- Luleås lokalkostnad per elev stiger, kostnaden i sig är också på en högre nivå än
2.2 Ekonomistyrning för måluppfyllelse
2.1 Beskrivning av förskoleklass, grundskola och fritidshem i Luleå kommun
Grundskolans kommunala verksamheter omfattas av förskoleklass (fskk), årskurs 1–3 (åk 1–3), årskurs 4–6 (åk 4–6), årskurs 7–9 (åk 7–9) och skolbarnsomsorg (fritids). Kommunens befintliga friskolor (Norrskenet och NLV) har likadana strukturer, dock finns även den pedagogiska omsorgen hos BAIK (Bergnäset AIK). En pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem och riktar sig till barn i ålder 1–12 år. BAIK:s idrottsinriktade verksamhet riktar sig till barn i fritidsålder (6–12 år).
o Förskoleklass som sedan hösten 2018 är obligatoriskt, har i regel en förskolelärare per klass. Den kommunala förskoleklassen består som regel av 16–17 elever, spridningen ligger samtidigt från 10–25 elever per klass, enligt förvaltningens elevregister (ProCapita).
o Grundskolans årkurs 1–9 skiljer sig från förskoleklass på så sätt att eleven undervisas utifrån en bestämd timplan samtidigt som klassläraren eller ämnesläraren samtidigt har en ferieanställning. En ferieanställning skiljer sig från en vanlig semesteranställning på så vis att läraren jobbar upp sin ferie under läsårets 194 skoldagar för att sedan kunna vara ledig under skolloven. En ferieanställning har en reglerad del (undervisningstid och
planeringstid) på 1360 timmar per år (ca. 35 timmar per vecka) och en förtroendearbetstid på 407 timmar per år (ca. 10 timmar i veckan).
o Fritidshem är en för- och eftermiddags-verksamhet för barn i ålder 6–12 år. I Luleås kommunala fritidshem finns i regel två resurser per fritidshemsavdelning, ofta en fritidsassistent och en fritidspedagog. En avdelning omfattar cirka 36 barn, men spridningen kan vara från 25–55 barn.
2.2 Ekonomistyrning för måluppfyllelse
Grundskolan i Luleå tillämpar sedan 2014 en månatlig volymavstämd skolpeng, kombinerat med ett enskilt strukturbidrag, skolan kan även ansöka om extra tilläggsbelopp och de eleverna med så kallad integrerad klassplacering ger också extra resurser till skolan. Styrmodellen är byggd för att stärka likvärdigheten mellan samtliga grundskolor oavsett huvudman. Under räkenskapsåret sker cirka tre ekonomiska uppföljningar för respektive resultatenhet, och för vissa underskottsenheter
2.21 Resursfördelning
Sedan 2014 betalas skolpeng ut till skolan per avstämd klassplacerad elev. Avstämning sker varje månad (den 17:e) med undantag sommartid då juni avstäms enligt maj och juli/augusti avstäms enligt skolstart (22: a aug 2019). Fritidspengen stäms också av månadsvis den 17:e, med undantag sommartid då maj månad ger volymersättning för juni, juli och augusti.
Tabellen och bilden illustrerar regelverket kring utbetalning av elevpeng.
2.22 Skolpengen
Skolpengens byggstenar består av lärarens årsarbetstid och elevens timplan, det finns även en inbyggd resurs för halvklassundervisning i de praktiska skolämnena (musik, slöjd, elevens val &
hemkunskap) och även kompensation för sjukfrånvaro. I ett teoretiskt räkneexempel framgår det vad de olika delarna finansierar (omräknat i tjänstetal):
Bilden illustrerar en grundbemanning på en 1-parallellig skola. Skolpengen består av en så kallad lönedel och av en driftdel, driftdelen används till läromedel och övriga inköp och inkluderas inte i räkneexemplet ovan.
