-kostnader utifrån vedertagna fördelningsnycklar, ofta utifrån verksamhetens andel i kommunen. I urvalet har Luleås övriga kostnader stigit mest för den valda tidsperioden, och vid jämförelse mot kommungruppen ligger Luleå cirka 9% högre. Övriga kostnaders andel av total kostnad har en spridning fr 11,4% till 15,9%, kommungruppen ligger på 13,6% och Luleå på 14,9%. Det som bidragit till att övriga kostnader per elev i Luleå stigit är främst att den centralas OH-kostnaden ökat betänkligt under tidsperioden.

5.17 Förskoleklass och fritidshem

När man analyserar förskoleklass isolerat från övrig grundskoleverksamhet är det värt att understryka vikten av att fortfarande beakta helheten. Exempelvis är det vanligt att personal i förskoleklass även jobbar med fritidselever. Det kan också finnas annan pedagogisk personal som stöttar verksamheten men som i huvudsak jobbar på grundskola eller fritids.

Kostnaden per elev i förskoleklass har en svag prisutveckling under mätperioden, klart lägre än urvalet. Vid en jämförelse mot kommungruppen är Luleå 7,7% dyrare, men historiskt pendlat från 20-30% dyrare. Det har alltså skett en förbättring.

Fritidskostnaden per elev i Luleå har under samma tidsperiod en försiktigare utveckling (9%) relativt kommungruppens (15%). Vid en jämförelse mot kommungruppen ligger Luleå 4,8%

högre, men historiskt legat betydligt högre. Kostnaden per fritidsbarn har alltså även den förbättrats senaste fem åren. Det finns så klart flera orsaker till att nyckeltalen utvecklats som de gjort, men det kan vara värt att notera några: Totalt två gånger har fritidspengen sänkts under tidsperioden, dels har en förtätning skett (fler elever per heltid pedagog) och dels har skolpengen ändrats till att finansiera 100% fritidspedagog och 100% fritidsassistent per avdelning, tidigare 200% fritidspedagog. En minskning av fritidspengen påverkar indirekt resursplaneringen i förskoleklass och även grundskola.

lönefördelad på dessa verksamheter. Att kategorisera kostnader rätt är svårt och administrativt krävande.

Inför 2020 och 2021 har skolpengen i förskoleklass sänkts i syfte att styra resursanvändningen till att efterlikna kommungruppen.

5.18 Skolskjuts

Hur mycket resurser som skolskjutsen kostar i en kommun beror på flera olika aspekter, bland annat koncentrationen av stadskärna kontra glesbygd, regelverk kring avstånd mellan skola och boendeadress samt hur bedömning görs av elevers personliga skäl (synnerliga skäl) för rätten till personlig skoltransport. Kostnaden för skolskjuts är relativt hög i Luleå, cirka 28,6% över

kommungruppen. Kostnadsutvecklingen i kommungruppen är -1,2% och för motsvarande tidsperiod har Luleås kostnader istället stigit med 15,2%.

5.19 Elevernas måluppfyllelse

Elevernas måluppfyllelse jämförs med urvalet av kommuner samt kommungruppen Större stad avseende följande nyckeltal:

- Elever i år 6 och 9 uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor - Meritvärde årskurs 9

- Årskurs 9, nationella prov i matematik, svenska och engelska 2019