Verksamhet Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Åk 0-9 17:e 17:e 17:e 17:e 17:e 17:e
maj 22:a aug 22:a
aug 17:e 17:e 17:e 17:e
Fritids 17:e 17:e 17:e 17:e 17:e 17:e
FRITIDS 27 012 75,0 400% 22% 422%
1990%
2.23 Strukturbidrag
Strukturbidraget, eller socioekonomin, är en kompletterande resurs till respektive skola, beräknat på den relativa elevsammansättningen mellan alla grundskolor, inklusive friskolor. Sedan 2017 används två parametrar till fördelningen; dels elevers föräldrars utbildningsnivå och utländsk härkomst kortare i Sverige än 5 år. Grundfilosofin med strukturbidraget är att öka likvärdigheten mellan skolor och mellan elevers förutsättningar, genom att tillse mer resurser till specifika socioekonomiskt utsatta skolor.
Cirka 8,6 % av grundskolans kommunala budget (exkl. lokaler, elevhälsa, SYV, ledning) fördelas utifrån socioekonomiska parametrar.
o ”Utländsk härkomst kortare i Sverige än 5 år” innebär att skolan får extra resurser för elever som har varit kortare tid i Sverige än 5 år.
o ”Föräldrars utbildningsnivå” innebär att skolan får extra resurser för elever vars föräldrar maximalt har gått gymnasieskola och/eller folkhögskola.
o Beräknat per elev på respektive skola ger en spridning från 1 292 per elev till 14 091 per elev, medelvärdet ligger på 5 471 per elev.
o Av totalt 46,15 mkr i budget betalas 2,17 mkr till fristående skolor.
2.24 Övriga resurser
Utöver skolpeng och strukturbidrag finns även extra resurser kopplade till klassplacerade
År Fördelningsparametrar
Utländsk härkomst kortare i
Sverige än 5 år 40% 18 460 000
Föräldrars utbildningsnivå 60% 27 690 000
SUMMA (Frist + Kom) 100% 46 150 000 8,6%
2019
Utländsk härkomst kortare i
Sverige än 5 år 40% 18 000 000
Föräldrars utbildningsnivå 60% 27 000 000
SUMMA (Frist + Kom) 100% 45 000 000 8,8%
2018
Utländsk härkomst kortare i
Sverige än 5 år 40% 18 000 000
Föräldrars utbildningsnivå 60% 27 000 000
SUMMA (Frist + Kom) 100% 45 000 000 8,6%
2017
Utländsk härkomst kortare i
Sverige än 5 år 40% 18 000 000
Föräldrars utbildningsnivå 60% 27 000 000
SUMMA (Frist + Kom) 100% 45 000 000 8,6%
2016 Utländsk bakgrund 40% 18 000 000
Föräldrars utbildningsnivå 60% 27 000 000
SUMMA (Frist + Kom) 100% 45 000 000 9,0%
En klassplacerad integrerad elev ger skolan 100 000 extra per år.
TF-elev, det vill säga elev med tillfälligt personnummer ger skolan 25 000 extra per år.
Tilläggsbelopp (vanligen 50 000, 75 000 eller 100 000) kan sökas för elever med funktionsnedsättning.
Grundskolan har samtidigt tillgång till ett resurscentrum där det finns 1600% skolkuratorer, 1600% skolsköterskor, 600% skolpsykologer, 1100% specialpedagoger och metodutvecklare samt modersmålsundervisning för ett antal olika språk.
2.25 Ekonomisk uppföljning
Barn och utbildningsförvaltningen i Luleå har totalt 2 delårsprognoser per år, en vårprognos (DÅR 1) vanligen under februari-mars och en höstprognos (DÅR 2) under augusti-september.
Därutöver sker också en avstämning inför varje nytt budgetår och skolenheter med ekonomiska obalanser har även en eller flera extra avstämningar (”åtgärdsplaner”) mellan prognoserna.
2.3 Skolstruktur
Grundskolans lokalstruktur i Luleå över tid har karaktäriserats av flera mindre skolor och färre stora skolor. Under de senaste fem åren har dock strukturen ändrats något, exempelvis har en ny skola byggts på Kronan (Tallkronanskolan) för att kunna ta emot cirka 450 elever, under samma period har även två mindre skolor (elevunderlag under 100 elever) stängts. Inför 2020 har även en skola (Tunaskolan) på Notviken byggts om för att kunna ta emot cirka 600 elever. På samma upptagningsområde planeras samgående av grundskoleverksamheten. Därmed finns en tendens (trend) på kort sikt i Luleå att vilja utveckla skolan mot färre skolor.
2.31 Volymutveckling
Att en kommun som regel vill växa befolkningsmässigt över tid råder inget tvivel om. De allra flesta kommunerna i Sverige har mer eller mindre olika tillväxtstrategier, Luleå är inget undantag.
Jämfört med en minskande befolkning innebär en stigande befolkning att kommunen har bättre verktyg för att utveckla välfärden och främja affärslivet. En växande kommun upplevs troligen med framtidstro relativt en krympande kommun. Luleå som är en tillväxtkommun både sett till befolkningsutvecklingen och sett till den politiska ambitionen, har kunnat se ett växande
elevunderlag i grundskolan under flera år, dock är tillväxttakten sedan 2018 lägre än tidigare:
Tabellen illustrerar grundskolans volymutveckling i Luleå senaste 5 åren. Totala elevunderlaget har på 5 år gått fr 7696 till 8331, vilket motsvarar en ökning på +8,25%.
2014 2015 2016 2017 2018 2019
Elever i åk 0-9 i egen regi belägen i kommunen, antal, Luleå 6 951 7 028 7 202 7 361 7 440 7 463 Elever i åk 0-9 i egen regi belägen i kommunen, Luleå (förändring) 1,1% 2,5% 2,2% 1,1% 0,3%
Elever i fristående åk 0-9 belägen i kommunen, lägeskommun, antal, Luleå 745 792 792 798 788 868 Elever i fristående åk 0-9 belägen i kommunen, lägeskommun, Luleå (förändring) 6,3% 0,0% 0,8% -1,3% 10,2%
Summa elever i åk 0-9, totalt kommunen, Luleå 7 696 7 820 7 994 8 159 8 228 8 331
Summa elever i åk 0-9, totalt kommunen, Luleå (förändring) 1,6% 2,2% 2,1% 0,8% 1,3%
Elever i fristående skola åk 0-9, hemkommun, Luleå, andel (%) 9,7% 10,1% 9,9% 9,8% 9,6% 10,4%
Grafen visar grundskolans volymutveckling över tid samt rektorstätheten mätt som elever per rektor.
Om vi placerar in urvalkommunerna i samma kontext ser vi att samtliga kommuner i urvalet, inklusive kommungruppens medelvärde har en relativt god volymutveckling på 5 år, Luleå som också växer hamnar dock en bit efter.
Volymutvecklingen kan också illustreras uppdelat mellan förskoleklass och grundskola:
Elever i grundskola F-9 i egen regi belägen i kommunen,
antal 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Förändring (%) 2014-2019
Borås 10 379 10 600 11 075 11 446 11 737 11 845 14,1%
Jönköping 12 738 13 186 13 590 13 961 14 351 14 550 14,2%
Luleå 6 951 7 028 7 202 7 361 7 440 7 463 7,4%
Umeå 10 719 10 979 11 398 11 666 11 969 12 237 14,2%
Uppsala 17 290 18 133 19 096 19 631 20 422 21 059 21,8%
Kommungruppen 9 940 10 262 10 587 10 819 11 065 11 244 13,1%
Det är endast Luleås förskoleklass om har en negativ volymutveckling på fem år.
Luleås volymutveckling är alltså relativt god men inte lika god som kommungruppens utveckling över tid. Oavsett om jämförelse sker av volymutveckling av folkbokförda elever i kommunen (”hemkommunen”) eller vid jämförelse av alla elever (”belägen i kommunen”), ligger Luleås utveckling under kommungruppens medelvärde. Samtliga urvalskommuner har en starkare volymutveckling än Luleå. Om man dissekerar volymutvecklingen ytterligare synliggörs Luleås svagheter i de lägre åldrarna.
Luleå kommunal förskoleklass har en ”slagig” volymutveckling över tid och pendlar mellan 700–800 elever. Bottenåret 2018 sticker ut som en tydlig förlorare då volymen minskade med -12,1% mätt mot föregående år. Den svaga volymutvecklingen i förskoleklass påverkar Luleås kostnadsnyckeltal negativt.
Det kommunala lågstadiet har även den en blygsam volymutveckling under flera år för att till 2019 tappa -4,8%. Den sjunkande volymen på lågstadiet påverkar 2019 års
kostnadsnyckeltal negativt.
Mellanstadiet har haft en stabil positiv volymutveckling senaste åren, ifrån 3,5% till 5,0%
i årlig tillväxt. Tyvärr uppvisar mellanstadiet negativ (-1,6%) tillväxt mellan 2018/2019.
Den sjunkande volymen på mellanstadiet påverkar 2019 års kostnadsnyckeltal negativt.
Högstadiets volymutveckling är positiv med flera procents tillväxt per år, med undantag för 2016/2017 där volymen stod still. Från 2018 till 2019 stiger volymen med 6,6% vilket påverkar kostnadsnyckeltalen positivt.
Sammantaget kan Luleås kommunala grundskolas volymutveckling beskrivas utifrån två perspektiv. Dels innebär lägre volymtillväxt, och i synnerhet negativ volymtillväxt, att kommunens kommunala grundskolekostnader blir stigande, det är svårt att bli av med fasta kostnader, även rörliga kostnader kan stiga då även de tenderar att vara trögrörliga. Det andra perspektivet, mer kortsiktigt, är att den totala elevvolymen i Luleå stiger snabbare än vad ensamt den kommunala skolan som helhet gör. Fristående skolor har uttalat att de önskar växa mer, både på Björkskatans- och på Bergnäsets upptagningsområde, även nya friskoleaktörer kan etableras i framtiden.
2.32 Skolstruktur
Definitionen av en liten respektive stor skola kan se olika ut och är därför svår att definiera, dock kan man antagligen argumentera för att små skolor karaktäriseras av flera små klasser och där elevunderlaget inte når upp till fler elever än 10–20 per klass vilka även kan vara åldersblandade Exempelvis från en studie av SKR (”Om samband mellan skolstorlek och utbildningsresultat”;
2018) testades skolresultat i olika skolstorlekar och intervallen som användes var 1–49 elever, 50–
99 elever, 100- elever, 200- elever och så vidare. Flest antal elever i Sverige återfanns i skolor med 200–299 elever och medelvärdet var 218 elever per skola.
Stapeldiagrammet visar hur skolstrukturen i Luleå kommunal skola utvecklats sista åren (källa: QlikView).
I den ekonomiska debatten i Luleå har lokalfrågan lyfts fram som ett strategiskt val för kommunen. Kostnadsanalysen har tydliggjort att Luleås lokaler är dyrare än jämförbara
kommuners. En ytterligare aspekt som lyfts fram är lokalernas skick och renoveringsbehov, även skolkökens renoveringsbehov har legat till grund för beslut. Kommunen har därför utifrån effektivitetssynpunkt sett lokalerna som intressanta och för att så långt det är möjligt undvika att minska på kärnverksamhetens resurser.
2.33 Organisationsbeskrivning
Främst har de senaste årens organisatoriska behov kretsat kring att minska avståndet till rektor samt att mobilisera stödresurserna på ett sådant sätt att elever kan direktintegreras i skolmiljön.
Beskrivning av grundskolans- och resurscentrums organisation 2020-01-01.
Fram till 2018 bestod grundskolans organisation av två verksamhetschefer, uppdelat mellan högstadieskolor samt låg- och mellanstadieskolor. Stödfunktionerna fanns då även inom respektive verksamhetsben.
Beskrivning av grundskolans organisation fram till 2018-12-31.